Verksamhetsplan 2012 TSN

Verksamhetsplan 2012 TSN TSN, Verksamhetsplan 2012

Innehåll Sammanfattning... 2 Omvärldsanalys... 4 Ekonomi och arbetsmarknad...4 Förskola och skola...4 Demografiska förändringar...5 Tillgång till digitala medier och teknik...5 Klimatförändringar...6 Hållbar utveckling... 7 Att värna demokrati...7 Att tillgodose behovet av utbildning...9 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster...12 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid...14 Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete...15 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete...18 Att främja näringsliv och arbete...19 Effektiv organisation... 21 Processkvalitet...21 Medarbetare...23 Ekonomi...25 Budget per verksamhetsområde...28 Resultaträkning...29 Nyckeltal från verksamhetsplan....30 Investeringar....31 1

Sammanfattning Torshälla stads nämnd har ett unikt uppdrag inom Eskilstuna kommun då ansvaret är utpekat efter en geografisk gräns. Det innebär att nämnden bedriver verksamhet inom alla övergripande verksamhetsprocesser. Nämndens största utmaningar ligger i processerna "Att tillgodose behovet av utbildning" och "Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster". Här har nämnden sju respektive fyra åtaganden. Demografiska förändringar med fler barn i förskolan och färre barn i de högre årskurserna ställer krav på flexibilitet i lokalanvändande. Den demografiska förändringen med en högre andel äldre befolkning ställer också krav på ökad kompetens då antalet personer med demenssjukdomar ökar och därmed också ett ökat behov av fler boendeplatser. För att möta den ökade andelen äldre i befolkningen behöver också nämnden utöka antalet mötesplatser där äldre får möjlighet till social samvaro, vilket bidrar till förbättrad hälsa och ökat välmående som in sin tur skjuter på behovet av mer vård- och omsorgsinsatser. Den största utmaningen inom processen "Att tillgodose behovet av utbildning" handlar om att öka måluppfyllelsen inom skolans alla ämnen. Skolans viktigaste uppgift är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Det ställer krav på skolan att hitta nya vägar till måluppfyllelse. Implementeringen av nya reformer inom skolan, bland annat krav på yrkeslegitimation för förskollärare och lärare, ställer ökade krav på skolans organisation och samarbete mellan flera skolor för att säkerställa att rätt kompetenser finns inom våra verksamheter. Inom processen Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster är den största utmaningen att säkerställa fortsatt god kvalitet och kontinuitet för våra brukare då projektet önskad sysselsättningsgrad genomförs inom äldreomsorgen. En utmaning är också att minimera de ekonomiska konsekvenserna för verksamheterna då projektet genomförs. De insatser som socialtjänsten genomför ska leda till en varaktig förändring för individen, och för att behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten för samma problematik inte ska återuppstå. Det ställer ökade krav på mer förebyggande arbete samt ett mer aktivt arbete med att hitta lösningar genom hemmaplansvård. Nämndens arbete inom processen "Att värna demokrati" syftar till att förbättra möjligheten till delaktighet och inflytande för Torshällas invånare. Detta ska ske genom att öka möjligheten till insyn och fortsatta medborgardialoger där invånarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Kulturen är en viktig identitetsskapare för Torshälla. I processen "Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid" vill nämnden skapa goda förutsättningar för stimulerande fritid för barn och ungdomar genom att ge möjlighet till att både uppleva och skapa kultur. Genom att erbjuda ett kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet vill nämnden skapa förutsättningar för allas deltagande i kulturen. Processen "Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete" syftar till att skapa attraktiva stadsdelar och skapande och underhåll av infrastruktur som syftar till en hållbar utveckling. Torshälla stads nämnd kommer att i det nystartade ortsutvecklingsprojektet fokusera på att stärka bilden av Torshälla, utveckla den potential som Torshälla har som 2

turistort samt utveckla ortens vattenvägar och närheten till Mälaren. Inom miljöområdet fortsätter nämndens redan påbörjade goda arbete. Nya miljömål och ny miljöpolicy har antagits och starkt engagemang att ta ansvar för ett hållbart samhälle fortsätter inom nämndens verksamheter. Torshälla stads nämnd har en stor utmaning i att säkerställa att vägar och gator hålls i ett gott skick. Flera svåra vintrar har gjort att gator och vägar utsatts för ett hårt slitage och är i behov av underhåll, samtidigt som kostnaden för vinterväghållningen varit högt över budgeterad nivå. Torshälla stads nämnd vill under året anta en flerårig plan för gatu- och vägunderhållet inom nämndens ansvarsområde för att modernisera och anpassa till ökad tillgänglighet. Att utveckla en säker och trygg kommun ska säkerställas i processen "Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete". Torshälla stads nämnd vill verka för att det finns en god beredskap för att klara miljöfarliga utsläpp genom utbildning och förebyggande säkerhetsarbete. För att främja arbete och ökad ekonomisk utveckling i kommunen vill Torshälla stads nämnd i processen "Att främja näringsliv och arbete" verka för att uppmuntra och stödja innovation och entreprenöriellt förhållningssätt. Ett kommungemensamt åtagande som syftar till att frigöra resurser till skolan ger respektive förvaltning och bolag i uppdrag att analysera intäkter och kostnader med utgångspunkt från verksamhetsnytta. Utifrån detta ska förvaltningen senast i april presentera ett förslag på effektiviseringsåtgärder. Åtgärderna ska fokusera på samverkan, smartare arbetsmetoder och förenkling av tjänster som leder till effektiviseringar och kostnadsbesparingar samt genom att pröva om det finns uppgifter/tjänster som bör upphöra. Detta är ett uppdrag som samtliga enheter inom nämndens verksamheter ska arbeta med under våren 2012. Hållbar utveckling Torshälla stads nämnds arbete ska vara en aktiv del av de kommungemensamma strategierna för ett ekologiskt uthålligt Eskilstuna. Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete i miljöledningssystemet. Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. Torshälla stads nämnd skapar sociala värden för sina invånare och brukare genom att erbjuda verksamheter som tillgodoser behov av social omsorg och trygghet. Genom att fokusera på ökad måluppfyllelse i skolan innebär det sociala värden för både individen och samhället. Kulturverksamheterna bidrar till att skapa sociala värden och god folkhälsa genom att erbjuda ett kulturutbud som präglas av mångfald. Torshälla stads nämnd skapar samhällsekonomiska värden genom att säkerställa en god utbildningsnivå. Arbetsgivare behöver tillgång till medarbetare med rätt kompetens. Genom en god utbildning inom grundskolan kan vi bidra till att fler blir behöriga till gymnasiestudier och därigenom ökade möjligheter till egen försörjning. 3

Omvärldsanalys Ekonomi och arbetsmarknad Likt de föregående åren råder det instabilitet på den globala marknaden, och de sista månaderna har kartan förändrats. Världsbanken uttrycker en oro och tycker sig se en scenförändring efter nedgraderingen av USA:s kreditbetyg och en förvärrad skuldkris i euroländerna i somras. Det är utvecklingsländerna som efter att i närmare två år ha framstått som nästan osårbart starka tillväxtmotorer i världsekonomin, som verkar ha börjat smittas av de ekonomiska problemen i Europa och USA. Den svenska ekonomin är inne i en stark tillväxtfas. BNP växte under 2010 och de första prognoserna under 2011 tydde på samma sak. Den senaste tidens finansiella oro har dock föranlett Sveriges kommuner och landsting (SKL) att revidera ned prognosen för nästa års ekonomiska tillväxt. Sysselsättningen antas bli lägre än förväntat vilket minskar skatteintäkterna för kommuner och landsting. Paradoxen är att en stor grupp arbetssökande som har svårt att hitta jobb även i konjunkturuppgångar, och att det inom vissa områden råder en arbetskraftsbrist. Många företag har svårt att rekrytera rätt kompetens. I Torshälla har antalet hushåll med försörjningsstöd minskat. Däremot är det fler hushåll som behöver hjälp under längre tid. I slutet av oktober lade Outokumpu i Torshälla två varsel om totalt 180 tjänster. Outokumpu är Torshällas största privata arbetsgivare och varslen kommer att ha stor påverkan på orten. Arbetslöshetssiffror för Torshälla går inte idag att urskilja ur statistiken, men med lagda varsel och fortsatt instabilitet på världsmarknaden finns risk för en ökad arbetslöshet bland vissa grupper och fortsatt ökning av försörjningsstödskostnader under 2012. Positivt är dock att flera småföretag har etablerat sig i Torshälla under 2011, och arbetet med ortsutvecklingen omfattar fortsatt näringslivsutveckling. Internt pågår ett projekt för att fler medarbetare ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad. Utmaningen för 2012 blir att säkerställa att projektet genomförs med bibehållen kvalitet och kontinuitet gentemot våra brukare, samt att hantera de ekonomiska konsekvenser införandet ger för verksamheten. Förskola och skola 2011 fattade Sveriges riksdag beslut om ny skollag. Skollagen trädde i kraft 1 juli 2011. Den nya skollagen innehåller regler om legitimation för förskollärare och lärare. Från och med 1 juli 2015 får enbart legitimerade förskollärare och lärare ansvara för undervisningen, och endast lärare med legitimation får fatta beslut om betyg. Detta kommer att innebära att flera skolor behöver samarbeta för att säkerställa att eleverna möts av rätt kompetens i undervisningen, med legitimation att betygsätta i samtliga ämnen. Torshällas skolor har relativt låga elevvolymer och kan få svårt att tillgodose hela lärartjänster med rätt behörighet, och behöver därför samverka med fler skolor i Eskilstuna för att säkerställa skollagens krav. Parallellt med ny skollag har förskolans läroplan reviderats och grundskolan har fått ny läroplan med ny kursplanestruktur. Implementeringen förväntas påverka resultaten positivt på lång sikt. På kort sikt däremot finns en risk för lägre resultat. I samband med att nytt betygssystem införs visar tidigare erfarenheter att lärare tenderar att sätta lägre betyg. 4

Demografiska förändringar Sedan slutet av 90-talet har det blivit vanligare att skaffa ett tredje barn. Ökningen är störst i storstadsområdena och nu är det där som man är allra mest benägen att skaffa trean. Tidigare var benägenheten minst i storstäderna. I början på 90-talet var det många som skaffade ett tredje barn men i och med nittiotalskrisen minskade den tendensen. På 00-talet har trenden på nytt vänt. Att få ett tredje barn är vanligare bland högutbildade och bland dem med hög inkomst. Även utrikes födda har generellt en högre benägenhet att skaffa ett tredje barn. Sedan 2009 har barnantalet i förskolan ökat på nationell nivå medan elevantalet i grundskolan minskat. Samma mönster ses i Torshällas förskolor och skolor. I förskolan ökar antalet barn i snabbare takt än tidigare prognostiserat. Barnen börjar förskolan i yngre åldrar och deras vistelsetid ökar. Samtidigt minskar antalet barn i grundskolans högre årskurser. Denna förskjutning i ålderstrukturen ökar behovet av flexibla lokaler för förskola och grundskola, som lätt kan anpassas till rådande behov. Torshälla stads nämnd har behov av att utöka förskolan med 5-6 avdelningar inom en period på tre år för att möta framtida behov. Även andelen äldre ökar snabbare i Torshälla än i övriga kommunen. I takt med att andelen äldre ökar, ökar behovet av vård- och omsorgstjänster som till exempel boendeplatser för personer med demenssjukdomar. För att möta den ökade andelen äldre i befolkningen behöver också nämnden utöka antalet mötesplatser där äldre får möjlighet till social samvaro, vilket bidrar till förbättrad hälsa och ökat välmående, som in sin tur skjuter fram behovet av mer vård- och omsorgsinsatser. Nämnden har ett behov av drygt 20 nya platser för vård- och omsorgsboende då befintligt boende på Snäckberget inte kan tillgodose behovet som finns av vård- och omsorgsboende. Tillgång till digitala medier och teknik Dator som rättighet kopplat till diskussionen om barnfattigdom har varit aktuell under 2011, och kommer troligen att vara fortsatt het under 2012. För att skoleleverna ska kunna förbereda sig för ett framgångsrikt yrkesliv krävs goda datorkunskaper, något som är tydligt i nya läroplanen för grundskolan. Även om många barn har tillgång till en dator hemma, så är datorerna i skolan både få och gamla. Skolan måste kunna förbereda eleverna för framtidens arbetsliv där datorn är en naturlig del. Dessutom har ökad IT-användning i skolan, potentialen att öka elevernas kunskaper och kritiska tänkande. En ökad datortäthet och höjd standard är viktigt inte minst för elever utan tillgång till dator hemma och för elever med svårigheter som kan få bättre hjälp genom inlärning via dator. Med IT-lösningar kan ny och förbättrad pedagogik utvecklas och kunskapsresultaten förbättras. Tillgång till dator och de moderna medierna kan i viss mån utjämna de klyftor som finns när det till exempel gäller barn och ungdomars delaktighet och möjlighet att påverka i samhällslivet. Med dator kan deltagande ske på mer lika villkor. Kläder, bostad och andra statusfaktorer spelar ingen roll när man träffas över nätet. 5

Klimatförändringar Medeltemperaturen stiger i hela världen. År 2010 var tillsammans med 2005 och 1998 de varmaste åren sedan mätningarna startade i slutet av 1800-talet. Växthuseffekten påverkar klimatet på ett sätt som gör att vädret blir mer opålitligt och med större ytterligheter. Extremt väder har blivit allt vanligare med bland annat torka, översvämningar, orkaner och kyla. Global miljöpåverkan förutsätter lokalt ansvar. Vikten av fungerande miljöledningssystem med välintegrerade miljöpolicys och relevanta miljömål, blir fortsatt viktigt i arbetet med att möta klimatförändringarnas konsekvenser. 6

Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt FN:s miljökonferens i Rio 1992 som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Att värna demokrati Processen med syfte att värna demokratin ger eskilstunaborna och deras valda representanter information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och medborgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. 4-åriga processmål Index för invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare. (En attraktiv stad) Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år 2010. Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Antalet besökare på Torshälla stads nämnds diarium på www.eskilstuna.se ska vara i genomsnitt 40 per månad under 2012. Torshälla stads nämnd vill ge goda förutsättningar för medborgarna till insyn och aktiv påverkan i den demokratiska beslutsprocessen. Genom att öka möjligheten till insyn underlättas medborgarnas deltagande i den lokala demokratin. Välinformerade och delaktiga invånare är en grund för en väl fungerande demokrati. Genom ett publikt diarium på www.eskilstuna.se ges medborgarna bättre information och insyn. 7

Torshälla stads nämnd ska under 2012 öka antalet besökare på medborgardialogerna med 40 % Torshälla stads nämnd fortsätter arbetet med att förbättra möjligheten till delaktighet och inflytande för Torshällas medborgare. Kommunikation genom medborgardialog med nämndens politiker ger fler medborgare möjlighet att påverka och delta. Nämnden vill genom en aktiv medborgardialog nå fler målgrupper i samhället. 8

Att tillgodose behovet av utbildning Processen ger eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbetslivet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Dessutom medverkar processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar hur trygga barnen är i förskolan. Nivåer för indikatorn sätts för förskolan till 4,4 i snitt för både flickor och pojkar, att jämföras med 4,5 i snitt för flickor och 4,4 i snitt för pojkar år 2009. Elevernas upplevelse av trygghet i grundskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar hur trygga eleverna är i grundskolan. Nivåer för indikatorn sätts för grundskolan sätts indikatorn till 4,5 i snitt för flickor och 4,4 i snitt för pojkar, att jämföras med 4,4 i snitt för både flickor och pojkar år 2009. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar hur roligt barnen har det i förskolan. Nivån för indikatorn ska bibehållas på 2,8 i snitt på en skala 1-3 för både flickor och pojkar under år 2012 jämfört med år 2010. Antalet barn per personal i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i förskolan. Ingen nivå för indikatorn finns fastställd för år 2012, men ska vara i nivå med jämförelsekommunerna. Nivån för år 2010 var 5,4 barn per personal. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i grundskolan. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel elever som når målen i betygen i skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i grundskolan. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. 9

Andel elever med betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i grundskolan. Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år 2010. Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år 2010. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Pojkar och flickor i Torshälla stads nämnds skolor ska under 2012 uppleva att de är trygga i våra verksamheter. På en femgradig skala ska värdet vara 4,5 eller högre. Upplevelsen av trygghet i skolan är en förutsättning för elevers lärande och utveckling i samspel med andra. Alla femåriga pojkar och flickor i Torshälla stads nämnds förskolor ska uppleva att det är roligt i förskolan. På en tregradig skala ska värdet vara minst 2,9. Förskolans värdegrund och uppdrag är tydlig med att barnen ska uppmuntras, stimuleras och ges möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Leken lyfts som viktig för barns utveckling och lärande. Det är i förskolan som grunden läggs till barnets fortsatta lärande och utveckling. Genom att barnen upplever förskolan som rolig, skapas förutsättningar för fortsatt positiv utveckling. Minst 95 % av alla flickor och pojkar i årskurs 3 i Torshälla stads nämnds skolor ska nå målen i de ämnen som testas på nationella proven under vårterminen 2012. Skolans viktigaste uppgift är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Skolans återkoppling av resultat är en viktig framgångsfaktor liksom god kännedom om uppsatta mål. Genom kontinuerliga uppföljningar av resultaten ges bättre förutsättningar för att lägga en god grund för det fortsatta lärandet genom hela grundskolan. Minst 95 % av alla flickor och pojkar i årskurs 6 i Torshälla stads nämnds skolor ska målen i de ämnen som testas på nationella proven under vårterminen 2012. Skolans viktigaste uppgift är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Skolans återkoppling av resultat är en viktig framgångsfaktor liksom god kännedom om uppsatta mål. Genom kontinuerliga uppföljningar av resultaten ges bättre förutsättningar för att lägga en god grund för det fortsatta lärandet genom hela grundskolan. 10

Andelen elever i årskurs 9 i Torshälla stads nämnds skolor med betyg i 16 ämnen ska öka från 84 % till 88 % vårterminen 2012. Förbättringen ska avse både pojkars och flickors resultat. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga utveckling. Alla elever har rätt att i skolan få utvecklas och få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Alla elever har rätt att lyckas i skolan. Andelen flickor och pojkar i Torshälla stads nämnds skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska öka från 91 % vårterminen 2011 till 95 % vårterminen 2012. Valet inför gymnasieskolan får en allt viktigare strategisk roll för elevens framtida utveckling. Alla elever har rätt till en bra grundkompetens inför vidare studier eller arbete. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i samhället och yrkeslivet. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Alla grundskolor ska arbeta fram metoder för att aktivt uppmuntra och stärka de normer som skapar en studiemotiverande kultur samt motverkar en stresskultur för flickor och pojkar. Målet är uppnått när meritvärdet förbättrats mellan 2011 och 2012 samt mellan 2012 och 2013 och färre uppger att de upplever kontinuerlig stress i elevenkäten. (BUN, TSN) Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna efter åk 1. (BUN, TSN) Samtliga förskolor ska utveckla sitt arbete inom områdena naturvetenskap, teknik och matematik. Målet är uppnått när självskattning (utifrån BRUK) har ökat från hösten 2012 till våren 2013. (BUN, TSN) Flickor och pojkar i grundskolans åk 5 och 8 upplever att skolarbetet ger lust till att lära mer. På en fyra gradig skala ska genomsnittsvärdet 2012 vara minst 3. (BUN, TSN) 11

Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Processen ger det stöd den enskilde behöver för att utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Processen syftar till varaktiga förbättringar med tillämpning av evidensbaserade metoder för behovsanpassad vård och omsorg. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år 2010. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Andelen total brukartid inom vård- och omsorg och socialtjänsten i Torshälla stads nämnd ska uppgå till minst 78 % av arbetstiden under 2012. Män och kvinnor ska utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. För att möjliggöra detta ska vårt arbete inom vård- och omsorg och socialtjänsten fokusera på mötet med brukaren, direkt eller indirekt. Minst ett projekt genomförs i samarbete med VN och KFN för att stärka de sociala och kulturella aktiviteterna inom vård- och omsorgsverksamheten För att utveckla och stärka arbetet med sociala och kulturella aktiviteter inom vård och omsorgsverksamheten ska Torshälla stads nämnd i samverkan med Vuxennämnden och Kultur- och fritidsnämnden genomföra minst ett projekt som syftar till att erbjuda sociala och kulturella aktiviteter för att främja välbefinnande och hälsa. 12

Andelen kvinnliga och manliga brukare som återaktualiseras med samma anledning inom Torshälla stads nämnds socialtjänst ska minska med 10 % under 2012 i jämförelse med 2011. Insatser som erbjuds brukare ska leda till ett liv utan fortsatt behov av kontakt med socialtjänsten. De insatser som erbjuds ska leda till en varaktig förändring för individen. Torshälla stads nämnd ska säkra kompetensnivån inom vård- och omsorg genom att 2012 erbjuda minst två anställda kompetenshöjande utbildning motsvarande undersköterskenivå. För att tillgodose våra brukares behov av vård och service av hög kvalitet är det viktigt att våra medarbetare har rätt kompetens. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Alla enheter i äldreomsorgen ska uppnå ett NKI minst i nivå med riksgenomsnittet 2011. (VN, TSN) 13

Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid Processen skapar förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla eskilstunabor och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Det sker genom att erbjuda upplevelser, aktiviteter och bildning samt att samla, vårda och visa kulturarvet. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Barn och ungdomar i Torshälla ska under 2012 erbjudas möjlighet att uppleva, producera och iscensätta minst tre kulturaktiviteter. En livsstil med goda vanor och stimulerande fritid bidrar till en god hälsa. Genom att ge ungdomar möjligheter att uppleva, producera och iscensätta kultur innebär det att enskilda individer stärks och utvecklas. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Torshälla stads nämnds kulturverksamheter ska under 2012 ge möjligheter till minst två möten över köns- och generationsgränser för gemensamt kulturskapande. Våra verksamheter ska ge förutsättningar för allas deltagande i kulturlivet. Genom att erbjuda ett kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet ges ökade förutsättningar för möten över köns- och generationsgränser där de olika kulturella uttrycken bidrar till att skapa sammanhang och till att ge nya perspektiv på företeelser och skeenden i våra liv och vår omvärld. 14

Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete Processen syftar till att skapa attraktiva stadsdelar med god service, ett pulserande centrum och en hållbar landsbygd för eskilstunaborna. Med de naturliga förutsättningarna som utgångspunkt främjas en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Stadsbyggnad i form av transportsnål planering, byggande, skapande av infrastruktur och underhåll syftar till en hållbar utveckling med utnyttjande av kommunens geografiska läge i regionen. Men också till att vårda och bevara värdefulla tillgångar i form av byggnader, stadsmiljöer, landsbygd och natur. Vattenförsörjning, avloppshantering, återvinning och energiproduktion bedrivs med miljömässigt hållbara metoder. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Nivå för planlagd mark flerbostadshus kvm bruttoarea. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till 24 000 kvm bruttoarea för flerbostadshus. Motsvarande siffror för 2010 var 22 160 kvm bruttoarea för flerbostadshus. Planlagd mark, antal småhustomter. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till 300 stycken småhustomter. Motsvarande siffror för 2010 var 291 stycken småhustomter. Planlagd mark, hektar industrimark. ( Fler jobb) Visar planberedskap för industriutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 25 hektar industrimark. Motsvarande siffror för 2010 138 hektar industrimark. Nivå för planlagd mark, hektar handelsmark. (Fler jobb) Visar planberedskap för handelsutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 10 hektar handelsmark för år 2012. Motsvarande siffror för 2010 var 7 hektar för handelsmark. 15

1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst tre insatser inom ortsanalysens rekommendationer för ökad känsla av trygghet och därmed stärka bilden av Torshälla. Ortsanalysen för Torshälla stad har arbetats fram på uppdrag av kommunstyrelsen i Eskilstuna. Ortsanalysens syfte var att ta fram en upplevd bild av staden, skapad utifrån en sammanvägning av många människors synpunkter. Ortsanalysen pekar ut vad som är viktigt att ta fasta på för en positiv utveckling av Torshälla. Ortsanalysen identifierar att insatser behövs för att den uppleva otryggheten ska minska. Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst en insats inom ortsanalysens rekommendation gällande turism. Torshälla har en stor potential för turism med dess läge, miljö, historia, kultur med mera, en potential som idag inte nyttjas fullt ut. Det finns goda förutsättningar att skapa en turistdestination som är attraktiv för besökare. Med ökad turism följer ökad handel, behov av ökad service och nya tjänster och ökat intresse för orten. Sammantaget ger turismen en positiv utveckling för hela orten. Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst två insatser inom ortsanalysens rekommendation att bättre nyttja vattenvägarna och närheten till Mälaren. Torshällas placering längs ån med närheten till Mälaren är en unik tillgång för orten och kan nyttjas mycket mer för att både stärka Torshällas identitet och skapa ökat värde för invånare och besökare. Det vattennära läget skapar förutsättningar för rekreation, friluftsliv och aktiviteter, det erbjuder en unik boendemiljö och bidrar starkt till Torshällas identitet. Andelen matsvinn inom Torshälla stads nämnd ska minska med 50 % under 2012 jämfört med 2011. Livsmedelsproduktion bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Livsmedel orsakar miljöpåverkan under såväl primärproduktion som efterföljande led i livsmedelskedjan fram till konsumenten. Jordbruket med odling och djuruppfödning orsakar bland annat växthusgasutsläpp och övergödning. Förädling, förvaring och transport av produkterna bidrar också till bland annat växthusgasutsläpp. Om livsmedlet nått slutkonsumenten utan att det har konsumerats som det var avsett, har svinn uppstått och miljöpåverkan skett i onödan. Svinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan och svinnet hos konsumenterna står för en betydande del. 16

Torshälla stads nämnd ska under 2012 anta en flerårig plan för gatu- och vägunderhåll inom nämndens ansvarsområde. Planen ska prioritera behov av insatser de närmaste tre åren för att modernisera och anpassa till ökad tillgänglighet. Flera svåra vintrar har gjort att gator och vägar utsatts för ett hårt slitage och är i behov av underhåll, samtidigt som kostnaden för vinterväghållningen varit högt över budgeterad nivå. Torshälla stads nämnd vill under året anta en flerårig plan för gatu- och vägunderhållet inom nämndens ansvarsområde för att möta framtida behov. Torshälla stads nämnd ska under 2012 arbeta för måluppfyllelse i de av nämnden antagna miljömålen för perioden 2012-2014. Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete i miljöledningssystemet ISO 14001. Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Klimatpåverkan från kommunkoncernen och Eskilstunas geografiska område minskas. Målet är att under mandatperioden minska Eskilstunas ekologiska fotavtryck. Klimatplanens åtgärder som angivits för 2012 ska vara påbörjade under året. (KS, alla nämnder och bolag) Klimatplanen 2015 berör olika delar i organisationen olika mycket. Det är viktigt att förvaltningar och bolag tidigt identifierar de delar som rör den egna verksamheten samt avsätter tid och resurser i kommande års planering för att kunna genomföra klimatplanens åtgärder. Processledningsgrupp miljö samordnar aktiviteterna i klimatplanen. 17

Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Processen utvecklar en säker och trygg kommun för invånarna. Genom information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. I de fall olyckor ändå inträffar, minskar konsekvenserna för människor, miljö och egendom genom att en hög skyddsnivå säkerställs för människors hälsa och intressen, när det gäller säkra livsmedel, skydd mot farliga utsläpp, mot bränder, skadegörelse och olyckor. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst två insatser för att öka kunskapen och medvetenheten bland de som bor och arbetar i Torshälla om risker vid större miljöfarliga utsläpp En god beredskap för att klara miljöfarliga utsläpp förutsätter information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete. Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst två insatser för säkrare skolväg för barn och ungdomar i Torshälla. Genom att verka för säkrare skolvägar för barn och ungdomar I Torshälla vill nämnden främja att fler väljer att gå eller cykla till skolan. Detta förväntas bidra till både förbättrad hälsa och en bättre miljö. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Krisledningsorganisation baserad på ny krisledningsplan implementeras. Politiker och tjänstemän i central krisledning genomgår gemensam övning och utbildning under 2012. (KS, alla nämnder och bolag) Arbetet med krisledningsplan och övning samordnas av kommunledningskontoret i samarbete med miljö och räddningstjänstförvaltningen. 18

Att främja näringsliv och arbete Processen främjar arbete och ökar ekonomisk utveckling i kommunen genom att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivets växtkraft. De grundläggande förutsättningarna förbättras, till exempel kommunikationssystem, trygghet, offentlig service, innovationskraft, markberedskap och arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Processen stärker den enskildes möjlighet att få arbete genom aktiva arbetsmarknads och utbildningsinsatser; åtgärder som bygger på människors vilja att påverka sin egen utveckling och förmåga att bidra till egen försörjning. Utsatta personer som står utanför arbetsmarknaden ges genom individuellt stöd förutsättningar att kunna få ett arbete. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år 2011. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år 2010. Nivå för planlagd mark flerbostadshus kvm bruttoarea. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till 24 000 kvm bruttoarea för flerbostadshus. Motsvarande siffror för 2010 var 22 160 kvm bruttoarea för flerbostadshus. Planlagd mark, antal småhustomter. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till 300 stycken småhustomter. Motsvarande siffror för 2010 var 291 stycken småhustomter. Planlagd mark, hektar industrimark. ( Fler jobb) Visar planberedskap för industriutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 25 hektar industrimark. Motsvarande siffror för 2010 138 hektar industrimark. Nivå för planlagd mark, hektar handelsmark. (Fler jobb) Visar planberedskap för handelsutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 10 hektar handelsmark för år 2012. Motsvarande siffror för 2010 var 7 hektar för handelsmark. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än 3 månader under en 12 månadersperiod (Fler jobb) 19