SAMORDNINGSFÖRBUNDET I SÖDERTÄLJE SAMTAMODELLEN

SAMORDNINGSFÖRBUNDET I SÖDERTÄLJE SAMTAMODELLEN

Innehållsförteckning 1. Samtamodellen sid. 3 1.1 Modellbeskrivning sid. 3 Syfte Mål Målgrupp 1.1.1 Fas 1 Prohab sid. 3 1.1.2 Fas 2 Tvärgrupp sid. 4 1.1.3 Fas 3 Avstämning sid. 5 1.1.4 Fas 4 Verktygslådan sid. 5 1.1.5 Fas 5 Återkoppling sid. 6 1.2. Implementering sid. 6 1.2.1 Grunder sid. 6 1.2.2 Fas 1 Prohab sid. 7 1.2.3 Fas 2 Tvärgrupp sid. 9 1.2.4 Fas 3 Avstämning sid. 10 1.2.5 Fas 4 Verktygslådan sid. 10 1.2.6 Fas 5 Återkoppling sid. 10 1.3 Tidsperspektiv sid. 11 1.3.1 Planeringsdagar sid. 11 1.3.2 Handlingsplan sid. 11 1.3.3 Förankring sid. 12 1.3.4 Avtal sid. 12 1.3.5 Uppföljning sid. 12 1.3.6 Omfattning sid. 12 1.3.7 Organisation och ekonomi sid. 12

1. Samtamodellen 1.1 Modellbeskrivning Samtamodellen är en modell för samverkande rehabilitering där tanken är att undvika att individer hamnar i långtidssjukskrivningar och att hjälpa individer med olika funktionshinder att återgå till arbete alternativt få rätt försörjningsstöd. Långtidssjukskrivningar skall förhindras genom att snabbt sätta in samordnad rehabilitering för patienter som uppsöker någon av Södertäljes vårdcentraler. Ett tvärprofessionellt bedömningsteam bildas vid varje vårdcentral som innebär att gemensamma insatser och bred kunskap finns för att bemöta patienterna och går ut på att skapa både korta väntetider och en helhetssyn. Modellen förverkligas genom en process i fem faser som stegvis hjälper individen tillbaka till arbete eller annan egen försörjning. Syfte Samtamodellens syfte är att de individer som är aktuella för modellens verksamhet och tillhör nedan definierade målgrupp, bereds möjlighet att snabbt komma på rätt väg i sin rehabilitering och därmed komma i åtnjutande av egen försörjning. Mål Under det första året som Samtamodellen grad- och stegvis införs är målet att; 40 % av de deltagande individerna skall ha gått till egen försörjning via arbete eller studier inom en niomånadersperiod 40 % av de deltagande individerna, i verktygslådans aktiviteter, skall ha förflyttat sig minst ett steg närmare egen försörjning inom en niomånadersperiod Målgrupp Samtamodellens målgrupp är dels de individer som uppsöker en vårdcentral genom att boka tid för läkarbesök för hjälp där ett sjukintyg kan bli aktuellt via fas 1, dels de individer som är i behov av minst två av huvudmännens insatser och stöd för sitt uppehälle och initieras av någon av huvudmännen till fas 2. 1.1.1 Fas 1 Prohab Den första fasen i Samtamodellen arbetar först och främst med personer som uppsöker en vårdcentral genom att boka tid för läkarbesök för hjälp där ett sjukintyg kan bli aktuellt. Arbetet i fas 1 får lite olika utformning beroende på den bedömning läkaren gör när han/hon träffar patienten fösta gången. Om läkaren redan vid sitt första möte med patienten anser att patienten är i behov av Samtamodellen och det

tvärprofessionella bedömningsteamets verksamhet och insatser aktualiseras patienten till Försäkringskassan för en SASSAM utredning. När Försäkringskassan återkommer till läkaren med utredningen ser läkaren till att patienten förs vidare i modellen till nästa fas. Om läkaren däremot vid sitt första möte med patienten anser att patientens situation behöver utredas mer och fler undersökningar är nödvändiga innan det går att ta ställning till om patienten har behov av det tvärprofessionella bedömningsteamets verksamhet och insatser ser läkaren till att de undersökningar som krävs beställs och genomförs. Ett återbesök med patienten bokas och utifrån de svar som prover, remisser, etc. visar tar läkaren ställning till patientens eventuella behov av Samtamodellens åtgärder. Säger läkarens omdöme här att patienten snabbare kommer tillbaka till arbetslivet genom att delta i Samtamodellen aktualiseras patienten till Försäkringskassan för att genomgå en SASSAM utredning. När Försäkringskassan återkommer till läkaren med utredningen remitterar läkaren patienten till bedömningsteamet och Samtamodellens nästa fas. 1.1.2. Fas 2 Tvärgrupp Som beskrivits under avsnittet ovan förs ärenden över till fas 2 från fas 1 efter olika lång tid som beror på vilka insatser och åtgärder läkaren i fas 1 ansett varit nödvändiga för att bedöma patientens behov av Samtamodellens insatser. Vad som är gemensamt är emellertid att samtliga ärenden tagit sin utgångspunkt i individens eget initiativ till kontakt med vårdcentralen för att få ett sjukintyg. För att på bästa möjliga sätt kunna ta emot alla de kommuninvånare som behöver extraordinära och samverkande insatser för återgång till arbete finns ytterligare en ingång till Samtamodellen i fas 2. Här tas hänsyn till människor som under lång tid varit aktuella hos någon av huvudmännen men som trots den hjälp och de åtgärder som där utförts inte hittat vägen tillbaka till arbete. Kontentan av detta är att Kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan såväl som Landstinget kan initiera ärenden till fas 2 i Samtamodellen. Fall som blir aktuella via en av huvudmännen direkt till fas 2 i Samtamodellen tar nödvändigtvis inte sin utgångspunkt i individens kontakt med en vårdcentral för ett sjukintyg och en sjukskrivning. Av dessa ärenden kommer det att se ut så att några har haft kontakt med läkare relativt nyligen medan det för andra är ganska länge sedan de gick igenom en medicinsk undersökning. Beroende av hur det professionella bedömningsteamet ser behoven hos individen görs antingen en återföring till fas 1 där arbetet sker enligt modellbeskrivningen eller så går arbetet vidare till fas 3 utan särskild medicinsk konsultation. Mycket av utgångspunkten för arbetet i Samtamodellen är det underlag som SASSAM ger och kring vilket huvudmännen enats om att arbeta utifrån. I fas 2 gäller att den huvudman som aktualiserat ärendet utför SASSAM utredningen utom i de fall där man väljer att föra individen till fas 1. I dessa situationer gäller det arbetssätt som finns i fas 1 och här innebär det att läkaren kontaktar Försäkringskassan som genomför utredningen. Fas 2 tar sin grundval i ett tvärprofessionellt bedömningsteam som ger samverkande fördelar som huvudmännen inte uppnår i sitt eget arbete var och en för sig. Den kompetens som finns hos respektive myndighet samlas konkret och praktiskt vilket leder till ökad effektivitet i rehabiliteringsarbetet. Bedömningsteamets sammansättning kommer att varierar beroende på ärendets karaktär, behov och utgångspunkt. Fokus är hela tiden att sammansättningen skall ge en mångfasetterad bild och uppfattning av individen och dennes situation och att man tillsammans skall hitta individens mest optimala väg tillbaka till arbete. Den läkare som mött individen på vårdcentralen, handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kommunen kan sägas vara grunden i det tvärprofessionella bedömningsteamets konstellation. De gånger konsultation av annan sjukvårdspersonal används är det möjligt att dessa deltar. Det kan exempelvis handla om sjukgymnast, arbetsterapeut eller psykolog. Om individen har en anställning kan både företagshälsovård, arbetsgivare eller facklig organisation vara tänkbara aktörer i fas 2. I de fall företagsläkaren deltar i tvärgruppsarbetet medverkar inte vårdcentralens läkare. I fas 2 är det tvärprofessionella bedömningsteamets huvuduppgift att i ett samverkande arbete komma fram till en gemensam, kvalificerad grund till en individuell, rehabiliterade handlingsplan för individens återgång till arbete och som utgör underlag för förslag till ett verktyg ur verktygslådan i fas 3. En gemensam samsyn kring möjliga och tänkbara vägar för individen är alltså här viktigt men det bör betonas att det är individen som gör valet i fas 3.

1.1.3 Fas 3 Avstämning Fas 3 är ett avstämningsmöte mellan det tvärprofessionella bedömningsteamet och individen. Det viktigaste i den här delen av Samtamodellen är att teamet skaffar sig kunskaper om individens syn på sin situation, motivation, förhållningssätt, visioner, önskemål, etc. Att ta tillvara det individuella och fokusera på det som är positivt är en viktig del i denna fas. Målet för Samtamodellens arbete är att människor bereds möjlighet att snabbt komma på rätt väg i sin rehabilitering. Modellens insats vad det gäller att ge människor ett ökat välbefinnande och förutsättningar att ställa realistiska mål för sig själva blir tydligt i denna fas. Kunskaperna som det tvärprofessionella bedömningsteamet får om individens uppfattning skall tillsammans med grunden man kommit fram till i fas 2 formuleras och färdigställas i en personlig handlingsplan som skall stötta individen tillbaka till arbete. 1.1.4 Fas 4 Verktygslådan Den fjärde fasen i Samtamodellen kallas verktygslådan. Verktygslådan består av en mångfald olika rehabiliteringsalternativ som i huvudsak handlar om interna åtgärder som finns inom de samverkande huvudmännens ordinarie verksamheter. För att kunna möta de mångskiftande behov som är en följd av de individuella handlingsplanerna som utformas och för att kunna vara en flexibel och anpassningsbar modell utifrån omvärldens förändringar kan på liknande sätt externa verksamheter för individuell anpassning upphandlas och användas i verktygslådan. Implikationen av detta är att verktygslådans innehåll är smidigt och mycket omväxlande och hela tiden aktuell för alla individer oavsett bakgrund, behov och handlingsplanens utformning. Med intentionen att individen skall återgå till arbete och för detta följa en individuell handlingsplan som formulerats i fas 3 tillsammans med det tvärprofessionella bedömningsteamet väljs här, i fas 3, ett lämpligt verktyg. 1.1.5 Fas 5 Återkoppling Maximalt 6 månader kan en individ vara i en av verktygslådans rehabiliterande verksamheter. Därefter görs en avstämning där individen och det tvärprofessionella bedömningsteamet träffas för återkoppling och avstämning. De resultat som uppnåtts och individens progression jämförs med mål och syften som fastställts i handlingsplanen. Om individen inte gått tillbaka till arbete, studier eller annan egen försörjning gör det tvärprofessionella bedömningsteamet och individen en ny avstämning enligt arbetssättet i fas 3. Den nya situation som nu gäller för individen och de resultat som åstadkommits tas i beaktande och utgör ny grund för en ny individuell handlingsplan. Aktuella förutsättningar och möjligheter beaktas vilket också resulterar i att en ny rehabiliteringsinsats från verktygslådan väljs om det tidigare valda verktyget inte är det som nu anses vara det som bäst kommer att leda till arbete. 1.2 Implementering Förverkligandet av Samtamodellens 5 faser är noga reglerade för att garantera att processen inte avstannar och för att uppföljning skall kunna ske på ett bra sätt. Då flera myndigheter är involverade kring en och samma person finns risken att ansvaret tappas bort vilket innebär ytterligare ett skäl till att noga beskriva Samtamodellens förverkligande.

1.2.1 Grunder För många av de individer som kommer att ta del av Samtamodellen börjar processen med mötet mellan läkare och patient på vårdcentralen. Att utgångspunkten i många delar tas här är en naturlig utvidgning av det samarbete som i dag finns mellan vårdcentral och Försäkringskassa. För att arbetet enligt Samtamodellen skall etableras är det betydelsefullt att rutiner skapas på vårdcentralerna som innebär att arbetsmetoden förankras. Framförallt gäller detta hos läkargruppen. Ett dokument som klargör och reglerar vårdcentralens insatser och tillvägagångssätt enligt modellen skall finnas lätt tillgängligt. Ansvaret för att nya läkare, vikarier, m.fl. får kännedom om Samtamodellen och att vårdcentralen arbetar enligt prototypen ligger på respektive chef på vårdcentralerna. Att processens fortgår och inte stannar av är av allra högsta betydelse varför en processansvarig för de aktualiserade ärendena är nödvändigt. Här finns alternativet att tilldela en bestämd person denna uppgift på deltid som då kombineras med annan tjänst eller att välja ett delat ansvar så att den huvudman varifrån individen får sin försörjning också bär ansvaret för att ärendet förs vidare i de olika faserna på ett korrekt sätt och enligt den tidplan som modellen innebär. Den personal som ingår i det tvärprofessionella bedömningsteamet skall i största tänkbara utsträckning bestå av samma personalstyrka. Det betyder att handläggare, etc. arbetar med Samtamodellen på fler än en vårdcentral. Motivet till detta är att förståelse för varandras regelverk och synsätt lättare och snabbare utvecklas, gemensamma rutiner och samarbetsformer skapas smidigare och att en erfarenhetsreferens mer effektivt byggs upp. Den yrkeskategori som i teamet med nödvändighet kommer att variera är läkargruppen helt enkelt därför att patienterna som sökt hjälp på vårdcentral fått tid hos olika läkare och för att dessa också är lokaliserade på en bestämd vårdcentral. Även andra personalkategorier kommer att skilja och påverka bedömningsteamets sammansättning. Några exempel är då annan sjukvårdspersonal använts för individens bedömning, då Arbetsförmedlingens psykolog tidigare varit involverad i individens situation eller då det finns en arbetsgivare med i processen. Nivån av framgång för arbetet enligt Samtamodellen avgörs i hög grad av det tvärprofessionella bedömningsteamets förtrogenhet med tankegångarna i modellen som arbetssätt, mål och metoder. För att säkerställa att detta finns kommer den personal som huvudmännen ger till uppgift att arbeta med Samtamodellen att mötas under gemensamma planeringsdagar. Vid dessa tillfällen är det ledningen från respektive huvudman som har ansvaret för att informera och möta sin personals frågor, motivera, ge perspektiv på myndighetens syn på det gemensamma arbetet, etc. Mot bakgrund av att samtliga handläggare, oaktat huvudman, skall kunna genomföra SASSAM utredningar är utbildning i detta gemensamma möte också ett viktigt inslag. För denna utbildning och undervisning ansvarar Försäkringskassan då det är hos denna huvudman kompetensen finns. Att arbeta med samverkande rehabilitering enligt Samtamodellen är ett nytt sätt att möta individer som behöver olika former av stöd för återgång till arbete och/eller att bli anställningsbara där en av modellens styrkor är flexibilitet. Det är av oerhört stor vikt att modellen anpassas till verklighetens förhållande och situationer och inte tvärt om. Modellen förverkligas därför i ett första skede i begränsad utsträckning samtidig som en processutvärdering sker. Utifrån de resultat som framkommer i utvärderingen och de erfarenheter som fås, justeras och korrigerigeras modellen innan den utförs i full skala, dvs. på kommunens samtliga vårdcentraler. Vid urval av vårdcentraler till den första delen av förverkligandet av Samtamodellen väljs två vårdcentraler som befinner sig geografiskt belägna inom områden som i övrigt är föremål för satsningar. 1.2.2 Fas 1 Prohab I Samtamodellens första fas är det särskilt vårdcentralens läkare som är den aktiva och drivande professionen. Läkarens kännedom om Samtamodellen som arbetsmetod är därför viktig och avgörande för god implementering.

När läkaren gör ställningstagandet att en patients problem medför mer eller mindre grad av arbetsförmågenedsättning och där en effektiv rehabiliteringsinsats kan vara nödvändig för att få tillbaka individen till eget arbete och att vidare undersökningar inte är nödvändiga, aktualiserar läkaren ärendet hos Försäkringskassan för en SASSAM utredning. Tidsperspektivet här är att läkarens kontakt med Försäkringskassan och genomförandet av SASSAM skall ske inom en vecka från det att läkaren träffat patienten. Försäkringskassan återkommer till vårdcentralens läkare med utredningen under vecka 2 räknat från den dag som myndigheten blev kontaktad för utlåtandet. Visar SASSAM utredningen och läkarens bedömning att patienten har arbetsförmåga, förs ärendet över till fas 2 där det professionella bedömningsteamet börjar arbeta med ärendet inom 2 veckor. Det innebär att maximalt 4 veckor bör gå mellan det första läkarbesöket och till dess att ärendet finns hos det tvärprofessionella bedömningsteamet. Skulle SASSAM utredningen och/eller läkarundersökningen visa att det finns grund för vidare medicinsk utredning bokar läkaren en återbesökstid för individen inom 14 dagar från det att utredningen blivit klar hos Försäkringskassan för att gå vidare med ytterligare undersökningar. Då läkaren vid sin första kontakt med patienten uppfattar att det finns behov av provtagning, remiss eller konsultation av annan sjukvårdspersonal bokar läkaren en återbesökstid för detta. Tidsperspektivet kommer här att variera beroende av vad slags besked som behöver skaffas. Här det viktigt är här att läkaren följer processen så att handläggningen och ärendehanteringen inte medför att processen stannar av. Inom 4 till 6 veckor skall en ny besökstid erbjudas patienten där resultat från prover och annat meddelas. Anser läkaren däremot redan vid första kontakten att inga medicinska hinder för arbete existerar skall individen aktualiseras direkt till Försäkringskassan för en SASSAM utredning. Här är tidsperspektivet att läkarens kontakt med Försäkringskassan samt kassans genomförande av utredningen skall ske inom 1 vecka och att Försäkringskassan återkommer till vårdcentralen med SASSAM underlaget senast veckan efter initieringen. Med stöd av och utgångspunkt i en SASSAM förs ärendet över till Samtamodellens fas 2 där det professionella bedömningsteamet börjar arbeta med ärendet inom 2 veckor. Det är viktigt i fas 1 är att läkaren för en dialog med individen som förklarar och informerar om Samtamodellen, innebörden av arbetssättet och också ser till att individen skriver under en handling som undanröjer sekretess mellan myndigheterna inför det fortsatta arbetet i fas 2. Under utredningstiden kan individen vara sjukskriven och läkaren för i dessa fall en dialog med individen även kring detta. Tidsåtgången för varje individ kommer att variera och de beräkningar som görs är genomsnittliga tider som givetvis kommer att variera i båda riktningar. Den uppskattade, tidsåtgången för vårdcentralens läkare i fas 1 kalkyleras till 240 minuter per individ. Av denna tid är 60 minuter förberedelsetid och 180 minuter mötestid. Vad det gäller annan sjukvårdskompetens som kan komma att konsulteras som exempelvis sjukgymnast, kurator eller psykolog är den motsvarande tidsåtgången 150 minuter där 30 minuter avser förberedelsetid och 120 minuter tid med individen. Noteras här skall att förberedelsetiderna också inkluderar det förberedelsearbete som är nödvändigt i alla Samtamodellens faser. Tidsåtgången för försäkringskassans handläggare att genomföra SASSAM utredningar uppskattas vara ungefär 45 minuter per ärende. 1.2.3. Fas 2 Tvärgrupp Tvärgruppen utgörs av ett tvärprofessionellt bedömningsteam och kan i många avseenden ses som navet i Samtamodellen. Bedömningsteamet utgörs av huvudmännens specifika kompetens som här genomför ett nära samarbete. För att modellens fullföljande skall bli optimalt, vad det gäller att förhindra att människor hamnar mellan myndigheternas stolar, består teamet av en bestämd grupp. Förtjänstfullt är om gruppen kan arbeta på fler än en vårdcentral så att arbetsmetoder, rutiner och förhållningssätt som skall användas enligt Samtamodellen blir väl förankrade och skapar jämförbarhet mellan vårdcentraler vid utvärdering och utveckling. De som ingår i det tvärprofessionella bedömningsteamet är väl insatta i arbetets karaktär och uppgift, inte minst vad det gäller förmågan att samarbeta med utgångspunkt i fyra olika myndigheters regelverk och förhållningssätt. För att ge goda grunder för detta kommer satsningar att göras i ett inledningsskede på gemensamma informations- och utbildningsdagar.

Det tvärprofessionella bedömningsteamet träffas på vårdcentralen varannan vecka för att diskutera de ärenden för vilka en individuell handlingsplan skall upprättas och som aktualiserats i modellens första fas. Innan sammankomsten skall respektive profession ha haft möjlighet till att sätta sig in i ärendet vilket skall ha förmedlats av läkaren på vårdcentralen i god tid. Vid sina sammankomster på vårdcentralen skall tvärgruppen också ta ställning till de ärenden som initieras direkt till fas 2 från huvudmännen. Vad det gäller möjligheten till inläsning av dessa ärenden sköter den myndighet som aktualiserar ärendet om att de övriga i gruppen får relevant och nödvändigt underlag för detta. För arbetet i fas 2 beräknas en mötestid på 30 minuter per ärende och den förberedelsetid som är nödvändig är inkluderad från beräkningarna i fas 1. 1.2.4 Fas 3 Avstämning Avstämningsmötets huvudsyfte är att det tvärprofessionella bedömningsteamet skall skaffa sig kännedom om individens tankar kring sin återgång till arbete vilket också är det som skall utgöra det avgörande underlaget för att färdigställa den individuella handlingsplanen. Eftersom en av Samtamodellens specifika metoder är att jobba individbaserat är detta en viktig fas. I avstämningsfasens arbete ingår också att till individen kommunicera teamets förslag, tankar och uppfattning kring återgång till arbete. I denna fas är det framför allt viktigt att teamet i den tidigare fasen, fas 2, kommit överens om en gemensam uppfattning kring en åtgärdsplan som innehåller lösningar för individens rehabilitering. Tänkbara meningsskiljaktigheter mellan huvudmännen och problem i samband med detta får inte belasta individen. Här skall teamet, i förhållande till individen, skapa förtroende och tillit och mötet får därför inte ha karaktären av förhör eller utfrågning. Ett möte med myndigheternas representanter på ena sidan bordet och individen på den andra är inte ett lämpligt scenario för ett avstämningsmöte. Mötet i fas 3 inriktar sig på att integrera bedömningsteamets uppfattning med individens uppfattning om den mest framkomliga vägen för individens återgång till arbete vilket resulterar i en individuellhandlingsplan som också innefattar ett val av verktyg ur verktygslådan i fas 4. I denna fas är det tvärprofessionella bedömingsteamets flexibilitet viktig på så sätt att teamet inte fastnar i diskussioner, tankar och idéer som diskuterats i fas 2 utan här verkligen fokuserar och lyfter fram individens önskningar. Även här görs beräkningar i termer av genomsnittliga tider där den förutsedda tidsåtgången är 75 minuter per ärende och profession i teamet. 1.2.5 Fas 4 Verktygslådan Verktygslådans styrka är att den är flexibel och fylls med innehåll, dvs. verktyg utifrån de individuella behov som kommer att finnas hos de aktualiserade ärendena. Innebörden av verktygslådans konstruktion är att den snabbt och enkelt skall kunna ändras till de förändrade behov som uppkommer då omvärlden förändras och då också individernas behov. Tillgång på arbeten och konjunktursvängningar är sådana exempel. Dock kan verktygen urskiljas i form av två huvudgrupper där den ena är rehabiliteringsinsatser som finns inom myndigheternas ordinarie verksamheter och den andra är verksamheter som upphandlas externt. I första hand skall det tvärprofessionella bedömningsteamet försöka finna lämpliga rehabiliteringsåtgärder bland de verksamheter som finns inom huvudmännens reguljära aktiviteter. En individ kan befinna sig i ett verktyg, dvs. i en rehabiliteringsinsats, som längst 6 månader innan en återkoppling till det tvärprofessionella bedömningsteamet sker. Den aktiva tiden i verktygslådan bestäms av det tvärprofessionella bedömningsteamet och individen tillsammans i fas 3 när den individuella handlingsplanen utformas. Den tid som bedöms behövas till arbetet i fas 4 är i snitt 30 minuter och handlar i första hand om överföring och introduktion av individen till det valda verktyget rehabiliteringsaktiviteten i verktygslådan. Tidsåtgången här

omfattar inte samtliga i det tvärprofessionella bedömningsteamet utan endast den som ansvarar för ärendets fortskridande i Samtamodellen och den som i och med denna uppgift också har ansvaret för introduktionen. 1.2.6. Fas 5 Återkoppling Efter de maximala 6 månaderna i verktygslådan möter tvärgruppsteamet individen för att återkoppla till den individuella handlingsplanen och stämma av utfallet. Troligheten att individen återgått till arbete efter dessa månader är inte ansenlig men sannolikheten att aktiviteten bidragit till att förändra och påverka individens förutsättningar ett steg närmare arbetsmarkanden är stor. Mot bakgrund av detta har 6 månader beslutats som gräns. Individen måste därför här ges möjligheten att välja ett nytt verktyg som innebär ännu ett kliv mot slutmålet - eget arbete. När tillbakagång till arbete inte uppnåtts tas ärendet tillbaka till fas 3 där individens situation med förändringar, nya erfarenheter, ökade insikter etc., utgör utgångspunkt för en justerad, korrigerad och aktuell handlingsplan. Utifrån den nya handlingsplanen väljs ett verktyg ur verktygslådan som kan vara en återupprepning av det verktyg som tidigare använts eller ett helt nytt. Även återkopplingen, avstämningen, är en viktig del i Samtamodellen och handlar om ett möte med individen som innebär att skaffa sig kunskaper om dennes synpunkter, uppfattningar och tankar om sin egen utveckling. Med utgångspunkt i arbetets karaktär i fas 5 och vad som tidigare sagts kring det tvärprofessionella bedömningsteamets möte med individen i fas 3 beräknas även här en tidsåtgång på 75 minuter per profession. 1.3 Tidsperspektiv Samtamodellen är ett helt nytt sätt att möta och arbeta med individer som behöver ett samordnat rehabiliteringsstöd varför valet är att förverkliga Samtamodellen stegvis. Hänsyn behöver också tas till att varje vårdcentral har sin specifika organisationskultur och därför måste arbetssättet också justeras så att det passar in i de redan existerande mönstren. Modellen kommer därför att verkliggöras i liten omfattning på 2 vårdcentraler under 4 månader och sedan utvecklas vidare för att omfatta kommunens samtliga vårdcentraler efter det att uppföljning genomförts. 1.3.1 Planeringsdagar Under den första delen av januari månad 2007 kan den första av de gemensamma planeringsdagarna genomföras. Tidsramen tillåter att respektive huvudman, inom sin organisation, hinner utse de som skall arbeta på vårdcentralerna och i de tvärprofessionella bedömningsteamen. Perspektivet medger också att huvudmännens ledning kan frigöra tid för att vara delaktig i förberedelsen och genomförandet av planeringsdagen. Under den första planeringsdagen kommer utbildning i hur en SASSAM utredning genomförs att hållas av Försäkringskassan. 1.3.2 Handlingsplan I början av december månad tillsätts en arbetsgrupp som består av representanter från varje huvudman. Arbetsgruppens uppgift är att utforma ett dokument som klargör Samtamodellens arbetsprocess, ansvarsfördelning, rutiner, tillvägagångssätt, etc. som skall finnas tillgänglig hos samtliga myndigheter. Särskilt viktigt är detta dokument

för läkarna på vårdcentralerna eftersom representanterna från denna yrkesgrupp kommer att variera. 1.3.3 Förankring Under december 2006 och januari 2007 behöver huvudmännen intensifiera arbetet med att förankra Samtamodellen i sina organisationer. För att Samta skall kunna förverkligas på ett bra sätt redan från början är förankringen avgörande. Särskilt viktigt är detta på vårdcentralerna dels därför att arbetet utgår rent lokalmässigt härifrån och dels därför att vårdcentralernas ansvar att initiera ärenden i fas 1 är betydande. 1.3.4 Avtal Under januari månad färdigställs avtal mellan Samordningsförbundet och de 4 samverkande myndigheterna som reglerar beställningen. Mål, målgrupp, framgångsfaktorer, etc. formuleras här och avtalen beslutas av Samordningsförbundets förbundsstyrelse. Avtalets längd skrivs som 1 år. 1.3.5 Uppföljning Under december månad upphandlar Samordningsförbundet uppdraget att göra uppföljningar av Samtamodellens första del och förverkligande. Uppföljningsperioden kommer att vara från februari och 4 månader framåt dvs. till slutet av juni månad. Resultaten och erfarenheterna sammanställs och presenteras för Samordningsförbundets styrelse under höstens första styrelsesammanträde. 1.3.6 Omfattning Samtamodellens genomförande börjar i mindre omfattning. Den första införelsefasen innebär att arbetet startas upp på 2 vårdcentraler i början av februari månad och pågår året ut. Från och med oktober månad införs Samtamodellen som arbetsmetod på ytterligare 2 vårdcentraler vilket innebär att Samta från och med hösten används på 4 av kommunens 9 vårdcentraler. Det tvärprofessionella bedömningsteamet kommer att träffas 2 gånger i månaden som fördelas varannan vecka. För att säkerställa ett effektivt förverkligande kommer varje vårdcentral som omfattas av Samta att ta emot 8 ärenden per månad vilket innebär att under verksamhetsåret 2007 kommer totalt 208 individer att bli föremål för denna arbetsmetod. 1.3.7 Organisation och ekonomi För Samtamodellen upprättas en budget som godkänns av Samordningsförbundet styrelse. Varje huvudman skriver avtal med Samordningsförbundet för den beställda verksamhet Samta är och fakturerar Samordningsförbundet månatligt för de kostnader man haft enligt den fastställda budgeten. Kvartalsvis lämnar teamet vid varje vårdcentral en kvantitativ rapport för den genomförda verksamheten. Samordningsförbundet gör utbetalningar för huvudmännens genomförda verksamhet varje månad.