Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2009

09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret

WTO och handelsutvecklingen -09-14 Dnr: 190-217- Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret Den ekonomiska krisen fortsatte att inverka negativt på Sveriges utrikeshandel under andra kvartalet. De branscher som har drabbats hårdast av krisen är fordonsindustrin och järn- och stålindustrin samt handeln med energivaror. Livsmedel och läkemedel fortsatte att utvecklas positivt under års andra kvartal. Bytesbalansen visade under års första halvår ett överskott på 123 miljarder kr, 22 procent bättre än under motsvarande period 2008. Handelsbalansen reducerades med 3,7 procent. En stark förbättring av kapitalavkastningsnettot var det som gav det största bidraget till förbättringen av bytesbalansen. Under det första halvåret minskade den totala svenska varuexporten med 20 procent i värde och 22 procent i volym, jämfört med samma period 2008. Varuimporten minskade samtidigt med 22 procent i både värde och volym. Exporten till andra EU-medlemmar minskade med 23 procent mellan första halvåret 2008 och samma period. EU:s andel av Sveriges totala export minskade från 61 till 58 procent under samma period. Importen från andra EU-länder minskade med 24 procent under samma period och EU:s importandel minskade från 71 till 69 procent. Till skillnad från handeln med varor fortsatte tjänstehandeln att utvecklas positivt under första halvåret, då både exporten och importen av tjänster ökade, jämfört med samma period 2008. Tjänstehandeln gav ett överskott på 55 miljarder kr under första halvåret, 3 miljarder sämre än under motsvarande period 2008. Det positiva nettot av direktinvesteringar till respektive från Sverige minskade, mellan första halvåret 2008 och samma period, med 73 procent, från 19 miljarder kr till 5,1 miljarder kr. Medan Sveriges investeringsflöden till utlandet minskade med 23 procent så minskade de utländska investeringsflödena till Sverige med 32 procent.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen i skuggan av den ekonomiska krisen... 1 2.1 Handelns utveckling under krisen... 2 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse... 2 3. Bytesbalansen... 3 3.1 Bytesbalansen... 4 3.2 Handelsbalans... 4 4. Varuhandel... 5 4.1 Nettoexport av varor... 5 4.2 Sveriges export och import av varor... 6 4.2.1 Geografisk fördelning... 6 4.2.2 Fördelat på varugrupper... 9 4.2.3 Nettoexport fördelat efter varugrupp...11 4.2.4 Nettoexporten av personbilar...12 4.2.5 Läkemedelsindustrins exportöverskott ökade...13 4.3 Varuhandel med länder på den inre marknaden...14 4.3.1 Utförsel...14 4.3.2 Införsel...17 4.4 Sveriges varuhandel med länder utanför EU...20 4.4.1 Svensk export...20 4.4.2 Svensk import...24 5 Tjänstehandeln... 27 6 Direktinvesteringar... 30 6.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige...34 6.2. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...37 Bilaga 1 Tabeller och diagram Bilaga 2 Utrikeshandel, export och import av varor HA 22 SM 0903 Tabell 1-7

Sida 1(39) 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel tar kvartalsrapporten upp handelsutvecklingen även ur detta perspektiv. Detta sker i rapportens andra kapitel, först med en redogörelse för utvecklingen mellan sista kvartalet 2008 och andra kvartalet, och därefter med en jämförelse av den svenska utvecklingen med den i några jämförbara länder. Mer statistik om krisens effekter för Sveriges utrikeshandel finns tillgänglig på Kommerskollegiums hemsida (www.kommers.se/krisen). I därpå följande kapitel analyseras statistiken för första halvåret. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringar i Sverige och slutligen svenska tillgångar i utlandet. I bilaga 1 (som finns att ladda ner från Kommerskollegiums hemsida www.kommers.se) återfinns de tabeller och diagram som använts i rapporten i större och tydligare format. Bilaga 2 (som endast följer med rapporten i pappersformat men finns även tillgänglig på SCB:s hemsida) innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen i skuggan av den ekonomiska krisen Sveriges utrikeshandel, liksom världshandeln i stort, fortsätter att påverkas negativt av den ekonomiska krisen. Efter en första kraftig nedgång under sista kvartalet 2008 och första kvartalet, dvs. krisens första två kvartal, fortsatte den svenska exporten nedåt även under det andra kvartalet. Mönstret från första kvartalet upprepades under andra kvartalet, så precis som under februari och mars mattades nedgången av något under maj och juni för att åter ta fart under april respektive juli. Den nedåtriktade rekylen var dock inte lika kraftig i juli som i april. Totalt så minskade exporten med 20 procent i värde mellan andra kvartalen 2008 respektive. För importen uppgick motsvarande minskning till 22 procent.

Sida 2(39) 2.1 Handelns utveckling under krisen Precis som tidigare under krisen gick exportvärdet för verkstadsvaror ned kraftigt även under andra kvartalet. Exporten av verkstadsvaror, som med 45 procent av total export är Sveriges största exportvarugrupp, minskade med 25 procent mellan andra kvartalen 2008 och. Fordonsindustrin, som efter det senaste halvårets kraftiga nedgång står för 8 procent av den totala svenska exporten, är den bransch som drabbats hårdast av krisen. Under andra kvartalet gick exporten av vägfordon ner med 50 procent jämfört med samma kvartal 2008. Inom gruppen vägfordon minskade Last- och dragbilar med 56 procent, personbilar med 53 procent och bildelar och tillbehör med 44 procent. Till skillnad från fjärde kvartalet 2008 så började med en mycket kraftig nedgång i exportvärdet av mineralvaror och energivaror, en utveckling som fortsatt även under andra kvartalet. Under andra kvartalet gick exporten av mineralvaror ned med 40 procent och av energivaror med 34 procent. Medan exportminskningen av mineralprodukter till stor del beror på vikande efterfrågan på järn och stål på världsmarknaden så består minskningen av exportvärdet för energivaror till största delen av lägre energipriser. Två varugrupper vars export fortsätter att utvecklas positivt trots den ekonomiska krisen är läkemedel och livsmedel som ökade med 17 respektive 3 procent mellan andra kvartalen 2008. Tillsammans utgör dessa två grupper omkring 12 procent av Sveriges totala export. Mönstret för den svenska importen är mycket likt det för exporten. Nedgången i importvärden återfinns under andra kvartalet framförallt i varugrupperna energivaror, mineralvaror och verkstadsvaror. Precis som för exporten stod livsmedel och läkemedel för ett positivt bidrag till importutvecklingen. Tillsammans utgjorde dessa två varugrupper 14 procent av den totala importen under andra kvartalet. Efter att ha fortsatt att utvecklas positivt under krisens inledande två kvartal nådde krisen den svenska tjänsteexporten under andra kvartalet. Mellan andra kvartalet 2008 och samma kvartal minskade Sveriges export av tjänster med en procent medan tjänsteimporten fortsatte att öka, med 1,9 procent. Den stora gruppen övriga affärstjänster minskade med 11 procent under perioden och var den enda av tjänstegrupperna med över 10 procent av total tjänsteexport, som minskade mellan andra kvartalen 2008 respektive. 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse Även om utvecklingen av den svenska utrikeshandeln har varit mycket dyster under senaste halvåret så är den inte på något sätt exceptionell i en internationell jämförelse. 1 1 Jämförelsen görs med utvecklingen i Tyskland och Finland eftersom dessa två grannländer har en näringslivsstruktur som liknar Sveriges, samt med utvecklingen i EU:s externhandel och i USA.

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) -09-14 Sida 3(39) Under krisens två första kvartal utvecklades Sveriges export i stort sett i linje med Tysklands och EU:s som helhet och betydligt bättre än den finska exporten. Under andra kvartalet, krisens tredje kvartal, flackade den svenska exportnedgången ut och landade på en högre nivå än den i EU, Finland, Tyskland och USA. Diagram 2.1 20 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2007 kv 1 - kv 2) 10 0-10 -20-30 -40 2008 kv1 2008 kv2 2008 kv3 2008 kv4 kv1 kv2 Sverige EU (extern) Finland Tyskland USA Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB I juni hade värdet av Sveriges export minskat med 11 procent jämfört med ett år tidigare. Tysklands, EU:s och USA:s exportvärden hade mellan samma månader minskat med 22, 22 respektive 26 procent och Finlands export med hela 36 procent. Utvecklingen för den svenska importen har under de två senaste kvartalen varit något sämre än utvecklingen i Tyskland, i linje eller något bättre än för EU(27) och betydligt bättre än i Finland och USA. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen och tjänstebalansen. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är net- 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalans - Bytesbalans, finansiell balans 2:a kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Procent -09-14 Sida 4(39) tot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Bytesbalansen visade under första halvan av ett överskott på 123 miljarder kr, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande period 2008 med 22 procent. Den viktigaste orsaken till förbättringen är att kapitalavkastningen under 2008 år andra kvartal var starkt negativt på -24 miljarder kr, varför det svagt positiva bidraget till bytesbalansen under andra kvartalet på 2,1 miljarder kr, utgjorde en klar förbättring. Diagram 3.1 10 Sveriges bytesbalans 1980 - % av BNP 8 6 4 2 0-2 -4 3.2 Handelsbalans Utvecklingen av den svenska handelsbalansen var starkt positiv under större delen av 90-talet. Från att 1990 ha uppgått till drygt en procent av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till över 7,5 procent 1997. Under senare år har andelen dock åter sjunkit och 2008 uppgick handelsbalansen till 3,9 procent av BNP. Under första halvåret uppgick handelsbalansen till 4,5 procent av BNP, lika mycket som under motsvarande period föregående år.

Procent -09-14 Sida 5(39) Diagram 3.2 8 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1980 - % av BNP Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 6 4 2 0-2 -4 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Med undantag för 2001 och 2002 har både export och import ökat under hela perioden från 1999 till 2008. Mellan dessa år ökade exporten med 70 procent i värde medan importen ökade med 92 procent. I volym räknat ökade både import och export med 64 procent. 3 4.1 Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Handeln med EU gav under 2008 ett exportunderskott på 42,1 miljarder. Mellan första halvåret 2008 och samma period minskade underskottet i nettohandeln med andra EU-medlemmar från 14,8 till 12,1 miljarder kr. Exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU minskade dock något mer under motsvarande period, varför Sveriges totala exportöverskott minskade från 62,9 miljarder kr under första halvåret 2008 till 61,2 miljarder kr under samma period. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattas statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 6(39) Diagram 4.1 Sveriges nettoexport 1999 - Mdr SEK 200 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 100 50 0-50 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008 4.2 Sveriges export och import av varor För första halvåret uppgick värdet av Sveriges varuexport till 501 miljarder kr och varuimporten uppgick till 440 miljarder kr. Exportvärdet minskade med 20 procent och importvärdet med 22 procent i löpande priser, jämfört med samma period 2008. För helåret 2008 uppgick exportvärdet 1 195 miljarder kr och importvärdet 1 089 miljarder. Varuexporten minskade i volym med 22 procent under första halvåret jämfört med samma period 2008. Under helåret 2008 ökade varuexporten i volym med 1,5 procent. Även Sveriges varuimport minskade med 22 procent i volym mellan de första halvåren 2008 och. Under 2008 ökade volymen av importerade varor till Sverige med 1,4 procent. Enligt SCB:s snabbstatistik, visar det preliminära utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under juli ett överskott på 6,4 miljarder kr, vilket är 3,1 miljarder, eller 33 procent, sämre än under juli 2008. Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under juli till 73 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 67 miljarder kr. 4.2.1 Geografisk fördelning Sveriges export till hela Europa minskade med 23 procent mellan första halvåret 2008 och samma period. Den europeiska marknaden utgör knappt tre fjärdedelar av svensk exportmarknad. Exportvärdet till EU(27) minskade med 24 procent under samma period. Exporten till Norge minskade med 11 procent medan den till Ryssland halverades.

Procentandel -09-14 Sida 7(39) Under första halvåret minskade den svenska exporten med 20 procent i värde, jämfört med samma period 2008. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent vilket utgör en nedgång med 3,4 procentenheter jämfört med ett år tidigare. Exportandelarna ökade till Afrika, Asien och Övriga Europa men var konstant till Amerika och Oceanien. Diagram 4.2 Svensk export 2008 resp Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2008 70 61 58 60 50 40 30 20 15 15 10 10 10 12 10 3 4 1 1 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet minskade med 22 procent mellan första halvåret 2008 och samma period. Exporten till USA minskade med 20 procent under samma period. Från att 2005 ha varit Sveriges största exportmarknad med 11 procent av total export, har USA:s andel sjunkit till 7 procent och var under första halvåret Sveriges femte största exportmarknad efter Norge, Tyskland, Danmark och Storbritannien och precis före Finland. Exporten till Kanada, vår näst största amerikanska exportmarknad med mindre än en procent av Sveriges totala export, minskade med 27 procent, jämfört med andra kvartalet. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien minskade med 32 procent i värde mellan första halvåren 2008 respektive. Exporten till Asien minskade med 0,5 procent i värde under första halvåret. Till Kina ökade exporten med 26 procent medan exporten till Japan och Indien minskade med 2,7 respektive 7,4 procent.

Procentandel -09-14 Sida 8(39) Diagram 4.3 Svensk import 2008 resp Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2008 80 70 71 69 60 50 40 30 20 10 15 13 1 1 5 6 9 10 0 0 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Den svenska importen minskade i värde med 22 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Drygt fyra femtedelar av Sveriges import kommer från Europa. Asienimporten, som står för 10 procent av total import, minskade med 5,2 procent. Importvärdet från Japan minskade med 17 procent medan importen från Kina ökade med 1,4 procent. Från USA ökade importen med 7,7 procent i värde mellan första halvåret 2008 och samma period. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2005 2006 2007 2008 2008 (%) Export 977,3 1 089,4 1 140,0 1 194,3 624,0 501,2-20 intra-eu(27) 573,4 651,0 697,6 717,1 382,9 290,7-24 extra-eu(27) 403,9 438,4 442,4 477,2 241,2 210,5-13 Import 833,8 939,5 1 030,2 1 088,8 561,2 440,1-22 intra-eu(27) 595,0 660,1 738,9 759,2 397,6 302,9-24 extra-eu(27) 238,8 279,4 291,3 329,6 163,5 137,2-16 Anm.: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Den svenska importen minskade med 22 procent i värde mellan första halvåret 2008 och samma period. EU:s värdeandel av importen minskade under året med två procentenheter till 69 procent. Importen från Amerika och Asien ökade medan övriga regioner minskade eller behöll en oförändrad andel av det totala svenska importvärdet mellan första halvåren 2008 respektive.

Procentandel -09-14 Sida 9(39) 4.2.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, vilket är Sveriges största både export- och importvarugrupp, minskade kraftigt mellan första halvåren 2008 respektive med hela 31 procent i volym och 25 procent räknat i värde. Den undergrupp som framförallt dragit ner både volym och värde för den totala verkstadsvaruexporten är exporten av vägfordon, dvs. personbilar och lastbilar, som minskade med 58 procent i volym och 53 procent värde. Den näst största exportvarugruppen, kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade med 7,2 procent i volym och ökat med 1,0 procent räknat i värde. Läkemedel är för övrigt den enda undergrupp som ökat i både volym och värde, med 7,9 respektive 17 procent. Livsmedel och övriga transportmedel har minskat med 3,0 respektive 22 procent i volym men ökat med 2,5 respektive 3,2 procent i värde. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Mineral-, energi- och verkstadsvaror minskade sina andelar. Diagram 4.4 Svensk export 2008 resp Exportandelar fördelade på varuområden 2008 60 50 48 45 40 30 20 10 11 12 12 11 9 14 8 6 11 13 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Värdet av den svenska importen fördelat på viktigare varuområden visade ökad importandel för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Mineral-, energi- och verkstadsvaror minskade mellan första halvåren 2008 respektive.

Procentandel -09-14 Sida 10(39) Diagram 4.5 Svensk import 2008 resp Importandelar fördelade på varuområden 2008 50 42 41 40 30 23 20 10 8 12 14 14 11 18 10 3 3 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Importen av verkstadsvaror minskade kraftigt mellan första halvår 2008 och samma period i år med 31 procent i volym och 24 procent i värde. Precis som på exportsidan så stod personbilar för en väsentlig del av importnedgången av verkstadsvaror. Importen av övriga transportmedel samt bildelar minskade dock ännu mer. Mellan första halvåren 2008 och minskade personbilsimporten med 37 procent i volym och 33 procent i värde och importen av övriga transportmedel samt bildelar minskade med 61 respektive 51 procent i volym och 54 respektive 46 procent i värde. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling % förändring. Värdeandel 09 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2008 1 kv 2 kv 2008 1 kv 2 kv 12,4 3,2 Skogsvaror 2,6-8,5-6,6-7,5-6,5-19,5-18,1-18,8 8,7 7,6 Mineralvaror - 0,2-36,7-35,5-36,1-3,5-27,4-340 - 30,9 14,3 14,0 Kemivaror - 1,0-7,7-6,7-7,2 3,7-11,2-17,1-14,2 6,5 10,9 Energivaror 17,4-14,9-7,6-11,4 8,4 0,2-22,5-11,1 45,0 41,4 Verkstadsvaror - 0,6-29,0-32,5-30,8-0,1-28,7-33,4-31,1 13,1 22,9 Övriga varor 6,1-3,4-10,9-7,3 3,8-6,5-12,2-9,4 Totalt, volym 1,5-21,4-23,0-22,2 1,4-18,0-26,1-22,2 100,0 100,0 Totalt, värde 4,8-18,8-20,6-19,7 5,7-17,6-25,4-21,6 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB

Sida 11(39) Importen av skogs-, mineral- och kemivaror minskade både i volym och värde, skogsvaror med 19 respektive 16 procent, mineralvaror med 31 respektive 41 procent och kemivaror med 14 respektive 11 procent. Mellan första halvåret 2008 och samma period i år minskade importen av energivaror med 11 procent i volym men som följd av kraftigt minskade energipriser uppgick minskningen i värde till hela 40 procent. För övriga varor minskade importvolymen med 9,4 procent, medan värdet av det importerade ökade med 1,1 procent. 4.2.3 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, gav de största nettoexportintäkterna. Under första halvåret gick skogsvaror om verkstadsvaror som den bransch som bidrog mest till Sveriges nettoexport. Även mineral- och kemivaror bidrar positivt till det svenska exportöverskottet. Verkstadsvaror inklusive bilar och bildelar, som är Sveriges största exportvarugrupp, svarade under första halvåret för nettointäkter på 43 miljarder kr, hela 18 miljarder kr sämre än under samma period 2008. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade alltså för en ännu större nettoexport, på 48 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. vägfordon och bildelar svarade för nettoexportintäkter på 37 miljarder kr. Elektro- och telekomvaror nettoimporterades för knappt en halv miljard kr under första halvåret. Den varugrupp för vilken balansen mellan export och import förbättrades mest var energivaror som nettoimporterades till ett värde på 16 miljarder kr under första halvåret, vilket är 15 miljarder kr mindre jämfört med samma period 2008. Diagram 4.6 Sveriges nettoexport 2008 resp Fördelning på varuområden Mdr SEK 2008 70 60 50 40 50 48 61 43 30 20 10 0 15 10 10 2-10 -20-30 -40 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -31-16 -34 Övrigt -35

Sida 12(39) Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008 Skogsvaror 88,8 88,5 86,2 85,5 87,5 94,6 96,3 97,8 50,4 48,4 Mineralvaror 14,1 15,2 14,3 15,9 21,1 23,0 15,2 28,5 14,9 9,9 Järn och stål 16,8 17,1 15,7 18,0 19,4 22,3 20,7 23,3 14,7 8,0 Kemivaror 12,4 16,5 21,0 20,0 14,6 20,5 8,5 1,8 1,6 10,3 Läkemedel 26,6 26,8 35,1 34,6 33,3 40,8 34,5 32,2 16,4 20,0 Energivaror - 31,6-33,0-37,1-34,4-45,2-53,1-51,7-64,4-31,0-15,6 Verkstadsvaror 106,5 108,1 108,5 124,5 118,7 121,3 105,7 110,9 60,6 43,0 Maskiner 42,5 47,8 51,4 57,0 54,8 64,6 73,0 72,1 36,9 30,6 Elektro- och telekomvaror 22,3 17,2 10,7 13,6 12,9 5,7-9,4-3,0-1,6 0,4 Vägfordon 39,4 35,8 40,9 48,1 43,1 44,5 41,9 39,6 24,3 6,3 Övriga varor - 46,5-46,2-46,4-46,1-53,2-56,8-64,0-68,9-33,6-34,8 Livsmedel - 23,0-25,4-26,0-26,4-28,2-32,4-36,3-40,2-19,7-22,6 TOTAL 143,7 149,0 146,5 165,3 143,5 149,4 110,0 105,6 62,8 61,1 4.2.4 Nettoexporten av personbilar Under första halvåret gav svensk bilindustri ett exportöverskott på 1,3 miljarder kr vilket är en minskning på 89 procent under samma period 2008. Importen av personbilar gick under perioden ned med 33 procent och exporten med 53 procent. Trots att bilindustrin ofta ses som en svensk kärnindustri utgör export och import av personbilar endast drygt tre procent av Sveriges totala varuexport respektive varuimport. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1999 35,9 30,4 5,6 15,5 26,4-10,9 2000 45,5 30,5 14,9 20,5 26,8-6,3 2001 48,4 24,3 24,1 16,4 21,4-5,0 2002 42,3 25,0 17,4 15,8 22,4-6,6 2003 52,4 30,0 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 35,0 24,3 30,0 28,9 1,1 2005 60,8 39,1 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,6 46,3 22,3 39,7 37,0 2,7 2007 69,5 48,9 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 55,0 39,7 15,2 31,5 32,5-1,0 2008 34,2 22,3 11,8 18,9 18,2 0,7 16,2 14,9 1,3 10,4 11,7-1,3

Sida 13(39) Under första halvåret exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde om 10 miljarder kr, medan värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 12 miljarder kronor. Detta innebär att det lilla exportöverskott av bilar Sverige hade under första halvåret 2008, mot övriga EU-länder, förbytts mot ett underskott på 1,7 miljarder kr under motsvarande period i år. Diagram 4.7 Mdr SEK 80 Sveriges nettoexport av personbilar 1999 - SITC 781.2 personbilar 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008 Import Export Netto 4.2.5 Läkemedelsindustrins exportöverskott ökade De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. Första halvåret utgjorde läkemedelsexporten 7,1 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under årets första halva ett överskott på 20 miljarder kr, en uppgång med 3,6 miljarder jämfört med första halvåret 2008. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 16 procent, Frankrike, Tyskland, Belgien och Storbritannien för 11, 10, 9 respektive 8 procent vardera och Norge för 5 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Till fem av dessa sex länder ökade läkemedelsexporten under första halvåret. Störst ökning skedde av exporten till Storbritannien och Belgien med 149 respektive 54 procent. Exporten till Frankrike, USA och Norge ökade med 24, 21 respektive 17 procent. Exporten till Tyskland minskade med 15 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel uppgick under första halvåret till 35 miljarder kronor varav 21 miljarder gick till EU (27).

Sida 14(39) Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1999 33,5 12,7 20,8 20,7 9,3 11,4 2000 35,9 13,9 22,0 20,3 9,7 10,6 2001 43,2 16,5 26,6 24,9 13,1 11,8 2002 44,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,3 18,2 35,1 27,7 14,5 13,2 2004 53,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 54,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10,0 2006 64,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12,1 2007 59,3 24,8 34,5 34,4 20,7 13,7 2008 59,8 27,6 32,2 34,3 22,3 12,1 2008 30,5 14,1 16,4 17,9 11,3 6,6 35,5 15,5 20,0 20,7 11,6 9,1 Diagram 4.8 Sveriges nettoexport av läkemedel 1999 - SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK 70 60 50 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008 Export Import Netto 4.3 Varuhandel med länder på den inre marknaden 4 4.3.1 Utförsel Svensk utförsel till övriga EU-länder uppgick under första halvåret till 291 miljarder kr eller 58 procent av Sveriges totala export på 501 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och för dessa fyra länder uppgick det totala utförselvärdet till 155 miljarder kr. De svarade för 53 procent av den totala utförseln till EU. 4 Termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.

Mdr SEK Procent -09-14 Sida 15(39) Diagram 4.9 18 Svensk utförsel till EU(27) 2008 resp Andelar av total utförsel till EU Andel 2008 Andel 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Den svenska utförseln minskade i värde till det stora flertalet mottagarländer inom EU mellan första halvåren 2008 respektive. I absoluta tal minskade utförseln kraftigast till Tyskland, Storbritannien, Belgien och Danmark. Diagram 4.10 Svensk utförsel till EU(27) 2008 resp Värde för resp land 70 Värde 2008 Värde 60 50 40 30 20 10 0

Sida 16(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU, EES och EFTA under Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring (%) från 2008 Tyskland 50,4 10,1-22 Danmark 37,1 7,4-21 Storbritannien 35,3 7,0-25 Finland 32,2 6,4-19 Frankrike 27,4 5,5-16 Nederländerna 22,8 4,6-29 Belgien 18,4 3,7-36 Italien 15,5 3,1-26 Polen 12,1 2,4-23 Spanien 11,5 2,3-25 Österrike 4,8 1,0-27 Estland 3,0 0,6-39 Tjeckien 3,0 0,6-25 Portugal 2,9 0,6-20 Ungern 2,6 0,5 7 Irland 2,3 0,5-38 Grekland 2,1 0,4-25 Litauen 1,5 0,3-44 Rumänien 1,2 0,2-25 Lettland 1,0 0,2-49 Slovakien 0,9 0,2-25 Slovenien 0,5 0,1-22 Bulgarien 0,4 0,1-32 Luxemburg 0,4 0,1-14 Cypern 0,3 0,1-7 Malta 0,1 0,0 43 Ospec i EU 1,1 0,2-44 EU Totalt 290,7 58,0-24 Norge 52,0 10,4-11 Liechtenstein 0,0 0,0 186 Island 1,2 0,2-46 EES/EFTA-länder 53,2 10,6-12 Schweiz 4,9 1,0-15 EFTA-land 4,9 1,0-15 Övriga länder 152,3 30,4-13 Export Totalt 501,2 100,0-20

Procent -09-14 Sida 17(39) Diagram 4.11 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA Övriga 30% EFTA 1% EU/EES 69% 4.3.2 Införsel Svensk införsel från EU svarade under första halvåret för 69 procent, eller 303 miljarder kr, av den totala importen på 440 miljarder kr. Detta var drygt två procentenheter lägre än under motsvarande period 2008. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde under första halvåret till 57 procent av införseln från EU. Diagram 4.12 30 Svensk införsel från EU(27) 2008 resp Andelar av total införsel från EU Andel 2008 Andel 25 20 15 10 5 0

Miljoner kr -09-14 Sida 18(39) Endast från fyra av EU:s medlemmar, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien, ökade importen till Sverige mellan första halvåren 2008 respektive, från övriga medlemsstater minskade importen. Den relativa minskningen i importvärde var störst från Litauen som minskade med 40 procent men för inget av de länder från vilken importen minskade gick den ner med mindre än 10 procent. I absoluta tal var det de tre största importländerna som stod för den största minskningen. Importen från Tyskland minskade med 25 miljarder kr och från Danmark och Storbritannien minskade med 13 respektive 12 miljarder kr mellan första halvåren 2008 och. Diagram 4.13 120 Svensk införsel från EU(27) 2008 resp Värde för resp avsändningsland Värde 2008 Värde 100 80 60 40 20 0 Diagram 4.14 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA Övriga 21% EFTA 1% EU/EES 78%

Sida 19(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU, EES och EFTA under Import från Importvärde i mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring (%) från 2008 Tyskland 77,5 17,6-24 Danmark 41,2 9,4-24 Nederländerna 28,4 6,5-14 Storbritannien 25,1 5,7-33 Finland 22,6 5,1-29 Frankrike 21,6 4,9-25 Belgien 17,2 3,9-22 Italien 14,5 3,3-25 Polen 13,6 3,1-24 Spanien 5,9 1,4-26 Tjeckien 5,7 1,3-24 Österrike 5,2 1,2-15 Irland 5,0 1,1-11 Estland 3,5 0,8-10 Lettland 2,8 0,6 9 Ungern 2,7 0,6-33 Slovakien 2,3 0,5 8 Litauen 2,0 0,5-40 Luxemburg 1,8 0,4-26 Portugal 1,7 0,4-29 Slovenien 0,6 0,1-21 Grekland 0,6 0,1-30 Rumänien 0,6 0,1-27 Malta 0,3 0,1 791 Bulgarien 0,3 0,1-14 Cypern 0,1 0,0 5 Ospec i EU 0,0 0,0 0 EU Totalt 302,9 68,8-24 Norge 38,6 8,8-22 Island 0,1 0,0 1 Liechtenstein 0,1 0,0-39 EES/EFTA-länder 38,8 8,8-22 Schweiz 4,5 1,0 1 EFTA-land 4,5 1,0 1 Övriga länder 93,9 21,3-14 Import Totalt 440,0 100,0-22

Sida 20(39) 4.4 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för drygt 40 procent av det totala exportvärdet och drygt 30 procent av värdet av den totala importen 5 under första halvåret. Både exportandelen och importandelen ökade något gentemot tredje land jämfört med samma period 2008. 4.4.1 Svensk export Diagram 4.15 Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export EU(27) 58% Ospec 0% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 10% Afrika 4% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med 1 procents andel vardera under första halvåret. Bland dessa fyra länder var det bara för Turkiet som exportvärdet ökade mellan första halvåren 2008 respektive och det med hela 20 procent. För övriga länder minskade exportvärdet, till Norge med 11 procent, till Ryssland med 49 procent och till Schweiz med 15 procent. 5 Import efter avsändningsland.

Sida 21(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeföränd- 2008 2008 ring (%) Övriga Europa 91,1 75,7 14,6 15,1-17 varav: Island 2,3 1,2 0,4 0,2-46 Norge 58,5 52,0 9,4 10,4-11 Ryssland 14,0 7,1 2,2 1,4-49 Schweiz 5,8 4,9 0,9 1,0-15 Turkiet 5,9 7,1 0,9 1,4 20 Ukraina 2,2 1,1 0,4 0,2-48 Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Sedan den ryska ekonomiska krisen 1999 har Sveriges export till Ryssland ökat med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. Den årliga värdeökningen för svensk export till Ryssland var 27 procent för både 2007 och 2008, en ökning som dock abrupt ersatts av en drastisk nedgång under första halvåret. Den snabba nedgången förklaras i första hand av att exporten av verkstadsvaror till Ryssland minskat med 59 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Verkstadsvarornas andel av Sveriges totala export till Ryssland sjönk under samma period från 78 till 63 procent. Diagram 4.16 Milj SEK 30 000 Sveriges export till Ryssland 1995-25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008

Sida 22(39) USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges femte största exportmarknad efter Norge, Tyskland, Danmark och Storbritannien. Så sent som 2005 var USA Sveriges största. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under 2007, och fortsatte att minska med 9 procent under 2008, en minskning som förstärktes under första halvåret då exporten gick ned med 20 procent jämfört med samma period 2008. Även exporten till Kanada minskade kraftigt i värde under samma period, med 27 procent. Exporten till Central- och Sydamerika minskade med 22 procent, starkt driven av den 32 procentiga nedgången i exporten till Brasilien. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export 2008 Värde Andel (%) 2008 Värdeförändring (%) Nordamerika 48,5 38,1 7,8 7,6-21 varav: Kanada 6,0 4,4 1,0 0,9-27 USA 41,7 33,2 6,7 6,6-20 Central- och Sydamerika 13,7 10,6 2,2 2,1-22 varav: Argentina 0,7 0,8 0,1 0,2 10 Brasilien 4,4 3,0 0,7 0,6-32 Chile 1,3 1,0 0,2 0,2-24 Mexico 3,1 2,7 0,5 0,5-13 Peru 0,6 0,3 0,1 0,1-45 Venezuela 0,6 0,7 0,1 0,1 29 Totalt 62,2 48,7 10,0 9,7-22 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var under första halvåret Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea och Indonesien, i nu nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 16 miljarder kronor eller 27 procent av den totala exporten till Asien. Efter att under den finansiella krisen i Sydostasien 1997-98 minskat markant skedde en ökning av den svenska exporten till regionen under 2000. Mellan 2001 och 2005 fluktuerade Sveriges export till Asien mellan 90 och 100 miljarder kronor årligen. Under 2006 ökade exporten till Asien med 10 procent medan exporten för 2007 var oförändrad, för att 2008 åter öka, med 13 procent i värde. Under första halvåret var värdet av den svenska asienexporten mindre än en procent lägre än under samma period 2008.

Sida 23(39) Diagram 4.17 SEK Mdr 140 Sveriges varuhandel med Asien 1995 - Import Export 120 100 80 60 40 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring 2008 2008 (%) När- och Mellanöstern 13,7 13,7 2,2 2,7 0 varav: Förenade Arabemiraten 2,6 1,6 0,4 0,3-39 Iran 1,4 1,7 0,2 0,3 21 Israel 1,6 1,3 0,3 0,3-18 Saudiarabien 4,0 5,4 0,6 1,1 35 Övriga Asien 47,4 47,1 7,6 9,4-1 varav: Hongkong 1,7 1,6 0,3 0,3-2 Indien 6,4 5,9 1,0 1,2-7 Indonesien 2,3 2,3 0,4 0,5 0 Japan 6,6 6,4 1,1 1,3-3 Kina 12,8 16,2 2,0 3,2 26 Malaysia 1,6 1,5 0,3 0,3-7 Singapore 3,8 3,2 0,6 0,6-16 Sydkorea 3,0 3,9 0,6 0,6-23 Thailand 1,3 1,6 0,3 0,3-16 Totalt 61,0 60,7 9,8 12,1-1

Sida 24(39) 4.4.2 Svensk import Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 6% Afrika 1% Övriga Europa 14% Övriga Europa, utanför EU, svarade under första halvåret för 14 procent av Sveriges import. I värde minskade den svenska importen från Övriga Europa med 28 procent. Norge var Sveriges största leverantör med ett importvärde på 9 procent av den totala importen. Importen minskade mycket kraftigt från Ryssland och Vitryssland, med 47 respektive 44 procent. Även från Ukraina, Turkiet och Norge minskade importen markant, med 27, 24 respektive 22 procent. Importen från Schweiz steg marginellt. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) 2008 2008 2008 Övriga Europa 82,0 59,3 14,6 13,5-28.... varav Norge 49,4 38,6 8,8 8,8-22 47,8 36,7 Ryssland 22,6 12,0 4,0 2,7-47 23,6 13,1 Schweiz 4,5 4,5 0,8 1,0 1 4,3 4,2 Turkiet 4,0 3,1 0,7 0,7-24 4,0 3,1 Ukraina 0,3 0,2 0,0 0,0-27 0,3 0,2 Vitryssland 0,3 0,2 0,0 0,0-44 0,4 0,3 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 25(39) Diagram 4.19 SEK Mdr 120 Sveriges varuhandel med USA 1999-1hå Import Export 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2008 USA är det största leverantörslandet till Sverige från den amerikanska kontinenten och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring (%) Värde 2008 2008 2008 Nordamerika 18,6 19,7 3,3 4,5 6.... varav Kanada 1,7 1,5 0,3 0,3-13 1,7 1,5 USA 16,9 18,2 3,0 4,1 8 17,5 17,6 Central- och Sydamerika 8,1 5,8 1,4 1,3-29.... varav Argentina 0,2 0,2 0,0 0,1 1 0,3 0,2 Brasilien 2,7 1,6 0,5 0,4-40 2,8 1,7 Chile 1,7 0,9 0,3 0,2-47 1,7 0,9 Mexiko 0,3 0,2 0,1 0,1-33 0,5 0,4 Peru 0,1 0,5 0,0 0,1 314 0,1 0,6 Venezuela 2,1 1,3 0,4 0,3-38 2,1 1,3 Totalt 26,7 25,5 4,8 5,8-5.... 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 26(39) Mellan första halvåret 2008 och samma period i år har USA klättrat förbi Ryssland, Belgien, Italien, Polen och Kina till Sveriges åttonde största leverantörsland. Importen från USA sjönk kraftigt under de första åren av 2000-talet. Mellan 2000 och 2004 minskade värdet av importen med hela 45 procent. Sedan dess har dock kurvan vänt och planat ut. Under 2008 ökade den svenska importen från USA med 5 procent vilket resulterade i att 2008 års import var 28 procent lägre än den under toppåret 2000. Sveriges import från USA steg med hela 8 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Värde 2008 2008 2008 När- och Mellanöstern 1,5 1,0 0,3 0,2-31.... varav Azerbajdzjan 0,5 0,0 0,1 0,0-94 0,4 0,4 Israel 0,5 0,5 0,1 0,1-16 0,6 0,5 Saudiarabien 0,2 0,2 0,0 0,0-7 0,2 0,2 Övriga Asien 47,0 44,9 8,4 10,2-4.... varav Bangladesh 0,7 0,9 0,1 0,2 22 0,7 0,9 Hongkong 3,8 4,1 0,7 0,9 10 1,3 1,3 Indien 2,4 2,2 0,4 0,5-7 2,6 2,2 Japan 9,3 7,7 1,6 1,7-17 10,6 8,8 Kina 17,3 17,6 3,1 4,0 1 21,4 22,1 Malaysia 1,5 1,1 0,3 0,3-25 1,7 1,4 Singapore 0,6 0,7 0,1 0,2 28 0,4 0,5 Sydkorea 4,0 3,4 0,7 0,8-14 2,9 4,2 Taiwan 2,9 2,6 0,5 0,6-11 3,1 2,9 Thailand 1,8 1,9 0,3 0,4 5 2,2 2,1 Vietnam 0,8 1,0 0,2 0,2 13 0,9 1,1 Totalt 48,5 45,9 8,6 10,4-5.... 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien minskade med 5,2 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Utav de sju asiatiska importländer bland Sveriges 30 största leverantörsländer var det bara från Kina, Hongkong och Thailand som den svenska importen ökade under perioden. Importen från Japan, Sydkorea, Taiwan och Indien minskade med 17, 14, 11 respektive 7,4 procent mellan första halvåren 2008 respektive. En stor del av kinesisk export levererats via Hongkong, vilket syns vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder.

Sida 27(39) Diagram 5.1 5 Tjänstehandeln Handeln med tjänster 6 gav under första halvåret ett överskott på 55 miljarder kr, tre miljarder mindre än under motsvarande period 2008. Sedan 2001 har nettoexporten av tjänster förbättrats kraftigt. Resenettots tidigare negativa utveckling vände då och underskotten minskade, förutom för 2004 då underskottet ökade tillfälligt igen. Exporten av transporttjänster har varit någorlunda stabil med en nettoexport på ca 20-24 miljarder kr sedan 2004. 2008 ökade handelsnettot för transporttjänster med 0,8 miljarder kr till 23,6 miljarder. Under första halvåret var transporttjänstenettot åter negativt och uppgick till -9 miljarder kr, en försämring på 20 miljarder jämfört med första halvåret 2008. Från toppnoteringen 2000 med ett underskott i resenettot om 36 miljarder kr, minskade underskottet kraftigt fram till 2007 med 64 procent till 13 miljarder. 2008 ökade underskottet kraftigt igen, till 18 miljarder, en försämring med 36 procent. Jämfört med första halvåret 2008 uppvisade resenettot för motsvarande period en förbättring på 74 procent. Mdr SEK Övriga tjänster 2008 och, netto 2008 30 25 20 15 10 5 0-5 6 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur m.m.

Sida 28(39) Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 49 miljarder kr under års första halva, 10 miljarder mindre än under motsvarande period 2008. Under första halvåret var det bara de två grupperna resor och kommunikationstjänster som gav negativa handelsnetton. Övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto. Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 31 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under första halvåret. Tjänsteimportens andel var 28 procent av total import av varor och tjänster. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 1999 Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 08 09 Transporter 40,0 43,9 49,2 50,0 54,2 60,1 65,1 67,8 75,4 83,6 38,8 37,4 frakt av varor 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,5 6,1 8,1 9,6 Övrigt 5,3 5,6 6,4 6,6 Resor 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,4 67,1 81,1 82,4 37,7 43,8 Övriga tjänster 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,1 231,2 279,8 311,3 152,3 149,2 Total tjänsteexport 183,0 211,5 244,3 246,5 248,1 285,9 321,7 366,1 436,3 477,3 228,8 230,4 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 1999 Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 08 09 Transporter 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 52,6 60,0 27,5 28,3 frakt av varor 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 7,5 8,3 10,3 8,9 Övrigt 9,1 10,8 11,6 11,1 Resor 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,8 94,3 100,3 49,7 46,8 Övriga tjänster 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 158,4 178,0 198,9 93,3 99,9 Total tjänsteimport 192,0 225,1 249,5 240,3 230,9 242,9 264,2 291,1 324,8 359,3 170,4 175,1 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 1999 Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 08 09 Transporter 9,2 10,5 12,6 16,0 17,8 23,1 22,2 20,0 22,8 23,6 11,3-9,1 frakt av varor 13,9 18,0 20,0 19,4 personbefordran - 1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt - 3,8-5,2-5,2-4,1 Resor - 32,0-36,4-27,4-25,3-23,7-29,1-25,1-17,7-13,2-18,0-12,0-3,1 Övriga tjänster 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,4 72,8 101,9 112,4 59,0 49,3 Total tjänstehandel, netto - 9,1-13,6-5,2 6,1 17,2 43,1 57,5 75,0 111,5 118,0 58,4 55,3 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

Sida 29(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges Tjänstehandel Miljarder kr 2008 2008 2008 2008 2007 2007 2007 2008 2007 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Export Transporter 20,3 17,1 23,2 21,7 20,4 18,4 21,8 19,4 18,9 83,6 75,4 Resor 23,2 20,6 19,8 24,8 19,7 18,0 17,9 22,8 22,1 82,4 81,1 Kommunikation 3,6 3,8 3,9 3,8 3,5 3,2 3,0 3,4 2,8 14,4 12,0 Byggtjänster 1,5 1,2 2,0 1,9 1,7 1,8 2,3 1,4 1,8 7,4 6,9 Försäkringar 1,5 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,5 1,7 1,5 6,7 6,3 Finansiella tjänster 2,6 2,4 3,1 2,7 2,9 3,2 3,8 2,9 3,1 12,0 12,5 Data- och informationstjänster 13,0 12,2 17,1 12,0 11,5 11,0 13,3 10,3 10,0 51,5 43,9 Licenser/royalties 9,1 10,2 8,8 7,1 8,9 7,4 9,0 6,7 9,9 32,2 32,0 Övriga affärstjänster 41,0 42,0 48,2 40,5 45,9 43,3 47,1 37,1 38,0 177,9 159,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,8 0,6 1,2 1,4 1,7 0,9 0,6 0,7 1,1 5,2 3,0 Offentliga tjänster 1,1 0,8 1,1 0,9 1,1 0,9 1,0 0,8 0,9 4,0 3,6 Totalt 117,7 112,6 130,1 118,4 118,9 109,9 121,2 107,3 110,2 477,3 436,3 Import Transporter 13,9 14,5 16,4 16,1 13,3 14,2 13,8 13,7 13,5 60,0 52,6 Resor 24,3 22,6 23,3 27,4 25,0 24,7 23,9 25,4 23,9 100,3 94,3 Kommunikation 3,9 4,2 3,7 3,6 3,6 3,1 3,3 3,5 3,0 13,9 12,9 Byggtjänster 1,3 1,4 1,9 1,5 1,7 1,6 1,8 1,3 1,5 6,7 5,6 Försäkringar 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 0,8 0,5 3,1 2,5 Finansiella tjänster 1,1 0,9 1,2 1,3 1,3 1,5 2,3 1,5 1,3 5,3 6,4 Data- och informationstjänster 5,7 6,1 6,7 4,9 5,4 4,8 5,9 4,6 4,7 21,8 20,4 Licenser/royalties 3,5 4,1 3,6 3,0 3,5 3,3 3,6 3,1 2,8 13,3 12,1 Övriga affärstjänster 32,0 31,7 40,3 30,0 30,5 29,6 33,5 27,9 28,4 130,4 114,6 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,6 0,8 0,8 0,9 0,7 0,6 0,5 0,7 0,6 3,1 2,5 Offentliga tjänster 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 1,3 0,9 Totalt 87,6 87,6 99,1 89,8 86,0 84,4 89,5 82,7 80,4 359,3 324,8 Netto Transporter 6,5 2,6 6,7 5,6 7,1 4,2 8,0 5,7 5,5 23,6 22,8 Resor -1,1-2,0-3,5-2,5-5,3-6,6-6,0-2,6-1,8-18,0-13,2 Kommunikation -0,4-0,4 0,3 0,2-0,1 0,1-0,4-0,1-0,2 0,5-0,9 Byggtjänster 0,2-0,1 0,1 0,4 0,0 0,2 0,4 0,2 0,3 0,7 1,3 Försäkringar 0,6 0,9 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 3,6 3,8 Finansiella tjänster 1,5 1,5 1,9 1,5 1,6 1,7 1,5 1,4 1,8 6,7 6,1 Data- och informationstjänster 7,3 6,0 10,4 7,0 6,1 6,2 7,5 5,7 5,4 29,7 23,5 Licenser/royalties 5,6 6,1 5,2 4,1 5,4 4,2 5,3 3,6 7,0 18,9 19,8 Övriga affärstjänster 9,0 10,3 7,9 10,4 15,4 13,7 13,6 9,2 9,6 47,5 45,0 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,2-0,2 0,4 0,5 1,0 0,3 0,1 0,0 0,5 2,1 0,5 Offentliga tjänster 0,7 0,4 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 2,6 2,6 Totalt 30,2 25,1 31,0 28,7 32,8 25,5 31,7 24,6 29,8 118,0 111,5 Källa: SCB

Sida 30(39) 6 Direktinvesteringar De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav ett utflöde på 182 miljarder kr under 2008. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 270 miljarder, varför de totala direktinvesteringarna gav ett nettoinflöden på 89 miljarder kr under helåret 2008. Under första halvåret var utflödet av direktinvesteringar från Sverige ca 17 miljarder lägre än under motsvarande period 2008. Samtidigt minskade inflödet från 95 till 64 miljarder kr, ett ras på 33 procent. Resultatet blev således att nettoinflödet gick från 19 miljarder kr under första halvåret 2008 till 5,1 miljarder kr under första halvåret. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 1999 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 1999 504,0-181,2 322,8 2000 214,7-375,3-160,6 2001 112,7-76,0 36,7 2002 119,5-103,2 16,3 2003 40,2-170,7-130,5 2004 81,0-155,2-74,2 2005 74,1-195,9-121,8 2006 201,0-173,7 27,4 2007 176,2-248,9-72,7 2008 270,5-181,7 88,8 2008 95,2-76,5 18,7 64,3-59,2 5,1 Källa: SCB 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

Sida 31(39) Diagram 6.1 Utveckling av direktinvesteringar 1993-2008 Mdr SEK 600 500 400 Inflöde Utflöde Nettoflöde 300 200 100 0-100 -200-300 -400-500 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Efter det starka nettoresultatet för utländska direktinvesteringar i Sverige under 2008, vilket till stor del var beroende på franska Pernod Richards köp av Vin & Sprit och tyska Volkswagen AG:s köp av aktier i Scania AB, minskade investeringarna i Sverige markant. Under första halvåret uppgick de utländska direktinvesteringarna i Sverige till 64 miljarder kr, vilket kan jämföras med 95 miljarder kr för motsvarande period 2008, en minskning med 32 procent. Det var framförallt desinvesteringar från USA som drog ner direktinvesteringsnettot. Direktinvesteringarna från USA minskade från 9 miljarder kr under första halvåret 2008 till strax under noll under motsvarande period. Under första halvåret skedde direktinvesteringar för 36 miljarder kr från andra EU-medlemmar. De svenska investeringarna i utlandet uppgick under första halvåret till 59 miljarder kr, 23 procent mindre än under motsvarande period 2008. De tre länder som tog emot störst svenska investeringar var Belgien, Storbritannien och Schweiz. Finland var det land där Sverige gjorde störst desinvesteringar.

Sida 32(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2002, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2008 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Direkta investeringar i Sverige 1 Eget kapital 95 376 59 259 75 585 49 299 83 849 28 884 40 493-18 216 Långfristiga lån mm -60 567 2 525 38 399 67 511 37 990 22 668 995 77 489 Kortfristiga lån mm -4 164-6 415 81 716 7 371 57 647-12 797 2 871-26 189 Återinvesterade vinstmedel 33 690 39 786 74 792 51 983 21 656 35 327 36 621 7 150 Direkta investeringar i Sverige, totalt 64 336 95 155 270 491 176 164 201 142 74 082 80 980 40 234 Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder 64 336 95 155 270 491 176 164 201 142 74 082 80 980 40 234 OECD 34 059 46 255 168 507 120 559 174 580 23 696 29 407 39 204 EU 15 36 674-1 689 214 705 90 915 90 119 21 039 13 784 14 756 EU 27 36 021-1 931 212 069 89 453 99 306 20 518-291 14 139 Belgien 23 370 2 436 14 373 15 726 19 517 33 082-6 090-10 589 Bulgarien -3-3 -4-6 -3...... Cypern 310-226 -176 76 347-15 101 292 Danmark 5 695-3 464 43 628 1 275 3 223 8 747-1 370 4 788 Estland 38-68 -605-76 -53...... Finland -362-8 943-37 882 16 633-605 -18 874-22 107-27 803 Frankrike -2 822 18 771 69 562 9 699 3 771 7 295 4 928-705 Grekland -47-46 -68-6 -156...... Irland 1 270 85 26 11 810-28 098-3 002 9 993-12 740 Italien -2 518-1 357-3 092 229 1 185-1 317-230 3 714 Lettland 121-15 -37-15 2...... Litauen 166-14 -96-69 -14 5-31.. Luxemburg 8 806-7 495 63 098 26 978 26 697 6 300-6 660-368 Malta -60 77 2 360 569 9 304...... Nederländerna 749 982 10 080-14 989 1 500 3 335 22 987 10 239 Polen -1 659-767 -1 584-2 163 74-407 135-505 Portugal -1 383-158 -209 582-239 70-83.. Rumänien -32-69 -118-77 -62...... Slovakien 173-10 -255 30 139-132 -56.. Slovenien -6-7 -11-11 -8...... Spanien 14 281-3 387-6 975 1 485-17 -255 806-10 Storbritannien 2 985 14 396-2 333-3 758 62 158-10 147-2 426 33 643 Tjeckien -232-10 -161-231 -112 15.... Tyskland -13 294-13 506 63 392 25 269-2 090-4 860 636 14 866 Ungern 530-1 293-1 948 510-427 11-107.. Österrike -444 16 1 105-17 1 967 687-337 -163 Övriga Europa -361 9 020-9 875 31 108 29 903-7 824-10 275-3 331 Norge -1 657 2 797-44 090 19 264 30 790 2 104-13 023-1 540 Schweiz -2 214 4 722 30 776 4 143 4 711-10 687 2 261-1 971 Ryssland 3 345-1 204-2 482-1 250 378 101.... Turkiet -34-41 -58-69 -39...... Island 24 1 940 2 312 9 191-1 486 490 1 126 3 Övriga 176 806 3 668-171 -4 451 168-639 178 Nord- och central Amerika 1 556 46 486-12 124-11 884 49 484 18 339 43 420 25 075 Kanada 737 8 767 6 740 1 691-17 386 2 577 1 259 4 872 USA -4 016 34 259-34 291 1 925 71 975 8 067 39 398 21 915 Mexiko 2 955-2 150-2 077-4 586-1 355-500.. Övriga 1 880 5 610 17 504-10 915-3 749 8 195 2 763-1 713 Sydamerika -2 097-2 011 2 749 1 568-222 -12-121 -143 Argentina -79-119 -763 781 4-2.... Brasilien -14-15 -37-44 -26-8.... Chile 319-150 -445 394-231.... 17 Övriga -2 321-1 727 3 994 436 32-2 -121-160 Asien -2 334 485 818 394 206-5 089-394 1 635 Kina -164-205 -298-370 -171...... Hong Kong -133 409 368 8 2 097-3.. 779 Saudiarabien -2-2 -3-4 -4 346...... Indien -24-26 -37-47 -32...... Indonesien -180-10 -14-18 -10...... Japan -1 146-80 701 282-49 57 15 1 069 Singapore -150 557 426 779 3 028-79 -74 37 Övriga -536-159 -325-235 -309-5 064-335 -250 Afrika 161 25-249 105-1 781 2-53 -20 Sydafrika -83-14 -23-26 -25.... -3 Övriga 244 40-226 131-1 756 2-53 -17 Oceanien 4 310-164 -2 161-265 -1 026 1 060-90 690 Australien 3 981-88 -1 826-146 -1 002 823-49 690 Nya Zeeland 329-76 -334-119 -22 237.... Övriga -1-1 -1-1 -1 0-41 0 Ej landfördelade 2-6 611 3 460 4 472 13 703 3 615 11 761 12 163-4 962 Återinvesterade vinstmedel 33 690 39 786 74 792 51 983 21 656 35 327 36 621 7 150 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Andra kvartalet

Sida 33(39) Tabell 6.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet 2002, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2008 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Direkta investeringar i utlandet 1 Eget kapital -99 298-10 228-128 044-156 976-124 507-135 777-85 035-121 089 Långfristiga lån mm 8 891 24 989 31 521 1 733 17 113-12 472 2 523-4 424 Kortfristiga lån mm 50 147-62 514-33 183 57 996-35 036 35 378-52 311 29 823 Återinvesterade vinstmedel -18 946-28 759-52 019-151 652-31 226-83 008-20 378-75 005 Direkta investeringar i utlandet, totalt -59 205-76 512-181 725-248 900-173 656-195 879-155 201-170 695 Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Alla länder -59 205-76 512-181 725-248 900-173 656-195 879-155 201-170 695 OECD -37 971-9 742-82 050-66 692-94 914-75 642-103 100-86 134 EU 15-27 086-15 796-54 149 51 522-90 674-79 020-87 424-90 662 EU 27-30 695-25 785-76 794 49 044-109 486-93 944-88 160-89 023 Belgien -40 097-1 235-52 387 31 471-17 808 357 1 026-5 347 Bulgarien 448-486 -6 756-440 -217 44-177 39 Cypern 9 0-185 -192-811 7.... Danmark 2 344 3 369 2 997-17 610-5 960-11 985 1 124-34 811 Estland 92 448-754 -320-630 -15 425 40-798 Finland 17 661 7 295-4 737 16 583-48 264-22 278 7 352 5 075 Frankrike -330-6 744-6 521 1 714-1 599 2 534-1 019-7 869 Grekland 44-153 -313-90 11-73 -333 53 Irland -952-16 673-18 211 877 6 338 1 524-1 554 7 704 Italien 4 132 2 016-3 320-1 524-4 320 5 823 4 368-5 761 Lettland -587-288 -458 782-633 1 012-66 2 042 Litauen -1 516-2 264-2 063 555 200 116-886 -725 Luxemburg 3 098 26 718 28 428 6 103 6 074-3 736-23 136-15 854 Malta -8 0-3 981-1 655-19 634 1.... Nederländerna -4 342-8 039 17 117 9 724-12 588-11 937-19 551-128 Polen 2 121-1 144-5 914 56 1 155 2 035-1 495-141 Portugal 478-370 -443 132 2 974-118 -83 152 Rumänien 409-581 -1 334-1 780-493 -125 29.. Slovakien -393-526 -912 285 210 48-126 24 Slovenien -183 8-2 21 4-10.. -26 Spanien 1 541-2 068-6 513 909-1 463-4 506-7 295 2 743 Storbritannien -14 818-4 570-7 224 3 260-23 978-29 484-34 019-41 013 Tjeckien -3 068-1 567-556 660 663-1 627 1 715 832 Tyskland 4 235-14 891-4 407-173 8 535-3 822-13 154 4 527 Ungern -935 186 270-449 1 372-1 000 296 369 Österrike -79-452 1 383 144 1 376-1 318-1 150-134 Övriga Europa -2 742-1 732-12 765-6 485 447-11 718-20 057-18 505 Norge 5 727 7 178 7 439 2 617-1 345 1 849-31 383-19 639 Schweiz -9 063 2 805-7 024-1 358 2 813-10 942 14 630 2 019 Ryssland -1 427-1 921-4 328-757 -1 143-4 297-3 564-658 Turkiet 571-31 25-235 -57 3-2 167 Island 33 0 21 9-292...... Övriga 1 418-9 762-8 899-6 760 470 1 669 262-394 Nord- och central Amerika -5 858-1 988-22 723-117 571-3 383 14 038 1 271 20 123 Kanada -1 523 3 251 4 689-9 317-4 150-218 -1 264 1 846 USA -4 060-5 235-30 133-110 460 737 19 969 4 291 15 605 Mexiko -74 635 3 423 648-568 -5 492-764 2 755 Övriga -202-638 -703 1 557 598-220 -993-82 Sydamerika -941-378 -1 462 277 260 118-1 319 718 Argentina 459 205 72 359-400 -26-74 886 Brasilien -601-146 -948 14 820 815-1 331 475 Chile -356-221 -292-214 -196-446 -201-445 Övriga -443-217 -294 118 36-225 286-198 Asien -1 215-804 -1 815-7 060-9 174-1 264-1 027-3 072 Kina -2 938-274 -1 076-783 -1 221-779 -30-145 Hong Kong 243 265 364-207 -143 105-431 411 Saudiarabien 17 6 83 25 57.... -74 Indien 189-291 -1 770-971 -297 250-500 423 Indonesien -99 389 1 107 174-22 -408-39 -5 Japan -667-389 294-880 -5 539 146 981 1 069 Singapore 861-635 -36-1 045-1 392 607-244 -3 793 Övriga 1 179 125-780 -3 372-617 -1 186-765 -959 Afrika -128-633 2 879-692 1 291-3 957-206 -279 Sydafrika 41 376 280 138-193 -654-733 -149 Övriga -168-1 009 2 599-831 1 485-3 303 527-131 Oceanien 420 489 43 389 132-2 171-2 190 565 Australien 291 511 74 257 190-2 447-2 155 465 Nya Zeeland 127-21 -32 131-65 274-41 98 Övriga 2 0 1 0 7 1 5 1 Ej landfördelade 2 898-16 923-17 070-15 149-22 517-13 972-23 134-6 216 Återinvesterade vinstmedel -18 946-28 759-52 019-151 652-31 226-83 008-20 378-75 005 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Andra kvartalet

Sida 34(39) 6.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till 1 814 miljarder kr, enligt SCB:s senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen läkemedels- och verkstadsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Storbritannien, Nederländerna och USA. Företag inom EU ägde 68 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 6.4. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Storbritannien 127 121 142 206 218 201 252 273 Nederländerna 100 112 124 152 237 243 255 252 USA 210 219 220 192 256 247 233 246 Luxemburg.... 20 60 49 47 78 168 Finland 131 149 180 177 166 141 154 158 Norge 55 52 70 69 70 91 124 145 Tyskland 63 70 63 86 92 103 121 132 Belgien.... 50 44 22 57 85 112 Danmark 34 40 41 38 43 59 66 77 Frankrike 7 31 32 28 30 38 47 75 Schweiz 86 75 54 42 55 46 47 63 Övriga länder 84 117 58 50 64 90 92 113 Totalt 897 986 1 054 1 144 1 302 1 363 1 554 1 814 OECD 875 951 1 002 1 055 1 267 1 297 1 466 1 714 EU 515 588 655 728 877 899 1 042 1 234 Norden 220 242 284 285 282 293 345 388 Asien.. 16 19 22 23 20 23 35.. Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2007 (januari )

Sida 35(39) Diagram 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Mdr kr 2000 1800 1554 1814 1600 1400 1200 1000 897 986 1054 1363 1144 1302 800 634 600 400 200 68 71 100 97 108 166 203 235 330 416 0 Belgien var det land inom OECD med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP under 2007. I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2007 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av 14 147 miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till 56 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på nionde plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 27 procent av BNP.