-2, STFM :00

-2, STFM 2015-12-14 15:00 Mötesuppgifter Tid Plats 14.12.2015 kl. 15.00 OBS! Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Boström, Peter Lyyra, Anna-Maija Brännbacka-Brunell, Brita Mäenpää, Tua Englund, Conny Nyman, Kaj Forsman, Bo Piippolainen, Vuokko Granholm, Markus Pitkäjärvi, Eija Haldin, Annica Rantala, Mervi Heinonen, Ilmari Rönnback, Ulrika Hellén, Ulla Saari, Kristina Hellstrand, Kurt Salmu, Marita Helsing, Christina Silvennoinen, Pentti Henriksson, Anna-Maja Sipinen, Helinä Henriksson, Malin Sjölund, Owe Holmgård, Kenneth Sjölund, Richard Isokoski, Sauli Snellman, Mikael Ittonen, Jarmo Storbjörk, Jacob Karjaluoto, Johan Sundqvist, Carola Karlsson, Markus Suojoki, Marcus Koskela, Kari Suvanto, Vesa Kull, Bjarne Wester, Harald Lunabba, Maria Vikström, Mona Luomala, Eero Vähäsöyrinki, Eija Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen Stadssekreterare Under budgetmötet serveras kaffe med smörgås kl. 17.00.

73, STFM 2015-12-14 15:00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

74, STFM 2015-12-14 15:00 PROTOKOLLJUSTERING Justering äger rum i stadskansliet måndagen den 21 december 2015 kl. 11.00. Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige utser två protokolljusterare.

75, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 941/2011 FULLMÄKTIG EERO LUOMALA M.FL: MOTION OM BEAKTANDE AV SOCIALA KRITERIER VID OFFERTFÖRFRÅGAN Stfm 24.10.2011 74 Motionen: Bilaga 74 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst 7.11.2011 438 Motionen: Bilaga 438 Stadssekreteraren: Den aktuella motionen är av tvärsektoriell karaktär. Det är därför ändamålsenligt att begära utlåtanden från flera av stadens olika sektorer. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen sänder ärendet till utvecklingsavdelningen, personalbyrån, socialoch hälsovårdsverket samt till centralen för tekniska tjänster för utlåtande. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. TN 22.5.2012 154 Bilaga A: Fullmäktigemotion 24.10.2011 Beredning: Teknisk direktör Heimo Toiviainen, tel. 044-7851611 Användningen av sociala kriterier vid konkurrensutsättningen av offentliga upphandlingar innebär i allmänhet en skyldighet för det anbudsgivande företaget att sysselsätta t.ex. långtidsarbetslösa, unga, personer med partiell arbetsförmåga eller handikappade. Den här frågan är ny och främmande åtminstone för tekniska sektorn. Sektorn upplever att konkurrensutsättningen av offentliga upphandlingar fortfarande är en mycket krävande uppgift

75, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 941/2011 p.g.a. de formella kraven i lagen. Att lägga till nya kriterier till de redan tidigare invecklade konkurrensutsättningarna kräver mycket kunskap, kunnande och arbetstid. Jakobstadsregionen och de omgivande landskapen erbjuder för närvarande inte ett alltför brett företagsunderlag inom olika branscher, så att en livlig, äkta och sund konkurrenssituation skulle hjälpa kommunerna att göra förmånliga anskaffningar av hög kvalitet. Snarare är det i regionen i allmänhet fråga om några enstaka aktörer som är intresserade av kommunernas upphandlingar. Sällan har vi fått till stånd verkliga konkurrenssituationer inom anbudsgivningen, och överhuvudtaget skulle det få komma fler anbud än nu vid varje konkurrensutsättning. En mer omfattande ibruktagning av sociala kriterier skulle troligen ytterligare minska antalet anbud och/eller höja priset, så som det ofta har gått också i större städer i Finland. Därför borde man noggrant överväga och uppskatta kriteriernas totalekonomiska inverkan, när det sociala kriteriet tas med. Förmodligen är det lämpligast att ta det som tilläggskriterium endast i några enstaka fall av upphandling. Genom att ta med sociala kriterier kan man i bästa fall minska kommunens totala utgifter på längre sikt och åstadkomma välmående och integration för enskilda individer, vilket är svårt eller omöjligt att mäta i pengar. Inom den tekniska sektorn upplever man att det sociala kriteriet förmodligen har liten betydelse vid offentliga upphandlingar för en kommun av Jakobstads storlek, men om det lyckas kan det ha stor betydelse på individnivå. Det sociala kriteriet lämpar sig inte för det fortgående normala upphandlingsförfarandet utan endast i speciella fall. Om det anses klokt att ta med det sociala kriteriet i upphandlingar, bör utbildning i ärendet ordnas. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar sända ovanstående beredningstext till stadsstyrelsen som sitt utlåtande om motionen. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst 30.11.2015 402 Motionen: Bilaga 402 Stadssekreteraren:

75, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 941/2011 Användningen av sociala kriterier vid konkurrensutsättningen av offentliga upphandlingar innebär i allmänhet en skyldighet för det anbudsgivande företaget att sysselsätta t.ex. långtidsarbetslösa, unga, personer med partiell arbetsförmåga eller handikappade. Den här frågan är ny och främmande åtminstone för tekniska sektorn. Sektorn upplever att konkurrensutsättningen av offentliga upphandlingar fortfarande är en mycket krävande uppgift p.g.a. de formella kraven i lagen. Att lägga till nya kriterier till de redan tidigare invecklade konkurrensutsättningarna kräver mycket kunskap, kunnande och arbetstid. Genom att ta med sociala kriterier kan man i bästa fall minska kommunens totala utgifter på längre sikt och åstadkomma välmående och integration för enskilda individer, vilket är svårt eller omöjligt att mäta i pengar. Inom hela staden upplever man att det sociala kriteriet förmodligen har ganska liten betydelse vid offentliga upphandlingar för en kommun av Jakobstads storlek, men om det lyckas kan det ha stor betydelse på individnivå. Det sociala kriteriet lämpar sig inte för det fortgående normala upphandlingsförfarandet utan endast i speciella fall. Staden Jakobstads nya upphandlingsstadga godkändes i fullmäktige i juni 2015, och i den nya upphandlingsstadgan intogs en paragraf om beaktande av sociala aspekter vid offentlig upphandling. Enligt 10 i upphandlingsstadgan kan sociala aspekter och särskilt sysselsättningseffekter i mån av möjlighet tas i beaktande när man definierar föremålet för upphandlingen, bedömer leverantörernas lämplighet samt i jämförelsegrunderna och avtalsvillkoren. För förvaltningsenheterna ordnas utbildning i frågan med hjälp av en utomstående upphandlingssakkunnig i februari 2016. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner stadssekreterarens utredning som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 14.12.2015 75 Motionen: Bilaga 75

75, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 941/2011 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att fullmäktige godkänner stadssekreterarens utredning som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad.

75, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm 14.12.2015

76, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 984/2015 KORRIGERING AV BUDGETEN 2015 FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNS- TER (STADENS ANDEL) Stst 30.11.2015 409 Beredning: stadskamrer Jonny Wallsten, tel. 044-7851423 Social- och hälsovårdsnämndens budget 2015 har korrigerats enligt stadsfullmäktiges beslut 19.10.2015 65. För staden Jakobstads del kommer anslagen för socialoch hälsovårdstjänster år 2015, enligt prognosen, att överskridas med 6,0 M. Av denna överskridning står staden Jakobstads andel i det egna socialoch hälsovårdsverket för 4,0 M. Anslaget för Vasa sjukvårdsdistrikts fakturering överskrids enligt prognosen med 1,7 M och beror till största delen på ökningen av kostnader för vård i andra inrättningar. Därtill överskrids anslaget för arbetsmarknadsstöd med 0,7 M. Inkomsterna från flyktingverksamhet blir 0,4 M högre än budget. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att till anslagen för Jakobstads socialoch hälsovårdstjänster beviljas en överskridning på 6,0 M i budgeten för år 2015. Överskridningen finansieras med kassamedel. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 14.12.2015 76 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige till anslagen för Jakobstads socialoch hälsovårdstjänster beviljar en överskridning på 6,0 M i budgeten för år 2015. Överskridningen finansieras med kassamedel.

77, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 966/2015 TAXA FÖR DEN KOMMUNALA MILJÖVÅRDSMYNDIGHETEN Mbn 11.11.2015 171 Bilaga A. Förslag till taxa för miljövården Den gällande taxan för den kommunala miljövårdsmyndigheten i Jakobstad har godkänts av stadsfullmäktige 23.5.2011. Eftersom miljölagstiftningen förnyades under år 2014 och 2015 och avfallslagen (646/2011) förnyades år 2011 finns det nu behov av att justera denna taxa för att överensstämma med nuvarande lagstiftning. Förslaget till justeringen av taxan har gjorts i samarbete med kommunerna i Jakobstadsregionen för att undvika betydande avvikelser mellan kommunerna. Förslag Miljövårdschefen: Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att föreslå för stadsstyrelsen att den justerade taxan för miljövårdsmyndigheten i bilaga A skulle föredras för stadsfullmäktiges godkännande. Beslut Förslaget godkändes. Stst 30.11.2015 410 Taxa för den kommunala miljövårdsmyndigheten: Bilaga 410 Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner den justerade taxan för miljövårdsmyndigheten. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 14.12.2015 77 Taxa för den kommunala miljövårdsmyndigheten: Bilaga 77 Förslag Stadsstyrelsen föreslår:

77, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 966/2015 - att stadsfullmäktige godkänner den justerade taxan för miljövårdsmyndigheten.

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 Taxa för den kommunala miljövårdsmyndigheten Godkänd av stadsfullmäktige 27.1.1997 Godkänd av stadsfullmäktige 12.12.2000 111 Ändring i stadsfullmäktige 29.6.2006 78 Ändring i stadsfullmäktige 23.5.2011 28 Ändring 2015 1 Tillämpningsområde 1.1 För behandling av tillstånd, anmälningar och andra ärenden enligt miljöskyddslagen (527/2014), vattenlagen (587/2011), miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) och avfallslagen (646/2011) tar den kommunala miljövårdsmyndigheten ut en behandlingsavgift enligt denna taxa. 2 Grunderna för fastställande av avgifter 2.1 Miljövårdsmyndighetens avgifter baserar sig på det genomsnittliga självkostnadsvärdet för behandling av tillstånd, anmälningar och andra ärenden. Självkostnadsvärdet innehåller de kostnader som behandlingen av ärendet åsamkar myndigheten. 2.2 Till kostnaderna räknas, förutom särkostnaderna för ärendets behandling, behandlingens andel av administrations-, lokal- och kapitalkostnaderna samt av myndighetens övriga sammanlagda kostnader. Till kostnaderna räknas dessutom kostnader för hörande av parter samt för information om ansökan och beslut, dock inte annonseringskostnader. 2.3 Den kommunala miljövårdsmyndighetens självkostnadsvärde för behandling av ett ärende är 60 euro per timme. 3 Behandlingsavgifter för tillstånd, anmälningar och andra ärenden Avgifter för behandling av tillstånd, anmälningar och andra ärenden anges i bifogad avgiftstabell. Om ärendet annonseras i tidning tillkommer de faktiska annonseringskostnaderna. 4 Tilläggsavgifter Utöver den avgift som nämns i 3 tas följande tilläggsavgifter ut för behandling av ärendet: 1) utlåtande av en sakkunnig myndighet enligt separat faktura 2) konsult- eller expertutredning enligt separat faktura 3) kostnader som föranletts av ordnande av hörande eller syn enligt 13 2 mom. statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014).

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 5 Justering av avgift 5.1 Avgiften tas ut till ett 30 procent lägre belopp än vad tabellen anger, om den arbetsinsats som behandlingen kräver är avsevärt mindre än normalt, och till ett 30 procent högre belopp, om arbetsinsatsen är större. 5.2 För behandlingen av en tillståndsansökan som gäller en väsentlig ändring av verksamheten (29 i miljöskyddslagen), översyn av tillståndsvillkoren (71 i miljöskyddslagen) eller förlängning av tidsfrist (91 i miljöskyddslagen) kan tas ut en avgift vars storlek är 50 procent av avgiften enligt 3 ifall arbetsmängden för ärendets behandling är väsentligt mindre än normalt. 5.3 För behandling av en ansökan som gäller ändring av tillstånd (89 i miljöskyddslagen) tas en avgift ut vars storlek är 50 procent av avgiften enligt tabellen. Om dock den arbetsinsats som behandlingen av ärendet kräver motsvarar den för handläggning av ett tillstånd för ny verksamhet, tas en avgift ut enligt tabellen. Om det är fråga om en ändring av teknisk natur i ett enskilt tillståndsvillkor, är avgiftens storlek 10 procent av avgiften enligt tabellen. 5.4 För behandlingen av i 41 miljöskyddslagen avsedda tillståndsärenden som gäller flera verksamheter och som skall avgöras samtidigt tas ut en kombinerad avgift så att man till behandlingsavgiften för verksamheten med den högsta avgiften adderar 20 procent av avgifterna för de övriga verksamheterna. Om den arbetsinsats som behandlingen av ärendet kräver motsvarar handläggningen av tillstånden för motsvarande verksamheter skilt för sig tas full avgift ut för behandlingen av tillstånd för varje verksamhet. 6 Återtagande av eller förfall för ansökan, anmälan eller något annat ärende Om sökanden återtar sin ansökan, sin anmälan eller sitt ärende av annat slag eller om den kommunala miljövårdsmyndighetens behandling av ärendet förfaller av någon annan orsak innan beslutet ges och myndigheten har vidtagit väsentliga åtgärder i syfte att behandla ansökan, tas 50 procent av avgiften enligt 3 ut, liksom övriga kostnader enligt 4 som behandlingen av ansökan åsamkat. 7 Avslag på eller avvisande av ansökan eller anmälan 7.1 För en ansökan eller anmälan som avslagits debiteras avgift enligt denna taxa. Om grunderna för avslaget är så uppenbara att det inte har funnits orsak till en mera omfattande behandling av ärendet, kan avgiften fastställas så att den är 50 procent av avgiften enligt 3. 7.2 Om en ansökan eller anmälan inte har tagits upp till behandling, debiteras ingen avgift.

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 8 Behandlingsavgift för återförvisad ansökan 8.1 Från en behandlingsavgift enligt denna taxa för ett ärende som en domstol med anledning av sökande av ändring har återförvisat, avdras det belopp som har debiterats för det beslut som miljövårdsmyndigheten tidigare fattat i samma ärende. 8.2 Om en domstol med anledning av sökande av ändring upphäver ett beslut därför att sökanden inte har varit i behov av det tillstånd som sökts, återbetalas den eventuellt debiterade avgiften i sin helhet. 9 Avgift för beslut om ställande av säkerhet För behandling som gäller ställande av säkerhet enligt miljöskyddslagens 199, (inledande av tillståndspliktig verksamhet oberoende av överklagande) uppbärs en avgift som till sitt belopp utgör 10 procent av den avgift som anges i 3 för ifrågavarande verksamhet. 10 Beslut om avgift, återbetalning av avgift och undantag Den kommunala miljövårdsmyndigheten fastställer avgiften, återbetalning av avgiften, justering av avgiften och senareläggande av avgiften i det beslut som gäller huvudsaken. 11 Betalning och indrivning av avgift 11.1 Avgiften faktureras efter att beslutet getts. På försenad betalning tas en dröjsmålsränta ut enligt en räntefot i enlighet med vad som stadgas i räntelagen (633/1982). 11.2 Om en avgift enligt denna taxa inte har betalats trots påminnelse, kan den indrivas i utsökningsväg utan separat dom eller beslut i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 12 Tillämpning av taxan Avgiften för behandling av ärenden fastställs enligt denna taxa då det gäller ärenden som har anhängiggjorts och kungjorts eller annars delgivits parterna efter datum för ikraftträdandet av denna taxa.

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 13 Justering av avgifterna Miljö- och byggnadsnämnden kan med stöd av 5 i staden Jakobstads förvaltningsstadga vid behov justera avgifternas belopp i denna taxa. 14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 13.1 För behandling av ärenden som anhängiggjorts och kungjorts eller delgivits parterna före denna taxa trätt i kraft, tas behandlingsavgift ut enligt den tidigare gällande taxan för miljövårdsmyndigheten. 13.2 Denna taxa träder i kraft den 2015.

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 AVGIFTSTABELL Den kommunala miljövårdsmyndighetens avgifter för behandling av tillstånd, anmälningar och andra ärenden enligt miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen samt miljöskyddslagen för sjöfarten. ANLÄGGNING ELLER VERKSAMHET Avgift euro, Anläggning eller verksamhet som förutsätter miljötillstånd (2 miljöskyddsförordningen) Skogsindustri (MsF 2, punkt 1) - anläggning som använder träskyddskemikalier 2 400 Metallindustri (MsF 2, punkt 2) - ytbehandling av metaller eller plaster genom en elektrolytisk eller kemisk process Energiproduktion (MsF 2, punkt 3) - förbränning av bränslen i en anläggning med en eller flera energiproduktionsenheter som förbränner fast bränsle och har en bränsleeffekt på minst 20 megawatt och den totala bränsleeffekten av alla energiproduktionsenheter på anläggningsområdet är under 50 megawatt 2 200 2 800 Tillverkning av bränslen eller upplagring och hantering av kemikalier eller bränslen (MsF 2, punkt 4) - anläggning för tillverkning av grillkol med trä som råvara (minst 3000 ton per år) (a) - distributionsstation för flytande bränslen (minst 10 m 3 total volym) (b) 2 000 1 400 - annat upplag för flytande bränslen eller farliga kemikalier i flytande form (c) 1 600 - stenkolsupplag (d) 1 600 Verksamhet där organiska lösningsmedel används (MsF 2, punkt 5) - anläggning där organiska lösningsmedel används (över 10 ton och under 50 ton/år) (a) - anläggning där organiska lösningsmedel används (över 20 kg och under 100 kg/h) (b) 2 400 2 400 Malm- eller mineralbrytning eller tagande av marksubstanser (MsF 2, punkt 6)

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 - stenbrott eller stenbrytning som är anknuten till annat än jordbyggnadsverksamhet (behandling minst 50 dagar) (a) - permanent eller flyttbar stenkross, asfaltstation eller anläggning för kalkstensmalning (användning minst 50 dagar) (b) 1 400 1 800 Tillverkning av mineralprodukter (MsF 2, punkt 7) - keramik- eller porslinsfabrik (produktion minst 200 ton/år, högst 75 ton/dygn ugnskapacitet högst 4 m 3 och 1 800 minst 300 kg lastningskapacitet/ugn) (a) - lättgrusfabrik (minst 3 000 ton/år) (a) 1 800 - permanent betongstation eller fabrik som tillverkar 1 800 betongprodukter (b) - lättbetongfabrik (över 3 000 ton/år) (c) 1 800 Produktion eller behandling av läder eller textilier i en anläggning (MsF 2, punkt 8) - tvättinrättning där textilier tvättas med vatten och som har en kapacitet på minst 1 ton i dygnet, eller andra kemiska tvättinrättningar än de som skall registreras 1 800 Tillverkning av livsmedel eller foder (MsF 2, punkt 9) - slakteri (produktionskapacitet 5 50 ton/år) (a) 2 200 - anläggning som behandlar eller förädlar kött eller köttprodukter (använder minst 1000 ton/år råvaror eller 2 200 högst 75 ton produkter/dygn) (b) - anläggning som behandlar eller förädlar fisk eller fiskeriprodukter (använder minst 100 ton/år råvaror 2 200 eller högst 75 ton produkter/dygn) (c) - anläggning som behandlar eller förädlar potatis eller rotfrukter (minst 2 000 ton råvaror/år eller högst 300 2 000 ton produkter/dygn) (d) - anläggning som behandlar eller förädlar grönsaker, oljeväxter, melass eller maltkorn (minst 5 000 ton 2 000 råvaror/år eller högst 300 ton produkter/dygn) (e) - andra anläggningar som behandlar eller förädlar råvaror av vegetabiliskt ursprung (minst 10 000 ton 2 000 råvaror/år eller högst 300 ton produkter/dygn) (f) - bryggerier (minst 250 000 liter och under 5 milj. 2 000 liter/år eller högst 300 000 liter/dygn) (g) - tillverkning av cider och vin genom jäsning (minst 750 000 liter och under 10 milj. liter/år eller högst 2 000 300 000 liter/dygn) (h) - andra anläggningar som tillverkar läske- eller alkoholdrycker (sammanlagt minst 50 milj. liter/år och 2 000 högst 300 000 liter/dygn) (i) - fabriker som tillverkar eller blandar foder eller foderprotein (under 22 500 ton/år produktion eller 2 000 minst 15 men högst 75 ton/dygn) (j) - glassfabriker eller ostmejerier (minst 1 000 ton/år eller 2 000

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 högst 75 ton/dygn) (k) - färdigmatsfabriker (minst 5 000 och under 30 000 2 000 ton/år) (l) - anläggning för uppsamling, behandling eller bearbetning av enbart mjölk (minst 100 och högst 200 2 000 ton/dygn) (m) - sötsaksfabrik (minst 15 ton/dygn) (n) 2 000 - packerier för malt-, alkohol- eller läskedrycker (minst 2 000 50 milj. liter/år) (o) Djurstallar eller fiskodling (MsF 2, punkt 10) - djurstall (a) 1 500 - pälsdjursfarm (b) 1 500 Trafik (MsF 2, punkt 11) - annan flygplats än trafikflygplats (a) 1 400 - depåer för fler än 50 bussar eller lastbilar eller arbetsmaskindepåer av motsvarande storlek (b) 1 400 - utomhus belägen motorsportbana (c) 1 400 Behandling av avfall som sker yrkesmässigt eller i anläggning (MsF 2, punkt 12) - avstjälpningsplatser för marksubstanser (under 50 000 1 600 ton/år) (a) - annan behandling av icke-förorenat jordavfall, betongavfall, tegelavfall eller asfaltavfall eller annat 1 600 inert avfall (under 50 000 ton/år) (b) - lagringsplatser för farligt avfall som uppkommer i hushåll eller i verksamhet som kan jämställas därmed 1 600 (högst 50 ton/år)(c) - bilskrotningsanläggningar (d) 1 600 - anläggningar för hantering av djurkroppar eller avfall 1 600 av animaliskt ursprung (e) - annan återvinning eller behandling av avfall i en 1 600 anläggning eller yrkesmässigt (högst 20 000 ton/år) (f) Övrig verksamhet (MsF 2, punkt 13) - utomhus belägen skjutbana (a) 1 400 - permanenta, utomhus belägen anläggning för blästring (b) 1 500 - permanenta djurgårdar eller nöjesparker (c) 1 800 - krematorium eller anläggning för kremering av sällskapsdjur (d) 1 800 Avledande av avloppsvatten i mark, dike eller rännil (MsL 27, 2 mom, punkt 2) - Reningsverk för avloppsvatten eller avledande av avloppsvatten annanstans än till allmänt avlopp om det medför konsekvenser i enlighet med miljöskyddslagen 27 2 mom. punkt 2 där mängden avloppsvatten

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 motsvarar invånarekvivalenten 1 49 (a) 600 invånarekvivalenten 50 99 (b) 1 200 Verksamhet som förorsakar omgivningen oskäligt besvär - I 27 2 mom. 3 punkten miljöskyddslagen avsedd verksamhet som kan utsätta omgivningen för sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Avgift enligt timdebitering, dock högst 2 800 Handläggning av i kapitel 12 i miljöskyddslagen avsedda anmälningar - tillfällig verksamhet som orsakar buller och skakningar (MSL 118) - verksamhet av försöksnatur (MSL 119) - exceptionella situationer (MSL 120) Avgift enligt timdebitering, dock högst 2 800 Registrering av verksamhet så som avses i 116 i miljöskyddslagen (Bilaga 2) - Anläggningar eller pannanläggningar som producerar el eller värme (SrF 750/2013) 800 - Asfaltstation (SrF 846/2012) 600 - Distributionsstation för flytande bränsle (SrF 444/2010) 600 - Verksamheter där organiska lösningsmedel används (SrF 64/2015) 800 - Kemisk tvättinrättning 800 Handläggande av i 100 i avfallslagen avsedda anmälningar - Nyregistrering och uppdatering av registrering av verksamhet med avfallsinsamling i avfallshanteringsregistret 150 Handläggande av i vattenlagen avsedda ärenden - Begränsande av uttag av hushållsvatten (VL 4:2 ) 60 /h - Dikningsärenden (VL 5:5 ) 60 /h Behandling av ärenden enligt miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) - registrering av avfallshanteringsplan för småbåtshamn i datasystemet för miljöskyddet (9. kap. 4) Handläggande av andra i miljöskyddslagen avsedda ärenden - övervakning av bestämmelser givna enligt MsL 175 och 176 samt övervakning av avbrytande av 60 /h 60 /h

77, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm 14.12.2015 verksamhet enligt MsL 181 - behandling och godkännande av kontrollplan 60 /h - behandling och godkännande av annan plan enligt miljöskyddslagen 60 /h - behandling av uppenbart ogrundat ärende som anhängiggjorts på initiativ av någon annan än den part 60 /h som orsakas olägenhet (MsL 205 4 mom.) - behandling av något annat ärende enligt miljöskyddslagen 60 /h Avgifter enligt tillsynsplanen (tillståndspliktiga och registreringspliktiga anläggningar enligt MsL och deras verksamhet) - övervakningsgranskning enligt tillsynsprogrammet 150 förnyad granskning ifall ett nytt besök behövs 75 - tillsyn över mikroföretag (MsL 2106 mom. 2) 100 förnyad granskning ifall ett nytt besök behövs 50

78, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 352/2015 FORTSATTA FÖRHANDLINGAR OM KOMMUNSTRUKTURUTREDNINGEN: EVIJÄRVI OCH JAKOBSTAD Stst 13.4.2015 166 Stadssekreteraren: Kommunstrukturutredningen inleddes för kommunerna i Jakobstadsregionen i början av år 2014. I utredningen deltog Evijärvi, Larsmo, Kronoby, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby. För utredningen tillsattes fem arbetsgrupper och som styrgrupp fungerade Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden. Tjänstemannaarbetet koordinerades av Jakobstads stadssekreterare Milla Kallioinen. I arbetet anlitades också en utomstående konsult, som utarbetade en omfattande ekonomiutredning för kommunerna i regionen. Alla kommuner har behandlat arbetsgruppernas slutrapporter och ekonomiutredningen i sina fullmäktige. Kommunstrukturutredningen i den här formen fyller de krav som ställs i lagen, eftersom det slutliga resultatet också omfattade ett preliminärt sammanslagningsavtal, som kommunernas fullmäktige tog ställning till. Av de kommuner som var med i utredningsarbetet godkände fullmäktige i Evijärvi och i Jakobstad det förslag som gick ut på att fullmäktige godkände det föreslagna sammanslagningsavtalet som underlag för fortsatta förhandlingar, vars syfte är en kommunsammanslagning. När tjänstemännen träffades 25.3.2015 för att diskutera de fortsatta förhandlingarna, kom man överens om att tillsätta arbetsgrupper för de delområden som är viktigast för båda eller endera parten: 1. Jordbrukstjänster avbytarservice, sammankallare Evijärvi 2. Skolor, sammankallare Jakobstad 3. Social- ja hälsovårdstjänster, sammankallare Jakobstad Arbetsgruppernas sammansättning: Till varje arbetsgrupp väljs två tjänstemän och två förtroendevalda. Den ena tjänstemannen fungerar som sammankallare för gruppen. Arbetsgrupperna samlas 1-2 gånger i april-maj och sammanställer bakgrundsmaterialet för de slutliga förhandlingarna. I juni ordnas en hel dag före midsommar (preliminärt onsdag 17.6), då man går igenom ämnena för förhandlingarna och övriga öppna frågor med en bredare sammansättning. I mötesdagen deltar arbetsgruppernas medlemmar samt vardera fullmäktiges och styrelses presidium. Förslag Stadsdirektörens ersättare:

78, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 352/2015 Stadsstyrelsen beslutar utse två förtroendevalda och två tjänstemän till varje arbetsgrupp (jordbrukstjänster, skolor samt socialoch hälsovårdstjänster). Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen utsåg följande medlemmar i arbetsgrupperna: Grupp 1: Harald Wester, Jarmo Ittonen, Milla Kallioinen Grupp 2: Markku Pukkinen, Kurt Hellstrand, Jan Levander, Juha Paasimäki Grupp 3: Vesa Suvanto, Carola Sundqvist, Pia Vähäkangas, Pirjo Knif. Stst 30.11.2015 411 Stadssekreteraren: Arbetet med kommunstrukturutredningen pågick aktivt hela år 2014 och i början var sex kommuner med. Kommunstrukturlagen förpliktade också kommunerna att göra en gemensam utredning om möjligheterna till kommunsammanslagningar i regionen. Stadsfullmäktige beslutade 9.3.2015 att fullmäktige godkänner sammanslagningsavtalet så, att det utgör grunden för fortsatta förhandlingar, vars syfte är en kommunsammanslagning. Representanter för Evijärvi kommun och staden Jakobstad samlades till ett gemensamt tillfälle före semestrarna 17.6.2015. På mötet behandlades de sammandrag som arbetsgrupperna utarbetat för de tre delområdena: jordbrukstjänster, skolnätet och socialoch hälsovårdstjänster. Evijärvi kommuns krav vid en eventuell kommunsammanslagning är att de skulle få behålla ett eget gymnasium på kommunens område. Minimikravet är att det åtminstone skulle finnas gymnasieundervisning i kommunen, även om gymnasiets egentliga verksamhetsställe skulle finnas i Jakobstad. Det andra kravet är att det på Evijärvi kommuns område skulle finnas en hälsovårdscentral med läkarmottagning. I fråga om jordbrukstjänsterna önskar Evijärvi en övergångstid innan ordnandet av tjänsterna skulle överföras från Kauhava stad till Pedersöre kommun. De fortsatta förhandlingarna med Evijärvi har inte lett till ett sådant resultat att en sammanslagning av Jakobstad och Evijärvi till en kommun skulle vara aktuell för tillfället. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige i det här skedet beslutar avsluta kommunstrukturutredningen i sin helhet och hoppas att förhandlingar om ett för-

78, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 352/2015 djupat samarbete med alla kommuner i regionen (Evijärvi, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby) skulle inledas. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 14.12.2015 78 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige i det här skedet beslutar avsluta kommunstrukturutredningen i sin helhet och hoppas att förhandlingar om ett fördjupat samarbete med alla kommuner i regionen (Evijärvi, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby) skulle inledas.

79, STFM 2015-12-14 15:00 SOCHV: 340/2013 PLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE 2014 2017; UT- VÄRDERING Sochvn 17.11.2015 154 Beredning: Chefen för äldreomsorgen Bilaga A: Utvärdering Enligt äldreomsorgslagen har en gemensam plan utarbetats för socialoch hälsovårdsverkets kommuner över åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver. Vid planeringen har åtgärder som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriterats. Social- och hälsovårdsnämnden godkände planen 27.1.2015, 15. Förutom att utarbeta planen bör kommunen enligt äldreomsorgslagen ( 6) varje år inom sitt område utvärdera om den socialservice som äldre personer behöver är tillräcklig och hurdan kvalitet den håller. Enligt lagen ska kommunen beakta planen vid beredningen av beslutsfattande som påverkar den äldre befolkningens ställning och den service som äldre personer behöver samt vid beredningen av den budget och ekonomiplan som avses i kommunallagen (365/1995) 65. Äldrerådens utvärdering av hur planen har förverkligats bör beaktas. Äldrerådet i Nykarleby har inlämnat en skriftlig utvärdering. I bilaga A presenteras en mellanutvärdering av hur målen i planen för den äldre befolkningens välbefinnande har uppnåtts. Utvärderingen har gjorts genom att jämföra situationen hösten 2014 med situationen hösten 2015. - Köptjänsterna har ökat i förhållande till egen verksamhet. - Tyngdpunkten inom servicehelheten har förskjutits åt rätt håll. Ändringen går långsammare än planerat. - Antalet klienter inom hemvården har förblivit oförändrat men antalet besök har ökat. - Målet är att klienten ska erbjudas en service som motsvarar servicebehovet och som baserar sig på vård- och serviceplanen. För närvarande har inte alla klienter inom hemvården en vårdplan. - Genom att hålla oss till plan B kan vi på längre sikt få ner kostnaderna genom att ytterligare bearbeta servicestrukturen. Vi är ännu långt ifrån plan B. Det finns för mycket dygnet-runtservice och för lite regelbunden hemvård. - Det totala platsantalet 30.9.2014 jämfört med 30.9.2015 har minskat från 505 till 502 (-2 %). De totala kostnaderna har ökat med 328.927 eller 1,5 %. Chefen för äldreomsorgen: Föreslår att socialoch hälsovårdsnämnden för en utvärderande diskussion om hur planen för den äldre befolkningens

79, STFM 2015-12-14 15:00 SOCHV: 340/2013 välbefinnande har förverkligats, om tillgången på service och resurserna för servicen samt beslutar anteckna mellanutvärderingen av planen för den äldre befolkningens välbefinnande för kännedom och konstatera att den strukturella förändringen av äldreomsorgen har varit långsammare än planerat år 2015. Förslag Beslut Social- och hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar anteckna mellanutvärderingen av planen för den äldre befolkningens välbefinnande för kännedom och konstatera att den strukturella förändringen av äldreomsorgen har varit långsammare än planerat år 2015. Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden antecknade mellanutvärderingen av planen för den äldre befolkningens välbefinnande för kännedom och konstaterar att den strukturella förändringen av äldreomsorgen har varit långsammare än planerat år 2015. Stst 8.12.2015 423 Utvärdering: Bilaga 423 A och B Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige antecknar mellanutvärderingen av planen för den äldre befolkningens välbefinnande för kännedom. Stfm 14.12.2015 79 Stadsfullmäktige tar ärendet till behandling förutsatt att stadsstyrelsen godkänt ärendet på sitt sammanträde 8.12.2015. Utvärdering: Bilaga 79 A och B Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige antecknar mellanutvärderingen av planen för den äldre befolkningens välbefinnande för kännedom.

79, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 79 A, stfm 14.12.2015

79, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 79 B, stfm 14.12.2015

80, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 233/2015 UPPGÖRANDE AV VÄLFÄRDSBERÄTTELSE FÖR STADEN JAKOBSTAD Stst 2.3.2015 108 Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) som trädde ikraft år 2011 förpliktar fullmäktige i kommunerna att en gång under en fullmäktigeperiod behandla en omfattande välfärdsberättelse. Dessutom skall fullmäktige årligen behandla den till välfärdsberättelsen anslutna rapporteringen om de åtgärder som vidtagits för kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Även kommunallagen utgår från att kommunens uppgift är att främja kommuninvånarnas välfärd. Välfärdsberättelsen kan göras i elektronisk form. Den bästa sakkunskapen för att uppgöra berättelsen finns på socialoch hälsovårdsverket. En kontaktperson i staden bör utses. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen besluter - att beställa uppgörandet av en välfärdsberättelse från socialoch hälsovårdsverket - att utse stadssekreteraren som kontaktperson i staden vid arbetet med berättelsen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst 8.12.2015 424 Välfärdsberättelsen: Bilaga 424 Beredning: Koordinator Christina Lind-Kangas, tel. 044 7851415 Välfärdsberättelsen är en i 12 Hälso- och sjukvårdslagen avsedd omfattande välfärdsberättelse. Välfärdsberättelsen har under tiden mars oktober 2015 uppgjorts gemensamt av Jakobstadsregionens kommuner och sammanställts av specialsakkunnig Stefan Näse (socialoch hälsovårdsverket i Jakobstad). Arbetet har utförts i samarbete med kommunernas kontaktpersoner gällande välfärdsberättelsen samt kommunernas ledningsgrupper. Jakobstads kontaktperson har varit koordinator Christina Lind-Kangas. Välfärdsberättelsen baserar sig på ett första utkast som gällde Jakobstadsregionen som helhet. Utkastet har därefter bearbetats och kompletterats, så att den primärkommunala aspekten tillgodosetts. Varje kommun har för sin del kommenterat resultat och erfarenheter från fullmäktigeperioden

80, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 233/2015 2009 2012 och formulerat intentioner och mål för fullmäktigeperioden 2013 2016. På grund av att arbetet med välfärdsberättelsen inleddes först år 2015 har tonvikten i arbetet lagts på välfärdsplanen för åren 2013 2016. Utvärderingen av åren 2009 2012 framgår noggrannare ur kommunernas verksamhetsberättelser och bokslut för de aktuella åren. Varje kommun behandlar och godkänner, efter eventuella ändringar, sin del av den gemensamma välfärdsberättelsen. När varje kommun godkänt berättelsen publiceras berättelsen på Hyvinvointikertomus.fi. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner välfärdsberättelsen för åren 2013 2016 för staden Jakobstad som en del av stadens verksamhetsplanering och ekonomiska planering. Stfm 14.12.2015 80 Stadsfullmäktige tar ärendet till behandling förutsatt att stadsstyrelsen godkänt ärendet på sitt sammanträde 8.12.2015. Välfärdsberättelsen: Bilaga 80 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner välfärdsberättelsen för åren 2013 2016 för staden Jakobstad som en del av stadens verksamhetsplanering och ekonomiska planering.

80, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 80, stfm 14.12.2015

81, STFM 2015-12-14 15:00 PB: 930/2015 REHABILITERANDE ARBETSVERKSAMHET FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA, SNICKERIPROJEKTET Ps 17.11.2015 93 Statistik gällande arb.marknadsstöd som delfinansieras av Jakobstad Statistik på Jakobstadsbors placeringar i rehabiliterande arbetsverksamhet Ps bilaga A och B Personaldirektören: Delfinansiering av arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa i Jakobstad utgör under de första nio månaderna 2015 ca 95.000 /mån. Delfinansieringsavgiften uträknas från ca 230 personer. Delfinansieringen för en långtidsarbetslös utgör i genomsnitt ca 4.900 /år. För att undgå avgiften kan kommun ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för de långtidsarbetslösa. I Jakobstad har vi för närvarande tre anställda handledare vars uppgift är att finna lämpliga rehabiliteringsplatser och att följa upp och stödja klienterna i arbetsuppgifterna och gemenskapen. Platser där långtidsarbetslösa klienter kan placeras för rehabiliterande arbetsverksamhet är främst inom Retro, inom olika föreningar samt inom kommunen. Ett förslag har uppkommit att staden kunde anskaffa förstorade snickeriutrymmen och där engagera ca 15 långtidsarbetslösa. I nuvarande snickeriet har under flera års tid engagerats långtidsarbetslösa och övriga svårsysselsatta i liten omfattning. Stadens anställda yrkesmän Mikael Kackur och Tom Enlund är intresserade att utvidga sina arbetsuppgifter så att det inbegriper förmanna-/handledarskap för långtidsarbetslösa. De båda yrkesmännen hävdar att man kan förvänta sig minst samma produktion som tidigare från snickeriet. Firman Jakobstads Trävaru på Bottenviksvägen har en snickerifastighet på 600 m 2 som kan upphyras för den tilltänkta verksamheten. Ifall staden besluter flytta snickeriverksamheten, uppkommer möjlighet att den gamla (nuvarande) tomten avyttras. Inledande diskussioner har förts med t.f. tekniska direktören. Uppskattad ekonomi per år: Hyreskostnad för snickeriet 36.000 Materialkostnader 14.000 Minskad Fpa räkning för delfinansiering av arbetsmarknadsstöd (Ca 15 x 4.900 ) 73.500. Förslag Personalsektionen besluter att fortsatta diskussioner med berörda parter kan föras med mål att förverkliga förslaget.

81, STFM 2015-12-14 15:00 PB: 930/2015 Beslut Föreslås för stadsstyrelsen att anslaget i budgetförslaget 2016 gällande kommunala andelen av arbetsmarknadsstöd minskas med 50.000 och anslaget för sysselsättning vid personalbyrån (103438) ökar med 50.000. Förslaget godkändes. Stst 8.12.2015 433 Statistik över arbetsmarknadsstöd som delfinansieras av Jakobstad: Bilaga 433 A Statistik över Jakobstadsbors placeringar i rehabiliterande arbetsverksamhet: Bilaga 433 B Biträdande stadssekreteraren: Staden Jakobstad har under år 2015 betalat ca 95.000 /mån. i arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. Delfinansieringsavgiften räknas för ca 230 personer. Personalsektionen har på sitt möte 17.11.2015, 93, behandlat och godkänt ett förslag om att minska den här avgiften. Det skulle vara fråga om att anskaffa förstorade snickeriutrymmen för att kunna ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för ca 15 långtidsarbetslösa. Anskaffningen av verkstaden skulle finansieras så att anslaget för den kommunala andelen av arbetsmarknadsstöd i budgeten för år 2016 minskas med 50.000 och personalbyråns sysselsättningsanslag (103438) ökas med 50.000. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att den föreslagna ändringen i budgeten för år 2016 godkänns. Stfm 14.12.2015 81 Stadsfullmäktige tar ärendet till behandling förutsatt att stadsstyrelsen godkänt ärendet på sitt sammanträde 8.12.2015. Statistik över arbetsmarknadsstöd som delfinansieras av Jakobstad: Bilaga 81 A Statistik över Jakobstadsbors placeringar i rehabiliterande arbetsverksamhet:

81, STFM 2015-12-14 15:00 PB: 930/2015 Bilaga 81 B Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner den föreslagna ändringen i budgeten för år 2016.

81, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 81 A, stfm 14.12.2015

81, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 81 B, stfm 14.12.2015

82, STFM 2015-12-14 15:00 MB: 999/2015 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN: ANHÅLLAN OM ATT ÖVERSKRIDA NÄMN- DENS NETTOUTGIFTER I 2015 ÅRS BUDGET Mbn 2.12.2015 186 På grund av stadens höjda inkomstkrav verkar inkomsterna på miljövårdsbyrån och byggnadstillsynsbyrån icke att uppnå den budgeterade nivån. Trots att besparingar på utgiftssidan gjorts vad gäller personal kostnader, kommer nettoutgifterna som det ser ut i dagsläget att överskridas med 20.000. Förslag Beslut T.f. ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden anhåller om att fullmäktige beviljar nämnden rätt att överskrida nettoutgifterna i 2015 års budget med 20.000. Förslaget godkändes. Paragrafen justerades omedelbart. Stst 8.12.2015 434 Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige besluter att bevilja miljö- och byggnadsnämnden en överskridningsrätt på 20.000 euro i 2015 års budget. Stfm 14.12.2015 82 Stadsfullmäktige tar ärendet till behandling förutsatt att stadsstyrelsen godkänt ärendet på sitt sammanträde 8.12.2015. Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige besluter att bevilja miljö- och byggnadsnämnden en överskridningsrätt på 20.000 euro i 2015 års budget.

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 SKOLOR OCH DAGHEM 2030 Bildn 22.4.2015 31 Bildningsdirektören tillsatte i oktober 2014 en arbetsgrupp bestående av följande personer: Annica Haldin, Brita Brännbacka-Brunell, Markku Pukkinen, Juha Paasimäki, Jan Levander, Keijo Paananen, Johan Nygård, Kristiina Hellstrand, Peter Lindqvist, Kim Pitkäkangas. Arbetsgruppen har sammankommit under hösten och vårvintern och även en undergrupp bestående av Juha Paasimäki, Tom Enbacka, Rune Hagström, Ben Griep och Jan Levander har sammankommit. Ett grundmaterial bestående av ekonomiska och statistiska uppgifter presenteras för nämndens medlemmar. Bilaga 31 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar rapporten och besluter om riktlinjen för det fortsatta arbetet. Bildningsnämnden: Bildningsnämnden diskuterade rapporten och nämnden vill ha konkreta förslag kring åtgärder av arbetsgruppen skolor o daghem 2030. Rapporten skickas till stadsstyrelsen för kännedom. Bildn 24.8.2015 97 Arbetsgruppen kring skolor och daghem 2030 har uppmanats komma med konkreta förslag hur verksamheten skall dimensioneras i framtiden. Under tiden har problem uppstått med fastigheten i Pursisalmi och nämnden får bekanta sig med rapporten om fastighetens skick. Rapporten har uppgjorts av Jukka Huttunen på IdeaStructura OY. Jukka Huttunen själv, Rune Hagström och en representant från hälsovårdsmyndigheterna delger sin syn på rapportens innehåll. Bildningsnämnden diskuterar alternativa lösningar för Språkbadsskolan i framtiden. På nämndens nästa möte i september presenterar arbetsgruppen för Skolor o daghem 2030 konkreta förslag att ta ställning till. Förslagen går även till respektive skolsektion för utlåtande. Förslag

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar rapporten för kännedom. Beslut Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 15.9.2015 107 Arbetsgruppen för skolor och daghem 2030 har enats om ett förslag till framtida skolnät i Jakobstad. Arbetsgruppen utgår från att ett liknande skolsystem upprätthålls för båda språkgrupperna. Lågstadierna omfattar årskurserna 0-5 (förskolan-årskurs 5) medan högstadierna omfattar årskurserna 6-9. I Jakobstad har vi redan mer än 10-års erfarenhet av denna modell i de svenskspråkiga skolorna. Språkbadsskolan föreslås fortsätta som en egen enhet i egen fastighet och följer samma indelning. Gymnasierna planeras fortsätta tillsammans i samma fastighet tillsvidare. Gymnasiernas placering tas upp på nytt ifall statsmakten kommer med nya krav och direktiv kring andra stadiets utbildning. Förslaget grundar sig på: nuvarande och framtida elevantal fastigheternas skick och behov av renovering ekonomiska resurser inom utbildningen pedagogisk utveckling och tillgång på lärare Uppdaterad rapport + förslag Skolor o daghem 2030 Bilaga 107 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar rapporten Skolor och daghem 2030 för kännedom. Nämnden skickar modellen på framtidens skolnät på utlåtande till svenskspråkiga respektive finskspråkiga skolsektionen. Sektionerna begärs ta ställning till modellen för årskurs 0-5 i lågstadierna och årskurs 6-9 i högstadiet. Sektionerna begärs även var för sig ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det svenskspråkiga skolväsendet och en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. För bildningsnämnden presenteras på nästa möte olika förslag gällande användningen av fastigheter i framtiden. Hem- och skola föreningarna inbjudes till en informationsträff under hösten. Beslut Bildningsnämnden:

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 Förslaget godkändes. Siv-su 23.9.2015 42 Uppdaterad rapport + förslag, Skolor och daghem 2030 Bilaga 42 Förslag Beslut Skoldirektören: Sektionen tar ställning till den modell som skolnätsarbetsgruppen föreslagit och som går ut på att årskurserna 0-5 är i lågstadiet och årskurserna 6-9 är i högstadiet. Dessutom ska sektionen ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. Bildningsnämndens finskspråkiga sektion: Sektionen tog ställning i ärendet på följande sätt: Det går inte att ta ställning till tidtabellen för förslaget till framtida skolnät innan man vet om språkbadsskolan byggs. Modellen med årskurserna 6-9 i högstadiet uteslöts likväl inte som ett sätt att förtäta skolnätet. Bildn-sv 30.9.2015 59 Bildningsnämnden begär utlåtande av sektionen enligt följande: Sektionerna begärs ta ställning till modellen för årskurs 0-5 i lågstadierna och årskurs 6-9 i högstadiet. Sektionerna begärs även var för sig ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det svenskspråkiga skolväsendet och en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. Svenska skolväsendet har sedan drygt tio år haft modellen med årskurserna 0-5 i lågstadierna och 6-9 i högstadiet. Modellen har överlag fungerat bra och skolorna har varit nöjda med arrangemangen. När det gäller tidtabellen för att minska antalet skolor med en inom det svenskspråkiga skolväsendet bekantar sig sektionen ytterligare med den rapport Skolor och daghem 2030 som arbetsgruppen gjort upp. Sektionen diskuterar elevantalen, fastigheternas skick och de ekonomiska förutsättningarna för skolnätet på kortare och längre sikt. Bilaga 59

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 Förslag Beslut Skoldirektören: Sektionen diskuterar och formulerar ett utlåtande på nämndens begäran. Bildningsnämndens svenska skolsektion: Sektionen anser att Språkbadsskolan även i framtiden skall fortsätta enligt samma modell som idag som en egen enhet för båda språkgrupperna. Planeringen av Språkbadsskolans placering fortsätter. Språkbadsskolan skall följa samma organisation som den övriga grundläggande utbildningen dvs. åk 0-5 i lågstadiet och åk 6-9 i högstadiet. Under diskussionens gång föreslog Minna Luomala att man avslutar språkbadet och flyttar eleverna tillbaka till närskolorna och satsar på att alla dessa skolor har det bra. Förslaget fick inget understöd. Luomala inlämnade avvikande åsikt till protokollet. Sektionen föreslår att Bonäs skola och Vestersundsby skola slås ihop administrativt senast 1.8.2019. Planeringen av en gemensam skola bör inledas 2017. Vid planeringen inleds även diskussionen om vilken av fastigheterna /tomterna som skall användas i framtiden. Sektionen anser även att flera av stadens skolor är i oändamålsenligt skick. Sektionen ser sig ha en skyldighet att erbjuda ändamålsenliga utrymmen åt alla barn och unga i Jakobstad. Bildn 21.10.2015 116 Enligt tidigare beslut skall hem- och skola föreningarna inbjudes till en informationsträff under hösten. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden inbjuder stadens alla hem- och skola föreningars styrelser inom den grundläggande utbildningen till ett informationsoch diskussionstillfälle på Länsinummi skola onsdagen den 28.10.2015 kl. 18. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 19.11.2015 123

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 Hem- o skola föreningarna för den grundläggande utbildningen inbjöds till ett informationsoch diskussionstillfälle på Länsinummi skola tisdagen den 27.10. Tillfället inleddes med att rektor Keijo Paananen informerade om Länsinummi skolas renovering följt av en rundvandring i skolan. Centrala teman som togs upp under informationen var bl.a. 1. Antal elever idag - framtiden 2. Timresurs 3. Fastigheternas skick 4. Åk 6-9 i högstadiet Hem- och skola föreningarna var väl representerade och medlemmarna hade möjlighet att ställa frågor. Bildningsdirektören var den som informerade och ledde ordet men även finska skoldirektören och högstadierektorerna höll anföranden om bl.a. åk 6-9 i högstadiet. Bildningsnämnden bör nu ta ställning till hur skolnätet i framtiden skall se ut. Bildningsdirektörens förslag grundar sig på den rapport som arbetsgruppen Skolor och daghem 2030 kommit fram till. Nyckeln i hela processen är Språkbadsskolans framtid. I förslaget föreslås Språkbadsskolan få en ny fastighet för att fortsätta sin verksamhet i den form som den har idag, dvs båda språkgrupperna finns parallellt i samma fastighet. Det här innebär att endera bygger man en helt ny fastighet eller så renoveras och tillbyggs Ristikari fastigheten enligt behoven för en tre serie skola. Bilaga 123 I maj 2013 beslöt bildningsnämnden enligt följande: Bildningsnämnden besluter placera Språkbadsskolan i Pursisalmi fastighet fr.o.m. höstterminen 2013. Planeringen av Ristikari fastighet påskyndas men en realistisk bedömning torde vara att ca tre år går åt för planering och renovering av fastigheten. Dagvårdsgrupperna kan finnas kvar i fastigheten. Pietarsaaren lukio flyttar ihop med Jakobstads gymnasium. Ifall utrymmena inte räcker till upphyres tilläggsutrymmen i Strengbergs fastighet. Bildningsnämnden befullmäktigar bildningsdirektören att besluta om upphyrning av utrymmena i Strengbergs. Efter det första verksamhetsåret utvärderas verksamheten. Slutgiltigt beslut gällande lukios placering görs före färdigställandet av Språkbadsskolans renovering. Planeringspengar för renovering av Ristikari fastigheten har inte beviljats under denna tid så nu sitter vi fortfarande fast i samma situation gällande planeringen av fastigheten. Tekniska nämnden har för år 2016 reserverat 200.000 för planering av Språkbadsskolan. Bildningsnämnden borde ta ställning vilket

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 alternativ man går in för gällande planeringen av Språkbadsskolans framtid så att planeringen kan komma igång i januari. Utrymmesbehovet för Språkbadsskolan rör sig kring ca 3.200 m 2. Innefattar en gymnastiksal på 400 m 2. Nuvarande Ristikari fastighet innefattar ca 2.600 m 2. Vid renoverings/tillbyggnadsalternativet behövs alltså en tillbyggnad på minst 600 m 2, troligen ca 800 m 2. Ifall vi räknar med en nybyggnad på ca 3.200 m 2 rör sig projektets kostnader kring 7.000.000. En renovering plus tillbyggnad rör sig i samma storleksordning. Ifall även språkbadets 5 åringar skall finnas med i projektet får vi räkna med ca 500 m 2 till. Sedan har ju idrottssektionen fört fram behovet av en större idrottssal i samband med skolbygget. Idrottssalen borde vara minst 800 m 2 plus tilläggsutrymmen för att betjäna bl.a. innebandyns behov. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden besluter att skolnätet i Jakobstad formas enligt det förslag som arbetsgruppen för skolor o daghem tagit fram (bilaga). Planeringen av Språkbadsskolan inleds i januari och Ristikari fastigheten renoveras/tillbyggs så snabbt som möjligt enligt Språkbadsskolans behov. Bildningsnämnden: Under diskussionens gång föreslog Anita Petterson att en ny Språkbadsskola byggs. Förslaget fick inget understöd varvid det förföll. Bildningsnämnden beslöt enhälligt i enlighet med beredningen. Bildningsnämnden sänder ärendet vidare till stadsstyrelsen för att beaktas i budget för år 2016 och ekonomiplanen för åren 2016-2018. Stst 30.11.2015 415 Rapport: Bilaga 415 Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige reserverar anslag för en renovering/tillbyggnad av Ristikari skola i ekonomiplanen för år 2017. Den beräknade kostnaden uppgår till 7.000.000. Stadsstyrelsen:

83, STFM 2015-12-14 15:00 UBV: 381/2015 Under diskussionen ändrade stadsdirektörens ersättare sitt förslag på följande sätt: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige reserverar anslag i ekonomiplanen för år 2017. Det beräknade anslaget får vara högst 5 miljoner euro. Stadsstyrelsen godkände förslaget. Tua Mäenpää anmälde avvikande åsikt i ärendet till protokollet. Mäenpää föreslog att en ny skola ska byggas för språkbadet. Förslaget fick inget understöd. Stfm 14.12.2015 83 Rapport: Bilaga 83 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige reserverar anslag för en renovering/tillbyggnad av Ristikari skola i ekonomiplanen för år 2017. Det beräknade anslaget får vara högst 5 miljoner euro.

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Skolor och daghem 2030 1

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Innehåll Uppdraget... 3 Ekonomi... 4 Befolkningsutveckling...5 Fastigheter... 6 Byggnation, tomtplanering... 32 Förslag till åtgärder... 33 Skolfastigheter... 36 Interna hyror... 36 Ekonomiska förutsättningar... 36 Pedagogiska motiveringar... 37 Skolnätet... 38 Förslag till framtida skolnät... 39-40 Tidtabell... 41 Bilaga: Koulujen kustannusarvio 2

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 UPPDRAGET Utredningen berör skolnätet och den svensk- och finskspråkiga grundläggande utbildningen i Jakobstad. Dagvården tillkommer senare. Utgångsläget och randvillkoret har varit de pedagogiska målsättningarna, de nuvarande undervisningsutrymmena, planläggningssynpunkter, utvecklingen av elevantalet och de ekonomiska möjligheterna. Granskningen gäller tidsperioden fram till 2030. Som ett resultat av utredningen framställs ett utvecklingsförslag för skolnätet, som har granskats bl.a. ur ett ekonomiskt och personalpolitiskt perspektiv: Tillräckligt stora lärarkollegier för att erbjuda en attraktiv lärmiljö och minska personriskerna, Tillräckligt stora skolor för att personalresurserna ska kunna utnyttjas effektivt, En förbättrad utrymmeseffektivitet, Sänkta kostnader per elev, En minskning av reparationsskulden i gamla byggnader, samt En minskad risk för problem med inomhusluftens kvalitet med påföljande dyra och ofta akuta åtgärder. ARBETSGRUPP Jan Levander, bildningsdirektör, ordförande Juha Paasimäki, finskspråkiga utbildningsväsendet, skoldirektör, sekreterare Annika Haldin, ordförande bildningsnämnden Brita Brännbacka-Brunell, ordförande svenska skolsektionen Markku Pukkinen, ordförande finska skolsektionen Johan Nygård, rektor Vestersundsby skola Kristiina Hellstrand, rektor Språkbadsskolan Keijo Paananen, rektor Länsinummi skola Peter Lindqvist, rektor Oxhamns skola Kim Pitkäkangas, rektor Etelänummen koulu Därtill har följande arbetsgrupp gjort beredningsarbete: Jan Levander, bildningsdirektör Juha Paasimäki, skoldirektör, Tom Enbacka, dagvårdschef Rune Hagström tf. teknisk direktör Ben Griep, byråarkitekt 3

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Ekonomi Staden Jakobstads ekonomi är trängd, liksom de flesta andra finländska kommuners. Sedan finanskrisen 2008 har de finländska kommunernas ekonomiska verklighet förändrats i grunden. Finansieringen i form av skatter och statsandelar har ökat långsammare än verksamhetens kostnader. Det finns indikatorer på att stadens finansiering sannolikt kommer att försämras ytterligare under de kommande åren. Det här beror främst på En försvagning av den totala skattebasen, Förändringar i statsandelssystemet, och Minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten. Inkomsterna från skatter förväntas öka mycket svagt under de kommande åren. På grund av en åldrande befolkning och försvagad försörjningskvot riskeras denna trend bli bestående. Ett realistiskt scenario är också att inkomstskattebasen börjar minska. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast i stadsfullmäktige i Jakobstad för budget- och ekonomiplaneperioden 2015-2017. Målsättningar Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2015-2017 Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, skall reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 3,0 milj. euro intagits för 2016 och en minskning med 5,0 milj. euro år 2017. Vad gäller socialoch hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för socialoch hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av socialoch hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorsgränserna. 4

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49.874 personer vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med +85 personer under år 2013. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning med 51 personer. Staden Jakobstads befolkning per den 31.12.2013 uppgick till 19.633 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2014 uppgår befolkningen i Jakobstad till 19.659 personer. Staden Jakobstad hade under år 2013 ett födelseunderskott på -33 personer, samt även ett underskott på -177 personer inom inrikes flyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2013 med + 159 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sammanfattningsvis kan konstateras att befolkningen i Jakobstad fram till 2040 verkar vara rätt så stabil. Prognosen visar en liten befolkningsökning från ca 19623 invånare 2011 till 20007 invånare 2040. Däremot visar antalet barn i skolålder dvs 7-14 år att minska från 1733 år 2011 till ca 1643 år 2040. Antalet ungdomar i ålder för att studera på andra stadiet verkar även minska från ca 1128 år 2011 till 907 år 2040. Befolkningsprognos 2012 enligt ålder 2012-2040 Pietarsaari - Jakobstad Åldersklasser totalt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 19 623 19 635 19 638 19 638 19 637 19 638 19 646 19 657 19 672 19 693 19 714 19 738 19 761 19 784 19 805-6 1 491 1 501 1 478 1 461 1 456 1 446 1 445 1 461 1 461 1 461 1 459 1 457 1 455 1 451 1 446 7-14 1 733 1 702 1 704 1 707 1 721 1 729 1 726 1 705 1 707 1 717 1 700 1 689 1 683 1 677 1 676 15-18 1 128 1 083 1 019 983 935 919 906 900 907 897 912 921 929 946 934 19-24 1 376 1 426 1 484 1 485 1 470 1 439 1 409 1 378 1 329 1 305 1 293 1 290 1 285 1 275 1 295 25-29 1 015 1 015 1 021 1 047 1 053 1 081 1 106 1 125 1 135 1 129 1 119 1 098 1 078 1 056 1 036 30-12 880 12 908 12 932 12 955 13 002 13 024 13 054 13 088 13 133 13 184 13 231 13 283 13 331 13 379 13 418 5

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 19 824 19 846 19 863 19 880 19 896 19 913 19 929 19 943 19 954 19 966 19 974 19 983 19 992 19 999 20 007 1 441 1 436 1 430 1 425 1 420 1 416 1 412 1 410 1 409 1 409 1 410 1 412 1 415 1 418 1 422 1 690 1 690 1 690 1 689 1 687 1 684 1 681 1 676 1 670 1 665 1 660 1 654 1 650 1 646 1 643 913 908 902 900 913 914 915 916 916 917 915 914 912 910 907 1 305 1 315 1 324 1 330 1 325 1 326 1 332 1 332 1 333 1 332 1 338 1 342 1 345 1 346 1 347 1 026 1 022 1 022 1 023 1 027 1 037 1 043 1 053 1 063 1 073 1 072 1 076 1 076 1 077 1 077 13 449 13 475 13 495 13 513 13 524 13 536 13 546 13 556 13 563 13 570 13 579 13 585 13 594 13 602 13 611 År 2011 Officiell folkmängd 2011. År 2012 prognos. Statistikcentralen Antalet födda i Jakobstad åren 1995 till 2014 presenteras i bilaga! Växande reparationsskuld i fastigheter En betydande framtida kostnad som inte direkt framgår av balansräkningen är den reparationsskuld som belastar stadens egendom. En omfattande fastighetsmassa, otillräckliga renoveringar har lett till att en betydande reparationsskuld byggts upp under flera decennier. Problematiken med en stor reparationsskuld i byggnadsmassan är speciellt tydlig i en del av skolfastigheterna. En betydande del av skolbyggnaderna är gamla och har aldrig grundrenoverats. De faktorer som redovisas nedan kan i en del fall innebära att kostnaderna per kvadratmeter för att renovera och/eller bygga till befintliga byggnader kan motsvara, eller till och med överstiga, kostnaden för en ny byggnad. Med en gammal grundkonstruktion kan det dessutom vara svårt att sänka fastighetens totala driftskostnader och miljöbelastning till en acceptabel nivå. En modern lärmiljö kan ej heller uppnås. Möjligheterna att åtgärda brister i gamla byggnader och vilka kostnader det medför varierar från byggnad till byggnad. I huvudsak gäller ändå att ju äldre byggnad och ju längre sedan den grundrenoverats, desto högre är kostnaden (per kvadratmeter) för att se till att den uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen idag. 6

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Nuvarande skolfastigheter: Trellum Consulting OY har år 2009 beräknat värdet på de fastigheter som ägs av staden Jakobstad. Företaget har uppdaterat siffrorna 2013. Beräkningen av fastighetens tekniska värde grundar sig på återanskaffningsvärdet och insamlade investeringsuppgifter samt på basen en utvärdering av nuvarande fastigheters skick. Trellum använder i sin rapport begrepp som reparationsskuld, grundrenoveringsbehov och grundförbättringsbehov. För varje fastighet har man räknat ut ett värde som anger skillnaden mellan fastighetens nuvarande skick i förhållande till det eftersträvade. Förhållandet mellan fastighetens tekniska värde och återanskaffningsvärdet definieras som konditionsklass och det beskriver fastighetens nuvarande skick i förhållande till en ny motsvarande fastighet. Med begreppet reparationsskuld beskriver man det penningbelopp, som blivit inbesparat, emedan man inte underhållit fastigheterna tillräckligt för att hålla dem i skäligt skick. Vid beräkningen av reparationsskulden använder sig man av en konditionsklass på 75 %. När en fastighets konditionsklass blir lägre än 75 % räknar man ut hur mycket pengar som borde satsas för att höja fastighetens tekniska värde och nuvarande kondition för att nå upp till en konditionsnivå på 75 %. När fastigheten når ett värde som understiger 60 % räknas ett grundrenoveringsvärde och ett grundförbättringsvärde ut. Beräkningsgrunden är hur mycket pengar som borde investeras för att få fastigheten i ursprungligt skick (grundrenoveringsbehov) eller hur mycket som borde inesteras för att få fastigheten att motsvara en lärmiljö som motsvarar dagens krav (grundförbättringsbehov). Nedan presenteras fastigheterna enligt Trellums beräkningar 7

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Skolor Bonäs skola Pietarsaaren kaupunki Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Bonäsgatan 10, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 1696 m2 Tilavuus 6120 m3 Rakennusvuosi 1973 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 607 215 2014 2 846 192 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 1 460 040 2014 1 453 508 861 /m2 Tekn/JHA 56 % 2014 51 % Korjausvelka 75% 495 371 2014 681 136 Peruskorjaustarve 90% 886 453 2014 1 108 065 Perusparannustarve 120% 1 668 617 2014 1 961 922 8

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Vestersundsby skola A Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 458 m2 Tilavuus 9840 m3 Rakennusvuosi <1920 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 704 071 2014 768 606 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 464 687 2014 463 600 1 015 /m2 Tekn/JHA 66 % 2014 60 % Korjausvelka 75% 63 366 2013 112 855 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 9

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Vestersundsby skola B Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 551 m2 Tilavuus 9840 m3 Rakennusvuosi <1920 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 847 037 2014 924 677 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 474 341 2014 485 156 861 /m2 Tekn/JHA 56 % 2014 52 % Korjausvelka 75% 160 937 2014 208 352 Peruskorjaustarve 90% 287 993 2014 347 053 Perusparannustarve 120% 542 104 2014 624 456 10

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Vestersundsby skola C Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 761 m2 Tilavuus - m3 Rakennusvuosi 1983 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 231 436 2014 1 344 310 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 862 005 2014 837 062 1 133 /m2 Tekn/JHA 70 % 2014 62 % Korjausvelka 75% 61 572 2013 171 170 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 11

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Lagmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Lagmansgatan, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 2397 m2 Tilavuus 11850 m3 Rakennusvuosi 1910 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 3 878 782 2014 4 234 311 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 2 986 662 2014 3 053 643 1 246 /m2 Tekn/JHA 77 % 2014 72 % Korjausvelka 75% - 2014 122 090 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 12

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Jungmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Bagarnäsvägen 2, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto erinomainen Huoneistoala 1668 m2 Tilavuus 7670 m3 Rakennusvuosi 1990 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 699 127 2014 4 061 197 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 1 970 363 2014 3 714 731 1 181 /m2 Tekn/JHA 73 % 2014 91 % Korjausvelka 75% 2009 53 983 2014 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 13

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Oxhamns skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Paul Hallvarsgatan 3, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 3331 m2 Tilavuus 14900 m3 Rakennusvuosi 1980 Runkomateriaali kivi Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 5 390 164 2014 5 884 226 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 3 449 705 2014 3 650 764 1 036 /m2 Tekn/JHA 64 % 2014 62 % Korjausvelka 75% 2009 592 918 2014 762 406 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 14

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Rådmans skola + Båtsmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Parentesen 4, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 4973 m2 Tilavuus 25000 m3 Rakennusvuosi 1963 Runkomateriaali kivi Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 8 047 218 2014 8 784 827 1 618 _/m2 Tekninen arvo 2009 5 610 488 2014 5 452 933 1 128 _/m2 Tekn/JHA 2009 70 % 2014 62 % Korjausvelka 75% 2009 424 926 2014 1 135 687 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 15

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Ruusulehdon koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Pirilövägen 48, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 1673 m2 Tilavuus 8040 m3 Rakennusvuosi 1925 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 707 218 2014 2 955 362 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 1 931 149 2014 2 118 621 1 154 /m2 Tekn/JHA 2009 71 % 2014 72 % Korjausvelka 75% 99 265 2014 97 901 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 16

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Itälän koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Teollisuustie 13, 68660 PIETARSAARI Rakennuksen kunto Tyydyttävä Huoneistoala 1696 m2 Tilavuus 6120 m3 Rakennusvuosi 1973 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 607 215 2014 2 846 192 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 1 616 473 2013 2014 1 900 007 953 /m2 Tekn/JHA 2009 62 % 2014 67 % Korjausvelka 75% 2009 338 938 2014 234 637 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 17

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Etelänummen koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Runeberginkatu 2, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 4915 m2 Tilavuus 20450 m3 Rakennusvuosi 1956 Runkomateriaali - Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet 2000 Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 7 953 364 2014 8 682 369 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 6 283 157 2014 6 381 971 1 278 /m2 Tekn/JHA 2009 79 % 2014 74 % Korjausvelka 75% - 2014 129 806 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 18

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Pursisalmi fastighet Språkbadsskolan Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Rantatie 2, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 4032 m2 Tilavuus 16600 m3 Rakennusvuosi 1968 Runkomateriaali kivi Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 6 198 284 2014 6 766 419 1 537 _/m2 Tekninen arvo 2009 3 656 987 2014 3 826 753 907 _/m2 Tekn/JHA 2009 59 % 2014 57 % Korjausvelka 75% 991 725 2014 1 248 061 Peruskorjaustarve 90% 2009 1 921 468 2014 2 263 024 Perusparannustarve 120% 2009 3 780 953 2014 4 292 949 19

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Daghem Tomtebo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Choraeusgatan 14, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 192 m2 Tilavuus 850 m3 Rakennusvuosi <1881 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 318 371 2013 344 123 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 178 288 2013 214 387 929 _/m2 Tekn/JHA 56 % 2013 62 % Korjausvelka 75% 60 490 2013 43 705 Peruskorjaustarve 90% 108 246 Perusparannustarve 120% 203 757 20

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Barnabo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Jakobsgatan 21, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 558 m2 Tilavuus 2830 m3 Rakennusvuosi 1909 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 925 265 2013 1 000 108 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 582 917 2013 619 245 1 045 _/m2 Tekn/JHA 63 % 2013 62 % Korjausvelka 75% 111 032 2013 130 836 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 21

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Vestersundsby daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 34, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto erinomainen Huoneistoala 472 m2 Tilavuus 1940 m3 Rakennusvuosi 2009 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 000 000 2014 1 091 660 2 273 _/m2 Tekninen arvo 2009 1 000 000 2014 996 140 2 273 _/m2 Tekn/JHA 100 % 2014 91 % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% 22

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Maria-Marjala daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Alholmsgatan 30, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 989 m2 Tilavuus 4960 m3 Rakennusvuosi 1875 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 726 255 2014 1 884 483 1 745 _/m2 Tekninen arvo 2009 1 363 741 2014 1 338 123 1 379 _/m2 Tekn/JHA 2009 79 % 2014 71 % Korjausvelka 75% - 2014 75 239 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 23

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Permo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Permovägen 26, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 679 m2 Tilavuus 2540 m3 Rakennusvuosi 1989 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 185 164 2014 1 293 796 1 745 _/m2 Tekninen arvo 2009 875 763 2014 842 828 1 290 _/m2 Tekn/JHA 2009 74 % 2009 65 % Korjausvelka 75% 13 110 127 519 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 24

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Västermalm daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Pörkenäsgatan 5, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 488 m2 Tilavuus 2100 m3 Rakennusvuosi 1974 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 809 193 2014 883 363 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 509 791 2014 701 370 1 045 _/m2 Tekn/JHA 2009 63 % 2014 79 % Korjausvelka 75% 97 103 2014 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 25

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Viktoria daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Storgatan 1, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 354 m2 Tilavuus 1550 m3 Rakennusvuosi 1838 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 617 891 2014 674 527 1 745 _/m2 Tekninen arvo 2009 437 022 2014 451 598 1 235 _/m Tekn/JHA 2009 71 % 2014 67 % Korjausvelka 75% 26 396 2014 54 297 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 26

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Kyrkostrands daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Storåkersvägen 2, 68630 PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 952 m2 Tilavuus 4180 m3 Rakennusvuosi 1979 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 578 589 2014 1 723 283 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 1 026 083 2014 1 383 533 1 078 _/m2 Tekn/JHA 2009 65 % 2014 80 % Korjausvelka 75% 157 859 2014 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - Choraeus skola/gruppfamiljedaghem 27

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Choraeusgatan 14, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala Tilavuus Rakennusvuosi Runkomateriaali puu Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet 243 m2 1170 m3 1800-luvun alku Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 373 557 2014 407 798 1 537 _/m2 Tekninen arvo 2009 231 606 2014 239 353 953 _/m2 Tekn/JHA 2009 62 % 2014 59 % Korjausvelka 75% 2009 48 562 2014 66 495 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - Nordmans skola 28

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Trädgårdsgatan 27, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 714 m2 Tilavuus 2130 m3 Rakennusvuosi 1953 Runkomateriaali puu Katemateriaali tiili Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 097 613 2014 1 198 220 1 537 _/m2 Tekninen arvo 2009 625 639 2014 597 435 876 _/m2 Tekn/JHA 2009 57 % 2014 50 % Korjausvelka 75% 197 570 2014 301 230 Peruskorjaustarve 90% 362 212 2014 480 963 Perusparannustarve 120% 691 496 2014 840 429 29

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Investeringsringskostnader Oroväckande är att många fastigheter klassificieras att tekniskt återanskaffningsvärde som understiger 60 %. Det här betyder att fastigheterna borde grundrenoveras. De fastigheterna är Bonäs skola, Vestersundsby B delen och Pursisalmi fastigheten(språkbadsskolan). Även Itälä skola och Vestersundsby A del ligger nära 60 % gränsen. Tabellerna ovan visar att vi har en stor reparationskuld. En sammanfattning av reparationskulden upp till 75 % framgår i tabellen nedan: byggår fastighetens skick konditionsklass (2014) Reparationsskuld Bonäs 1972 välttävä 51 % 681 136 V-by A <1920 tyydyttävä 60 % 112 855 V-by B <1920 välttävä 52 % 208 352 V-by C 1983 tyydyttävä 62 % 171 170 Lagmans 1910 tyydyttävä 72 % 122 090 Kyrkostrand 2012 erinomainen Jungmans 1990 erinomainen 91 % Oxhamns 1980 tyydyttävä 62 % 762 406 Rådmans 1963 tyydyttävä 62 % 1 135 687 Ruusulehto 1925 tyydyttävä 72 % 97 901 Itälä 1973 tyydyttävä 67 % 234 637 Länsinummi erinomainen Etelänummi 1956 tyydyttävä 74 % 129 806 Språkbad/ Kielikylpy 1968 välttävä 57 % 1 248 061 Daghemsfastigheter totalt 4 904 101 byggår fastighetens skick konditionsklass (2014) Reparationsskuld Tomtebo 1881 tyydyttävä 61 % 50 223 Barnabo 1909 tyydyttävä 60 % 149 817 Vestersundsby 2009 hyvä 91 % 0 Maria-Marjala tyydyttävä 71 % 75 239 Permo 1989 välttävä 65 % 127 519 Västermalm 1974 hyvä 79 % Viktoria 1838 tyydyttävä 67 % 54 297 Kyrkostrand 1979 hyvä 80 % Choraeus 1800? välttävä 59 % 127 665 Nordmans 1953 välttävä 50 % 301 230 totalt 824 820 totalt 5 728 921 30

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Problem med inomhusluften innebär en risk för akuta åtgärder Många kommuner har sett sig tvungna att omedelbart utrymma undervisningsutrymmen där inomhusluften inte uppfyller kraven. Ofta sker detta så att man flyttar undervisningen till baracker eller andra hyrda utrymmen medan man planerar och genomför en permanent utrymmeslösning. Det innebär dels en obudgeterad merkostnad för de tillfälliga utrymmena, dels att man blir tvungen att med kort varsel hitta finansiering för ett oförutsett projekt för att renovera befintliga utrymmen eller bygga nya utrymmen för verksamheten. I en budgetstyrd organisation som en kommun är en sådan ny, oförutsedd kostnadspost ofta svår att hantera. Ofta försöker man åtgärda problem med inomhusluften genom intensiv maskinell ventilation med både inblåsning och utsugning. Det kan avhjälpa det akuta problemet men är ingen långsiktig lösning, vare sig ur ekonomisk eller ekologisk synvinkel. Sammanfattning av fastighetsmässiga förutsättningarna Stadens driftsekonomi är ansträngd. Sannolikt kommer det ekonomiska rörelseutrymmet ytterligare att minska under de närmaste åren. Å ena sidan innebär detta att utrymmet för investeringar är mycket begränsat. Å andra sidan bör man prioritera lösningar som på sikt gör det möjligt att stoppa ökningen i stadens verksamhetskostnader. Därför är det viktigt att sträva efter en förbättrad utrymmeseffektivitet. Stadens fastighetsmassa innehåller en betydande reparationsskuld. I en del fastigheter är det mycket utmanande att bestående uppnå en kvalitet på inomhusluften som uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen. Lösningar som ger en bättre effektivitet i verksamheten får ofta också positiva personalpolitiska konsekvenser. En arbetsmiljö som ger lärare och andra anställda möjlighet att arbeta effektivt är också attraktiv. Genom att skapa fungerande, effektiva strukturer kan stadens grundläggande utbildning alltså samtidigt sänka driftskostnaderna per elev och bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Skolorornas verksamhetskostnader För att få en bild av de enskilda skolornas verksamhetskostnader har ekonomichefen gjort en jämförelse gällande själva utbildningskostnaderna och de totala kostnaderna när man inräknar även städning, mat, interna hyror etc. 31

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Timresurskoefficienten är den samma för alla elever i åk 1-6 dvs. 1,50 h/v. Det som skiljer skolorna åt i undervisningskostnader är antalet elever med särskilt stöd, antalet resurslärare och antalet skolgångsbiträden. Andelen invandrarelever syns även i form av högre kostnader. Timresurskoefficienten för elever i åk 7-9 är 1,87 h/v. Här gäller samma orsaker som skiljer skolorna åt i fråga om verksamhetskostnader dvs. antalet elever med särskilt stöd, antalet resurslärare och antalet skolgångsbiträden. Andelen invandrarelever syns även i form av högre kostnader. Ifall kostnaderna per elev är höga bör man även granska siffrorna gällande m2 / elev. En hög siffra tyder på att fastigheten kunde användas effektivare. Medeltalet för utrymmeseffektiviteten i de kommuner som ingår i jämförelsematerial för den tekniska sektorn, som vanligen används som referens (Tekpa Vertti) är ca 12 m2 per elev. Bilaga Verksamhetskostnader 2014 Byggnation, tomtplanering Vid planeringen av framtida skolnät är det även skäl att beakta den planeringen staden har när det gäller nya tomter och bostadsområden.de områden som för närvarande planeras är Nyåkern ca 50 bostäder, Kisor ca 20 bostäder, Vestersundsby ca 30 bostäder, Björnviken 120 bostäder, Baggholmen ca 80 bostäder, Killingholmen ca 45 bostäder och Fårholmen ca 130 bostäder. Bilaga: Detaljplanerade obebyggda tomter Skolor finns inom läpligt avstånd från de planerade områdena. Största antalet tomter finns i Björnviken Baggholmen området. Länsinummi skola, Bonäs skola och Kyrkostrand- och Jungmans skola kan fånga upp elever från dessa områden. Fårholmen med ca 130 bostäder är näst största nya området. Lagmans och Itälä skolor erbjuder skolplats åt barn från dessa områden. Vestersundsby och Bonäs skola erbjuder skolplats åt barnen i de västra stadsdelarna. För de finskspråkiga ligger Länsinummi skola närmast. För barn i Killingholmen, med ca 45 nya bostäder, erbjuds de svenskspråkiga plats i Lagmans skola medan de finskspråkiga kan erbjudas Itälä respektive Ruusulehto skolor. 32

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Granskning av antalet elever När man studerar antalet födda i Jakobstad under de senaste 20 åren kan man konstatara att elevantalet bland de svenskspråkiga skolorna varierat rätt så kraftigt. Född 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 169 150 140 134 141 115 133 143 139 146 121 170 137 146 147 135 111 119 132 105 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Antal födda sv. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 1995 och 2006 födda är stora årskullar som har lyft elevantalet i skolorna medan exempelvis 2000 födda har varit en liten årskurs. År 2010 födda och senare visar en oroväckande nedåtgående trend. Vårt skolnät idag med 5 lågstadier kan i princip ta emot 175 barn medan antalet födda 2010-2014 varierar mellan 135 och 111 elever. Man kan dra slutsatsen att vi har minst en skola för mycket. Även prognosen över födda i Jakobstad fram till 2040 visar en nedåtgående trend. 33

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Inom det finskspråkiga skolväsendet är trenden något annorlunda. Här ser vi en ganska jämn minskning av årskullarna, med undantag av två toppår 2005 och 2007 födda. Nämnas bör även att antalet invandrare hjälper upp siffrorna på finska. Om man går längre tillbaka i tiden så kunde årskullarna på finska vara upp emot 140 elever. Om man granskar åren 2010-2014 kan vi se rätt så konstanta siffror, 72-75 elever. Vårt skolnät på finska har idag 4 lågstadieskolor. Dessa skolor kan ta emot minst 125 elever. Slutsatsen är även här att vi har minst en skola för mycket. Föd.år 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 89 99 89 99 78 83 88 82 80 64 91 69 92 72 68 72 72 74 72 75 120 Antal födda fi 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 34

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 I tabellen nedan är den första siffran årtal, andra raden stadens totala befolkning, rad tre 0-6 åringar och rad fyra 7-14 åringar. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 19 623 19 635 19 638 19 638 19 637 19 638 19 646 19 657 19 672 19 693 19 714 19 738 19 761 19 784 19 805 1 491 1 501 1 478 1 461 1 456 1 446 1 445 1 461 1 461 1 461 1 459 1 457 1 455 1 451 1 446 1 733 1 702 1 704 1 707 1 721 1 729 1 726 1 705 1 707 1 717 1 700 1 689 1 683 1 677 1 676 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 19 824 19 846 19 863 19 880 19 896 19 913 19 929 19 943 19 954 19 966 19 974 19 983 19 992 19 999 20 007 1 441 1 436 1 430 1 425 1 420 1 416 1 412 1 410 1 409 1 409 1 410 1 412 1 415 1 418 1 422 1 690 1 690 1 690 1 689 1 687 1 684 1 681 1 676 1 670 1 665 1 660 1 654 1 650 1 646 1 643 1 520 0-6 åringar i Jakobstad år 2011-2040 1 500 1 480 1 460 1 440 1 420 1 400 1 380 1 360 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 35

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Skolfastigheter Skolfastigheternas skick kommer fram i rapporten. Fastigheterna är överlag gamla och flera är i slutet av sin livscykel. Vid en konditionsklass under 60 % är fastigheten i behov av en grundrenovering. Lagmans har grundrenoverats 1996, Rådmans 2003, Länsinummi 2014 och Etelänummi 2000. Fastigheterna betjänade i tiderna ett mycket högre elevantal och motsvarar därför inte direkt dagens behov. Fastigheternas placering speglar även en planering som gjorts på 1960-1970- talet. Ristikari och Nordmans skolor har avslutats under 2000-talet. Av tabellen framgår klart att Bonäs, Vestersundsby och Språkbadsskolan borde grund renoveras inom kort. Även Itälä och Oxhamns närmar sig en kritisk punkt, speciellt byggnaden för teknisk undervisning. Med anledning av det här är det också skäl att minska på antalet skolfastigheter. Vi borde hitta en lösning med så få stora satsningar som möjligt och använda de fastigheter vi har effektivt, samtidigt bör tillräckliga medel finnas reserverade för underhåll av fastigheterna. De fastigheter som inte längre behövs som skolor bör omdisponeras enligt andra verksamheters behov eller avyttras. Interna hyror i en del av fastigheterna Intern hyra(totalt) Rörlig delhyra Service delhyra Bonäs skola 236 139 25 919 66 395 Vestersundsby skola 334 193 71 077 96 675 Itälän koulu 252 231 28 553 72 438 Ruusulehdon koulu 283 948 58 701 59 655 Språkbadsskolan 500 348 58 055 129 896 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I Jakobstad beräknas skolornas resurser utgående från en timresurskoefficient gånger antalet elever i skolan. För elever i årskurs 1-6 används en koefficient på 1,50h/v/elev och för elever i åk 7-9 1,87 h/v/elev. I korthet kan man säga att ju större skolenhet desto mera resurser. En liten skolenhet behöver få extra timmar i stöd för att kunna bedriva en bra verksamhet. Dessa extra timmar finns inte utan övriga skolor skall då vara med och finansiera de mindre enheterna. Både ekonomiskt och pedagogiskt är gruppstorlekar på ca 20 barn att föredra. Det betyder att vi borde ha minst 100 elever i skolor med åk 1-5 och minst 120 elever i skolor med åk 1-6. När elevantalet blir mindre än 20 barn per undervisningsgrupp blir det aktuellt med sammansatta undervisningsgrupper. Oroväckande är även statens budgetförslag där extra timmar för minskande av gruppstorlekar försvinner. 36

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 2013 och 2014 fick staden Jakobstad drygt 230 000 i stöd och 2015 halverades summan till drygt 115 000. I antal undervisningstimmar betyder det här en minskning med ca 120 undervisningstimmar per vecka. Staden Jakobstad har även själv ålagt bildningssektorn att effektivera verksamheten i stort sett varje år de senaste 15 åren. Stora summor har sparats in och största delen av inbesparingarna har drabbat den grundläggande utbildningen. Pedagogiska motiveringar Varje elev har rätt till en mångsidig inlärningsmiljö, i vilken eleverna kan använda varierande studiemetoder och studiematerial och datateknik, studera i specialutrustade klasser samt idrotta i specialsalar. Eleverna har även rätt till tidigt, effektiverat och särskilt stöd som ges av undervisnings- och elevvårdspersonalen inom skolgemenskapen. I skolor av lämplig storlek och med tillräcklig undervisnings- och elevvårdspersonal kan man, förverkliga lämpliga arrangemang som stöder inlärningen för flera behövande elever. En elev med speciella behov behöver tillräckligt kamratstöd omkring sig. Den sociala inlärningsmiljön har en stor betydelse för att möjliggöra växelverkan med jämnåriga klasskamrater under raster och t.ex. i grupparbete. Ifall skolans storlek och elevantal förutsätter att flera lärare jobbar inom lärarkåren, möjliggör detta en bättre arbetsfördelning, en större variation i arbetet och deltagande i t.ex. projekt och kompletterande utbildning. Elevgruppstorleken bör definieras flexibelt så att målsättningen är en grupp på minst 20 elever. Lärarnas arbetsbilder och förhållanden håller på att ändras. Till arbetsbilden hör mycket utvecklingsarbete och lärarrollen påminner alltmer om handledarens arbetsbild. Förmännens och ledarskapets betydelse ökar bl.a. med tanke på trivseln bland lärarna och nya lärares intresse att söka sig till skolan. Med tanke på lärarens arbete är det viktigt med kollegornas stöd och att ha möjlighet att utveckla sitt eget arbete. Skolans stödtjänster (vaktmästare, gårdskarl, kosthåll, hälsovård, elevvård) kan i en större skolenhet arrangeras på ett mera ändamålsenligt sätt med tanke på elevernas och skolans verksamhet. I fråga om skolnätet i staden bör man sträva efter en lösning där skolan, förskoleundervisningen och dagvården ordnas i samarbete varandra. Detta förfaringssätt kan motiveras både pedagogiskt och funktionellt. Dagvården, förskoleundervisningen och skolan bildar en enhetlig helhet i fråga om barnets utveckling och uppfostran, vilket gör ett tätt samarbete behövligt. Sammanfattning: Skolstrukturen påverkar direkt möjligheterna att Leda, organisera och utveckla verksamheten framgångsrikt Utnyttja personalresurser och andra resurser effektivt Erbjuda en attraktiv arbetsmiljö. 37

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Alla dessa faktorer går hand i hand. I större enheter kan man utnyttja personalresurserna effektivare än i en mer splittrad struktur. Samtidigt erbjuder en större arbetsmiljö avsevärt bättre möjligheter till professionell och personlig utveckling och omväxling i arbetet. Skolnätet Ifall man besluter att förändra skolnätet och skapa större enheter bör man även komma ihåg att man därmed även förändrar tillgången på närskolor. I samband med tekniska verket bör stadens lätta trafikleder utvecklas för att alla barn tryggt skall kunna ta sig till och från skolan. I Jakobstad har vi inga långa avstånd utan staden är väldigt tätt bebyggd. Det här är både en styrka och en svaghet. En styrka på så vis att vi har väldigt få skolskjutsar och vi följer lagen om grundläggande utbildning och beviljar skolskjuts åt alla som har minst 5 km till närskolan. De elever som har skolskjuts bor vanligen inom Fäboda-området eller i Pirilö. En svaghet på så sätt att stadsborna är vana med otroligt korta avstånd till olika serviceformer och vid förändringar av dessa uppstår ofta invecklade diskussioner. Framtidens skolnät bör vara funktionellt minst 30 år framåt i tiden. Kortsiktiga lösningar blir ofta dyrare och mindre ändamålsenliga. En utgångspunkt i denna utredning är att staden Jakobstad upprätthåller skilda skolstrukturer på svenska och finska. Den utgångspunkten följer av gällande lagstiftning, och för närvarande finns det ingen orsak att ompröva den. Beroende på hur lagstiftningen på området utvecklas, kan det i framtiden finnas orsak för att överväga någon modell för tvåspråkiga skolor inom någon del av skolstrukturen. En annan utgångspunkt har varit att Språkbadskolan skall få fortsätta att utvecklas i en egen skolmiljö. En tredje aspekt har varit att en liknande skolstruktur skapas för båda språkgrupperna dvs. åk 0-5 i lågstadierna, åk 6-9 i högstadierna och gymnasierna gemensamt i samma fastighet. Nedan presenteras det förslag som arbetsgruppen enats om: Den föreslagna modellen innehåller åk 0-5 i alla "lågstadier" och åk 6-9 i högstadiet. Gymnasierna tillsammans i samma byggnad. De svenska skolorna i västra stadsdelarna Bonäs o Vestersundsby slås ihop till en ny skola. Itälä, Ruusulehto och Länsinummi omorganiseras till två skolor. I samband med skolinvesteringarna borde samtidigt investeras i utrymmen för dagvården på samma skolområde. 38

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Förslag till framtidens skolnät i Jakobstad Svenskspråkiga skolor Finskspråkiga skolor Kyrkostrands- Jungmans skola 219 elever Åk 0-5 Lagmans skola 187 elever Åk 0-5 Åk 6-9 Oxhamns 520 elever Länsinummi 153 elever Länsinummi 250 elever Vl 0-5 vl 0-6 Vestersundsby 132 elever Åk 0-5 Bonäs 146 elever åk 0-5 Västra stadsdelarna ca 270 elever Åk 0-5 VL 6-9 Etelänummi 330 elever Itälä 119 vl 0-6 Ruusulehto 102 vl 0-6 100 elever vl 0-5 Investering inom 5-10 år, dagvård borde ingå,planeringen bör inledas snarast Språkbadsskolan ca 350 elever Åk 0-5 Investering omedelbart, daghem borde ingå Itäkaupungin alakoulut 100 op vl 0-5 Investering på lång sikt, dagvården borde ingå 39

83, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 83, stfm 14.12.2015 Förslag på tidtabell: 1. Språkbadsskolan planeras och byggs 2016-2017. Daghem byggs i anslutning till skolan. 2. Eleverna i åk 6 i de finska skolorna flyttas till Etelänummi fr.o.m. höstterminen 2017. 3. Finska skolorna övergår till två lågstadier + kielikylpykoulu fr.o.m. höstterminen 2018. 4. Planeringen av en gemensam skola för Bonäs skola och Vestersundsby skola inleds 2017. Skolorna slås administrativt ihop fr.o.m. 1.8.2019. 40

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 RAMAR FÖR BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2016-2018 EUK 16.2.2015 5 I ekonomiplanen finns för år 2016 ett sparmål på 3,0 milj. euro och för år 2017 ett sparmål på 5,0 milj. euro. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen diskuterar ärendet och slår fast tidtabell för kommande möten. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionens nästa möte hålls 16.3.2015 kl. 14.00. EUK 16.3.2015 10 Beredningen kompletteras på mötet. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen diskuterar principerna gällande fördelningen av effektiveringskravet för 2016. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Rune Wiik och Pia Vähäkangas kallas till ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionens nästa möte, 30.3.2015 kl. 14:00. EUK 30.3.2015 15 Bildningsdirektör Jan Levander informerade. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar informationen till kännedom och slår fast ny mötestidpunkt. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Följande möte är 11.5.2015 kl 14.00.

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 EUK 11.5.2015 18 Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas och personaldirektör Rune Wiik informerade. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar informationen till kännedom och slår fast ny mötestidpunkt. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Ny mötestidpunkt är 1.6.2015 kl. 14:00. EUK 1.6.2015 22 Förslag till budget- och ekonomiplaneramar: Bilaga 22 Beredning: stadskamrer Jonny Wallsten, tel. 044 785 1423 Budgetramarna för år 2016 byggs på följande antaganden: Ökningar jämfört med budget 2015: Personalkostnader 0,4 % Köp av tjänster 0,4 % Material 0,4 % Intern hyra 0,4 % Försäljningsintäkter 0,4 % Budgetramen 2016 för socialoch hälsovårdstjänster är dock densamma som den korrigerade budgeten 2014. Social- och hälsovårdstjänster 2011-2016:

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som är totalt 3,0 milj. euro (enligt ekonomiplanen). Effektiveringskravet fördelas på nämndnivå. Statsandelarna baseras på Kommunförbundets uppskattning. Kommunalskattesatsen är högst 21,25 % åren 2016-2018. Fastighetsskatteprocenten är oförändrad. Skatteintäkterna baseras på Kommunförbundets prognos. Räntekostnaderna beräknas utgående från en medelränta på 2,0 % åren 2016-2018. Avskrivningar enligt nu gällande avskrivningsplan. Investeringar Nettoinvesteringsnivån är enligt ekonomiplanen 8,5 miljoner euro 2016 och 8,0 miljoner euro 2017. Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen besluter att föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner bifogade förslag till budget- och ekonomiplaneramar: - nämndvis på nettonivå 2016 - resultaträkning 2016 samt att - nettoinvesteringsnivån kommer att vara högst 8,5 miljoner euro 2016 och 8,0 miljoner euro 2017. Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Bilaga 22 uppdaterades på mötet. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget.

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 EUK 19.10.2015 35 Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen diskuterar ärendet och slår fast följande mötesdatum. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen beslöt om tidpunkt för nytt möte: 26.10.2015 kl. 14:00. EUK 26.10.2015 39 Beredningen kompletteras på mötet. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen diskuterar ärendet och skickar ärendet till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen skickar ärendet till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Stst 2.11.2015 378 Budgetförslag för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2016-2018: Bilaga 378 Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen diskuterar budgetförslaget för år 2016 och förslaget till ekonomiplan för åren 2016-2018. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen beslutade behandla miljö- och byggnadsnämndens, tekniska nämndens, avfallsnämndens och socialoch hälsovårdsnämndens samt affärsverket Jakobstads Vattens budgetförslag. I fråga om budgettexterna beslutade stadsstyrelsen

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 - att i kolumnen Ambitionsnivå skrivs endast ett mål för varje målsättning, inte min-real-max. Till den här delen ombeds alla förvaltningsenheter korrigera sina ambitionsnivåer, innan budgeten behandlas i fullmäktige. Stadsstyrelsen fattade samma beslut för ett år sedan vid budgetförhandlingarna, men en del av förvaltningsenheterna har ännu inte iakttagit stadsstyrelsens beslut. Dessutom beslutade stadsstyrelsen om följande ändringar, som nämns nedan: - att den första ambitionsnivån för miljövården är 100 % - att den första ambitionsnivån för byggnadstillsynsbyrån är 100 % - att miljövårdsbyråns årsverken år 2016 och framåt är 2,5 årsverken och byggnadstillsynsbyråns 4,5 årsverken - att stadsplaneringens årsverken år 2016 och framåt är 3,5 årsverken. - att alla intäkter måste synas i mätningsavdelningens prestationer/nyckeltal. Förutom de här ändringarna beslutade stadsstyrelsen ge tjänsteinnehavarna i uppdrag att göra några språktekniska ändringar i texten. Stadsstyrelsen beslutade fortsätta budgetbehandlingen 9.11.2015. Stst 9.11.2015 394 Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen godkänner stadsdirektörens ersättares förslag till budget för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2017 2018 samt föreslår att stadsfullmäktige beslutar: - godkänna stadsstyrelsens förslag till budget för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2017-2018 samt - att budgeten är bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände budgetförslagen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden, bildningsnämnden, avfallsnämnden, centralvalnämnden, revisionsnämnden, socialoch hälsovårdsnämnden samt stadsstyrelsen. Stadsstyrelsen beslutade tillägga 70.000 i investeringarna för en ny hiss till Rådhuset. Medlen tas ur anslagen som reserverats för underhållande investeringar. Stadsstyrelsen beslutade angående investeringarna för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk att utreda investeringarna noggrannare och återkomma till ärendet på följande sammanträde 31.11.2015. Stadsstyrelsen beslutade behandla de till stadsstyrelsen inlämnade bidragsansökningarna på följande sammanträde 31.11.2015.

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 Stst 30.11.2015 416 Budgetförslag för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2016-2018: Bilaga 416 Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen godkänner stadsdirektörens ersättares förslag till budget för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2017 2018 samt föreslår att stadsfullmäktige beslutar: - godkänna stadsstyrelsens förslag till budget för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2017-2018 samt - att budgeten är bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsstyrelsen: Under diskussionen gav stadsdirektörens ersättare ett nytt förslag, enligt vilket Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverks investering i en ny släckningsbil (255.000 ) år 2016 förkastas och en ny matta till Tellushallen (250.000 ) tas med i ekonomiplanen för år 2017. Stadsstyrelsen beslutade i enlighet med stadsdirektörens ersättares förslag. Antecknades att följande personer var utstigna för jäv under behandlingen av ärendet i 416 till den del ärendet gällde stadsstyrelsens dispositionsanslag samt ansökningar och anslag som hör ihop med dem: - Oy Concordia: Peter Boström och Milla Kallioinen; orsak: medlemmar i bolagets styrelse. Ulla Hellén fungerade som ordförande och Jonny Wallsten som sekreterare. - Idrottshallar och infrastruktur: Anne Ekstrand; orsak: medlem i styrelsen för Jakobstads Ishall Ab - Jakobstads Gamla Hamn Ab: Peter Boström och Anne Ekstrand; orsak: medlemmar i bolagets styrelse. Ulla Hellén fungerade som ordförande. - Jakobstads Ishall Ab: Anne Ekstrand; orsak: medlem i styrelsen för Jakobstads Ishall Ab - Ketek Oy: Owe Sjölund; orsak: medlem i bolagets styrelse - After Eight: Owe Sjölund; orsak: nära släktskap. Stfm 14.12.2015 84 Budgetförslag för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2016-2018: Bilaga 84

84, STFM 2015-12-14 15:00 CFV: 156/2015 Förslag Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige beslutar: - godkänna stadsstyrelsens förslag till budget för år 2016 och förslag till ekonomiplan för åren 2017-2018 samt - att budgeten är bindande på nämndnivå och till nettoanslag.

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Stadsstyrelsens förslag 0

INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...13 STADSSTYRELSEN... 14 CENTRALVALNÄMNDEN... 28 REVISIONSNÄMNDEN... 29 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (STADENS ANDEL)... 30 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 32 BILDNINGSTJÄNSTER...34 BILDNINGSNÄMNDEN... 35 TEKNISKA TJÄNSTER...70 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 71 TEKNISKA NÄMNDEN... 78 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER...98 AVFALLSNÄMNDEN... 131 AFFÄRSVERK... 135 DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN... 136 KONCERNBOLAG... 141 INVESTERINGAR... 146 1

INLEDNING Den nya kommunallagen Riksdagen godkände den nya kommunallagen och andra lagar som har samband med den 13.3.2015 och republikens president stadfäste lagarna 10.4.2015. Kommunallagen (410/2015) trädde i kraft 1.5.2015, likväl så att en betydande del av lagen tillämpas först fr.o.m. 1.6.2017, då en ny kommunalvalsperiod börjar. I praktiken kommer verkningarna av lagen inte att synas i kommunernas verksamhet i någon större utsträckning förrän i början av följande valperiod. Enligt nya kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Fullmäktiges roll som folkvald församling och högsta beslutande organ vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finansministeriet uppskattar i september 2015 att totalproduktionens årliga tillväxt blir +0,2 % för 2015 och +1,3 % för 2016. Vi har ett läge med långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt finansministeriets uppskattning i september 2015 beräknas konsumentprisindex år 2015 sjunka på årsnivå med i genomsnitt -0,1 procent. Konsumentpriserna beräknas stiga med +1,1 procent år 2016. År 2013 steg den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 8,7 procent 2014 och år 2015 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till närmare 9,0 procent. I slutet av september 2015 fanns 337.000 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna. Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2016 till 9,4 procent. 2

Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 1,2 procent 2015. Hösten 2013 uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2014 2017. Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av mars 2014. Avtalet är i kraft 33 månader och avtalsperioden löper ut 31.1.2017. Under den första perioden 2014 2015 höjdes kommunsektorns löner 1.7.2014, och kostnadseffekten var i genomsnitt 0,8 % för hela kommunsektorn. Den första periodens andra avtalsenliga förhöjning var 0,4 % och genomfördes för hela kommunsektorn 1.7.2015 förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2014 med 0,5 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 0,6 procent. År 2016 beräknas kostnadsnivåökningen bli 1,4 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads driftsekonomi är fortfarande utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden 2016 2018. Målsättningar o o o Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för 2017 och en minskning med 2,0 milj. euro även år 2018. Vad gäller socialoch hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för socialoch hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av socialoch hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o o o effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar 3

o o under år 2015 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen) I slutet av år 2014 låg arbetslösheten i Jakobstad på 11,4 %. Under årets lopp 2015 har antalet arbetslösa varit lite högre än 2014, men i september låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,7 %, d.v.s. på samma nivå som 2014. I regionen låg arbetslösheten i september på 6,3 % och i hela landet på 12,8 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2015 på 867 st, och av dem var 134 st. under 25 år och 280 st. långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del till att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2016 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49.939 personer vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning med +75 personer under år 2014. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning på -47 personer. Staden Jakobstads befolkning per den 31.12.2014 uppgick till 19.577 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till juli 2015 uppgår befolkningen i Jakobstad till 19.535 personer. Staden Jakobstad hade under år 2014 ett födelseunderskott på -16 personer, samt även ett underskott på -182 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2014 med +151 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. 4

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. De ändrade skattegrunderna år 2016 enligt finansministeriets budgetförslag, regeringsprogrammet och lagberedningsmaterialet innebär minskade skatteinkomster för kommunerna. Inkomstskatt: Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget, som innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med över 200 miljoner euro. Andra föreslagna ändringar som minskar kommunernas skatteinkomster år 2016 är enligt budgetförslaget bland annat en inflationsjustering av förvärvsinkomstbeskattningen och möjlighet till avdrag för privatpersoners donationer till högskolor. Den föreslagna begränsningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån innebär däremot att kommunernas skatteinkomster ökar. Samfundsskatt: Till följd av tidigare beslut upphör den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen i slutet av 2015. Kommunernas samfundsskatteandel minskar därför med 260 miljoner euro. Fastighetsskatt: Enligt regeringens förslag har man föreslagit tre förändringar i de övre gränserna för fastighetsskattesatserna för år 2016: I fråga om bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende föreslås den övre gränsen för fastighetsskatten bli höjd så att den kan vara högst 1,0 procentenhet högre än den övre gräns som kommunen fastställt för byggnader som används för stadigvarande boende. För närvarande får skillnaden vara högst 0,6 procentenheter. För byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk föreslås den övre gränsen bli höjd från 2,85 till 3,10 procent. Den övre gräns som den nuvarande lagen tillåter i fråga om obebyggda byggplatser föreslås bli höjd från 3,0 till 4,0 procent. I utkastet till lagändring föreslås också ändringar i fastighetsbeskattningen för 2017. Höjda variationsintervall föreslås för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen föreslås stiga från 0,80 1,55 till 0,86 1,80 procent och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,37 0,80 till 0,39 0,90 procent. Kommunerna ska alltså senast i fastighetsbeskattningen 2017 höja sina skattesatser till minst den nedre gränsen. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % 2016 2018. 5

Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice och statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. Utöver nedskärningar i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Antaganden för budget 2016 och ekonomiplan 2016-2018 Budgeten för år 2016 bygger på följande antaganden: ökning Personalkostnader 0,4 % Köp av tjänster 0,4 % Material 0,4 % Intern hyra 0,4 % Försäljningsintäkter 0,4 % Budgetramen för socialoch hälsovårdstjänster är dock på samma nivå som den korrigerade budgeten 2014. Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som fördelas på nämndnivå. Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 1 % per år 2017 och 2018. 6

o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt Kommunförbundets prognoser. o Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognoser. o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % under planperioden. Stadens kostnader för socialoch hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den socialoch hälsovård som staden köper internt av socialoch hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från socialoch hälsovårdsverket minskar med 0,7 milj. euro jämfört med bokslutet 2014 enligt socialoch hälsovårdsnämndens förslag, men då bör beaktas att kostnaderna (0,7 milj. euro) för integrationsenheten från och med 2016 finns under stadskansliet. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro (3,3 %) jämfört med budgeten 2015. Den prehospitala vården administreras fr.o.m. 1.1.2013 av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader minskar med ca 0,2 milj. euro jämfört med budgeten 2015. Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,3 milj. euro, som kommer att specificeras under budgetåret. IT-avdelningen överförs budgettekniskt till stadskansliet från 1.1.2016. Det pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätt och dimensioneringar kommer att inverka på Centralen för tekniska tjänsters och Centralen för interna stödtjänsters verksamhet. Stadsstyrelsen som nämnd: budgeten balanseras med en post om 0,4 milj. euro, som kommer att specificeras under budgetåret. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal, vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta socialoch hälsovården från den 1 januari 2010. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. 7

Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på 2,9 milj. euro och inklusive affärsverket ett underskott på 2,0 milj. euro år 2016. Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras med lån, reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,3 milj. euro år 2016. Avskrivningarna uppgår år 2016 till 7,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,2 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 1,8 milj. euro år 2016. För socialoch hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2017 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,3 milj. euro och år 2018 till 8,5 milj. euro. Skuldbördan var 82,1 milj. euro eller 4.192 euro/inv. i bokslutet 2014 och kommer i bokslutet 2015 att minska till 42,5 milj. euro. Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 47,7 milj. euro eller 2.434 euro/inv. år 2018. 8

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 84, STFM 2015-12-14 15:00 / :s bilaga: Bilaga 84, stfm 14.12.2015 9

RESULTATRÄKNING 10

FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkyl 1000 euro (sid XX) BS 2013 BS 2014 BU 2015 BU 2016 EP 2017 EP 2018 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 7 710 91 664 5 126 5 489 6 365 7 143 Extra ordinära intäkter Korrektivposter -1 135-83 094 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 6 575 8 570 5 126 5 489 6 365 7 143 Investeringar i anläggningstillgångar -15 948-19 692-15 285-9 351-13 689-8 909 Finansieringsandelar för anläggningstillg 625 533 830 1 032 421 375 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 1 024 89 767 INVESTERINGAR NETTO -14 299 70 609-14 455-8 319-13 268-8 534 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 724 79 179-9 329-2 830-6 903-1 391 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 103-8 146 11 10 10 10 * Minskning av utlåning 163 106 11 10 10 10 * Ökning av utlåning -60-8 252 Förändringar i lånebestånd 3 784-28 543-39 625-3 500 5 700 2 950 * Ökning långfristiga lån 20 000 10 000 0 0 0 0 * Minskning av långfristiga lån -13 100-14 884-39 625-9 500-8 300-7 050 * Förändring kortfristigt lån -3 116-23 659 6 000 14 000 10 000 Övriga förändringar av likviditeten 7 333-2 476-78 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 11 221-39 165-39 692-3 490 5 710 2 960 Förändringar i eget kapital -330 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 3 497 39 684-49 021-6 320-1 193 1 569 Lånestock 111 009 82 125 42 500 39 000 44 700 47 650 Lånestock/inv 5 660 4 192 2 171 1 992 2 283 2 434 12

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Tf. Stadsdirektör Anne Ekstrand Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 13

STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar- och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadsstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt leder utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov deltar i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna turistbyrån, IT-enheten samt ekonomi- och skuldrådgivningen, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med anledning av omorganiseringen av stadens verksamhet och den ekonomiska situationen har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats i stadskansliet för att skära ner kostnaderna. Det här effektiveringsarbetet kommer ännu att fortsätta år 2016. 14

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Pålitlig och snabb ärendehantering. En realistisk ambitionsnivå är att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs vid de regelbundna kanslist-, stabseller ledningsgruppsmötena. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/registratorn har ett delansvar. 2. Staden agerar lagenligt i sin tjänsteservice, vid offentliga upphandlingar och gällande dataskydd. Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär. Ärendena genomgår i beredningsskedet en juridisk granskning Stadssekreteraren har huvudansvaret. 3. Staden kommunicerar med sina kunder och informerar på ett kundvänligt och tydligt sätt via media, telefon och internet. Staden gör upp en informationsoch kommunikationsplan. Stadssekreteraren har huvudansvaret. 15

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -17 EP-18-12 -13-14 -15-16 Årsverken 19,5 19,0 19,0 18,0 17,0 16,0 16,0 IT-chef : Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2015 upphörde underhållet av operativsystemet Windows Server 2003, och därför har man övergått till att använda operativsystemet för de nyare Windows Server-produkterna i datorerna. Uppdateringen av servrarna kommer att slutföras under år 2016. Tidtabellen för den riksomfattande socialoch hälsovårdsreformen har orsakat osäkerhet vad gäller förenhetligandet av datasystemens användarhantering. Enligt de uppgifter vi har för närvarande kommer den enhetliga användarhantering som staden Jakobstad administrerar att behövas minst fem år framåt. Utgående från det här beskedet fortsätter vi att utveckla en gemensam användarhantering för hela staden. Liksom under tidigare år kommer IT-enheten att delta aktivt i de utvecklingsprojekt som är på gång i olika förvaltningsenheter. 16

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Målet är driftsäkra och Inga avbrott Kritiska program användarvänliga datasystem. förverkligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgång till samarbetspartner Samarbetspartner används Ett fungerande nätverk av när den egna personalens som en kompletterande samarbetspartner resurser inte räcker till. resurs. upprätthålls. IT-chefen är ansvarig. Utvärdering (Bokslut) 17

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 5,95 7,27 10,13 10 10 10 10 Motiveringar Personalen på IT-avdelningen består för närvarande av IT-chefen, ICT-koordinatorn, tre ITplanerare, en utvecklingsassistent och fyra mikrostödpersoner. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 18

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet klienter inom ekonomi- och skuldrådgivningen ökade betydligt år 2014 jämfört med året innan. Antalet klienter år 2015 torde bli litet mindre än föregående år. Från början av år 2015 har även småföretagare/ensamföretagare kunnat söka sig till skuldrådgivningen. Denna förändring har ändå inte igångsatt någon kraftig ökning av antalet klienter, vilket man hade förutsett. Användningen av socialombudsmannens tjänster har stabiliserat sig på en ganska låg nivå. En revidering av lagen om skuldsanering trädde i kraft i början av år 2015. Målet med revideringen var att uppdatera skuldsaneringslagen så att den motsvarar den förändring som skett inom kreditgivningen. Överskuldsättning, som tidigare i huvudsak orsakades av företags-, borgens- eller bostadsskulder, är numera oftast en följd av konsumtionskrediter, hyresskulder, snabblån och obetalda räkningar. Privata näringsidkare och yrkesutövare erbjöds bättre möjligheter till skuldsanering, och det är nu möjligt att genom skuldsanering vidta åtgärder även beträffande skulder som uppkommit i näringsverksamhet på samma sätt som beträffande privata hushålls skulder. Förutsättningen är att näringsverksamheten är förhållandevis småskalig och främst baserar sig på företagarens egen arbetsinsats. Tidigare kunde skuldsanering inte beviljas för skulder som hänför sig till näringsverksamhet, utan företagaren måste antingen lägga ner sin näringsverksamhet för att kunna ansöka om skuldsanering eller ansöka om företagssanering. Reformen förbättrar skyddet för företagarens ägarbostad. Till skillnad från företagssanering kan man genom skuldsanering under vissa förutsättningar behålla sin ägarbostad. Arbetslösa får skuldsanering snabbare. Enligt lagen kan skuldsanering beviljas efter 1,5 års arbetslöshet. Enligt tidigare praxis kunde skuldsanering beviljas först då gäldenären hade varit arbetslös i två år. Förfarandet vid domstolen förenklades och delgivningar framställs i huvudsak per e-post. Vid bedömningen av skuldsättningens klandervärdhet ska man även beakta bl.a. gäldenärens ålder och hur kreditgivaren har handlat. Kreditgivarna förutsätts handla ansvarsfullt och bedöma konsumentens betalningsförmåga innan kredit beviljas. Bestämmelserna om slutgiltig preskription av en fordran blev kompletterade med bestämmelser om preskription som räknas från förfallodagen för fordran. Preskriptionstiden är 20 år. Utsökningsskulder preskriberas slutligt när 15 år har gått från den slutliga domen. Tidigare blev sådana skulder, för vilka en dom inte hade skaffats och vilkas preskription gång på gång avbrutits, inte alls preskriberade. Revideringen kräver planering av skuldsaneringsprocessen och koordinering med den process som sker genom rådgivningstjänsten Ekonomihjälpen (värdering av företagsverksamhets lönsamhet), utveckling av rådgivningens arbetspraxis och arbetsredskap samt möjligheter för ekonomi- och skuldrådgivarna att bilda nätverk med regionala företagsrådgivningsorganisationer. 19

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och En heltidstjänst som riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som ekonomi- och som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, skuldrådgivare ekonomi under kontroll kan få omsorgsfullt ekonomi- och och kundcentrerat. Stadsstyrelsen skuldrådgivningsservice i Jakobstad. Utvärdering (Bokslut) God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - Internetsidor God kvalitet på servicen. - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras min inom en vecka max samma dag - väntetid för klientbesöken min 60 dygn, real 14 dygn, max 7 dygn Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av betalningsarrangemang, skuldsanering och ekonomirådgivning. Ekonomi- och skuldrådgivaren Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv. 20

Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden Jakobstad sköter om att Det ska finnas tillgång till En heltidstjänst som ekonomi- och ekonomi- och ekonomi- och skuldrådgivningsservice skulrådgivningsservice skuldrådgivare tillhandahålls, även om som sköts professionellt, Regionförvaltningsverket i omsorgsfullt och Den del av budgeten som Västra Finland har haft som mål kundcentrerat i stadshuset i överskrider den ersättning att Vasa skulle ansvara för Jakobstad. som staten betalar åt ordnandet av ekonomi- och staden för ordnandet av skuldrådgivningen i servicen täcks med hela Österbotten. kommunal finansiering. Utvärdering (Bokslut) Stadsstyrelsen 21

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Nya klienter 46 50 50 55 55 Klientbesök 95 110 102 120 100 Skuldsaner.ansökan 9 9 9 12 10 till tingsrätten Förslag till 10 11 9 12 12 betalningsprogram Skriftliga utlåtanden 14 8 8 8 8 Socialombudsmannakontakter 21 15 13 15 15 Årsverken 1 1 1 1 1 EP -17 EP - 18 Personaldirektör: Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. Arbetet utförs säkert och ergonomiskt riktigt i en hälsosam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Nuvarande löneprogram kommer att ersättas med nytt. Diskussion gällande nytt program samt gällande löneuträkningens organisation fortgår. Målet är att löneuträkningsfunktionen blir möjligast effektiv och rationell. Stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören fungerar i gott samarbete med socialoch hälsovårdsnämndens personalsektion och personalchefen. Inom sysselsättningsverksamheten kommer de ungdomsarbetslösa och långtidsarbetslösa att ges speciell uppmärksamhet. Enligt förändrad lagstiftning från 2015 har kommunens ansvar och kostnader ökat gällande långtidsarbetslösa. En särskild sysselsättningsavdelning som hör till personalbyrån kommer att bildas. 22

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förmansutbildning för samtliga Systematisk uppdatering av Personalbyrån förmän ledarkunskaper. Utvärdering (Bokslut) Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Minska sjukfrånvaron bland -57 Sjukfrånvaron minskas med födda anställda. 5-10 - 15 %, trots att de blir äldre. Aktiv och välmående personal Sätt att förverkliga Ansvarig Personalbyrån Utvärdering (Bokslut) Sjukfrånvarostatistiken. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Arbetsplatsmöten samt Arbetsplatsmöten hålls Personalbyrån utvecklingssamtal. minst 8 ggr/år. Personalbyrån statistikför och Utvecklinssamtal enl. rapporterar i personalrapporten samarbetsavtalet. Utvärdering (Bokslut) Personalrapporten 23

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Aktiverade 142 185 174 204 300 320 320 svårsysselsatta Sjukfrånvaro 16,3 15,1 15,7 15,7 15,5 15,0 14,5 kalenderdgr/anställd Årsverken 25,6 25,4 25,2 25,0 25,0 24,5 24,5 Stadskamrer : Jonny Wallsten VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samkommunen Malmska fastigheter utreder under hösten 2015 alternativa lösningar gällande sin ekonomiförvaltning. Ekonomiförvaltningen har hittills skötts av drätselkontoret. 24

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Rapporteringen och Målsättningar, mätvärden Stadskamreren uppföljningen av målsättningar och rapporteringsformat görs mera användarvänlig. fastslagna. Utvärdering (Bokslut) 25

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 21,05 20,36 19,97 20 20 19 18 Turistchef Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån och infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Turistbyrån, som är underställd stadskansliet: fungerar som turistinformationspunkt och har även hand om den allmänna informationen om staden Jakobstads service. ansvarar för kommunikation om och marknadsföring av turism inom staden. idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen. främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turismföretag. idkar samarbete med medlemskommunerna och turistföretag i 7 Broars Skärgård rf, i syfte att utveckla den regionala turismen. ansvarar för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. representerar staden i turistprojekt och deras förvaltning. deltar som stadens representant i försäljnings-, marknadsförings- och informationstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia har tillsammans med 7 Broars Skärgård rf utarbetat en plan för utvecklandet och främjandet av den regionala turistnäringen, som blir klar i höst. Planen kommer att medföra både funktionella och organisatoriska förändringar för turismarbetet i hela Jakobstadsregionen. 26

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aktionsplan för och omorganisering av turistfrämjandet i den regionala turismen Den nuvarande modellen - Aktionsplan för turistfrämjandet i den regionala turismen är färdig 2016 - Verkställandet av aktionsplanen för turistfrämjandet i den regionala turismen är i gång 2016. Aktionsplan i samarbete med Concordia, 7 Broars Skärgård rf, regionens kommuner och turistnäring Turistchefen Utvärdering (Bokslut) 27

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Kundbesök 6021 4813 4876 6000 6000 6500 7000 Förmedlade guidade 58 70 56 70 70 75 75 rundturer Deltagande i 42 57 37 60 50 50 55 försäljnings- och marknadsföringsevenemang Övernattningar i inkvarteringsställen i 67349 75787 57747 55000 55000 6000 0 6000 0 Jakobstadsregionen Årsverken 3,9 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist: Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Inga val förättas år 2016. 28

REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya kommunallagen har trätt i kraft 1.5.2015. Parallellt med den nya kommunallagen pågår en reform av socialoch hälsovården i hela landet. 29

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2016 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för socialoch hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en nettoökning totalt med 2,7 milj. euro jämfört med anslagen i budgeten för år 2015. Av denna ökning står socialoch hälsovårdsverket för 2,0 milj. euro medan Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro. 30

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK MOTIVERINGAR / RESULTATOMRÅDE: REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET / JAKOBSTAD 2016 (2017-2018) Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen (1.7.2011) och en annan grund är det reviderade servicenivåbeslutet fr.o.m. 1.7.2015 samt en grund som har att göra med medborgarnas behov vid en olycka: Det finns ingen alternativ service. Dessutom sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade prehospitala akutsjukvården, som Vasa sjukvårdsdistrikt har ansvar för att ordna, samt om sjuktransporter och första delvård i den omfattning som samarbetsavtalen förutsätter. Mål Målet är att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor. att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn. att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor som kräver räddningsinsatser. att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället. att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalen om prehospital akutsjukvård (prehospital akutsjukvård och första delvård). De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor. BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2017-2018 Driftsekonomin 2016: Den beredskap för räddningsverksamhet som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis med personal i huvudsyssla och delvis med personal i bisyssla. Kostnaderna för myndighetsverksamhet och förvaltning grundar sig på invånarantalet, och Jakobstads betalningsandel inklusive Larsmo är ca 24,62 %. Tjänster inom prehospital akutsjukvård produceras i enlighet med samarbetsavtalet åt sjukvårdsdistriktet enligt netto noll-principen. Staden Jakobstad ansvarar direkt för kostnaderna för de brandstationer som staden äger och för släckningsvattenförsörjningen. 32

Investeringsdel 2016: Investeringsdelen innehåller enligt räddningsnämndens förslag anskaffning av inventarier till brandstationerna på staden Jakobstads och Larsmo kommuns område. Plan 2017-2018 De brandstationer som Jakobstad har kostnadsansvar för producerar tjänster enligt servicenivåbeslutet. I investeringsdelen inkluderas de inventarieanskaffningar som räddningsnämnden föreslagit. Nyckeltal Vid behov ges sakkunnigutlåtande om alla ansökningar om byggnadslov. Tillsynen riktas så att den förrättas i specialobjekt till 100 %, och av bostadshusen granskas årligen det antal som anges i tillsynsplanen, i huvudsak genom egenkontroll. Sprängämnes- och kemikalietillsyn samt ibruktagnings- och slutgranskningar utförs inom en vecka efter begäran. Åtminstone 9 % av befolkningen i Jakobstad och Larsmo ska få säkerhetsrådgivning. Åtminstone en släcknings- och räddningsenhet hålls i omedelbar beredskap och i övrigt bygger beredskapen på manskap i bisyssla: Objekt i riskområde I nås i medeltal på mindre än 6 minuter, objekt i riskområde II nås i medeltal på mindre än 10 minuter och objekt i riskområde III och IV i medeltal på mindre än 15 minuter. Överskridningar av utryckningstiderna bör ligga under den nationella definitionen på aktionsberedskapstid. Beredskap för prehospital akutsjukvård upprätthålls i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter. Vid allokeringen av kostnader iakttas samarbetsavtalet för det regionala räddningsväsendet, som kommunerna gemensamt godkänt. 33

BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott 34

BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalstyrkan är densamma som tidigare. Omändringen av kanslisterna till sekreterare är genomförd inom hela bildningssektorn. Ole Röyks har gått i pension och ny ekonomichef inom bildningssektorn är Anette Granberg. 35

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I samband med pensionering Lämplig arbetsmängd för Utvärdering genom samtal utvärderas och omorganiseras personalen Bildningsdirektören/dagvårdschefen arbetsuppgifter Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En effektiv förvaltning inom God kundservice inom hela Genomgång av bildningssektorn bildningssektorn beslutsgången och tjänstemännens befogenheter Bildningsdirektören Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Jämförelse av organisationen Min: att producera minst lika Statistik inom förvaltningen med bra service som Bildningsdirektören grannkommuner och liknande jämförelsekommunerna med kommuner i Finland de personalresurser som finns att tillgå Utvärdering (Bokslut) 36

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 9,5 9,0 8,0 7,3 7,3 7,3 7,3 Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och främjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna pågår. Läroplanerna förnyas genom samarbete med grannkommunerna i regionen. Läroplanerna tas delvis ibruk under höstterminen 2016. Läroplanen blir helt digitaliserad och fortbildningsdagarna för personalen berör i huvudsak läroplanen under detta läsår. All förskoleundervisning ordnas på skolorna. På alla skolor ordnas morgonvård och eftermiddagsvård före och efter förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten leds av barnträdgårdslärare. Detta läsår används 19 veckotimmar för undervisning i förskolan. Skolornas morgonoch eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1 2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen (11 grupper) och Folkhälsan (2 grupper). Egen verksamhet på Vestersundsby, Ruusulehto och Länsinummi skolor. Eftermiddagsverksamheten är populär och ca 300 barn deltar i verksamheten. Grundläggande utbildning Den förberedande undervisningen för invandrare fortsätter. De barn som är asylsökande får sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi tre grupper förberedande undervisning i gång på Itälä skola, en grupp på Etelänummi skola, en grupp i Kyrkostrands och Jungmans skola och en grupp på Oxhamns skola. Förslag till framtidens skolnät presenteras under hösten. 37

Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio finns kvar i Jakobstads gymnasium enligt bildningsnämdens beslut. I gymnasiefastigheten verkar sålunda två skilda skolor under samma tak även läsåret 2015 16. En kommunstrukturgrupp inom bildningen utreder hur andra stadiets utbildning ska ordnas i framtiden. Gruppen består av både tjänstemän och politiker. En gemensam gymnasienämnd planeras. Bidrag för planeringen har erhållits av Kulturfonden. I Finland planeras studentskrivningarna att genomföras elektroniskt fr.o.m. våren 2016. Förberedelserna och planeringen inför denna utmaning pågår och fortsätter. Digitala försöksprov hålls under läsåret. 38

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen: Utvärdering (Bokslut) 1. Ekonomiska resurser, kostnader per elev inom den grundläggande utbildningen medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland (UBS) 2. Undervisningsgruppernas storlek 3.Kostnader per studerande i gymnasiet. gruppstorlekar på 25-20-15 elever per grupp medelnivå i Finland Jämförelse regionalt Bildningsdirektören Officiell statistik i Finland (UBS) 39

NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskoleundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut -12 177 90 Bokslut -13 142 94 Bokslut -14 145 65 Budget -15 145 74 Budget -16 150 65 EP -17 131 72 EP - 18 115 72 Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. 1258 780 1254 747 1307 737 1307 750 1308 714 1336 712 1330 710 Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga 184 62 193 65 229 82 230 80 230 75 230 75 230 75 Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio. 281 113 256 106 254 119 256 122 250 115 250 110 240 110 Årsverken 282 268 268 264 263 260 260 Motiveringar Statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den 20.9. I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen till godo används för undervisningen. 40

Dagvårdschef : Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom: - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Trycket på dagvården är oförändrat stort. Bristen på adekvata utrymmen gör att verksamheten tvingas fungera i oändamålsenliga lokaler, vilket i sin tur ger extra utgifter, både direkt och indirekt. Därför är det livsviktigt att planeringen av ett nytt daghem kommer i gång så fort som möjligt. På grund av inomhusluftproblemen i Pursisalmi daghem tvingades en dagvårdsgrupp för femåringar tillfälligt flytta till Länsinummi skola. Trots att utrymmena är förstklassiga är omgivningen och byggnaden ändå inte anpassade för daghemsverksamhet. De förändringar i den subjektiva dagvårdsrätten som statsmakten aviserat är av sådan art att det är svårt att bedöma konsekvenserna. Det som man ändå kan konstatera är att det knappast minskar antalet barn i dagvården men att vårdtiderna per dag förkortas. De ökade gruppstorlekarna som också aviserats från statsmakten kan inte förverkligas hos oss på grund av alltför små utrymmen. Familjedagvården fortsätter att svikta. Under 2015 går totalt 9 familjedagvårdare i pension. Det betyder i praktiken att en del av de platser vi tappar inom familjedagvården måste ersättas inom daghemsvården. Skärpt lagstiftning gör också att gruppfamiljedaghemmens kostnadsnivå småningom överstiger daghemmens. Över 30 % av barnen i dagvården vistas i oändamålsenliga och slitna utrymmen idag, vilket betyder att dagvården har akuta behov av nya utrymmen för verksamheten. Hösten 2015 inleds också ett försök med elektronisk registrering av närvaro på två daghem. Ifall försöket utfaller väl kan systemet även tas i bruk på övriga dagvårdsställen under 2016. 41

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier för dagvården arbetsgrupper utarbetas i samråd med Dagvårdschefen grannkommunerna, utveckla utvärderingen av dagvården i enlighet med den nya lagen om småbarnspedagogik Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Dagvårdens organisation gås Dagvårdschefen igenom och ändras vid behov Bildningsdirektören på grund av pensioneringar Dagvårdens förmän Utvärdering (Bokslut) 42

NYCKELTAL Prestationer vårddagar, daghem/ köpta tjänster Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 109000 109800 104700/ 6100 Budget -15 Budget -16 EP -17 110200 110000 11000 0 EP - 18 11000 0 vårddagar, 23500 22800 19300 21500 18000 17000 16000 familjedagvård 0 6-åringar 1479 1461 1413 1400 1400 1400 1400 31.12. 0 6-åringar i dagv. % 54 58,3 59,3 61 59 60 60 Barn/heldag 31.12 714 715 722 725 726 770 770 daghem Barn/heldag 31.12 88 80 67 78 56 51 47 familjedagvård Barn/heldag 31.12 53 57 49 51 47 0 0 gruppfamiljedaghem Årsverken 185 184 181 177 177 177 176 Motiveringar Gruppfamiljedaghemmen upphör när dagvården erhåller nya utrymmen, eftersom de på sikt blir för dyra och den nya dagvårdslagen alltmera betonar den pedagogiska aspekten. 43

Rektor Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning ska: ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako ska: ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta ska: - Upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - Fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako växer ännu hösten -16. Nya utrymmen för undervisningen är galleri GRO:s andra våning. Utrymmet är både större och mera ändamålsenligt än det tidigare utrymmet på första våningen i galleriet. Balatako borde bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet, som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Som regional skola har man större möjlighet att få statsstöd för verksamheten. 44

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. Rektor ansvarar kring 377h/vecka. Balatakos tillsammans med elevantal ökar men kostnaderna institutets direktion för att hålls på 2015 års nivå. budgeten efterföljs. Utvärdering (Bokslut) Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balatako borde bli regionens konstskola på samma sätt som musikinstitutet. Informera Jakobstadsnejdens bildningsdirektörer om möjligheten att erhålla statsstöd ifall Balatako blir regional. Diskutera ärendet i samarbetsnämnden. Rektor sammankallar bildningsdirektörerna. Rektor för ärendet till samarbetsnämnden. Utvärdering (Bokslut) 45

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 22,32 21,14 21,74 20,26 20,3 20,3 20,3 Rektor Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans m.m.) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. 46

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att kunna betjäna 4.500 4.000-4.500-5.000 kursdeltagare Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor, kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Nöjda kursdeltagare ganska bra - mycket bra - utmärkt kursutvärdering rektor Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Synlighet i media 4-6 - 8 ggr Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor Utvärdering (Bokslut) Publika evenemang 4-6 - 8 ggr statistik rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att inom ramen för budgeten kunna genomföra 8.500 lektioner 8.000-8.500-9.000 statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) 47

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP-17 EP - 18-12 -13-14 -15-16 Lektionsantal 8.238 9.049 9.600 8.500 8.500 8500 8.500 Deltagarantal, 5.656 6.191 6.016 4.500 4.500 4500 4.500 brutto Deltagarantal, 3.195 3.464 4.870 3.000 3.000 3000 3.000 netto Deltagare/invånare 35,4 38,5 37,4 30 30 30 30 i % (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare 51,37 56,2 54,9 45 45 45 45 i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) Totala utgifter, -644.250-643.641-712.317,50-742.005-744.972,99-750.000-770.0000 Totala inkomster, 144.096 149.164 138.281,41 138.000 143.802 130.000 130.000 Netto -500.154-534.680-585.612,09-604.005-601.170,99-620.000-640.000 Statsandel 351.610 350.855 361.675 343.072 300.000 300.000 300.000 Årsverken 10,62 11,42 12,31 11 11 11 11 Rektor Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet, bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Läsåret 2015 2016 fungerar en person som kvällsövervakare på institutet, istället för tidigare två anställda, och sköter om kvällsövervakningen och uppsnyggningen både i institutshuset och i Etelänummi skola. 48

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglig kursverksamhet. Att kunna betjäna ca 35 % av den finskspråkiga befolkningen. Sätt att förverkliga Ansvarig 30 %/33 %/37 % statistik rektor, kanslist Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kursutbudet motsvarar lektioner kundernas behov. 4700-5050 - 6000 Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering och statistik/rektor Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalens kunnande utmärkt/gott/tillfredsställande motsvarar syftet med verksamheten. Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering av resultaten och kundenkät/rektor Utvärdering (Bokslut) 49

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckling av verksamheten förverkligas minimalt/ utvecklingen påbörjas/ utvecklingen genomförd Sätt att förverkliga Ansvarig finansiering från UBS/rektor Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Prognostisering av struktur- och prognostiseringen finansieringsreformen inom det börjar/prognostiseringen fria bildningsarbetet beaktas/har genomförts Sätt att förverkliga Ansvarig kartläggning och utvärdering av situationen/ finansiering från UBS rektor Utvärdering (Bokslut) 50

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektioner 4708 5088 5938 5050 5050 6000 6000 Bruttostuderande 2745 2745 3134 3000 3000 3100 3100 Nettostuderande 1399 1528 1567 1500 1500 1550 1550 Verksamhetsutgifter 438989 535807 605694 519902 521982 521982 521982 Inkomster 69913 88383 108921 92970 97042 97042 97042 Statsandel 201591 210554 229454 217674 216197 216197 216197 Årsverken 10 10,43 11,24 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Det ökade antalet lektioner är i linje med det ökade antalet studerande. Statsandel utbetalas utgående från antalet lektioner som hållits. Språkkurserna för invandrare (två kurser) har ordnats som utbildning dagtid. I ekonomiplaneringen kan man beakta att antalet invandrarsökande växer för varje år. 51

Ungdomssekreterare : Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin sjätte period år 2016. "ABC möter ungdomar"-samarbetet fortsätter under år 2016. Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Sommaren 2016 ordnar Jakobstad ett vänortsmöte, som också ungdomar från vänorterna deltar i. Hösten 2016 söker man en ny EVS-praktikant till ungdomsbyrån. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år 2016. Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. 52

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom att öka ungdomarnas Under året ges ungdomarna delaktighet förbättras ungdomarnas 1/2/4 olika tillfällen att delta möjligheter att påverka i beredningen av beslut som rör unga Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar. Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna Utvärdering (Bokslut) 53

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Gruppstorlek/ledd 8 10 11 9 9 9 9 klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm. 1119 941 872 900 900 900 900 Årsverken 9 8,9 9 9,5 9,5 9 9 Biblioteksdirektör Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och -förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre och, vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är de närmaste grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket (www.fredrikabiblioteken.fi). I Fredrikabibliotekens förnyade gemensamma webbportal stiger e-materialets andel av innehållet stadigt. Ett nyligen påbörjat samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. En av stadsbiblioteket initierad behövlig resursförstärkning i form av en pedagogisk informatiker, eller motsvarande, efterlyses fortfarande. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Stadsbibliotekets service utnyttjas direkt och indirekt av många av stadens olika enheter. En stor utmaning de närmaste åren för Stadsbiblioteket i Jakobstad, och för de allmänna kommunala biblioteken i Finland överlag, är att kunna ge sina användare tillgång till innehåll som publiceras som e-material. 54

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl Kundvänliga, regelbundna utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. och fasta öppettider. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. Fortlöpande anskaffning. fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. Tillräckligt med personal material. Tillgång till sökverktyg min: enligt som ger fullgod service. och databaser. Kvalitetsrekommendation real: klara jämförelse Landskapet Österbotten max: bland landets bästa. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ett fungerande bibliotekshus, Att i samråd med en samlingsplats för alla fastighetsansvariga hålla grupper i samhället. bibliotekshuset i prima skick. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Redan etablerade verksamhetsformer vidareutvecklas och nya satsningar görs på utåtriktad verksamhet. Författarbesök,temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande Utvärdering (Bokslut) 55

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffror informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i Biblioteksservice på svenska storleksordningen 350000 och på finska förverkligas lån/år och biblioteksbesök enligt enahanda grunder (fysiska + webben) i storleksordningen 350000 Flerspråkig och besök/år. mångkulturell Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö Ansvariga: rådgivning och vägledning i Kultursektionen informationssökningsprocesser Biblioteksdirektören tillika med läsfrämjande verksamhet. Om det görs en ny kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad: Biblioteket får max. poäng Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Viss grad av självbetjäning Utvärdering (Bokslut) 56

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Utlåning 335407 311318 316690 350000 350000 3500 00 3500 00 Låntagare under året 8161 7990 7965 9000 8500 8500 8500 (aktiva lånekort) Fysiska besök 176184 157812 177998 220000 210000 2100 00 2100 00 Besök över nätet 106679 109564 109352 170000 180000 1800 00 1800 00 Antal deltagare vid 3226 3806 3500 3600 3700 3800 ordnade evenemang och användarutbildningar Årsverken 18,2 17,4 17 17 17 17 17 Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice som utöver bibliotek omfattar socialoch hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning per invånare. Grunden för definiering av den allmänna nivån på serviceproduktionen kommer från: Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:7 ISBN 978-952-263-001-8. De allmänna bibliotekens strategi, godkänd av Rådet för de allmänna biblioteken, har även beaktats. (http://www.biblioteken.fi/sites/default/files/content/radetsstrategi.pdf). I övrigt har statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen använts (http://tilastot.kirjastot.fi). Biblioteket av idag verkar i en globaliserad, hyperindividuell värld med många parallella mediekanaler. Bibliotekslagstiftningen kommer enligt nuvarande planer att förnyas inom de närmaste åren. En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda en revidering av bibliotekslagen. Meningen är att den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari 2017. 57

Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum ska på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och publikationer. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål, arkivalier och konst. Museet ska vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. Museiverksamheten ska utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid. Alla stadens invånare ska uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. Jakobstads museum ska vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande, undervisning och historisk forskning. Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med Nykarleby museiverksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren uppnår pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella. 58

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglighet till museets Besökarantal: samlingar av föremål, konst, Min 10 000 fotografier, boksamlingar och arkiv Real 12 000 i funktionella och för ändamålet Max 15 000 anpassade utrymmen. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia, hemsida och andra webbtjänster Utvärdering (Bokslut) Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Verksamhet utanför museet; Min 25 föreläsningar och utställningar i Real 30 skolor och institutioner. max 35 Sätt att förverkliga Ansvarig personalen Utvärdering (Bokslut) 59

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Medverka i och bidra till olika Min 2 evenemang som vänder sig till Real 4 stadens och regionens invånare Max 6 evenemang och i samarbete med andra kulturproducenter Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen; medarrangörer och delansvariga Utvärdering (Bokslut) Pedagogisk verksamhet för barn och vuxna; Föreläsningar i samband med utställningar och evenemang, s.s. Jakobs dagar, Spotlight och Jul på Södermalm. Årliga barnevenemang för daghem och skolor. Real sammanlagt 3000 deltagare Min 1000 Real 1500 Max 2000 deltagare I samarbete med andra organisationer och egen personal Utställning med workshop, tidsresor. Personalen 60

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare; genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerade utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ Effektiv och ändamålsenlig organisation Utställningar i samproduktion: real 12 st Egna producerade utställningar: max 4 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom kunnig och engagerad personal Utvärdering (Bokslut) Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Fortsatt koncentration och utveckling av museiområdet vid Storgatan 2 och 4 Renovering av de inre utrymmena av Nygårds verkstad Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad 61

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Bibehålla museets status som ett Real 10 statsunderstött museum genom att bibehålla antalet årsverk. Sätt att förverkliga Ansvarig Bibehålla antalet anställda Utvärdering (Bokslut) 62

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -17 EP-18-12 -13-14 -15-16 Besökare, enskilda + 11065 11261 11551 10727 12000 12000 12000 evenemangsbesökare Besökarantal, grupper 358 198 274 218 250 250 250 Antal utställningar, 22 22 23 15 20 20 20 medarrangör Utställningar, egna 5 4 7 4 4 4 4 Statsandelar i 238754 231821 211215 231821 220000 220000 220000 Årsverken 8,8 9,6 10,5 10,15 10,15 10,15 10,15 Motiveringar En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum. Kultursekreterare Marja-Leena Pitkäaho VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör invånarna. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service och information till invånarna i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående samt gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyrån satsar fortsättningsvis målmedvetet på program riktat till barn och unga samt åldringar. Runebergsveckan, stadens kulturvecka, samarbetar fortsättningsvis aktivt med stadens övriga kulturarrangörer och ett målmedvetet arbete görs för att hålla kulturveckans nivå hög. Runebergsveckan 2015, Staden är ännu ung, slog alla tiders publikrekord med ca 5 700 besökare. Finland firar 100 år av självständighet 2017. Kulturbyrån har inlett informationsverksamheten om det kommande jubileet, samt börjat planera inför kulturbyråns egen verksamhet under feståret. Kulturbyråns planering inför ett nytt Leader-projekt, Kulturell mångfald i Jakobstad, fortsätter enligt tidtabellen. 63

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tvåspråkig, mångsidig och min: 6 500 besökare/år utåtriktad verksamhet. real: 8 000 besökare/år Mångkulturell verksamhet. max: 10 000 besökare/år Sätt att förverkliga Ansvarig Målmedveten planering av verksamheten samt effektiv information. Kultursekreteraren Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande Regelbundna möten och samarbete. Regionalt samarbetet. evenemangssamarbete. samarbete. Kultursekreteraren Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balanserad ekonomi genom Att kunna starta ett nytt Extern finansiering. samarbete och externa Leader-finansierat Kultursekreteraren finansieringar. kulturprojekt. Utvärdering (Bokslut) 64

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Besökarantal, hela 104000 10100 7000 8000 8000 8000 verksamhetsåret Runebergsveckan, 1300 2638 4020 3000 3000 3000 3000 besökarantal Konstverksamhet, 15 6 7 4 4 4 4 antal kurser Uthyrning av 41 48 43 50 50 50 50 Skolparkens utescen, FBK-området, Viktor Sunds stuga, antal gånger Evenemangskalender, 192 145 278 150 150 150 150 användarantal/evenemang Årsverken 2,5 2,16 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar socialoch hälsovård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. 65

Idrottsdirektör Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning på nära avstånd. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att de på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och ge information om hälsofrämjande idrott. 3. MOTION FÖR SPECIALGRUPPER För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre och personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH ELITIDROTT Idrottsanläggningarna underhålls så att tävlings- och elitidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar i enlighet med stadens strategi. 66

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal Centralen för tekniska idrottsanläggningar hålls i skick i Idrottsgården och tjänster genom fortsatt underhåll och på uteanläggningarna. tillräcklig mängd servicepersonal. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden svarar för utövarnas Real: nuvarande Upprätthållande av behov och ser till att det finns anläggningar underhålls. nuvarande servicenivå. tillräckligt med idrottsanläggningar Max: byggande av nya Centralen för tekniska till invånarnas anläggningar för idrott. tjänster förfogande Utvärdering (Bokslut) Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och Idrottsdirektören och tillfällig personal prioriteras idrottssektionen yrkeskunskap. Utvärdering (Bokslut) 67

Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bra idrottsservice Utvecklande av samarbete Idrottssektionen och med närkommunerna. bildningsnämnden Idrottssektionen och närliggande kommuner. Utvärdering (Bokslut) 68

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Simhallen, kunder 106256 110385 108139 120000 120000 12000 0 1200 00 Innebandysalen, kunder 29441 25489 28428 30000 30000 30000 3000 0 Dans- och övre salen, kunder 23910 24919 30734 30000 31000 31000 3100 0 Tellus, kunder 106185 113589 116168 100000 100000 10000 1000 0 00 60539 2790 4079 4001 4000 4000 4000 4000 Aktiva idrottare Fotbollstimmar på plan Friidrottstimmar 181 535 751 1000 1000 1000 1000 Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 10,55 10,55 10,55 EP -17 EP - 18 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag för idrottsverksamhet utbetalas åt staden Jakobstad på följande grunder. Invånarantalet x 12 euro och därav 30 % enligt 21 och 33 34 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). 69

TEKNISKA TJÄNSTER o Miljövård o Byggnadstillsyn o Centralen för tekniska tjänster o Centralen för interna stödtjänster 70

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn Miljövårdschef : Elinor Slotte VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. År 2014 trädde en ny miljöskyddslag (527/2014) och miljöskyddsförordning (713/2014) i kraft. Revideringsfas 2 av miljöskyddslagen behandlades av riksdagen under år 2015. Målet var att bedöma behovet att ändra miljöskyddslagen och annan miljölagstiftning som tillämpas på de verksamheter som avses i miljöskyddslagen. Revideringsfas 3 är ännu under arbete. Lagändringarna innebär bl.a. att större tyngd skall läggas på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet, men de ger också möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. Förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart för att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och ta nödvändiga initiativ. Arbetsvolymen kommer också i viss mån att öka, men åtminstone i detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifter genom omprioriteringar kan handhas inom den nuvarande personalresursen. Statens klimat- och energipolitik och målsättningar för hållbar utveckling och bevarande av naturens mångfald har även återverkningar inom kommunernas miljövårdsförvaltning. 71

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Smidig och korrekt Åsikt att handläggningen Upprätthållande av handläggning av tillstånds- och varit korrekt: 100 % gedigen sakkunskap och andra beslutsärenden / förmåga att ge relevant Förfrågan till sökande och information och betjäning parter Ansvarig: miljövårdschefen Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Relevant information om Miljövårdsbyråns hemsidor Miljödata insamlas och stadens miljö finns lätt utvecklas och infotillfällen lagras organiserat. tillgänglig och information ordnas vid behov. sprids aktivt. Ansvarig: miljövårdschefen, miljöinspektören och miljöplanerare Utvärdering (Bokslut) 72

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Genomsnittlig behandlingstid 3 månader Miljövårdschefen för tillståndsärenden / Tid från inlämnad ansökan tills beslutet ges Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Verksamheten finansieras i 25 %. Efter färdigställande av Strikt budgetdisciplin och högre grad av intäkter / tillsynsplan kan aktivt sökande av Intäkternas andel av ambitionsnivån höjas. projektfinansiering och kostnaderna samarbete Miljövårdschefen Utvärdering (Bokslut) 73

NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 18 17 22 12 12 12 12 8 12 17 10 12 15 15 Utlåtanden 8 9 12 12 12 12 12 Behandlingstid för 3 5,6 5,5 4 4 4 4 miljötillstånd, mån. Årsverken 3 2,3 2 3 2,5 2,5 2,5 Motiveringar Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats består under 2016 fortsättningsvis av handläggning av lagstadgade tillståndsärenden, tillsynsuppgifter och övervakning av miljöns tillstånd. I enlighet med miljöskyddslagen (527/2014) ska den kommunala miljövårdsmyndigheten för den regelbundna tillsynen göra upp en tillsynsplan för sitt område samt utarbeta ett tillsynsprogram. Tillsynsplanen och tillsynsprogrammet ska utarbetas inom tre år från ikraftträdandet av lagen. Fokus läggs på uppgörandet av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram i enlighet med den nya miljöskyddslagen. Uppgörandet av tillsynsplanen och tillsynsprogrammet möjliggör att man för granskningar och inspektioner som utförs i enlighet med dem kan uppbära en avgift. Tyngd sätts på samarbete med den övriga stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. 74

Ledande byggnadsinspektör VERKSAMHETSOMRÅDE: Rolf Nilsson Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under det gångna året har två inspektörer gått i pension. För att ersätta bortfallet kommer nya personer att behöva anställas på avdelningen. Utbyggnaden av torget och centrum fortskrider. Nya bestämmelser för planerares och ansvariga arbetsledares kompetenser har trätt i kraft under det gångna året. Ett nytt bostadsområde för småhus har tagits i bruk i Vestersundsby. 75

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Andel nöjda kunder / 100 % Bra kundbetjäning Kundenkät till vart tionde Ledande ibruktagna och färdigställda byggnadsinspektören projekt. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Behandlingstider av tillstånd i 3 mån / 2 mån / 1,5 mån Snabb behandling medeltal Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel i kostnaderna 45 % Revidering av avgifter under en period av 5 år Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) 76

NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 187 188 132 220 220 220 220 567 352 335 420 420 420 420 övriga beslut. anmälningsärenden 8 6 11 5 5 5 5 färdigställda bostäder 39 101 71 65 65 65 65 syneförrättningar 926 825 1041 700 700 700 700 Årsverken 7 6,68 6 6 4,5 4,5 4,5 77

TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Centralen för interna stödtjänster Tf. teknisk direktör Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om stadens skogsbestånd sköter lyhört stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 är fokus fortfarande på effektivering av produktivitet och fortlöpande förbättring av verksamhet inom Centralen för tekniska tjänsters serviceområden planläggning, mätningsverksamhet och kommunalteknik. Målsättningarna och mätarna som gäller Centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de tre serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktiv del i det strategiarbete som pågår inom stadens organistaion. Tekniska direktörstjänsten sköts av vikarie tills rekrytering av ny teknisk direktör verkställs. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 99,13 94,85 88,75 97,5 90 90 90 78

Stadsplanearkitekt : Pekka Elomaa VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner, så att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten på stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I och med att den tunga industrin flyttar från stadens centrala områden uppstår en möjlighet till en ny och livskraftig stadsdel på området vid Sikören tack vare den lyckade allmänna arkitekttävlingen. I stadens nordvästra delar startas ett arbete med en delgeneralplan, då det på området under en längre tid uppstått ett behov av bostadsetableringar, och tätortsutvecklingen i nuvarande situation är i strid med gällande generalplan. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 79

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Den planmässiga beredskapen Planläggningsverksamheten Stadsplanearkitekten motsvarar samhällets omfattar även planer för en byggnadsbehov, med väsentlig, kvalitativ tillräckliga reserver för förbättring av stadsmiljön. bostadsbyggandets och näringslivets tomtbehov. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas medvetande om Informationsaktiviteter Stadsplanearkitekten planläggningens roll i utvecklas. samhällsutvecklandet och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas. Utvärdering (Bokslut) Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En gemensam syn på Arbetet genomförs i markanvändningsgruppen Stadsplanearkitekten målsättningarna för (en markanvändningen i regionen. fortsättning på MAL-arbetet och JASU) Utvärdering (Bokslut) 80

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 3,89 4,1 4 4 3,5 3,5 3,5 Tf. Stadsgeodet Christer Tonberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt stadens ekonomiskogsområden enligt en skogsbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter. Stadsgeodeten är tjänstledig fram till 31.8.2016. Avdelningens funktioner sköts genom omfördelning av arbetsuppgifter, omplacering och omskolning av personalen. Omorganisationen gällande skötsel av stadens skogsområden verkställdes under år 2015. Uppdateringen av mångbruksplanen och omfördelning skogsområdenas skötselansvar slutförs under år 2016. 81

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgång till behövligt antal Råmark köpes 10 30 ha tomter för boende och under fem år, företagsverksamhet. min 2 ha/år real 5 ha/år max 15 ha/år Sätt att förverkliga Ansvarig Förhandlingar med markägare inom aktuella områden. Utvärdering (Bokslut) Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggande och näringsverksamhet samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Nya småhustomter erbjuds: min 25 st. real 40 st. max 60 st. Prioritering av rätta gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. 82

RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Markpolitikens balans positiv Inkomsterna från markpå lång sikt. försäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. min: under en justeringsperiod om 5 10 år real: under en justeringsperiod om 2 3 år. max: årligen Sätt att förverkliga Ansvarig Bevarande av en stabil markprisnivå. Fösäljning av värdefulla objekt genom anbud. Utvärdering (Bokslut) 83

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Såld mark 1000 euro 1135 173 739 320 320 320 320 Köpt mark 1000 euro 543 93 653 270 240 240 240 Virkesink. 1000 euro 102 130 132 120 130 110 110 Registr. tomter st. 73 38 29 60 60 60 60 Regist. allm. omr. st. 13 26 47 20 20 20 20 Årsverken 17,67 16,37 14,4 14 13.5 14 14 Motiveringar Avsikten är att öka utbudet på tomter, vilket kräver en stor insats inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs, vilket ökar det ekonomiska utfallet inom de kommande åren. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. Intäkternas andel (arrenden inte medräknade) av kostnaderna har varit ca 25 %. 84

Stadsingenjör Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrottsoch rekreationsanläggningar producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktion, såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik administrerar parkeringsövervakningen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Överföringen av lagerfunktionerna till Jakobstads Vatten görs vid årsskiftet. Övrig justering av organisationen i anslutning till strategiarbetet beror på resultatet av pågående utredningar. Till exempel sammanslagningen av depå-, byggande- och underhållsfunktionerna, som var planerad redan till föregående år, blev uppskjuten p.g.a. bolagiseringsplanerna. Vi kommer att återuppta den här frågan om användning av personalresurser. Det går inte längre att skjuta upp byggstarten vid gamla avstjälpningsplatsen. För åren 2017 2018 ska totalt ca en miljon euro till reserveras för driftskostnader. Avgiftsbelagd parkering kommer att tas ibruk så, att de inkomster som inflyter täcker arrendekostnaderna för parkeringsområdena och övervakningskostnaderna (Maria Malms tomthyra och biljettautomat). 85

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ärendebehandlingen effektiveras ytterligare Antalet ärenden som väntar på behandling minskar. Alla ärenden tas till behandling i ankomstordning. Behandlingstiden förkortas enligt Lean-principen. Alla kommunoffice-användare på avdelningen deltar. Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Teknisk uppföljning av fordon 1, 2 eller 3 av följande och arbetsmaskiner utnyttjas verkställs: först under ett års tid, varefter - Dokumentering av körtider fattas beslut om en permanent (användningssätt för och bred ibruktagning av maskiner under arbetsskift) systemet. Antagandet är att - Uppföljning och styrning av kostnadsinbesparingar kan arbetsprestation (på grund uppnås och att produktiviteten av läge i realtid) ökar. - Uppsamling av data för fakturering och bokföring (elektroniskt) Sätt att förverkliga Ansvarig Depåchefen och vägmästaren utreder vilka möjligheter en GPSuppföljning kan ge och tillämpar dessa i den praktiska arbetsledningen Utvärdering (Bokslut) 86

NYCKELTAL Prestationer Parkeringsövervakning: - betalningsuppmaningar - protester skriftl, muntl. - inkomna betalningar Bokslut -12 3919 122 88434 Bokslut -13 1962 72 65352 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 1635 58 49080 65000 65000 65000 65000 Underhåll av gator: Underhåll av trafikområden /invånare (19 627 inv.) - sommarunderhåll av gator (241 km) - vinterunderhåll av gator (252 km) - antal plogningar 198 327575 1,36 /m 670415 2,66 /m 17 101 * 373862 1,55 /m 548779 2,18 /m 10 194 372909 1,55 /m 370008 1,47 /m 10 190 195 195 195 Båtplatser - driftsutgifter - driftsutgifter/plats - totalkostnad/plats 353 79899 55,23 201 399 18427 46,18 191 363 13134 36,18 137 363 363 363 363 Underhåll av idrottsoch rekreationsområden: - underhåll /invånare (19 627 inv.) - Centralidrottsplan /plan 8250m² - Västerplan /hela området 18000 m² /plan 6732 m² - matchgräsplaner (3) /hela området 31500 m² /plan 19056 m² - träningsgräsplaner (2) /områden 14000m²(skolel.) - grusplaner (2) (+ isplan) /områden 22000 m² - Tellus /plan 6320 m² - elljusspår /13 km - vandringsleder /25 km - ishockeyrinkar (3) /rink - simstränder (5) /strand 35,0 202093 24 /m² 26540 1,47 /m² 3,94 /m² 27870 0,88 /m² 1,46 /m² 447 0,03 /m² 5741 0,26 /m² 58987 9,33 /m² 49507 3,81 /m 37962 1,52 /m 32085 10694 20300 4060 33,0 144155 17,5 /m² 22384 1,24 /m² 3,33 /m² 19780 0,63 /m² 1,04 /m² 620 0,04 /m² 4391 0,20 /m² 84555 13,38 /m² 33722 2,59 /m 59014 2,36 /m 40111 13370 17129 3426 30,3 174949 21,21 /m² 10543 0,59 /m² 1,57 /m² 11683 0,37 /m² 0,61 /m² 876 0,06 /m² 2226 0,10 /m² 65470 10,36 /m² 33261 2,56 /m 41140 1,65 /m 21565 7188 16518 3304 36 36 36 36 87

Underhåll av parker och grönområden: - underhåll /invånare (19 627 inv.) Anlagda parker och grönområden ha - m²/invånare - underhåll /m² - underhåll /invånare Lekparker - invånare/park - underhåll /lekpark - underhåll /invånare 46,6 38 19 0,69 13,4 44 446 2100 4,71 48,5 38 19 2,57 7,20 35 561 3227 5,75 48,5 38 19 2,21 6,63 34 577 2582 4,47 46 46 46 46 Prestationer Maskinpark: Medelålder år Arbetstimmar i medeltal - lastbilar (3) /1650 h - väghyvlar (2) /1650 h - traktorer (5) /1650 h - frontlastare (2) /1650 h Bokslut -12 6,83 1374 h 83 % 1053 h 64 % 955 h 58 % 1303 h 79 % Bokslut -13 6,67 1358 h 82 % 844 h 51 % 996 h 60 % 1455 h 88 % Bokslut -14 7,67 1432 h 87 % 757 h 35 % 775 h 47 % 1210 h 73 % Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 8,67 10,29 8,50 8,57 Verkstad: Fakturering /anställd 56560 55282 56049 56513 56513 56513 56513 Lagret: Fakturering /anställd 38511 37708 33716 37055 0 0 0 Byggande och byggherreverksamhet: Sanerade gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 960 m 960 m 0 910 m 910 m 0 1270 m 780 m 490 m 724 m 434 m 290 m 800 m 800 m 800 m Nya gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 1726 m 1212 m 550 m 1125 m 305 m 820 m 500 m 120 m 380 m 554 m 490 m 64 m 500 m 500 m 500 m Planering: Gatuplaner -rättelseyrkanden Grävningstillstånd 11 1 200 7 2 181 10 0 180 8 0 180 8 0 180 8 0 180 8 0 180 Årsverken 74,57 74,54 67,36 65,36 65,36 65,36 65,36 Motiveringar Lagret överförs till Jakobstads Vatten med två anställda. 88

Tf. teknisk direktör : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för interna stödtjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för interna stödtjänster - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever, åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal. - producerar ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens eget behov. Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en god totalekonomi. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För alla tre serviceområden utrymmesförvaltning, kosthåll och städtjänster fortsätter utvecklingen av intern fakturering, produktivitet och effektivitet. Eventuella förändringar på grund av strategiarbetet planeras och verkställs. IT-tjänsterna har via en förändring i förvaltningsstadgan flyttats till centralförvaltningen och verkställs budgettekniskt från 1.1.2016. Målsättningar och mätare som gäller centralen för interna stödtjänster är lika med målsättningar och mätare för de tre serviceområdena. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 222,19 259,36 244,06 244 230 230 229 89

Husbyggnadschef Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Följande förändringar sker i utrymmesförvaltningen: Planering och förverkligande av eventuella förändringar på grund av strategiarbetet. Ett processtyrningsprogram tas i bruk inom fastighetsskötselverksamheten. 90

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet uppnått Avstämning av godkänd Godkänd/Förverkligad tidtabell mot förverkligad. Uh-investeringar: Projektingenjören, större investeringar: Byggherreingenjören Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förutseende, långsiktigt Dimensioneringen verkställs Vägledning av personalen. program för fastighetsskötsel 100 % Disponenten Utvärdering (Bokslut) Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av 90 % uthyrt Jämförelse av statistik över fastighetsanvändningsgraden användningsgraden. Disponenten Utvärdering (Bokslut) 91

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Godkända målprisberäkningar överskrids inte Målprisberäkningarna håller till 100 % Ansvarig Kontinuerlig kostnadsuppföljning. Husbyggnadschefen Utvärdering (Bokslut) 92

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Bostadsbyggnader 1254 1254 1254 1254 0 0 0 Vårdbyggnader 11544 11517 11517 11517 11517 11517 11517 Kontorsbyggnader 12065 12065 12065 12065 14677 14677 14677 Musei- och allm. 21872 21872 21872 21872 21872 21872 21872 byggnader Undervisningsbyggnader 48522 48522 48522 48522 48522 48522 48522 Jordbruksbyggnader 390 390 390 390 390 390 390 Övriga byggnader 18898 18898 19700 19700 19700 19700 19700 Totalt 114545 114518 115320 115320 116678 116678 116678 Årsverken 59,73 59,28 59 59 59 59 59 EP -17 EP - 18 Kosthållschef Lisa Kentala VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthåll VERKSAMHETSIDÉ Kosthållet erbjuder sina kunder smakliga måltider som har tillräckligt bra kvalitet och näringsinnehåll och som samtidigt uppnår en optimal kostnadseffektivitet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kosthållet undersöker olika alternativa verksamhetsmetoder för att effektivera produktionsprocesserna och minska totalkostnaderna. Kosthållet övergår till kg-beställning, vilket betyder minskning av svinn. Användningen av Aivo-beställningsprogrammet garanterar en noggrannare uppföljning mellan beställare och producent. Samtliga kök använder Aivoprogrammets receptik och det garanterar en jämnare kvalitet på maten. 93

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I fyra tillredningskök är Minimi är 250 prestationer Kosthållsarbetsledare och prestationerna (portioner) ca /dag/arbetstagare och kosthållschefen 250 260/arbetstagare maximi är 300. Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aivo- beställningsprogrammet i 100 % i samtliga kök Kosthållschefen i samråd användning i samtliga kök. med IT-avdelningen Utvärdering (Bokslut) Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bioavfall vägs och Kontinuerlig uppföljning och Kosthållsarbetsledare och dokumenteras månatligen. minimering av svinn Kosthållschefen Minskning från 100 kg/dag till 20 kg/dag (inom hela kosthållet sammanlagt) Utvärdering (Bokslut) 94

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget -12-13 -14-15 -16 547 593 666 622 657 Antal luncher i daghem/dag Antal luncher i 120340 130460 144640 136840 144540 daghem/år (220 dgr) Antal luncher i skolor 2759 2684 2455 2795 2657 /dag Antal luncher i skolor 524219 509960 466450 531050 504830 /år (190) Antal luncher på 275 265 340 345 350 Malmska per dag Lunchpriset i skolor 2,40 2,40 2,45 Dagspriset i daghem 4,20 4,20 4,25 Lunchpriset Malmska 9,75 8,62 8,08 9,01 8,00 Årsverken 67,56 63,55 59,23 57,00 52,50 52,5 52,5 EP -17 EP - 18 Motiveringar Personalminskningen via naturlig avgång är ca 3 4 årsverken/år. Även om ny personal har anställts, sker dock en minskning av årsverken. Under 2015 avgick fyra personer med pension och endast 2,5 personer anställdes, således en inbesparing på 1,5 årsverken. En föryngring av personalen sker. Malmska köket är överdimensionerat och där kan man ännu minska personalen när arbetstagare går i pension. Köket ska saneras och förnyas med modernare maskiner med start år 2016. Städchef Annika Stenvik VERKSAMHETSOMRÅDE: Städtjänster VERKSAMHETSIDÉ Vi betjänar Staden Jakobstads arbetstagare och invånare helhetsmässigt. Vi ser till att våra kunder har rena och trivsamma utrymmen att vistas i, att de får mat samt en ren säng att vila i. Allt detta gör vi kostnadseffektivt och omsorgsfullt. Våra medarbetare inom städtjänsterna är yrkeskunniga och erfarna inom städbranschen. 95

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Upprätthålla uppnådd 180-207 - 220 Personalomfördelning arbetseffektivitet (m 2 /h) Förmännen Utvärdering (Bokslut) 96

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 m 2 /h staden 199 197 203 195 200 200 200 m 2 /h soc- och 64 125 110 108 120 120 120 hälsovård m 2 totalt 72517 93784 94656 94590 94974,7 8868 7 8868 7 /m 2 /mån staden 2,39 2,57 2,41 2,54 2,46 /m 2 /mån sjukhuset 5,55 9,67 9,28 9,94 9,12 Årsverken 88,95 129,26 123,09 125 120 120 120 Motiveringar Eventuella skolstängningar påverkar behovet av personal inom stadens städtjänster. 97

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård 98

Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas VERKSAMHETSPLAN 2016 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN ÅREN 2016 2018 Arbetet med den nationella socialoch hälsovårdsreformen pågår fortfarande, när det här skrivs, så något beslut om antalet sote-områden finns inte. Utmaningen för planperioden är att finslipa den nuvarande organisationsstrukturen så, att den blir allt mer klientorienterad och kostnadseffektiv. Till de framtida utmaningarna hör också en integrerad och rehabiliteringsfrämjande verksamhet samt klienternas/patienternas delaktighet. De utvecklingsområden som berör ledarskap gäller en förstärkning av närledarskap liksom också klargörande av ledningssystem och ansvarsområden. Inom ledningen betonas metoder som främjar mångprofessionellt kunnande, förändringsledning och informationsledning. Benchmarking, att lära sig av god praxis och en kritisk utvärdering av den egna verksamheten är redskap för att förbättra kostnadseffektiviteten. Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för år 2016 Verksamheten inom primärhälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen samt den grundläggande specialiserade sjukvården är integrerad och baserar sig på en mångprofessionell servicehandledning och på förebyggande verksamhet. I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby hälsovårdscentral med avdelning. I de övriga samarbetskommunerna finns ett tillräckligt antal mottagningar, där mångprofessionellt kunnande är samlat. För området har skapats ett kompetenscentrum, där det specialkunnande som finns inom nuvarande socialoch hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat. Centret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster produktifieras och kvaliteten auditeras externt (SHQS) våren 2016. Lean-metoden utnyttjas i arbetet med att utveckla verksamhetsprocesserna. 99

Social- och hälsovårdsverkets mål för år 2016 som är bindande mot fullmäktige: 1. Bestämmelserna om vårdgaranti inom hälso- och sjukvården samt fataljetiderna för verksamheten inom socialomsorgen uppfylls till 100 %. o Nyckeltal: uppföljning av tillgången på service 2. Minst 80 % av patienterna/klienterna upplever att de har varit delaktiga i planeringen av sin vård/service, att de har blivit hörda och vänligt bemötta. o Nyckeltal: patient-/klientenkäter och uttryck för missnöje 3. En modell för sektoröverskridande servicehandledning utvecklas för att kunna svara på klienternas/patienternas servicebehov på ett ändamålsenligt sätt och för att verksamheten ska vara förebyggande o Nyckeltal: modellen i bruk hösten 2016 4. När organisationsstrukturen förnyas, effektiveras också ledningssystemet så att det blir klientinriktat och rehabiliteringsfrämjande. o Nyckeltal: en klientinriktad organisationsmodell i bruk i slutet av år 2016 o Utvecklingssamtal: hålls, målsättning 80 % 5. Personalens sjukfrånvaro minskar jämfört med år 2015 o Nyckeltal: frånvaro Huvudmålet för hälso- och sjukvården är att genomföra en behärskad strukturomvandling, som berör följande delområden: - ibruktagande av en hemvårdsinriktad verksamhetsmodell effektivare analys av patienters servicebehov vid utskrivning från sjukhusets avdelningar och i samband med patienters jour- och öppenvårdsbesök, speciell målgrupp är storanvändare av service - planering och ibruktagande av en mångprofessionell verksamhetsmodell för barn och unga - planering av välfärdscentermodell för primärhälsovården - ibruktagande av verksamhetsmodell för mentalvårdsservicen Huvudmålet för äldreomsorgen är att övergå från en institutionsdominerad vård till en verksamhet som främjar rehabilitering och hemmaboende - ibruktagande av modeller för hemrehabilitering Socialomsorgen har som målsättning att satsa på ett mångprofessionellt samarbete inom service för barn och unga samt att minska på omhändertaganden och institutionsvård. Miljöhälsovårdens huvudsakliga målsättning är att förverkliga den planerade (förebyggande) tillsynen enligt de årliga riskbaserade tillsynsplanerna. Mobila lösningar piloteras och dessutom satsas på optimal användning av verksamhetsutrymmen inom socialoch hälsovårdsverket. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget EP -16 EP -17 EP -18-12 -13-14 -15 Milj. 128,3 134,8 134,6 135,5 135,7 135,6 136,0 Årsverken 1365,72 1318,1 1309 Budgeterade tjänster och befattningar 1170,62 1145,45 1162,32 1155,33 1140,71 100

Resultatområdeschef: Peter Granholm RESULTATOMRÅDE: Förvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för socialoch hälsovården inom samarbetsområdet. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig socialoch hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Hälsovårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre, dvs. den så kallade äldreomsorgslagen, trädde i kraft 1.7.2013. En ny socialvårdslag trädde i kraft år 2015. Planeringen av förnyandet av de nationella och regionala strukturerna för socialoch hälsovården fortsätter. En genomgripande förnyelse av verksamhetsgrunderna är alltså aktuell. Åtstramningen av kommunalekonomin kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen ska inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till en åldrande befolknings ökande behov av service och omsorg. Verksamhetens rutiner för socialoch hälsovården säkras genom kvalitetsutvärdering och kvalitetserkännande enligt SHQS år 2016, efter att självbedömningar och intern auditering har förverkligats på samtliga enheter 2015 och den externa auditeringen 2016. Kvalitetsprogrammet gör att förvaltningen kan följa strategin med målsättningen att ge god vård. 101

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Korrekt och snabb behandling av ärenden Högre kvalitet i vården Kvalitetsutvärdering med SHQS Inga påpekanden eller anmärkningar om dröjsmål i förvaltningsärenden Färre rättelseyrkanden, besvär, patientskadeanmälningar i hela socialoch hälsovårdsverket. Behov av mindre kontakter till socialombudsmannen. SHQS används på samtliga verksamhetsenheter God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Extern auditering 2016 SHQS kvalitetserkännande Ökat klientdeltagande i vården med hjälp av projekt och förbättrade rutiner Erfarenhetskunniga utbildas och deras resurser används i vården inom budgetramen Klienterna kan påverka vården Erfarenhetskunniga används som stöd för verksamheten Klienternas åsikter beaktas i vårdplanering, vårdutförande och eftervård Erfarenhetskunniga används i verksamheten som stöd i vården, utbildning och för information 102

Resultatområdeschef: Päivi Stenman RESULTATOMRÅDE: Personalförvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Personalförvaltningen kommer att uppdatera personalstrategin och samtidigt också ställa upp nya mål för de kommande åren. Staden Jakobstad har som målsättning att vara en modern, attraktiv arbetsgivare med en motiverad, kunnig och välmående personal. Socialoch hälsovårdsverket kommer att fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid rekryteringen av arbetstagare. Social- och hälsovården är utsatt för ständiga förändringar, så därför bör speciellt förändringsledarskap och personalens delaktighet utvecklas. Social- och hälsovårdsverket måste förnyas som organisation så att det är mer berett på de utmaningar som socialoch hälsovårdsreformen (SOTE) för med sig. En utmaning är att utveckla det översektoriella ledarskapet. En annan stor utmaning är omplaceringen av personal i samband med de kommande strukturella förändringarna. Den interna förmansskolningen, som syftar till att stärka i synnerhet närförmännens ledarskap, fortsätter under de kommande åren. Målsättningen med utbildningen för övrig personal är att utveckla kunnandet inom det egna området och att arbetstagarna ska utvecklas i sin arbetskarriär. På grund av de ständiga förändringarna inom socialoch hälsovården är det på sin plats att utvärdera och vidareutveckla ledarskapet, personalens påverkningsmöjligheter och arbetsgemenskapen med speciell tyngdpunkt på personalens positiva inställning till utveckling och innovation. Ur arbetsgivarens synvinkel är det viktigt att samarbetet på arbetsplatserna fungerar väl och att personalen är motiverad, behärskar sitt arbete och utvecklar nya, innovativa arbetssätt över sektorgränserna. Allt mer uppmärksamhet fästs vid att utveckla personalens arbetstider. Nya verksamhetsmodeller som har positiv inverkan både på klienterna och på de anställdas välbefinnande utvecklas via olika nationella projekt. Hela personalen bör också ha möjlighet att delta i utvecklingssamtal. Att sjukfrånvaron hålls under kontroll och uppföljs i samarbete med företagshälsovården är en viktig del av personalledningen. En utmaning för personalförvaltningen under det kommande året är också att verksamheten utvecklas så att den uppfyller de utvärderingskriterier som uppställts inom socialoch hälsovårdsverkets kvalitetsledning. 103

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Balans i personalresurseringen och personalkostnaderna i budgeten. 2. Sjukfrånvaron minskar 1 2 dagar per anställd Budgetuppföljning Personalkostnaderna ska hållas inom budgeten 100 % Sjukfrånvaro i hela organisationen i genomsnitt 14,5 15,0 dgr/anställd Budgeten uppföljs via ledningsrapportering. Omplacering, arbetsrotation, karriärutveckling Personalresursering/uppföljs Speciell uppmärksamhet fästs vid välmående i arbetet, förmansarbetet, tidigt stöd och hur personalen orkar, Tyhy-verksamhet, arbetsrotation, omplacering. Utvärdering av nuvarande arbetsuppgifter (trepartssamtal). Innovativa arbetsmetoder utvecklas bl.a. kinestetik, Lean. Långtidssjukledigheterna utreds och åtgärdas. Välmåendeundersökning Personalen delaktig 75-80 % av personalen anser sig ha goda möjligheter att påverka Välmåendeundersökning Sjukdagar Organisationsmodellen förnyas (sektoröverskridande organisationsmodell) Närledarskapet förstärks Smidigt beslutfattande/ledarskap Fortbildning i förändringsledarskap ordnas. Regelbundna möten så att personalen känner sig delaktig. 104

3. En framgångsrik förändringsledning Organisationen utvecklas 4. Arbetstiderna motsvarar verksamheten Arbetstiderna ökar välmåendet i arbetet. 5. En innovativ och fungerande arbetsgemenskap 6. Attraktiv och modern arbetsgivare Titania-projektet Välmåendeundersökning Innovativitet 3,3 3,5 Utveckling av arbetsgemenskapen 3,0 3,8 Antal sökande Antal inhoppare minskar från 2015 Fortbildningsdagar per anställd på samma nivå som år 2015 Titania-projekt/arbetstidsutveckling Arbetstidsuppföljning elektroniskt Nya rehabiliterande arbetsmetoder tas i bruk (kinestetik), smidigare arbetsprocesser (Lean, kvalitetsutveckling) Mångprofessionellt teamarbete Närmaste förman stöder en positiv utveckling Utarbeta belöningssystem Rekryteringen effektiveras och blir mera synlig Möjlighet till arbetsrotation och karriärutveckling Till korta vikariat planeras andra lösningar via pool -arrangemang (obs. svårt att hitta inhoppare via vikariebanken) Utvecklande av resursbanken Kompetensnivån motsvarar framtida kompetensbehov 7. Kompetensutveckling Planenlig utbildning 105

Resultatområdeschef: Pia-Maria Sjöström Lis-Marie Vikman RESULTATOMRÅDE: Hälso- och sjukvården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Den planerade klientfokuserade organisationsmodellen genomförs år 2016. Fokus ligger under året på de aktörer som arbetar med barn, unga och familjer samt på mental- och missbrukarvården inom socialoch hälsovårdsverket. Det psykiska illamåendet i samhället och de ökade problemen med drogmissbruk ställer allt större krav på intensivt samarbete mellan enheterna inom verket, men också med externa aktörer såsom bildningssektorn, polisen och frivilligorganisationer. Servicehandledningen i samarbete med övriga sektorer integreras och möjligheter till elektronisk kommunikation och kundservice utökas. Mottagning fram till kl.18 vissa dagar i veckan prövas och utvärderas. Hälsofrämjande, förebyggande arbete och funktionsupprätthållande arbetssätt har en framträdande roll inom all verksamhet. Patienternas valfrihet och delaktighet betonas. EU-projektet TBRS (tidig bedömning och rehabilitering i samråd) för patienter med smärtproblematik och KASTE-projektet Parempi Arki för servicehandledning för långtidsarbetslösa med många kontakter till socialoch hälsovården utvecklar det multiprofessionella sektoröverskridande samarbetet. Koordinering av socialoch hälsovårdstjänsterna för invandrare utvecklas via ett mindre projekt. Inriktningen mot öppna och halvöppna vårdformer fortsätter. Hemsjukhuset bildar tillsammans med åtgärden en kompletterande och flexibel verksamhetsform som stöder hemmaboende, minskar behovet av vårdplatser och dubbel användning av befintliga platser. Hemsjukhusverksamheten omfattar även barn och unga, men sköts till den delen av pediatriken. Då A9 i Nykarleby är renoverad minskar platserna på avdelning 6 till 30 platser med oförändrad grundbemanning. Patientomsättningen har ökat och den palliativa patientgruppen med anhöriga behöver prioriteras. Vårdavdelningsplatserna (6) för akut neurologi avslutas 1.4.2016 och ersätts av platser för akut geriatrisk rehabilitering. Den neurologiska poliklinikverksamheten fortsätter. Rådgivningsverksamheten får ökat stöd av familjeterapeut och familjebarnmorska för arbetet bland familjer med särskilda behov. Samarbetet med familjearbetet inom socialomsorgen förstärks. En ny faderskapslag träder i kraft år 2016 och erkännande av faderskap överflyttas från socialomsorgen till mödrarådgivningen. Fredrikaklinikens dagavdelning tar i bruk en ny vårdmodell för att effektivera sin verksamhet och förkorta vårdperioderna. Projektet för att hitta modeller för ett mångprofessionellt stöd för välmående bland barn, unga och familjer fortsätter. Social- och hälsovårdsverkets mentalvård (vuxenpsykiatri, MVC dagavdelning, handikappomsorgens psykiatriska verksamhet i öppenvård och på boenden, samt beroendevården) bildar en gemensam administrativ enhet för ett funktionellt, klientfokuserat samarbete. Primärvårdens astmavård och specialsjukvårdens lungpoliklinikverksamhet ökar sitt samarbete med målsättningen att bilda en gemensam enhet, primärhälsovård och specialsjukvård, med modell från diabetes- och reumavården. Arbetsfördelningen mellan läkare/tandläkare och vårdpersonal vidareutvecklas och sköterske- och terapeutmottagningarna utvidgas där det är ändamålsenligt. 106

Läkarna på jouren är från 1.1.2016 anställda av socialoch hälsovårdsverket och köptjänsten av läkare minskar därmed. Jouren i Nykarleby avslutas 1.1.2016, förutom måndagar. Akuta mottagningstider finns fortsättningsvis tjänstetid. MRI-verksamheten påbörjas hösten 2016. Malmska fastigheter iordningställer utrymmen och personalen planerar och fortbildar sig för den nya verksamheten. Under en övergångsperiod behövs ökade utbildningsanslag och extra personalresurs (0,5 röntgenskötare), men på sikt finansieras verksamheten genom att nuvarande kostnader för köp av röntgentjänster minskar. Röntgenverksamheten i Nykarleby avslutas. Undersökningarna kan utföras vid Malmskas röntgenavdelning, men påverkar servicenivån i Nykarleby. EKG-programvaran med tillhörande apparatur förnyas under året och i samband med det överförs Malmska hvc-mottagnings EKG-verksamhet till laboratoriet. Anvisningarna inför laboratorieprov förenklas, provtagningen i hemmen vidareutvecklas i samarbete med hemvården. Med sjukhuskemisten blir det aktuellt med ett generationsskifte 2016. Fastigheterna skapar förutsättningar för ökad inriktning på öppenvård och integrering av verksamheterna. Larsmo mottagning beräknas bli inflyttningsklar i slutet av 2016. Mottagningen blir gemensam för hälso- och sjukvården inklusive munhälsovården, hemvården och familjearbetet. De utrymmen som renoveras för Esse mottagning och hemvård beräknas bli inflyttningsklara i december 2016. Samtidigt stängs Kållby mottagning och klienterna styrs till Bennäs och Esse mottagningar. Utrymmena för Bennäs mottagning planeras för framtida behov för hemvård och hälso- och sjukvård. På Malmska hvc-mottagning råder brist på mottagningsutrymmen. Nykarleby hvc-mottagning är i stort behov av renovering. Specialistpoliklinikernas mottagningsutrymmen renoveras på sjukhusets första våning och blir klara att tas i bruk i slutet av året. De renoverade utrymmena för dialys, endoskopi och EKG tas i bruk i januari år 2016. Under år 2016 planeras även för flytt av avdelning 1, som är i stort behov av renovering. Barnrehabiliteringen behöver få utrymmen intill varandra för ett fungerande samarbete. Planering påbörjas för att få gemensamma utrymmen för merparten av dem som arbetar med barn, unga och familjer inom socialoch hälsovården. Delar av rådgivningsverksamheten vid Centrummottagningen i Jakobstad flyttar till Malmska området redan i slutet av år 2016. Enheterna förbereder sig för extern auditering våren 2016. Målsättning är att få kvalitetserkännande enligt SHQS (Sosiaali- ja terveyspalveluiden laatuohjelma, Social and Health Quality Service). Inför auditering görs självbedömning av varje enhet. Ny struktur och praktisk modell för elektroniska kvalitetshandböcker skapas 2016. Metoder från Lean tillämpas inom de flesta enheter för att analysera och förbättra arbetsprocesserna. För smidigare personalplanering slås en del kostnadsställen ihop: Avdelning 1 (inremedicin och lungmedicin) blir ett kostnadsställe med 22 patientplatser Avdelning 2 (krävande rehabilitering och akut geriatrisk rehabilitering) blir ett kostnadsställe med 17 patientplatser Hemsjukhuset och åtgärden (som hittills registrerats på de olika specialistpoliklinikerna) blir ett kostnadsställe med gemensam personal Skol- och studerandehälsovården i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre bildar ett kostnadsställe Mottagningarna Bennäs-Purmo samt Esse-Kållby bildar två kostnadsställen med gemensam personal. NYCKELTAL Prestationer BOKSLUT BOKSLUT BOKSLUT BUDGET EP -16 EP -17 EP -18-12 -13-14 -15 Årsverken 671,4 638 613 Budgeterade tjänster och befattningar 595,17 568,05 578,56 559,67 559,18 107

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Fungerande servicehandledning utifrån klientens vårdbehov. Vård på rätt nivå och i rätt tid. 2016 är målsättningen att nyckelklienter med många besök har en vårdplan, kontaktperson, minskat behov av vårdkontakter. Jämlik, behovsprövad tillgång till vård Patienten delaktig i vårdplaneringen Nya kundvänliga redskap tas i bruk ss. elektronisk tidsbeställning och avbokning av tider, påminnelse per SMS, elektronisk anmälan, kundvänliga internet-sidor, servicesedlar Patientvården är trygg och säker Uppföljning av kösituationen, nåbarhet, antal oplanerade besök Antal vårdplaner Patientrespons Antal och användning Icke-annullerade tider Patientsakkunniga ger feedback på sochvhemsidor Antal använda servicesedlar Antal checklistor i bruk Infektionsstatistik Haipro-statistik Apparaturregister, antal registrerad apparatur Noggrant triage på hvc och jour Utveckla teamarbete, arbetsfördelning Projekt: TBRS/VAKY, Parempi Arki, invandrarprojekt Gruppverksamhet där ändamålsenligt Koordinerande sjukskötare på hvc för nyckelpatienter Planering av övergången till en översektoriell servicehandledning Hvc-psykologer och mentalvårdens vuxenmottagning har gemensam vårdplanering och kö Programanskaffning och pilotering (munhälsovården). Självanmälan piloteras inom munhälsovården med fortsättning på mottagningar och polikliniker SMS-påminnelse till mentalvårdsbyrån och psykologenheten Servicesedlar piloteras inom munhälsovården Elektronisk remisshantering på specialistpoliklinikerna Ett heltäckande register av socialoch hälsovårdsverkets apparatur 108

PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Alla förmän har resurser och färdigheter att genomföra förändringar och att leda sin personal genom förändringsprocessen. Antalet personalansvariga förmän minskar, större/flera enheter per förman. Tillräcklig tillgång på behörig personal till alla verksamhetsenheter Säkra tillgången på vikarier till vårdavdelningarna Arbetstrivsel och fungerande samarbete Välmåendeundersökning Sjukfrånvarostatistik Följsamhet av verksamhetsplanen Antal utvecklingssamtal Respons från nyanställda och studerande Antal förmän med personalansvar Rafaela vårdtyngdsmätare Personalomsättning Antal sökande till befattningar och vikariat Obemannade arbetsskiften Välmående- och responsresultat, se ovan Analys av undersökningar och statistik Mångsidig fortbildning Ledningens stöd, mentorskap, coaching, handledning Introduktion av nya förmän Vidareutveckla utvecklingssamtalen Handledning och stöd av cheferna. Inledningsvis gemensam förman för vårdpersonalen vid: Nykarleby-Pedersöre hälsostationer, Jakobstads centrum-, Larsmo mottagningar, skol- och stud.hälsovård barnenheten, Fredrikakliniken och barn- och ungdomsmottagningen A3 och operativa poliklinikerna för mentalvårdens enheter för vuxna för operationsavdelningen, smärtpolikliniken, endoskopi och dialys Särskild satsning på rekrytering av sjukskötare, psykiatriska sjukskötare, tandläkare, munhygienister, psykiater. Längre anställningsförhållanden åt visstidsanställda. Tillräcklig vikariebudget, samanvändning av vikarier Utveckla avdelningsläkarnas arbetsrutiner som en del av teamarbetet Luciakaffe och sommarfest 109

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Ökad inriktning på hemvård och öppenvård med målsättning att så många som möjligt kan vara hemma trots sjukdom Rehabiliterande arbetssätt Stärka den hälsofrämjande verksamheten så den svarar mot nya behov. Prioritera klientgrupper som har behov av ökat stöd Antal besök och vårddagar Återinläggningar Antal patienter via hemsjukhuset Antal hemskrivna via jourens observationsplatser Antal vårdplaner Uppföljning av klinikklara Klockmodellen; uppföljning av dagliga aktivitetstimmar Vårdperiodernas längd Antal patienter som utskrivs via annan avdelning än där vården inleddes Uppföljning av resultaten från screening vid omfattande hälsogranskningar Hälsa i skolan-undersökning Respons från gruppmottagningar Sotkanet, Tea-viisari, palveluvaaka m.fl. Stegvis styrning av vårdar- och terapeutresurser till öppenvårdens behov Hemsjukhusverksamheten för barn och vuxna vidareutvecklas Observationsplatser på jouren för att undvika onödig intagning till avdelning. Planering av utskrivning och vård påbörjas när vården inleds. Ny verksamhetsmodell tas i bruk vid Fredrika dagavdelning för kortare vårdperioder. Ny verksamhetsmodell för psykiatriska dagavdelningen och övernattningsmodulen Palliativa vården på avdelning och i öppenvård vidareutvecklas. Utrymmen som möjliggör aktiviteter. Kinestetikutbildning för sjukhusavdelningarnas personal Klockmodellen implementeras och sprids Drogförebyggande upplysning och samarbete med andra sektorer Familjebarnmorska för familjer med särskilt behov av stöd Effektiverad antirökningsupplysning och effektivt avvänjningsstöd Implementera modellen Föräldraskapet främst för familjer som får sitt första barn Stöda familjers och individers eget ansvarstagande för munhälsan 110

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Arbetsmängd och resurser i balans, förbättringar i den fysiska arbetsmiljön Där Rafaela mätare: optimal vårdtyngd minst 70 % av dagarna. Ingen ökning av sjukfrånvarodagarna. Rafaela vårdtyngdsmätare Välmåendeundersökningar Sjukfrånvaro Budget- och bokföringsrapporter Analys av undersökningar och statistik Samarbete med fastighetsägarna Utvecklingssamtal Personalbudgeteringen i balans med behoven och verksamhetens krav Förbättringsarbete; kontinuerlig utveckling av arbetsmetoderna Färre kostnadsställen underlättar budgetuppföljningen. Ändamålsenlig användning av personalens tid Antal kostnadsställen per förman och chef Arbetstidsuppföljning Antal elektroniska möten Gemensamt kostnadsställe för vårdplatserna på A1, A2, för skol- och studerandehälsovården och för Pedersöre mottagningar (Esse+Kållby, Bennäs+Purmo). Åtgärden-hemsjukhuset som gemensamt kostnadsställe. 2016 tas arbetstidsuppföljning i bruk vid Malmska områdets enheter Effektiva och väl förberedda möten Öka andelen elektroniska möten ss. Skype för att minska resetiden Fortgående förbättringsarbete med hjälp av Lean 111

Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Chefen för äldreomsorgen Pirjo Knif Äldreomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Planen för de äldres välbefinnande 2014 2017 godkändes i socialoch hälsovårdsnämnden i början av året ( 16/27.1.2015). I planen har riktlinjerna för utvecklingen av äldreomsorgen dragits upp, både vad gäller strukturer och innehåll. Planen är baserad på äldreomsorgslagen (980/2012) och på kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre (SHM 2013:11). Förverkligandet av planen utvärderas årligen. Det viktigaste i utvärderingen är att det produceras tillräckliga och högklassiga tjänster samt att det anvisas tillräckliga resurser för att ordna tjänsterna. Väntetiderna till olika tjänster uppföljs och de meddelas offentligt. Som hjälp vid utvärderingen av tjänsterna används nyckeltal inom äldreservice, vilket möjliggör en nationell jämförelse. Tyngdpunkten i verksamheten inom äldreomsorgen har förskjutits till hemvården. Inom hemvården grundar sig utvecklingen av tjänsterna på den vård- och serviceplan som uppgörs för alla klienter. Vid utvecklandet av hemvårdstjänster koncentrerar man sig på att utveckla innehållet speciellt i den rehabiliterande och mångprofessionella verksamheten. Det gerontologiska socialarbetets andel ska förstärkas under år 2016. Inom hemvården betonas det rehabiliterande vårdarbetets andel: en kunnig personal kan stöda de äldres funktionsförmåga och rehabilitering hemma. Hemvårdens tjänster riktas så att resurserna används så effektivt som möjligt och med maximal effekt. Ett mobilt system samt optimering ska tas i bruk hösten 2016, och då har Effica-systemet utvidgats till att omfatta hemvården i alla samarbetsområdets kommuner. Hemvårdens samarbete med hälso- och sjukvården, hemsjukhuset och handikappomsorgen ska intensifieras. Samarbetet med privata aktörer ökar likaså när deras verksamhet blir lättare och vårdansvaret för klienterna överförs på hemvården. Dagcenterverksamheten ska konkurrensutsättas under år 2016 när avtalet går ut. Möjligheten att flytta minnesrådgivningen till sjukhuset/primärhälsovården ska utredas. Samarbetet med tredje sektorn förverkligas via ett projekt med frivilligt arbete. Inom boendeservice utvecklas innehållet i servicen så att det motsvarar de äldres behov. Behovet av effektiverat serviceboende utvärderas hela tiden, för det är många faktorer som inverkar på det. En minskning av antalet dygnet runt-vårdplatser planeras i enlighet med planen för de äldres välbefinnande. Också andra variabler måste tas i beaktande, såsom utbudet på privat serviceboende och seniorboende. Konkurrensutsättningen av serviceboende, där effektiverat serviceboende för minnessjuka konkurrensutsätts, blir klar i slutet av år 2016. De sociala utrymmena på Björkbacka renoveras. Under renoveringen används utrymmen på avd. 4 tillfälligt som socialutrymmen. Under den här tiden kan de fem platserna på avdelningen inte användas. Purmohemmets verksamhet som åldringshem ändras till effektiverat serviceboende. När det gäller den kommunala boendeservicen bedöms speciellt behovet hos äldre personer med minnessjukdom och psykogeriatriskt vårdbehov samt behovet av intervallvård. Det är ändamålsenligt att ordna vården av de här klientgrupperna i egna, separata enheter och för att hitta lösningar fortsätter profileringen av verksamheten i de olika enheterna. Geriatrisk avdelning 8 fungerar som rehabiliteringsavdelning. Det är nödvändigt att platserna på avdelningen kan användas för det ändamål som de planerats för, dvs. intervallvård och rehabilitering. Avdelning 9 flyttar i september 2016 in i nya utrymmen och då upphör 112

arrangemangen för den tillfälliga verksamheten (avd. 9:s verksamhet på första våningen i Hagalund och Nykarlebys köptjänster av Folkhälsan). Avdelning 7 stängs. Andra placeringsalternativ för långvårdspatienterna på avdelningen utreds, inom effektiverat serviceboende (privat eller egna enheter) eller inom långvård som köptjänst. Nedläggningen av avdelning 7 inverkar också på användningen av platserna inom effektiverat serviceboende, fler sådana platser behövs i motsvarande grad. Alla enheter inom äldreomsorgen har nu Effica-systemet, vilket är en betydande förbättring, som ger tillgång till elektroniska patientuppgifter på alla enheter inom äldreomsorgen. Det här ökar patientsäkerheten och gör det möjligt att få tillgång till uppdaterade statistikuppgifter. Dessutom underlättas faktureringen av klienter. Med hjälp av Rai-data uppföljs förverkligandet av vårdens kvalitet. Möjligheten att smidigare få tillgång till mer heltäckande statistik i anslutning till verksamheten är till hjälp för ledningen och vid planeringen av verksamheten. En motiverad och välmående personal samt inspirerande och kunniga förmän möjliggör äldreservice av hög kvalitet. Fler arbetssätt som möjliggör klienternas delaktighet ska utvecklas inom verksamheten. Utgående från resultaten av kvalitetsenkäter riktade till klienter, anhöriga och personal utvecklas verksamheten inom boendeservice, hemvård och på de geriatriska avdelningarna. 113

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Högklassiga tjänster för äldre Äldre klienter delaktiga i tjänster som gäller dem Rai-kvalitetsindikatorer för boendeservice; målnivå = nationell nivå 1. förändringar i adlfunktionerna 2. i sängen 22 h/dygn 3. begränsad rörlighet 4. användning av mediciner 5. användning av sömnmedicin 6. social isolering Rai-kvalitetsindikatorer för hemvård; absoluta: 1. viktminskning 2. medicineringen har inte granskats av läkare 3. nödvändiga hjälpmedel saknas 4. ingen rehabilitering även om det finns förutsättningar för rehabilitering 5. faller 6. social isolering 7 otillräcklig smärtlindring 8. sjukhusvård Kvalitetsenkäter riktade till klienter och anhöriga Rai-bedömning görs minst 2 ggr/år Resultaten uppföljs och jämförs med den nationella nivån och med andra kommuner Utgående från resultaten övervägs åtgärder för individer och enheter Anställda och enheter ska få feedback på de mätningar och bedömningar som gjorts. Förbättringsåtgärder planeras på enheterna tillsammans med de anställda; förmannen spelar en viktig roll. Klientens vård- och serviceplan grundar sig på Rai-mätningar och på en helhetsbedömning. Vården planeras, genomförs och uppföljs utgående från dem. Kvalitetsenkät inom hemvården våren 2016 Regelbundet samarbete med äldreråden. 114

PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Välmående och motiverad personal Sjukfrånvaron/ antalet sjukfrånvarodagar minskar med i medeltal 2 dgr/ anställd Fortbildning: minst 3 fortbildningsdgr/anställd Kvalitetsenkäter/riktade till personalen Enkät om personalens välmående Enkät riktad till vikarierna I utvecklingssamtalen tar man upp välbefinnande i arbetet och motivationsfaktorer Orsakerna till sjukfrånvaro utreds och förbättringar av arbetsförhållandena genomförs efter behov, t.ex. rättvisa, de anställdas möjligheter att påverka olika frågor i arbetsgemenskapen Med hjälp av förmannens arbete uppmuntras anställda att utvecklas i sitt yrke, bl.a. genom fortbildning. Fortbildningen registreras systematiskt. Utgående från en analys av enkäterna vidtas åtgärder för att öka personalens välbefinnande och motivation samt för att göra arbetsplatserna inom äldreomsorgen mer intressanta. 115

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Välfungerande servicekedja för äldre Tillräcklig service för äldre Nationella nyckeltal, gäller 75 år fyllda: 1. regelbunden hemvård 13 14 % 2. effektiverat serviceboende 6 7 % 3. långvård 2 3 % 4. närståendevård 6 7 % 5. hemmaboende 91 92 % Vårddygn på sjukhusets avdelningar i väntan på utskrivning Haipro visar de kritiska punkterna i serviceprocessen - Tillgången på service - Väntetiderna överskrider inte rekommendationer och lagstadgade gränser Plan för de äldres välbefinnande 2014 2017; förverkligandet av planen uppföljs och utvärderas. I planen har angetts enligt vilken tidtabell de nationella nyckeltalen/kvalitetsrekommendationerna ska uppnås. Om det finns orsak till det, införs nödvändiga ändringar i förverkligandet av planen för de äldres välbefinnande. En effektiv och kompetent klienthandledning och rådgivning ordnas och genomförandet uppföljs. Nödvändiga åtgärder för att förbättra serviceprocessen vidtas och den rehabiliterande hemvården utvidgas. Servicesedlar som hjälp vid utskrivning Gränserna mellan sektorerna luckras upp och samarbetet intensifieras. Planeringen och genomförandet av verksamheten utgår från klienternas behov. Väntetiderna uppföljs regelbundet minst 2 ggr/år. Kriterierna för tjänsterna utvärderas. Uppföljning av annan respons 116

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Resurser och serviceproduktion i balans Uppföljning av budgetutfallet Uppföljning av fastigheternas skick Serviceproduktionen grundar sig på den äldre befolkningens antal; nationella nyckeltal styr serviceproduktionen. De utgår från 1. att man tar den äldre befolkningens behov i beaktande 2. att man beaktar de totalekonomiska villkoren ur kommunens synvinkel. Effektiv användning av personalresurserna vid förändringar En realistisk budget och kontinuerlig uppföljning av budgetutfallet i enheterna Samarbetet med anhöriga och frivilliga samt föreningar ökas och stöds på olika sätt Arbetsfördelningen mellan egen verksamhet och köptjänster utvärderas utgående från effektivitet, produktionskostnader samt kvalitetsfaktorerna för vård och omsorg. Vid behov görs ändringar i arbetsfördelningen. Förutsättningarna för att de fastigheter som används för verksamheten är i gott skick uppfylls, t.ex. ändamålsenliga bredbandsförbindelser och larmsystem har ordnats. Personaldimensioneringen är baserad på hur krävande vården är. Nödvändiga ändringar av personalresurserna genomförs, t.ex. när platssituationen ändrar. Kontinuerlig utvärdering. Vikariearrangemangen utvecklas så att man kan minska resurserna som används för anskaffning av vikarier. 117

NYCKELTAL Prestationer Hemmaboende personer över 75 år % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Stöd för närståendevård över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Regelbunden hemvård över 75 år, % av befolkningen 31.11. Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Serviceboende, heldygnsomsorg över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Långvård för över 75 år fyllda (ålderdomshem eller hvc), % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Bokslut -12 89,6 86,5 85,6 86,1 86,1 90,0 2,9 2,9 2,4 2,9 2,8 4,5 8,8 10,6 10,5 7,7 9,4 11,9 7,7 7,7 4,9 8,8 7,3 6,1 1,4 5,1 9,5 3,6 4,9 3,8 Bokslut 88,0 87,4 84,8 87,4 86,9 90,3 3,8 3,7 2,9 3,7 3,5 4,6 8,8 9,9 10,6 7,2 9,1 11,9 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 6,5 2,2 4,9 10,0 0,0 4,3 3,1-13 Bokslut -14 statistik 88,0 87,4 84,8 86,9 86,8 Budget -15 Budget -16 EP -17 87,0 88,5 90,0 91,0 92,0 Sotkanet 2014 3,6 3,1 3,3 3,1 3,3 4,5 Sotkanet 2014 9,7 10,2 11,4 8,5 10,0 11,8 statistik 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 EP. 5,0 7,0 7,0 7,0 12,0 13,0 14,0 14,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 statistik 2,2 5,0 10,0 3,6 5,2 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årsverken 566,5 550,36 561,6 561,6 559,5 Budgeterade tjänster och befattningar 463,05 460,71 457,33 466,66 459,6-18 118

Chef för socialomsorgen: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Nya socialvårdslagen trädde i kraft 1.4.2015. Målet med socialvårdslagen är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och i stället främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Fokus inom servicen fästs vid att ge tydlig information till kommuninvånarna om var man kan söka service och hjälp och att förbättra likabehandlingen av klienterna. Klienterna har rätt till tjänster som tryggar den nödvändiga omsorgen och utkomsten samt barnets hälsa och utveckling. Socialvården ska i synnerhet hjälpa personer som behöver särskilt stöd. Alla klienter har rätt att vid behov få en bedömning av servicebehovet samt en egen kontaktperson. Andra myndighetspersoner är skyldiga att hänvisa personer som behöver socialvård till rätt myndighet. Lagen främjar samarbetet mellan socialvården och olika aktörer för att upprätthålla klienternas välmående. Målet är att tjänsterna ordnas enligt livscykelmodell i anknytning till den övriga basservicen. Förebyggande tjänster till familjer, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för barnets hälsa måste ordnas utan dröjsmål. Ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. Missbrukarvård A-klinikens namnbyte till Beroendevårdskliniken beskriver bättre den verksamhet som bedrivs. Missbrukarvården fokuserar inte enbart på drogproblem, utan servicen omfattar också andra typer av beroendeproblematik. Beroendevården koncentreras på öppna vården och specialisering av olika typer av beroende. Köptjänster i form av anstaltsrehabilitering begränsas till kortvariga vårdperioder. Beroendevårdskliniken som för två år sedan tvingades flytta till Storgatan 10 p.g.a. mögelproblem, har nu nya problem med inomhusluften. Dagcentret i Skata utgör lågtröskelservice med läkare, sjukskötare och gruppverksamhet. Föreningsbaserade dagcentren Hyddan i Nykarleby och Pingstkyrkan i Jakobstad är lågtröskelservice som kompletterar den kommunala servicen. Den nybyggda missbrukarenheten vid Permovägen 32 med 17 serviceboendeplatser och 7 stödbostäder uppfyller de nationella kraven på standard och svarar på behovet av bostäder för personer med långvarig missbrukarproblematik. Enheten tas i bruk i september 2015. Bedrivandet av verksamheten upphandlas. Frälsningsarmén fortsätter att bedriva verksamheten till och med 31.8.2016. Stor ökning av hyreskostnader medför kostnadsökning av budgeten 2016. 119

Handikappomsorg Den psykiatriska öppenvården som hittills varit en del av handikappomsorgens service, omorganiseras och blir en egen enhet tillsammans med hälsovårdens psykiatriska dagavdelning och modul. Stödboendena Maya och Harmony i Jakobstad, Ankaret i Larsmo samt dagcenterverksamheterna i kommunerna (Sympati, Träffen, Lillhaga) samt arbetsverksamhet och köptjänster för serviceboende överförs till den nya enheten. Psykiatriska öppenvården bildar en helhet som bättre samverkar kring behoven. Boende med personal nattetid finns endast som köptjänst, vilket ökar köptjänstbehovet för personer som är i behov av dygnet runt-trygghet. Psykiatriska anstalter skär ner på platser och detta ökar trycket på boendeservice. Neuropsykiatriska boendeenheten vid Radiovägen 15 fortsätter att utvecklas, men saknar närledare. Tillfälliga lösningar för ledarskapet måste ersättas med t.ex. teamledare. Boendeenheten har nu fyra klientlägenheter samt en personalbostad. I september 2015 upphör bemanning nattetid, vilket frigör resurser till effektiverad handledning även utanför boendeenheten. Ett självständigt boende med handledning av personal i egen regi är en förmånligare lösning än köptjänster. Kevakoti verkar fortsättningsvis i tillfälliga utrymmen vid Folkhälsan Östanlid. Inget beslut om vad staden tänker med fastigheten vid Radiovägen har fattats. Servicehandledning och tvärsektoriellt samarbete utvecklas i samarbete med äldreomsorgen. Såväl handikappomsorg, äldreomsorg som psykiatri har många gemensamma kontaktytor som kan effektiveras. Den nya boendeenheten och arbetscentralen för finskspråkiga utvecklingsstörda och handikappade i Kivilös har tagits i bruk i september 2015. Verksamhet och personal vid Toimintakeskus har överförts till Eskoo. Verksamheten blir köptjänst. Eskoos boendeenhet för personer med autismspektra har flyttat till den nya boendeenheten, som totalt har 14 platser samt en intervallplats. Ett tillskott om nio nya boendeplatser märks som kostnadsökning i budgeten för år 2016. Köptjänster för intervallvård från Karleby har avslutats. Inom färdtjänsten tas ett system med GPS-koordinater i bruk, vilket möjliggör granskning av destination för enskilda färdtjänstresor. Handikappservicens utveckling och fördelning av arbetsuppgifter kräver att socialarbetare och socialhandledare administrativt finns på ett ställe, vilket förstärker stödet till personalen. Det praktiska fältarbetet sker i respektive kommun. Familjeservicecentral Utvecklingen av barnskyddet fortsätter. För att göra arbetet mera hanterbart indelas barnskyddet i 1) utredningsteam 2) öppen vård 3) placering/eftervård. Verkställandet av indelningen kräver att barnskyddspersonalen (enhetschef, socialarbetare, socialhandledare, familjehandledare och ledande familjehandledare) för samarbetsområdet fysiskt har gemensamma arbetsutrymmen. Det här möjliggör att personalen dels kan specialisera sig och öka kunnandet inom ett smalare område samt dels upprätthålla kontakt sinsemellan. Klientarbetet görs på fältet i klienternas hem eller som möten i respektive kommun. Förebyggande barnskyddsarbete utvecklas med bedömning av servicebehov samt team för familjearbete och förebyggande stödfamiljsverksamhet i samverkan med övrig personal i kommunerna, dvs. hälsovårdare, skolkuratorer, dagvårdspersonal, ungdomsarbetare m.fl. Barnatillsyningen står inför förändringar fr.o.m. 1.1.2016 då klara faderskapsärenden börjar skötas direkt av hälsovårdarna vid rådgivningarna. Detta förutsätter nya rutiner och mera samarbete med hälsovårdarna. 120

Vuxensocialarbete Det grundläggande utkomststödet överförs fr.o.m. 1.1.2017 till Folkpensionsanstalten. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet blir kvar inom vuxensocialarbetet, men kommer att utgöra endast en bråkdel av nuvarande arbete. Förändringen kommer att medföra utrymme för utveckling av socialt arbete och nya arbetssätt. En ny arbetsmodell utarbetas både vad gäller personalresurser och arbetsuppgifter. Ännu under år 2016 kommer resurserna inom vuxensocialarbetet att finnas huvudsakligen på utkomststödet. Samarbete med arbets- och näringsbyrån, Intro, rehabiliterande arbetsverksamhet, hälsooch sjukvård, missbrukarvård. Samarbetsmodell med Folkpensionsanstalten utarbetas på nationell nivå. Integrationsenheten Från 1.1.2016 verkställs planerna på att integrationsenheten (Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby) överförs som en enhet underlydande stadsstyrelsen och centralförvaltningen i Jakobstad. Kommunerna fattar under hösten 2015 beslut om godkännande av överföring. Den fysiska placeringen flyttas från stadshuset till mer ändamålsenliga utrymmen för att bättre synliggöra verksamheten. Personalresurserna överförs enligt överenskommelse. Integrationsservicen förbättras och omfattar alla invandrare. Integrationsarbetets målsättning är att utveckla servicen i initialskedet, ge lättillgänglig information, göra upp planer för integrering, identifiera behov, erbjuda personlig handledning, följa upp integrationsprocessen. Under verksamhetsåret fortsätter utvecklandet av sektoröverskridande samarbete med andra myndigheter, föreningar och församlingar. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Årsverken 101,2 102,2 110 Budgeterade 90 93,56 102,13 105,3 97,28 tjänster och befattningar EP -17 EP -18 121

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Kvalitetserkännande för SHQS kvalitetssystem Extern auditering 2016 Åtgärda utvecklingsbehoven som framkommer i de interna auditeringarna hösten 2015. Utveckla klientresponsen Uppnå lagstadgade behandlingstider inom barnskydd, utkomststöd och handikappservice Enkäter Statistik över behandlingstider. Antal klienter/socialarbetare. Utarbeta och genomföra enkäter under år 2016. Hanterbar arbetsmängd. Förändring av arbetssätt. Rätt registrering av klientärenden. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Välmående personal som trivs i arbetet, har kunnande och hanterbar arbetsmängd. Antal sjukdagar. Välmåendeundersökning. Låg personalomsättning. Rekrytering av behörig personal. Antal klienter/socialarbetare. Tydliga arbetsuppgifter och arbetsprocesser. Dialog, stöd förman personal och resultatområdeschef enhetsansvarig. Utvecklingssamtal 122

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Ändamålsenlig och tydlig dokumentation Uppgjorda, uppdaterade klientplaner Fungerande processer inom socialomsorgen Fungerande bedömning av klienternas servicebehov i enlighet med socialvårdsl Arbetsmodell för vuxensocialarbete samt kompletterande och förebyggande utkomststöd fr.o.m. 1.1.2017 Val av serviceproducent till missbrukarboendet Ta i bruk personlig budgetering inom handikappservicen Stickprov av dokumentation och klientplaner Uppgjorda processbeskrivningar för olika delområden Klienterna får servicebehovet bedömt Arbetsmetoder/samarbete Behandling av kompletterande och förebyggande utkomststöd Offerter Genomförda personliga budgeteringar Utbildning i dokumentering Direktiv för dokumentering Hanterbar arbetssituation som möjliggör dokumentering Arbetet med processbeskrivningar fortsätter i respektive enhet Utarbeta modell för bedömning av servicebehovet/sektoröverskridande samarbete. Resurser? Utarbeta modell för fördelning av arbetsuppgifter socialarbetare/ socialhandledare/förmånshandläggare Upphandlingen färdigställs hösten 2015 Anslag för köp av serviceproduktion Projektsamarbete med Eskoo Personalutbildning inom ramen för projektet 123

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Omstrukturering och effektivering av resurser inom barnskyddet Ny enhet för psykiatriska öppenvården Förbättrad servicehelhet för psyk.klienter Möjliggöra personalens arbetsbörda vid psykiatriska stödboendet Maya p.g.a. utökat platsantal (8 ->15) samt förbättra klienternas matvanor. Handikappservicens socialarbetare, socialhandledare och kanslister finns administrativt på samma ställe Utvecklande och ledande av verksamheten vid stödboendet Radiovägen 15 Fakturering, uppföljning av serviceavgifter och hyror vid missbrukarboendet Permov. 32 Nöjdare kunder och personal Effektiverad användning och uppföljning av psyk.raimätare inom hela öppenvården Personalen hinner bättre med klienterna. Klienternas matvanor förbättras. Omfördelning av arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt Förstärkt personalstöd Effektiverad fältverksamhet; förutom service till stödboendet utöka fältservice till klienter i eget hem. Fakturerade avgifter Uppföljning av intäkter Stöd från beslutsfattare Gemensam budget Personalen jobbar över kommungränserna Utökat sektoröverskridande samarbete Behov av 1 socialhandledartjänst Upphandling av köptjänster inom barnskyddet Psykiatriska öppenvården inom handikappomsorgen (koordinering, dagcenter, stödboenden, arbetsverksamhet, köptjänster) överförs till ny enhet senast 1.3.2016. Beslut för verkställighet En tilläggspersonal 60 % arbetstid Egen lunchtillredning, köptjänst avslutas Socialarbetaren i Pedersöre samt socialarbetaren och kanslisten i Nykarleby har sin fysiska arbetspunkt på samma ställe som de övriga. Fältarbetet sker i kommunerna Egen teamledare: Ombilda ledig närvårdarbefattning 75 % till socialhandledare. Nattövervakning upphör okt. 2015 Utöka arbetstid för närvårdare vid Beroendevårdskliniken 70 % -> 100 % 124

PRESTATIONER / NYCKELTAL Förverkligad Förverkligad Bokslut Budget Plan HANDIKAPPOMSORG 31.7.2014 31.7.2015 2014 2015 2016 Psyk.dagcenter besök 4 200 4 588 5 661 5700 hembesök 314 312 395 400 konsultativa telefonsamtal 576 524 1 014 1000 Handikappade som beviljats assistans antal personer 64 73 69 61 78 antal timmar 24 079 28 167 42 759 40 700 47 000 Stöd för närståendevård, antal 0 64 år 97 95 98 112 98 Egna serviceboenden, vårddagar 7 420 8 295 13 094 14200 Serviceboenden köptjänster, platser/vårddygn 120 124 124 122 125/45625 Anstaltsvård köptjänster, platser/vårddygn 9 5 7 7 5/1825 Arbetsverksamhet köptjänster, dagar Kårkulla (+Eskoo) 13 434 27 090 30000 Toimintakeskus, egen verks., dagar 1 700 1 576 3 519 0 Färdtjänsttagare enligt HandikappserviceL 860 870 Färdtjänsttagare enligt SocialvårdsL 75 FAMILJESERVICECENTRAL Antal barnskyddsanmälningar 427 423 759 635 750 Barn i anstaltsvård/yrkesmässigt familjehem 22 34 24 18 25 Barn i familjevård (fosterhem) 32 24 30 33 30 Barnskydd inom öppna vården 416 414 435 460 400 Antal barn med förebyggande stödfamiljsverksamhet, inte barnskydd Familjer som fått familjearbete Antal fastställda vårdnadsavtal 126 140 176 173 178 Antal utlåtanden till domstol i vårdnadstvister VUXENSOCIALARBETE Hushåll som lyft grundläggande utkomststöd 808 855 959 910 950 Hushåll som lyft kompletterande utkomststöd 259 280 Hushåll som lyft förebyggande utkomststöd 43 50 MISSBRUKARVÅRD Beroendevårdskliniken antal klienter 203 282 306 2 079 305 antal besök 2 606 3 975 5 844 5 300 5800 Rehabiliteringsvård köptjänst, vårddygn 246 440 564 720 500 125

Chef för miljöhälsovården: RESULTATOMRÅDE: Marit Björkstrand Miljöhälsovården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Arbetsuppgifterna är till stor del myndighetsövervakning och styrs av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och Regionförvaltningsverket. Hälsoinspektionen: Inom hälsoinspektionen är nationellt flera stora förändringar på gång. För att göra tillsynen av livsmedelslokaler i landet mer enhetlig har OIVA-systemet införts gradvis med början år 2013. Från 2016 kommer alla livsmedelslokaler att höra till OIVA. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för miljöhälsovården för åren 2015 2019 finns följande förändringsområden: All tillsyn ska vara riskbaserad, effektivt fokuserad och tillsynen ska göras mer synlig. Kostnaderna för tillsynen ska tas ut i form av årsavgifter. För livsmedelstillsynen är det tänkt att detta ska påbörjas år 2016. Vissa objekt ska övervakas endast när verksamheten inleds och vid klagomål. Byråkratin ska minskas genom att en del godkännandeförfaranden ändras till enbart anmälningsförfaranden. För registrering och uppföljning av verksamheten ska de centrala datasystemen (KUTI, YHTI och VYHA) användas. Dessa fungerar inte ännu optimalt och kommer även år 2016 att kräva betydande arbetsinsatser. Kvalitetsarbetet fortsätter och med hjälp av Lean-principer försöker hälsoinspektionen höja förverkligandegraden av den planerade tillsynen. Veterinärvården: Från år 2016 är veterinärvården ett enda kostnadsställe och utgifterna mellan kommunerna fördelas enligt 50 % på basen av antalet kommuninvånare och 50 % på basen av hur kommuninvånarna använt våra veterinärtjänster. De praktiserande veterinärerna finns i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Vården av smådjur styrs rätt långt till mottagningen i Jakobstad och veterinärerna i Bennäs och Nykarleby sköter främst nyttodjuren i området. 126

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektion och veterinärvård: En trygg och hälsosam livsmiljö för samarbetsområdets alla invånare och djur Kvalitetserkännande enligt SHQS Tillsynsplanerna förverkligas till 70 % De föreslagna åtgärderna vid den interna auditeringen och självbedömningen utförs. Tillsynsplanerna är riskbaserade enligt centralmyndigheternas rekommendationer/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer, veterinärer. Utvecklingsförslagen följs systematiskt upp via egna kvalitetsmöten/chefen för miljöhälsovård. Beslut och handläggningar som gäller våra kunder sker inom rimlig tid. Beslut bör göras inom 60 dagar. Handläggningar bör göras inom 14 dagar. Behandlingen av beslut och handläggningar prioriteras/ hälsoinspektörer, veterinärer. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Se personalförvaltning 127

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektionen: Arbetet utförs enligt den årliga tillsynsplanen (planerad verksamhet) samt resurser avsätts även för oplanerad verksamhet. De tillgängliga resurserna beaktas i arbetsplanerna. Veterinärvård: Jour dygnet runt samt icke-akuta fall inom en vecka Det totala antalet prestationer och använda dagsverken på samma nivå som tidigare 60 70% av befintliga dagsverken är bokförda i dataprogrammet. Möjlighet till telefonkontakt vid akuta fall dygnet runt Tidsbeställningen följs med Personliga tillsynsplaner uppgörs realistiskt och uppföljning sker var tredje månad samt i samband med delårsrapporter/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer. Jourlistor uppgörs i god tid för att säkerställa att jouren fungerar/chefen för miljöhälsovård, kanslist, veterinärer. Arbetet planeras så att någon av områdets tre veterinärer kan ta emot patienterna inom utsatt tid/veterinärer. 128

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektionen: Specialiseringen av arbetsuppgifterna blir dokumenterad. Kundavgifter som motsvarar arbetsprestationerna Hälsoinspektion och veterinärvård: Inga budgetöverskridningar Skriftliga beskrivningar av arbetsuppgifterna för varje hälsoinspektör finns tillgängliga. Inkomsterna från prestationer täcker minst 12 % av utgifterna. Använda budgetmedel hålls inom godkänd budget Via utvecklingssamtal och palavrar diskuteras en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer Uppföljning av inkomster från utförda prestationer samt en årlig justering av taxan/chefen för miljöhälsovård Månatlig uppföljning av budgetutfallet/ chefen för miljöhälsovård 129

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Hälsoinspektionen: Inspektioner 986 894 766 900 900 900 900 Provtagningar 465 427 361 470 430 430 430 Utlåtanden 157 197 167 150 160 160 160 Beslut/handläggning 137 112 92 110 110 110 110 Övrigt 496 457 484 500 550 550 550 Prestationer totalt 2241 2087 1870 2130 2150 2150 2150 Tillsynsplanens 47 % 48 % 48 % 60 % 70 % 70 % 70 % förverkligandegrad Årsverken 7,3 6,8 6,9 7,7 8,2 8,2 8,2 Budgeterade tjänster och befattningar 7,7 7,7 7,7 7,7 8,2 Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Veterinärvård: Sjukbesök, tjänstetid 1305 1648 1643 1800 1600 1600 1600 Smådjursbesök, tjänstetid 835 1529 1807 1500 1800 1800 1800 Hälsovårdsbesök 257 294 299 300 300 300 300 Sjukbesök, jourtid 612 442 393 400 400 400 400 Smådjursbesök, jourtid 274 215 209 200 200 200 200 Djurskyddsbesök 52 80 107 100 100 100 100 Prestationer totalt 3335 4208 4458 4300 4400 4400 4400 Årsverken 2,6 4,2 4,5 5,0 5,3 5,3 5,3 Budgeterade tjänster och befattningar 4 3,825 5 5 5,3 130

AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef: Johan Hassel VERKSAMHETSOMRÅDE: Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Vetil och Vörå (Oravais). Staden Jakobstad är värdkommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35 38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 förväntas inga större förändringar i verksamhetsmiljön. Lagändringar som träder i kraft 2016 saknar inverkan på avfallsnämndens verksamhet. 131

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Avfallsnämnden strävar till att Miniminivån är att uppfylla kommuninvånarna ska ha de lagstadgade kraven. tillgång till kvalitativ kommunal Realistisk nivå är en avfallsservice med rimliga konstant utveckling av den kostnader. befintliga avfallsservicen för Mäts enligt servicegraden i kommuninvånarna. förhållande till de kommunala Maximinivån för tillgång och avfallsavgifterna. kvalitet kan inte uppnås utan ansenligt höga höjningar av kommunala avfallsavgifter. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalen sköter åligganden Miniminivån är att bibehålla som är stadgade i nämndens nuvarande nivå. Realistisk instruktion för personalen utan nivå är en förbättring av de att motivationen och trivseln nuvarande arbetsrutinerna äventyras. Personalen ska och den fysiska uppfatta arbetsuppgifterna som arbetsomgivningen. meningsfulla och viktiga samt Maximinivån för målinriktat uppmuntras till att utveckla sig och bra ledarskap kan inte själva inom ramen för tilldelade fastställas, eftersom den arbetsuppgifter. alltid bör vara optimal. Mätare: Den allmänna arbetstrivseln återspeglas i sjukfrånvaron. Sätt att förverkliga Ansvarig Utöva verksamheten enligt lagstiftarens och de lokala avfallspolitiska linjedragningarna. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd. Sätt att förverkliga Ansvarig Ansvarig: avfallshanteringschefen 132 Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckla förutsättningarna för Miniminivån är att uppfylla förbättrade de lagstadgade kraven på avfallshanteringstjänter på kommunal avfallsservice. verksamhetsområdet. Mätare: Realistisk nivå är att utveckla Nöjda kommuninvånare och servicen tillsammans med övriga målgrupper samarbetspartnerna. Maximinivån är att fastslå en egen servicestrategi med hög ambitionsnivå. Sätt att förverkliga Ansvarig Beslutsfattande som är enhetligt med de strategiska målsättningarna. Ansvarig: Medlemskommunerna Utvärdering (Bokslut) 133

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 3 3 3 3 3 3 3 134

AFFÄRSVERK Jakobstads Vatten 135

DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde strävar verket att sköta vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis rätt osäkra. Efterfrågan på nya tomter har minskat. Behovet att bygga ut ledningsnäten är mindre än tidigare år. Behovet att sanera ledningsnäten har inte minskat. Det finns även behov av att sanera och förnya verkets övriga anläggningar och anordningar. Det interkommunala förbindelse- och överföringsledningssystemet förutsätter också satsningar. För denna del är vi redan två år försenade från den tidtabell som Åminne vattenverks miljötillstånd har angett oss, t.o.m. dess förlängning. Miljötillståndet för Åminne vattenverk förutsatte åtgärder beträffande hantering av spolvatten från verkets flotationsenheter redan före utgången av 2012. Vi fick 3 års tilläggstid för åtgärden eller till utgången av 2015. Avsikten var att leda spolvattnet till Alheda reningsverk för behandling i det interkommunala överföringsavloppet. Projektet har försenats i väntan på statsfinansiering. Nu är det ändå i gång och skall slutföras under år 2016 för överföringsavloppets del. I slutet av år 2013 fick vi regionförvaltningsverkets beslut angående miljötillstånd för Alheda reningsverk. Med anledning av besväret vann beslutet laga kraft först i juli månad 2015 efter att ha gått via både Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsstolen. Ingendera instansen medförde ändring till det ursprungliga utslaget av regionförvaltningsverket. Med stöd av EU- och statsfinansiering har en plan utarbetats för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Tillståndsansökan är ännu under arbete. Projektet är viktigt för säkerställande av stadens vattenförsörjning. Efter en lång väntan trädde revideringen av vattentjänstlagen och markanvändnings- och bygglagen i kraft fr.o.m. 1.9.2014. Ändringen av vattentjänstlagen innehåller en hel del preciseringar, skärpningar och även vissa lättnader gällande vattentjänstverksamheten. Den kanske mest märkbara revideringen är den, att avledande av dagvatten inte längre hör till vattentjänster och således inte heller nödvändigtvis till vattentjänstverkets verksamhet. Vattentjänstlagen gäller nog avledande av dagvatten till de delar som vattentjänstverket ombesörjer densamma. Vattentjänster och avledande av dagvattnet har definierats skilt i vattentjänstlagen och, eftersom vattentjänstverken i alla samhällen inte ombesörjer avledande av dagvatten, har man intagit i markanvändnings- och bygglagen nödvändiga stadganden gällande dagvattenhantering. En ökning av fakturerbara vatten- och avloppsmängder är inte att vänta under planperioden. Inkomsterna måste hur som helst säkerställas genom att granska avgifterna enligt behov. 136

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Vattnets kvalitet Kvalitetskrav och rekommendationer (SHM 461/2000 och 442/2014) Sätt att förverkliga Ansvarig Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Utvärdering (Bokslut) Avbrott i vattenleveranser Störningar i avloppets funktion Positiv utveckling Positiv utveckling Registrering av kundrespons, planeringsenheten PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig min - real max Arbetsplatsmöten 8 gånger/år vd, förman Utvärdering (Bokslut) Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Mängd och inriktning av Yrkesinriktad 1 2 dagar/år personalskolning Sätt att förverkliga Ansvarig vd, förmannen Utvärdering (Bokslut) 137

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Sätt att förverkliga Ansvarig Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % Vattentjänstverkens avgifter, vvf:s rapporter, vd Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Investeringars inkomstfinansiering Större än 100 % under en 10 års period Sätt att förverkliga Ansvarig Bokslut, vd Utvärdering (Bokslut) 138

NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal BS -13 BS -14 BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 Inpumpat vatten, 1 000 m 3 Fakturerat vatten, 1.000 m 3 - eget område - andra verk 1 989 1 648 1 534 113 2 098 1 661 1 551 110 2 200 1 680 1 540 140 2 200 1 620 1 500 120 2 200 1 620 1 500 120 2 200 1 620 1 500 120 Renat avl.vatten, 1 000 m 3 Fakturerat avl.vatten, 1.000 m 3 - eget område - andra verk 3 249 1 445 860 1 462 800 1 450 800 1 410 800 1 410 800 1 410 800 Längden på vattenledn.nätet, m 202 159 202 500 203 000 203 300 203 600 204 000 Längden på avl.ledn.nätet, m 210 038 210 403 212 000 221 800 222 000 222 500 Vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät Vatten- och avloppsavgift sammanlagt, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät 1,85/2,38 1,46/2,04 2,01/2,66 2,35/2,96 3,86/5,04 3,81/5,00 3 461 1,92/2,45 1,51/2,13 2,10/2,75 2,51/3,21 4,02/5,20 4,03/5,38 3 100 1,92/2,45 1,58/1,76 2,10/2,75 2,59/3,36 4,02/5,20 4,18/4,56 Årsverken, st. 27,8 28,7 30 31 31 31 Mervärdesskatt ingår i avgifterna, avgiftsjämförelsen från vattenverksföreningens enkäter 1.2.2013 2015 3 100 3 100 3 100 DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -13 BS -14 BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 omsättning 6 433 6 484 6 848 6 950 7 008 7060 intäkter sammanlagt 6 484 6 506 6 895 6 981 7 049 7 101 material o tjänster - 2 073-2 111-2 264-2 009-2 109-2 208 personalkostnader - 1 532-1 544-1 679-1 314-1 354-1 382 avskrivningar o värdeminskn - 1 091-1 118-1 140-1 180-1 230-1 250 rörelsens övriga kostnader - 95-352 -261-176 - 189-196 överföringsposter - 48-48 -48-48 -48-48 admin. utg. -637-644 - 658 rörelseöverskott/-underskott 1 645 1 334 1 552 1 617 1 474 1 358 finansiella intäkter/kostnader - 670-669 - 684-673 -672-671 över-/underskott 975 665 868 944 802 687 För driftsekonomins del är förslaget till budget och ekonomiplan så måttligt som är möjligt. Personalkostnaderna ökar dock med tre personer, när lagerförvaltare och lagerarbetare övergår till våra arbetstagare i samband med överföring av rörlagret, och en serviceman anställs till Åminne vattenverk. Antalet arbetstagare är då 31, varav två arbetar på deltid. Även hyror för verksamhetsutrymmen ökar när alla till vårt förfogande avsedda utrymmen blir klara. Driftskostnaderna för Åminne vattenverk ökar under planperioden när överföringsavloppet med pumpstationerna från vattenverket till reningsverket blir färdig och spolvatten från flotationsenheterna, som idag leds till ån, kan ledas till reningsverket. För övriga delar uppskattas ökningen av verksamhetskostnaderna åtminstone i början vara låg. För år 2015 föreslogs inga höjningar av avgifterna. För år 2016 ska det bli höjningar åtminstone av grund- och bruksavgifter, sannolikt även av övriga avgifter senast för ekonomiplaneåren 2017 och 2018. 139

Avkastningskravet är detsamma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet, dvs. 671 790 euro. INVESTERINGAR (1 000 euro) BS -13 BS -14 *BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 löpande 1 505 851 952 611 1 330 1 290 sanering 989 368 473 441 840 700 nybyggnad 248 79 283 30 240 260 övriga löpande 269 404 196 140 250 330 särskilda 37 1 026 1 048 1 659 670 vattenanskaffning 200 300 sanering av vattentornet 906 120 ny lågvattenreservoar flotationsslamsbehandling 100 matarledn. Åminne Peders 19 270 472 130 samprojekt/eget projekt avlopp Åminne Alheda 101 336 1087 40 samprojekt/eget projekt avloppsvattenrening 440 500 500 500 inv. sammanlagt 1 556 1 879 2 208 2 659 2 000 finansieringsandelar -13-208 -664 netto 1 543 1 879 2 000 2 106 2 000 2 090 * BU -15 enligt dispositionsplanen DJV 8.10.2015 Förklaringar: löpande investeringar Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten är Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand, Kivilös. Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; under planperioden följande områden: Lappfjärden, Norråkern, Björnviken, Fårholmen osv. Övriga löpande investeringar = bl.a. underhållande investeringar vid reningsverk, pumpstationer samt fordon och maskiner. särskilda investeringar Vattenanskaffning = driftsäkerhet = ibruktagning av egna grundvattenresurser, tillståndsprocessen för området sätts igång 2015. Byggande av en ny lågvattenreservoar är nödvändigt för att säkerställa stadens vattenförsörjning vid allvarliga störningar. Den nuvarande reservoarens kapacitet räcker för stadens behov under 2 3 timmar. Åminne Peders matarledning och Åminne Alheda avlopp är en del av det regionala samprojektet som man har sökt och erhållit statsfinansiering för. För vår del påskyndas projektet av bestämmelserna i Åminne vattenverks miljötillstånd, gällande hantering av spolvatten, samt utvecklande av Granholmens och Pirilö industriområden. Avloppsreningsverket = bestämmelserna i miljötillståndet för Alheda reningsverk förutsätter renovering av verket samt effektivering av behandlingen, fastän det egentliga kvävereduceringskravet för verket inte kom. 140

KONCERNBOLAG Bolag: Jakobstads Hamn Ab Verksamhetsidé: Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa i en infrastruktur och service som motsvarar näringslivets behov. Strategiska målsättningar: Verksamheten ska basera sig på kundernas transportbehov. Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur. Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. Verksamheten ska utvecklas via samverkan mellan hamnen, kunder och hamnens serviceproducenter. Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: En svag period inom den världsomspännande ekonomin med flera år av en negativ trend beträffande ekonomins tillväxt har naturligtvis återspeglat sig i de varumängder som hanteras i hamnarna. Hamnarna kan dock inte betraktas som en enhetlig grupp. Hur stort bortfall de olika hamnarna har haft beror på vilka varuslag som respektive hamn har som sin specialitet. För Jakobstads del är det importen av råvirke och biobränsle för energiproduktionen som har minskat. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad, som nu har ett seglingsdjup på 11 meter, skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. Målsättningar 2016 2018: Att få hamnens nuvarande kunder att använda Jakobstads Hamn i större utsträckning än hittills Att vinna nya kunder som kan dra nytta av vår nya farled inom ramen också för nya varusegment Att saluföra Jakobstads hamn som en logistisk knutpunkt med ypperliga förbindelser både till lands (nya hamnvägen 2016) per järnväg(elektrifiering av järnvägen ner till hamnen2016) och per flyg. Att öka omsättningen med 15 % jämfört med 2015 Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: till hamnen (1000 ) Sanering av cementkajen 540 Underhållsinvesteringar 2016 100 Elektrifiering av järnvägen 2016 2017 200 141

Bolag: Jakobstads Företagsfastigheter Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs-, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt att hyra ut, bygga, låta bygga och utveckla ovannämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malmtomten, som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, är utarrenderad till staden för att användas som parkeringsplats. På sikt avses att tomten ska säljas och bebyggas. Målsättningar 2016 2018: Parkeringen på tomten beräknas fortsätta år 2016. Efter detta torde tomten kunna säljas. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: Inga väsentliga investeringar. 142

Bolag: Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har bl.a. missbrukarboendet på Permovägen 32 och Keva-Paja färdigställts. Dessutom har fastighetsservicen för samtliga objekt konkurrensutsatts. Målsättningar 2016 2018: Att utveckla fastigheterna och vartefter minska renoveringsunderskottet. Att utveckla och optimera organisationen, bl.a. genom långsiktiga samarbetspartner och leverantörer. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: Samtliga investeringar förverkligas med egna medel. Rivning av Jakolosas C-hus, fasadrenovering av Jakobs källa, samt eventuell utveckling av Andante. 143

Bolag: Fastighets Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta studiebostäder, Sockenvägen 3 5. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har företagssaneringen avslutats. Målsättningar 2016 2018: Snarast bör beslut tas om bolagets fortsatta verksamhetsförutsättningar. Detta görs i samråd med Statens Bostadsfond (ARA) och statskontoret. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: Inga investeringar har planerats för perioden. 144

Bolag: Jakobstads Energi Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. Målsättningar 2016-2018: I enlighet med verksamhetsidén. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016-2018: Investeringar i Perhonjoki och Katternö Kraft : 2016 413.300 euro 2017 184.900 euro 2018 210.600 euro Finansiering med dividend- och andra intäkter och vid behov beviljad checkkredit i bank. 145

INVESTERINGAR 146