-2, STST :00

Transkript

1 -2, STST :00 Möteskallelse Måndagen den 28 november 2016 kl i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Peter Boström, ordförande Michael Östman Ulla Hellén, I viceordförande Pentti Silvennoinen Jarmo Ittonen, II viceordförande Anna-Maija Lyyra Mona Vikström Bo Forsman Kenneth Holmgård Marcus Suojoki Maria Lunabba Annica Haldin Owe Sjölund Brita Brännbacka-Brunell Ulrika Rönnback Bjarne Kull Kari Koskela Mervi Rantala Tua Mäenpää Kurt Hellstrand Eero Luomala Marita Salmu Övriga deltagare Kristina Stenman, stadsdirektör Milla Kallioinen, stadssekreterare Anne Ekstrand, stadsjurist Anna-Maja Henriksson, stadsfullmäktiges ordförande Richard Sjölund, stadsfullmäktiges I viceordförande Markus Karlsson, stadsfullmäktiges II viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

2 366, STST :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 367, STST :00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet fredagen den 2 december Stadsdirektören: Stadsstyrelsen utser Ulla Hellén och Owe Sjölund till protokolljusterare.

4 368, STST :00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Flyttningen till Sverige ökar vad är det som händer? Tidigare i höst publicerade tankesmedjan Magma en rapport med färska siffror om finlandssvenskarnas utflyttning från landet. Resultaten visade på en ökande migration till Sverige, speciellt de två senaste åren 2014 och Är det något nytt som händer? Vad betyder det för de svenskspråkiga regionerna i Finland? Tankesmedjan Magma och Migrationsinstitutet/Centret för Svenskfinland arrangerar ett seminarium om de svenskspråkigas utflyttning till Sverige. onsdagen kl i Rotundan på Campus Allegro, Köpmansgatan 10, Jakobstad Samtalet leds av Bo Kronqvist, styrelseordförande för förlaget Scriptum Anmäl dig till seminariet här Terhi Päivärinta är finska arbetarinstitutets föreläsningsgäst torsdag 1.12 kl i Campus/Rotunda Det är önskvärt att tjänstemän inom bildningsväsendet, beslutsfattare och lärare kommer och lyssnar på henne Päivärinta talar bl.a. om bildningstjänsternas betydelse i den nya kommunstrategin. Ingen förhandsanmälan. Styrelsen för Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy har valt Åsa Björkman till verkställande direktör. Hon tillträder sin tjänst Dnr 842/2016 Tekniska nämnden: beslut om beviljande av undantag åt Snellmans Köttförädling Ab för byggande av bullerhinder. Dnr 1016/2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten: beslut om avslag på Kaj Lillkålls ansökan om undantag för byggande av fritidsbostad på lägenheten RNr i Björnviken, Jakobstad. Handlingarna finns till påseende i stadskansliet.

5 368, STST :00 Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.

6 369, STST :00 CFV: 49/2016 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadssekreteraren: Enligt 51 i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från bildningsnämndens sammanträde och tekniska nämndens sammanträde finns till påseende på sammanträdet, samt på Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta något av de ärenden som det fattats beslut om på bildningsnämndens sammanträde och tekniska nämndens sammanträde

7 370, STST :00 CFV: 835/2016 HÅKAN FORSS: ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN FÖRTROENDEUPPDRAG Stst Anhållan: Bilaga 324 Stadssekreteraren: Håkan Forss anhåller om befrielse från sina förtroendeuppdrag efter att ha blivit vald till verkställande direktör för Jakobstads Alerte Ab. Forss har varit ersättare i stadsfullmäktige och ordinarie medlem i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt ordförande i bildningsnämndens idrottssektion. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige beviljar Håkan Forss befrielse från sina uppgifter som ersättare i stadsfullmäktige och ordinarie medlem i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt i bildningsnämndens idrottssektion samt väljer en medlem i bildningsnämnden och i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt väljer en medlem och ordförande för bildningsnämndens idrottssektion. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Anhållan: Bilaga 84 Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige: - beviljar Håkan Forss befrielse från sina uppgifter som ersättare i stadsfullmäktige och ordinarie medlem i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt i bildningsnämndens idrottssektion samt - väljer en medlem i bildningsnämnden och i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt väljer en medlem och ordförande för bildningsnämndens idrottssektion. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag och

8 370, STST :00 CFV: 835/ beviljade Håkan Forss befrielse från sina uppgifter som ersättare i stadsfullmäktige och ordinarie medlem i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt i bildningsnämndens idrottssektion fr.o.m och - valde, på förslag av Owe Sjölund, Christer Tonberg till ny medlem i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion samt till medlem och ordförande för bildningsnämndens idrottssektion fr.o.m Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Håkan Forss, Christer Tonberg, bildningsnämnden samt bildningsnämndens svenskspråkiga sektion och idrottssektion om stadsfullmäktiges beslut.

9 371, STST :00 CFV: 278/2015 FULLMÄKTIG EIJA VÄHÄSÖYRINKI M.FL.: MOTION OM ATT SÄTTA LÄTTRAFIK- LEDERNA I JAKOBSTAD I ÄNDAMÅLSENLIGT SKICK Stfm Motionen: Bilaga 20 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motionen: Bilaga 130 Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen sänder motionen till tekniska nämnden för utlåtande. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. TN Motionen: Bilaga 77 A Cykelleder: Bilaga 77 B Presentation: Bilaga 77 C Terhi Luukkonens framställning: Bilaga 77 D Beredning: Ben Griep, Harri Kotimäki, Stadens kontaktperson för cyklande: Lägesöversikt med anledning av fullmäktig Eija Vähäsöyrinki m.fl.:s motion om att sätta lättrafiklederna i Jakobstad i ändamålsenligt skick

10 371, STST :00 CFV: 278/2015 Stadsstyrelsen beslutade , 232, att staden Jakobstad ansluter sig som medlem i nätverket för cykelkommuner, Pyöräilykuntien verkosto ry, och ger centralen för tekniska tjänster i uppdrag att utse en kontaktperson för staden. Som kontaktperson utnämndes undertecknad, byråarkitekt Ben Griep. Konsekvenserna av medlemskapet i nätverket för cykelkommuner rf har närmast inskränkt sig till att stadens kontaktperson har deltagit i nätverkets årsmöten med tillhörande seminarier. Nätverkets verkställande direktör Matti Hirvonen besökte personligen Jakobstad och bekantade sig med de lokala förhållandena. Som stadens kontaktperson lyckades jag i samband med besöket samla lokala nyckelpersoner till något slags konstituerande möte, som likväl inte ledde till någon bestående verksamhet i fortsättningen. Det har gått tre år sedan stadsstyrelsen beslutade att staden ansluter sig till nätverket för cykelkommuner, och vi torde kunna konstatera att beslutet inte har haft önskad verkan när det gäller att främja vardagscyklandet i staden. Det här betyder visserligen inte att ingenting sker i den här frågan. Centralen för tekniska tjänster sköter och förbättrar hela tiden infrastrukturen för lättrafik som en del av sin dagliga arbetsuppgift. Likaså främjar säkert övriga förvaltningsenheter cyklandet i vardagen i samband med sina egna rutinuppgifter. Det här är i och för sig en bra metod och så ska vi göra i fortsättningen också. Med den här metoden uppnår man likväl resultat, när det gäller att främja cyklande i vardagen, endast tack vare att någonting annat har satts i gång. Staden planlägger ett nytt område, bygger en ny väg eller ett nytt gatuavsnitt, sanerar en vägkorsning eller renoverar ett daghem eller en skolgård. Ingenting dras någonsin igång enbart för att främja vardagscyklande, frivilligt, utgående från de behov som finns när stadsborna vill cykla i vardagen. Det är klart att om det fortsätter så här blir Jakobstad aldrig någon cykelstad. Om Jakobstad verkligen vill gå in för att bli en cykelstad, måste staden aktivt börja kartlägga infrastrukturen för vardagscyklande, de brister och flaskhalsar som finns i verksamhetsmiljön och sedan systematiskt åtgärda dem. Som kontaktperson för cykelnätverket utarbetade jag för det här bemötandet en preliminär ruttkarta över vardagscyklande och märkte ut de delar av lederna som saknas med rött på kartan (bilaga B). Det preliminära nätverket för rutter är i stort sett samma som de gång- och cykelleder vilka framförs i stadens generalplan, alltså har stadsfullmäktige redan två gånger godkänt målsättningen, senast

11 371, STST :00 CFV: 278/2015 Som bakgrund sammanställde jag en presentation med bildserier, som ger en uppfattning om hur osammanhängande nätverket av gång- och cykelleder i Jakobstad är (bilaga C). Man ska ändå komma ihåg att ledernas blotta existens inte räcker till, utan verksamhetsmiljön för vardagscyklande bör också vara tillräckligt kvalitativ, bekväm och säker i sin helhet. Det här får man en allmän uppfattning om i Terhi Luukkonens framställning Viihtyisä, turvallinen ja hauska kaupunkitila (bilaga D). Luukkonen är forskare vid Tammerfors universitet. Kravet på kontinuitet gäller hela kedjan, som bara är så stark som sin svagaste länk. Det behövs utvecklingsarbete i skolor och daghem, inom servicesektorn (köpmän), bland stora arbetsgivare och företag osv. till utveckling av de enskilda cykelrutterna så att de bildar ett täckande nätverk av kvalitetsleder för vardagscyklande i staden. Staden skulle direkt kunna vidta åtgärder genom att välja ut de objekt på kartan (bilaga B) som först saknas och förverkliga dem inom de närmaste åren. På längre sikt behöver vi ändå ett täckande program för vardagscyklande, där utgångspunkten kartläggs kvantitativt och kvalitativt, målsättningen fastställs och tillräckliga åtgärder utvecklas. till organisering för främjande av ärendet om vardagscyklande För att få fart på ärendet om vardagscyklande måste man avstå från nuvarande tanke, som går ut på att kontaktpersonen för cykelnätverket ensam ska sätta igång ärendet. Jag föreslår en trojka, dvs. en cykelombudsman förstärkt med två stödpersoner, med följande arbetsfördelning: a) Till ny kontaktperson för vardagscyklande väljs en utåtriktad aktör/ funktionär, som kan engagera intressentgrupper och sätta i gång saker och ting, som är praktisk och har organisationsförmåga. b) Den nya kontaktpersonen bistås av en innehållsfokuserad stödperson, som vid behov stöder kontaktpersonen genom att kasta fram idéer, undersöka och fundera, diskutera och planera. Eftersom jag till mitt lynne är en eftertänksam forskare/tänkare, skulle jag gärna stå till förfogande i den rollen också i fortsättningen för att främja cykelfrågor. c) Den nya kontaktpersonen bistås dessutom av en stödperson på chefsnivå, som på basis av sin ställning kan trygga kontaktpersonens verksamhetsförutsättningar genom att få till stånd beslut, ordna resurser, öppna dörrar och bryta ett dödläge. Staden Jakobstads kontaktperson i nätverket för cykelkommuner, Ben Griep

12 371, STST :00 CFV: 278/2015 byråarkitekt Kommentar av kommunaltekniska avdelningen I trafiksäkerhetsplanen 2014 undersöktes speciellt lätta trafikledernas kontinuitet. I det åtgärdsprogram som bifogades i rapporten har hela 69 av alla 92 åtgärder som föreslås att göra med cykelleder. Kostnaderna per objekt ligger vanligen mellan några tio tusen till flera hundra tusen euro. Säkert hittar man också mindre brister som går lättare att åtgärda. I den nya idéplanen för torgets omgivning främjas ett gångbetonat centrum där cykeltrafik har en viktig roll. Vid Runebergsgatan har man även planerat nya cykelparkeringar. Cykelställningar har man senast installerat på trottoaren vid Campus Allegro. Stadens egna fastigheter förvaltas av bolag eller Centralen för interna stödtjänster. Framför Stadshuset fungerade cykelparkeringen inte och därför ordnades ställningar (även under tak) på innergården. Nästan alla platser i dessa cykelställningar är i användning. Cykelvägar prioriteras i dag så att de hör till vinterunderhållsklass 1 där åtgärdsgränsen är 3 cm snö. Underhållet önskar att bredden på cykelleder alltid skulle vara minst 3 m. Som Griep säger har man byggt ut nytt cykelledsnät alltid i samband med gatusaneringar. Objekt för sanering har valts på basen av gemensamma behov och motiveringen har då varit dåligt teknisk skick. Nybyggnad har i sin tur blivit styrd av tomtproduktion. Det är skäligt att också sätta vikt på bättre förbindelser och trafiksäkerhet. Dessa projekt skulle kräva särskilda anslag årligen ca Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att ge beredningen som sitt svar i motionen. Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst

13 371, STST :00 CFV: 278/2015 Motionen: Bilaga 309 A Cykelleder: Bilaga 309 B Presentation: Bilaga 309 C Stadssekreteraren: I fullmäktigemotionen föreslogs en förbättring av den lätta trafiken i staden samt mer cykelställningar och parkeringsplatser för cyklar i stadens centrum. Ben Griep, som är sakkunnig i fråga om stadens cykelnät, och kommunaltekniska avdelningen har gett utlåtande om motionen. Det byggs hela tiden nya cykelvägar i staden och gamla saneras allteftersom det finns anslag. Cykelvägarna hör till underhållsklass 1, dvs. de är i högsta möjliga klass. Staden Jakobstad har förstått att man genom att satsa på cykling får en bättre stadsmiljö, sparar parkeringsutrymme, pengar och miljön samt främjar stadsbornas hälsa. Hittills har åtgärderna inte varit tillräckliga till alla delar, och man kunde svara på det här behovet genom att för ändamålet tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett program för vardagscykling och ett konkret åtgärdsprogram för att göra Jakobstad till en cykelstad. I motionen önskas flera cykelställningar i staden, och det här planeras också. Som svar på frågan om cykelställningar vid stadshuset kan man ännu konstatera att det inte finns cykelställningar framför stadshuset, men på innergården finns två täckta cykelställningar och dessutom vanliga cykelställningar för sammanlagt 40 cyklar. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar godkänna ovanstående beredning som svar på motionen och beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige förklarar motionen slutbehandlad. Stadsstyrelsen beslutar dessutom ge tekniska nämnden i uppdrag att i enlighet med beredningen utse en trepersonersgrupp för cykelfrågor med uppgift att utarbeta ett omfattande program för främjande av vardagscykling samt förslag till konkreta åtgärder, som kan genomföras under de närmaste åren. Utredningen och åtgärdsprogrammet ska tillställas stadsstyrelsen senast Beslut Stadsstyrelsen:

14 371, STST :00 CFV: 278/2015 Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Motionen: Bilaga 85 A Cykelleder: Bilaga 85 B Presentation: Bilaga 85 C Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner ovanstående beredning som svar på motionen förklarar motionen slutbehandlad. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Eija Vähäsöyrinki och centralen för tekniska tjänster om stadsfullmäktiges beslut. Dessutom uppmanar stadsstyrelsen tekniska nämnden att utse en trepersonersgrupp som ska utarbeta stadens program för främjande av vardagscykling.

15 372, STST :00 CFV: 838/2016 FULLMÄKTIG JACOB STORBJÖRK M.FL.: SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL ENLIGT 17 FULLMÄKTIGES ARBETSORDNING Stst Skriftligt spörsmål: Bilaga 347 Stadssekreteraren: SDP:s fullmäktigegrupp har inlämnat ett skriftligt spörsmål enligt 17 i fullmäktiges arbetsordning. I spörsmålet kräver man svar på med vilket mandat den regionala sote-arbetsgruppen kan påstå att en total privatisering av vårdproduktionen i Jakobstadsregionen ska utredas. Social- och hälsovårdsnämnden har beslutat konkurrensutsätta sakkunnigutredningen. Stadskansliets upphandlingsenhet ansvarar för konkurrensutsättningen och processen är i det här skedet ännu oavslutad. I anbudsbegäran har man specificerat vilket innehåll man vill ha i utredningen, och det står inte på något sätt i konflikt med det beslut som stadsfullmäktige i Jakobstad fattade Stadsfullmäktige beslutade följande: Stfm Stadsstyrelsen beslutar föreslå att fullmäktige beslutar att: a. staden Jakobstad i första hand genom deltagande i den gemensamma planeringen av social- och hälsovård i landskapet Österbotten bidrar till att säkerställa en kostnadseffektiv, verkningsfull, fungerande vård för befolkningen i Jakobstad och området inom samarbetsområdet för Jakobstads social- och hälsovårdsverk. b. befullmäktiga stadsstyrelsen att under hösten 2016 ännu utreda behovet av samt för- och nackdelarna med upphandling av delar av social- och hälsovårdstjänsterna, särskilt för att utveckla styrningen av processer och kostnadsmedvetenhet inom social- och hälsovården i samarbetsområdet. c. stadsstyrelsen vid ett eventuellt upphandlingsförfarande skilt behandlar och godkänner upphandlingsdokumentet, på basen av social- och hälsovårdsnämndens förslag. d. staden Jakobstad uppmanar social- och hälsovårdsverket att i skyndsam ordning göra en utredning som kan fungera som bas för en eventuell upphandlingsprocess för produktion av tjänster inom social- och hälsovården i Jakobstadsregionen. I utredningen bör ingå en helhetssyn, inkluderande språkliga konsekvenser, över de tjänster och serviceformer som via den nuvarande organisationen på ett effektivare sätt kan erbjudas invånarna inom serviceområdet. Även förslag på utomstående parter som kan bistå med juridisk hjälp skall klarläggas i utredningen. e. utformningen av ett beslutsförslag gällande upphandling diskuteras och överenskoms mellan samarbetskommunerna varefter staden Jakobstad besluter separat om ett eventuellt upphandlingsförfarande och godkänner

16 372, STST :00 CFV: 838/2016 upphandlingens innehåll och omfattning med fullmäktigebeslut på basen av social- och hälsovårdsnämndens förslag. Beslut Stadsfullmäktige: Under diskussionen lade Owe Sjölund fram följande klämförslag: Stadsfullmäktige beslutar att uppmana stadsstyrelsen att i brådskande ordning uppgöra stadens konkreta målsättningar för social- och hälsovården. Utgångspunkterna är följande: 1. Jakobstad ska ha en servicenivå som möjliggör en högklassig primärhälsovård och mångsidiga socialvårdstjänster. 2. Jakobstad ska ha en jourpunkt 24/7 med allmänmedicin och nödvändig inremedicinsk beredskap. 3. Det ska finnas poliklinisk specialsjukvårdsverksamhet och även elektiv (planerad) kirurgi, i den mån lagstiftning och en ändamålsenlig användning av resurserna gör det möjligt. 4. Jakobstad ska eftersträva kostnadseffektiva, verkningsfulla och trygga vårdkedjor och metoder inom alla verksamhetsområden, och upprätthålla gott och nära samarbete särskilt inom vårt nuvarande samarbetsområde. Ilmari Heinonen, Jarmo Ittonen, Mona Vikström, Helinä Sipinen och Pentti Silvennoinen understödde klämförslaget. Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag och stadsfullmäktige beslutade enhälligt godkänna den föreslagna klämmen. Social- och hälsovårdsnämnden beslutade att konkurrensutsätta utredningsarbetet, och en anbudsbegäran har utarbetats i ärendet och konkurrensutsättningen är ännu oavslutad. Enligt den anbudsbegäran som utarbetats innehåller uppdraget två olika skeden: 1. En kartläggning av servicestrukturen i områdets social- och hälsovård samt en uppskattning av nyttan med de utlagda tjänsterna när det gäller att göra serviceproduktionen smidigare och förbättra produktiviteten. I utredningen ska de olika upphandlingsalternativen som beskrivs nedan i punkt 2 beaktas. 2. Utgående från kartläggningen fattar kommunerna beslut om upphandling av social- och hälsovårdstjänster antingen a. som en partiell upphandling av tjänster eller genom att bilda samföretag med privata aktörer eller aktörer inom tredje sektorn, varvid en del av tjänsterna ska produceras i form av ett samföretag. Då kan alla fyra kommuner i området vara delaktiga i upphandlingen. b. som total utläggning efter förhandlingsförfarande, där målet är att bilda ett samföretag i form av ett vårdbolag där kommunerna äger 49 pro-

17 372, STST :00 CFV: 838/2016 cent. I den här modellen skulle Jakobstad, Pedersöre och Larsmo ingå. Ovannämnda punkt 2 är i sin helhet en option och förverkligas endast i det fall att kommunernas fullmäktige godkänner konkurrensutsättandet i januari Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige antecknar för kännedom ovanstående svar på det skriftliga spörsmål som ställts. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Skriftligt spörsmål: Bilaga 86 Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige antecknar ovanstående svar på det skriftliga spörsmålet för kännedom. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen sänder svaret skriftligen till Jacob Storbjörk och socialdemokratiska partiets fullmäktigegrupp.

18 373, STST :00 CFV: 847/2016 FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTSKATTE- OCH FASTIGHETSSKATTEPROCENT- SATSER FÖR ÅR 2017 Stst Stadssekreteraren: Enligt 111 i kommunallagen ska fullmäktige senast i samband med att budgeten godkänns fatta beslut om kommunens inkomstskattesats. Enligt 91a i lagen om beskattningsförfarande ska kommunen senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Inkomstskattesatsen ska anges med en fjärdedels procentenhets noggrannhet. Enligt 111 i kommunallagen ska fullmäktige senast i samband med att budgeten godkänns fatta beslut om fastighetsskatteprocentsatserna. Enligt 11 i fastighetsskattelagen (654/1992) bestämmer kommunfullmäktige årligen på förhand fastighetsskatteprocenternas storlek, samtidigt som fullmäktige fastställer inkomstskatteprocenten för finansåret. Fastighetsskatteprocenterna bestäms med en hundradels procents noggrannhet inom de i lagen fastställda gränserna (fastighetsskattelag /654, skatteprocentsatserna ändrats /969, RP 158/2014 och RP 188/2014). Fastighetsskattelagen håller på att ändra för skatteåret Riksdagen har godkänt innehållet i regeringens proposition 174/2016 i första behandling (andra behandling i riksdagen torde enligt de uppgifter vi har för närvarande bli ) som handlar om intervallerna för fastighetsskatteprocenten samt om att kommunen i fortsättningen skilt ska fastställa skatteprocenten också för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende. Det föreslås också att kopplingen mellan skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende ska slopas. Utgående från regeringens proposition 174/2016 ändras paragraferna 11, 12, 12 a, 12 b, 13 i fastighetsskattelagen så, att den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen ska fastställas mellan 0,93 % - 1,80 % skatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende ska fastställas mellan 0,41 % - 0,90 % skatteprocentsatsen för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende ska fastställas mellan 0,93 % - 1,80 %. Enligt regeringens proposition är det till skillnad från tidigare obligatoriskt för alla kommuner att fastställa fastighetsskatteprocenten för byggnader som

19 373, STST :00 CFV: 847/2016 används för annat boende än stadigvarande boende. Dessutom slopas kopplingen mellan fastighetsskatteprocenten för byggnad som används för stadigvarande boende och byggnad som används för annat boende än stadigvarande boende. I de kommuner som nämns i 12 b i fastighetsskattelagen ska skatteprocenten för obebyggda byggplatser fastställas minst 3 procentenheter högre än den allmänna skatteprocentsatsen som fullmäktige fastställt, likväl högst 6,00 procentenheter (den här punkten gäller inte Jakobstad). den nedre och övre gränsen för skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser höjs så, att skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser kan fastställas mellan 2,00 % - 6,00 % den nedre gränsen för fastighetsskatteprocenten för allmännyttiga samfund är 0,00 fastighetsskatteprocenten för kraftverk är 0,60 3,10. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige fastställer skatteprocenterna för år 2017 oförändrade enligt följande: - inkomstskattesats 21,25 % - fastighetsskattesats: allmän del 1,05 %, stadigvarande bostad 0,45 %, annan bostad 1,05 %, kraftverk 2,85 %, allmännyttigt samfund 0,0 % obebyggda byggplatser 3,0 %. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige fastställer skatteprocenterna för år 2017 oförändrade enligt följande: - inkomstskattesats 21,25 % - fastighetsskattesats: allmän del 1,05 %, stadigvarande bostad 0,45 %, annan bostad 1,05 %, kraftverk 2,85 %, allmännyttigt samfund 0,0 % obebyggda byggplatser 3,0 %. Beslut

20 373, STST :00 CFV: 847/2016 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadssekreteraren: Stadskansliet har inom den utsatta tiden meddelat skatteförvaltningen om inkomstskatte- och fastighetsskatteprocentsatserna för år Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.

21 374, STST :00 CFV: 680/2016 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET OCH FINANSMINISTERIET: BEGÄRAN OM UTLÅTANDEN OM UTKASTET TILL REGERINGENS PROPOSITION TILL LANDSKAPSREFORM OCH REFORM AV ORDNANDET AV SOCI- AL- OCH HÄLSOVÅRDEN SAMT TILL LAGAR SOM HAR SAMBAND MED DEM Stst Enkät till begäran om utlåtande: Bilaga 349 A Diaserie: Utkast till regeringsproposition med lagstiftning för social- och hälsovårds- och landskapsreformen: Bilaga 349 B Stadssekreteraren: Social- och hälsovårdsreformen och grundandet av en landskapsförvaltning i anslutning till den bereds inom social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets gemensamma projekt. Social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet begär nu utlåtanden om utkastet till regeringsproposition. Enligt programmet för statsminister Juha Sipiläs regering samt de linjedragningar som regeringen gjorde , och ska en social- och hälsovårdsreform och en landskapsreform genomföras i Finland. I Finland grundas 18 landskap, som har egna val och fullmäktige. Fr.o.m. början av år 2019 ska landskapen ordna alla social- och hälsovårdstjänster inom sitt område, dvs. landskapen har ansvar för att befolkningen får lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Förutom social- och hälsovården får landskapen också andra uppgifter: arbets- och näringstjänster samt områdesutveckling, miljöhälsovård, planering av trafiksystem, landsbygdsutveckling och räddningsväsende. Staten finansierar landskapens verksamhet, m.a.o. har kommunerna i fortsättningen inte längre ansvar för att ordna eller finansiera social- och hälsovårdstjänster. Med den regeringsproposition som är föremål för begäran om utlåtande är det meningen att bl.a. grunda nya landskap samt bestämma om landskapens förvaltning och ekonomi, överföra ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster från kommunerna till landskapen, bestämma om den finansiering som landskapen ska få, om beskattningsgrunderna för insamlandet av finansieringen, reformens ikraftträdande, personalens ställning samt egendomsarrangemang. Dessutom är det meningen att bestämma om ett nytt statsandelssystem för kommunala bastjänster, som ska gälla för de bastjänster som blir kvar hos kommunerna. En separat regeringsproposition bereds om överföringen av andra uppgifter än social- och hälsovården från kommunerna till landskapen samt om finansieringen. Regeringens proposition i sin helhet finns på följande länk:

22 374, STST :00 CFV: 680/2016 (på svenska) C3%B6rslag pdf/ec d01-4dd9-9d6c- 60fe4d0a95a3 (på finska) otukset pdf/875ad9a5-0c76-45a9-8c24-50c5aae90133 Hela det omfattande materialet om sote- och landskapsreformen kan läsas på adressen: på svenska ?p_p_id=56_INSTANCE_I7eHeBhg9vBE&p_p_lifecycle=0 &p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column- 2&p_p_col_count=2&_56_INSTANCE_I7eHeBhg9vBE_langua geid=sv_se på finska Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner bifogade ifyllda enkät till begäran om utlåtande som stadens utlåtande i ärendet. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Enkät till begäran om utlåtande: Bilaga 88 A Diaserie: Utkast till regeringsproposition med lagstiftning för social- och hälsovårds- och landskapsreformen: Bilaga 88 B Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner bifogade ifyllda enkät till begäran om utlåtande som stadens utlåtande i ärendet. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag.

23 374, STST :00 CFV: 680/2016 Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar sända utlåtandet till finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet (sänt ).

24 375, STST :00 CFV: 449/2013 BOLAGISERING AV TEKNISKA TJÄNSTER/ÖVERFÖRING AV VERKSAMHET GÄLLANDE TEKNISKA TJÄNSTER TILL JAKOBSTADS ALERTE AB Stfm Tekniska sektorns strategiarbete: indelning i kärnverksamhet och stödfunktioner: Bilaga 38 A Arbetsgruppens rapport: Bilaga 38 B Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige fattar ett principbeslut om att de funktioner som nämns i rapporten ska bolagiseras till ett servicebolag så, att det nya aktiebolaget kunde inleda sin verksamhet Stadsfullmäktige: Innan diskussionen inleddes beslutade stadsfullmäktiges ordförande enligt 8 i fullmäktiges arbetsordning ge ordet åt en representant för varje fullmäktigegrupp i gruppernas storleksordning. Under gruppanförandena föreslog ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp Ulla Hellén att stadsstyrelsens förslag förkastas. PRO Jakobstads gruppordförande Eero Luomala understödde förslaget. Vänsterförbundets gruppordförande Jarmo Ittonen understödde förslaget. De Grönas gruppordförande Anna-Maija Lyyra understödde förslaget. I ärendet förrättades omröstning. De som understöder stadsstyrelsens förslag röstar JA och de som understöder Helléns förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 23 JA-röster och 19 NEJröster. Stadsstyrelsen beslutade således enligt stadsstyrelsens förslag. Under diskussionen inlämnade fullmäktig Mervi Rantala ett klämförslag. Klämförslaget fick inget understöd, så det förföll. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen informerar centralen för tekniska tjänster, personalbyrån och samarbetsgruppen om stadsfullmäktiges beslut.

25 375, STST :00 CFV: 449/2013 Dessutom beslutar stadsstyrelsen tillsätta en arbetsgrupp för att verkställa bolagiseringen av tekniska stödtjänster. Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig till Stadsstyrelsen utser tf. tekniska direktören Rune Hagström, stadskamrer Jonny Wallsten, stadsjurist Anne Ekstrand och tekniska nämndens ordförande Johan Karjaluoto till arbetsgruppen. Stadsstyrelsen ber huvudförtroendemännen utse en representant i arbetsgruppen. Stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören och personaldirektören har närvaro- och yttranderätt vid arbetsgruppens möten. Stadskamreren fungerar som sammankallare för arbetsgruppen. Beslut Stadsstyrelsen: Under diskussionen ändrade stadsdirektören sitt förslag enligt följande: Stadsstyrelsen informerar centralen för tekniska tjänster, personalbyrån och samarbetsgruppen om stadsfullmäktiges beslut. Dessutom beslutar stadsstyrelsen tillsätta en arbetsgrupp för att verkställa bolagiseringen av tekniska stödtjänster. Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig till Stadsstyrelsen utser tf. tekniska direktören Rune Hagström, stadskamrer Jonny Wallsten och stadsjurist Anne Ekstrand till arbetsgruppen. Stadsstyrelsen ber huvudförtroendemännen utse en representant i arbetsgruppen. Stadsdirektören och personaldirektören har närvaro- och yttranderätt vid arbetsgruppens möten. Stadskamreren fungerar som sammankallare för arbetsgruppen. Stadsstyrelsen godkände förslaget enhälligt. EUK Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll, - städtjänster, - gatuunderhåll och depåverksamhet, - underhåll av parker och grönområden, - fastighetsskötsel och byggande, - underhåll av idrottsområden överförs till det nybildade bolaget Jakobstads Alerte Ab. Hela verksamheten, personal samt tillgångs- och skuldposter övergår till bokföringsvärden till bolaget. Markområden är och förblir i stadens ägo/balansräkning. De övergår inte till Jakobstads Alerte Ab.

26 375, STST :00 CFV: 449/2013 Jakobstads Alerte Ab:s intäktsföring till ägaren (staden) består av borgensprovision, ränteinkomster, hyror, arrenden, kommunandelen av inkomstskatten och dividender. Den föreslagna modellen ger staden skattefria inkomster (arrenden, hyror, borgensprovision, räntor) och bolaget avdragsgilla utgifter. Bolagiseringens inverkan på stadens balansräkning : Tillgångarna i stadens balansräkning minskar med bokföringsvärdet. I stället tillkommer aktier i det nya bolaget och placeringar i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Bolagiseringen har ingen resultatinverkan på stadens bokslut för år Skillnaden mellan de tillgångar och skulder som överförs till Jakobstads Alerte Ab delas upp i aktiekapital och en fond för inbetalt fritt eget kapital. Aktiekapitalet ökas från euro till euro medan resten överförs till fonden för inbetalt fritt eget kapital, vilket säkerställer en tillräcklig soliditet. Bolagiseringens inverkan på stadens resultaträkning: Bolagiseringen har ingen resultatinverkan för staden år 2016, eftersom tillgångarna och skulderna överförs från staden till bolaget till bokföringsvärde och staden i stället erhåller aktier i bolaget. Ansvaret för pensionsutgiftsbaserade betalningsandelar (KomPL) och andra dylika ansvar förblir hos staden. Fr.o.m. år 2017 betalar bolaget årligen arrenden för markområden. Gängse hyra betalas för utrymmen som bolaget hyr av staden. Arrende-, hyres- och eventuella låneavtal ingås mellan Jakobstads Alerte Ab och staden. Ränteinkomster och borgensprovision beräknas de första åren inte märkbart inverka på stadens intäkter. Villkor för kapitaltillförsel i bolaget och överlåtelser: Bolagiseringen sker till bokföringsvärde utan överföring av marktillgångar. I överlåtelsehandlingarna avtalas om arrendeoch hyresavtalen. Lånearrangemang och skuldebrev avtalas med bolaget, staden och vid behov finansinstitut. För verksamheten finns inga ackumulerade överskott eller underskott att överföras. Befintliga avtal som gäller verksamheten överförs från staden till bolaget (kunder, leverantörer, övriga samarbetspartner). Vid behov uppgörs nya avtal och avtals-arrangemang, också med staden. Nödvändiga myndighetsanmälningar och tillstånd görs i det nya bolagets namn. Nya serviceavtal som grund för bolagets fakturering för dess tjänster uppgörs mellan bolaget och staden och dessa godkänns i respektive förvaltningsenhet i staden.

27 375, STST :00 CFV: 449/2013 En extra bolagsstämma fattar beslut om mottagande av affärsverksamheten, tillgångar och skulder, i form av verksamhetsöverlåtelse, och om ökning av aktiekapitalet samt om val av ny styrelse. Staden får nya aktier i bolaget som betalning för de nettotillgångar som överförs. Överföringen av verksamheten sker Affärsverksamheten inleds i bolagets namn Beslut Stadsdirektören: EUK föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige, att fullmäktige 1. godkänner de ovan anförda principerna för bolagiseringen av tekniska tjänster så, att överföringen sker till bokföringsvärde, 2. ger stadsstyrelsen i uppdrag att avtala om personalöverlåtelse, 3. beviljar proprieborgen för högst 2 M på eventuell ansökan av Jakobstads Alerte Ab Oy. Som borgensprovision uppbärs 0,5 %. 4. godkänner principerna för lånearrangemang mellan staden och Jakobstads Alerte Ab så, att staden kan bevilja bolaget ett lån om högst 3 M. Räntan är 12 månaders referensränta plus 1,5 procent. 5. godkänner att Jakobstads Alerte Ab vid behov kan fakturera 2 månaders uppskattad fakturering i förskott 6. konstaterar att stadsstyrelsen fattar beslut om godkännande av arrendeavtal och att det organ eller den tjänsteman till vilkens beslutanderätt ärendet hör fattar beslut om godkännande av hyresavtal mellan staden och bolaget. 7. konstaterar att de slutliga värdena för överföringen av affärsverksamhetens tillgångar och skulder bestäms utgående från värdet i bokslutet för år Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen beslutade föreslå för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige, att fullmäktige 1. godkänner de ovan anförda principerna för bolagiseringen av tekniska tjänster så, att överföringen sker till bokföringsvärde, 2. ger stadsstyrelsen i uppdrag att avtala om personalöverlåtelse, 3. beviljar proprieborgen för högst 2 M på eventuell ansökan av Jakobstads Alerte Ab Oy. Som borgensprovision uppbärs 0,5 %. 4. godkänner principerna för lånearrangemang mellan staden och Jakobstads Alerte Ab så, att staden kan bevilja bolaget ett lån om högst 3 M. Räntan är 12 månaders referensränta plus 1,5 procent. 5. godkänner att Jakobstads Alerte Ab vid behov kan fakturera 2 månaders uppskattad fakturering i förskott 6. konstaterar att stadsstyrelsen fattar beslut om godkännande av arrendeavtal och att det organ eller den tjänsteman till vilkens beslutanderätt ärendet hör fattar beslut om godkännande av hyresavtal mellan staden och bolaget. 7. konstaterar att de slutliga värdena för överföringen av affärsverksamhetens tillgångar och skulder bestäms utgående från värdet i bokslutet för år 2016.

28 375, STST :00 CFV: 449/2013 Stst Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige 1. godkänner de ovan anförda principerna för bolagiseringen av tekniska tjänster så, att överföringen sker till bokföringsvärde, 2. ger stadsstyrelsen i uppdrag att avtala om personalöverlåtelse, 3. beviljar proprieborgen för högst 2 M på eventuell ansökan av Jakobstads Alerte Ab Oy. Som borgensprovision uppbärs 0,5 %. 4. godkänner principerna för lånearrangemang mellan staden och Jakobstads Alerte Ab så, att staden kan bevilja bolaget ett lån om högst 3 M. Räntan är 12 månaders referensränta plus 1,5 procent. 5. godkänner att Jakobstads Alerte Ab vid behov kan fakturera 2 månaders uppskattad fakturering i förskott 6. konstaterar att stadsstyrelsen fattar beslut om godkännande av arrendeavtal och att det organ eller den tjänsteman till vilkens beslutanderätt ärendet hör fattar beslut om godkännande av hyresavtal mellan staden och bolaget. 7. konstaterar att de slutliga värdena för överföringen av affärsverksamhetens tillgångar och skulder bestäms utgående från värdet i bokslutet för år Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades att Peter Boström, Milla Kallioinen och Jonny Wallsten var utstigna för jäv. Orsak: Milla Kallioinen och Jonny Wallsten är medlemmar i Jakobstads Alerte Ab:s styrelse och Peter Boströms företag kommer eventuellt att delta i Jakobstads Alerte Ab:s konkurrensutsättning. Antecknades att Jarmo Ittonen fungerade som ordförande och Anne Ekstrand som sekreterare under behandlingen av den här paragrafen. Stfm Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige: 1. godkänner de ovan anförda principerna för bolagiseringen av tekniska tjänster så, att överföringen sker till bokföringsvärde, 2. ger stadsstyrelsen i uppdrag att avtala om personalöverlåtelse, 3. beviljar proprieborgen för högst 2 M på eventuell ansökan av Jakobstads Alerte Ab Oy. Som borgensprovision uppbärs 0,5 %. 4. godkänner principerna för lånearrangemang mellan staden och Jakobstads Alerte Ab så, att staden kan bevilja bolaget ett lån om högst 3 M. Räntan är 12 månaders referensränta plus 1,5 procent.

29 375, STST :00 CFV: 449/ godkänner att Jakobstads Alerte Ab vid behov kan fakturera 2 månaders uppskattad fakturering i förskott 6. konstaterar att stadsstyrelsen fattar beslut om godkännande av arrendeavtal och att det organ eller den tjänsteman till vilkens beslutanderätt ärendet hör fattar beslut om godkännande av hyresavtal mellan staden och bolaget. 7. konstaterar att de slutliga värdena för överföringen av affärsverksamhetens tillgångar och skulder bestäms utgående från värdet i bokslutet för år Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Antecknades att stadssekreterare Milla Kallioinen var utstigen för jäv under behandlingen av ärendet. Orsak: medlem i styrelsen för Jakobstads Alerte Oy. Anne Ekstrand fungerade som sekreterare för den här paragrafen. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar drätselkontoret och styrelsen för Jakobstads Alerte Ab om stadsfullmäktiges beslut.

30 376, STST :00 UBV: 381/2015 SKOLOR OCH DAGHEM 2030 Bildn Bildningsdirektören tillsatte i oktober 2014 en arbetsgrupp bestående av följande personer: Annica Haldin, Brita Brännbacka-Brunell, Markku Pukkinen, Juha Paasimäki, Jan Levander, Keijo Paananen, Johan Nygård, Kristiina Hellstrand, Peter Lindqvist, Kim Pitkäkangas. Arbetsgruppen har sammankommit under hösten och vårvintern och även en undergrupp bestående av Juha Paasimäki, Tom Enbacka, Rune Hagström, Ben Griep och Jan Levander har sammankommit. Ett grundmaterial bestående av ekonomiska och statistiska uppgifter presenteras för nämndens medlemmar. Bilaga 31 Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar rapporten och besluter om riktlinjen för det fortsatta arbetet. Bildningsnämnden: Bildningsnämnden diskuterade rapporten och nämnden vill ha konkreta förslag kring åtgärder av arbetsgruppen skolor o daghem Rapporten skickas till stadsstyrelsen för kännedom. Bildn Arbetsgruppen kring skolor och daghem 2030 har uppmanats komma med konkreta förslag hur verksamheten skall dimensioneras i framtiden. Under tiden har problem uppstått med fastigheten i Pursisalmi och nämnden får bekanta sig med rapporten om fastighetens skick. Rapporten har uppgjorts av Jukka Huttunen på IdeaStructura OY. Jukka Huttunen själv, Rune Hagström och en representant från hälsovårdsmyndigheterna delger sin syn på rapportens innehåll. Bildningsnämnden diskuterar alternativa lösningar för Språkbadsskolan i framtiden. På nämndens nästa möte i september presenterar arbetsgruppen för Skolor o daghem 2030 konkreta förslag att ta ställning till. en går även till respektive skolsektion för utlåtande.

31 376, STST :00 UBV: 381/2015 Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar rapporten för kännedom. Beslut Bildningsnämnden: et godkändes. Bildn Arbetsgruppen för skolor och daghem 2030 har enats om ett förslag till framtida skolnät i Jakobstad. Arbetsgruppen utgår från att ett liknande skolsystem upprätthålls för båda språkgrupperna. Lågstadierna omfattar årskurserna 0-5 (förskolan-årskurs 5) medan högstadierna omfattar årskurserna 6-9. I Jakobstad har vi redan mer än 10-års erfarenhet av denna modell i de svenskspråkiga skolorna. Språkbadsskolan föreslås fortsätta som en egen enhet i egen fastighet och följer samma indelning. Gymnasierna planeras fortsätta tillsammans i samma fastighet tillsvidare. Gymnasiernas placering tas upp på nytt ifall statsmakten kommer med nya krav och direktiv kring andra stadiets utbildning. et grundar sig på: nuvarande och framtida elevantal fastigheternas skick och behov av renovering ekonomiska resurser inom utbildningen pedagogisk utveckling och tillgång på lärare Uppdaterad rapport + förslag Skolor o daghem 2030 Bilaga 107 Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar rapporten Skolor och daghem 2030 för kännedom. Nämnden skickar modellen på framtidens skolnät på utlåtande till svenskspråkiga respektive finskspråkiga skolsektionen. Sektionerna begärs ta ställning till modellen för årskurs 0-5 i lågstadierna och årskurs 6-9 i högstadiet. Sektionerna begärs även var för sig ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det svenskspråkiga skolväsendet och en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. För bildningsnämnden presenteras på nästa möte olika förslag gällande användningen av fastigheter i framtiden. Hem- och skola föreningarna inbjudes till en informationsträff under hösten. Beslut Bildningsnämnden:

32 376, STST :00 UBV: 381/2015 et godkändes. Siv-su Uppdaterad rapport + förslag, Skolor och daghem 2030 Bilaga 42 Beslut Skoldirektören: Sektionen tar ställning till den modell som skolnätsarbetsgruppen föreslagit och som går ut på att årskurserna 0-5 är i lågstadiet och årskurserna 6-9 är i högstadiet. Dessutom ska sektionen ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. Bildningsnämndens finskspråkiga sektion: Sektionen tog ställning i ärendet på följande sätt: Det går inte att ta ställning till tidtabellen för förslaget till framtida skolnät innan man vet om språkbadsskolan byggs. Modellen med årskurserna 6-9 i högstadiet uteslöts likväl inte som ett sätt att förtäta skolnätet. Bildn-sv Bildningsnämnden begär utlåtande av sektionen enligt följande: Sektionerna begärs ta ställning till modellen för årskurs 0-5 i lågstadierna och årskurs 6-9 i högstadiet. Sektionerna begärs även var för sig ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det svenskspråkiga skolväsendet och en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. Svenska skolväsendet har sedan drygt tio år haft modellen med årskurserna 0-5 i lågstadierna och 6-9 i högstadiet. Modellen har överlag fungerat bra och skolorna har varit nöjda med arrangemangen. När det gäller tidtabellen för att minska antalet skolor med en inom det svenskspråkiga skolväsendet bekantar sig sektionen ytterligare med den rapport Skolor och daghem 2030 som arbetsgruppen gjort upp. Sektionen diskuterar elevantalen, fastigheternas skick och de ekonomiska förutsättningarna för skolnätet på kortare och längre sikt. Bilaga 59

33 376, STST :00 UBV: 381/2015 Beslut Skoldirektören: Sektionen diskuterar och formulerar ett utlåtande på nämndens begäran. Bildningsnämndens svenska skolsektion: Sektionen anser att Språkbadsskolan även i framtiden skall fortsätta enligt samma modell som idag som en egen enhet för båda språkgrupperna. Planeringen av Språkbadsskolans placering fortsätter. Språkbadsskolan skall följa samma organisation som den övriga grundläggande utbildningen dvs. åk 0-5 i lågstadiet och åk 6-9 i högstadiet. Under diskussionens gång föreslog Minna Luomala att man avslutar språkbadet och flyttar eleverna tillbaka till närskolorna och satsar på att alla dessa skolor har det bra. et fick inget understöd. Luomala inlämnade avvikande åsikt till protokollet. Sektionen föreslår att Bonäs skola och Vestersundsby skola slås ihop administrativt senast Planeringen av en gemensam skola bör inledas Vid planeringen inleds även diskussionen om vilken av fastigheterna /tomterna som skall användas i framtiden. Sektionen anser även att flera av stadens skolor är i oändamålsenligt skick. Sektionen ser sig ha en skyldighet att erbjuda ändamålsenliga utrymmen åt alla barn och unga i Jakobstad. Bildn Enligt tidigare beslut skall hem- och skola föreningarna inbjudes till en informationsträff under hösten. Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden inbjuder stadens alla hem- och skola föreningars styrelser inom den grundläggande utbildningen till ett informations- och diskussionstillfälle på Länsinummi skola onsdagen den kl. 18. Bildningsnämnden: et godkändes. Bildn

34 376, STST :00 UBV: 381/2015 Hem- o skola föreningarna för den grundläggande utbildningen inbjöds till ett informations- och diskussionstillfälle på Länsinummi skola tisdagen den Tillfället inleddes med att rektor Keijo Paananen informerade om Länsinummi skolas renovering följt av en rundvandring i skolan. Centrala teman som togs upp under informationen var bl.a. 1. Antal elever idag - framtiden 2. Timresurs 3. Fastigheternas skick 4. Åk 6-9 i högstadiet Hem- och skola föreningarna var väl representerade och medlemmarna hade möjlighet att ställa frågor. Bildningsdirektören var den som informerade och ledde ordet men även finska skoldirektören och högstadierektorerna höll anföranden om bl.a. åk 6-9 i högstadiet. Bildningsnämnden bör nu ta ställning till hur skolnätet i framtiden skall se ut. Bildningsdirektörens förslag grundar sig på den rapport som arbetsgruppen Skolor och daghem 2030 kommit fram till. Nyckeln i hela processen är Språkbadsskolans framtid. I förslaget föreslås Språkbadsskolan få en ny fastighet för att fortsätta sin verksamhet i den form som den har idag, dvs båda språkgrupperna finns parallellt i samma fastighet. Det här innebär att endera bygger man en helt ny fastighet eller så renoveras och tillbyggs Ristikari fastigheten enligt behoven för en tre serie skola. Bilaga 123 I maj 2013 beslöt bildningsnämnden enligt följande: Bildningsnämnden besluter placera Språkbadsskolan i Pursisalmi fastighet fr.o.m. höstterminen Planeringen av Ristikari fastighet påskyndas men en realistisk bedömning torde vara att ca tre år går åt för planering och renovering av fastigheten. Dagvårdsgrupperna kan finnas kvar i fastigheten. Pietarsaaren lukio flyttar ihop med Jakobstads gymnasium. Ifall utrymmena inte räcker till upphyres tilläggsutrymmen i Strengbergs fastighet. Bildningsnämnden befullmäktigar bildningsdirektören att besluta om upphyrning av utrymmena i Strengbergs. Efter det första verksamhetsåret utvärderas verksamheten. Slutgiltigt beslut gällande lukios placering görs före färdigställandet av Språkbadsskolans renovering. Planeringspengar för renovering av Ristikari fastigheten har inte beviljats under denna tid så nu sitter vi fortfarande fast i samma situation gällande planeringen av fastigheten. Tekniska nämnden har för år 2016 reserverat för planering av Språkbadsskolan. Bildningsnämnden borde ta ställning vilket

35 376, STST :00 UBV: 381/2015 alternativ man går in för gällande planeringen av Språkbadsskolans framtid så att planeringen kan komma igång i januari. Utrymmesbehovet för Språkbadsskolan rör sig kring ca m 2. Innefattar en gymnastiksal på 400 m 2. Nuvarande Ristikari fastighet innefattar ca m 2. Vid renoverings/tillbyggnadsalternativet behövs alltså en tillbyggnad på minst 600 m 2, troligen ca 800 m 2. Ifall vi räknar med en nybyggnad på ca m 2 rör sig projektets kostnader kring En renovering plus tillbyggnad rör sig i samma storleksordning. Ifall även språkbadets 5 åringar skall finnas med i projektet får vi räkna med ca 500 m 2 till. Sedan har ju idrottssektionen fört fram behovet av en större idrottssal i samband med skolbygget. Idrottssalen borde vara minst 800 m 2 plus tilläggsutrymmen för att betjäna bl.a. innebandyns behov. Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden besluter att skolnätet i Jakobstad formas enligt det förslag som arbetsgruppen för skolor o daghem tagit fram (bilaga). Planeringen av Språkbadsskolan inleds i januari och Ristikari fastigheten renoveras/tillbyggs så snabbt som möjligt enligt Språkbadsskolans behov. Bildningsnämnden: Under diskussionens gång föreslog Anita Petterson att en ny Språkbadsskola byggs. et fick inget understöd varvid det förföll. Bildningsnämnden beslöt enhälligt i enlighet med beredningen. Bildningsnämnden sänder ärendet vidare till stadsstyrelsen för att beaktas i budget för år 2016 och ekonomiplanen för åren Stst Rapport: Bilaga 415 Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige reserverar anslag för en renovering/tillbyggnad av Ristikari skola i ekonomiplanen för år Den beräknade kostnaden uppgår till Stadsstyrelsen:

36 376, STST :00 UBV: 381/2015 Under diskussionen ändrade stadsdirektörens ersättare sitt förslag på följande sätt: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige reserverar anslag i ekonomiplanen för år Det beräknade anslaget får vara högst 5 miljoner euro. Stadsstyrelsen godkände förslaget. Tua Mäenpää anmälde avvikande åsikt i ärendet till protokollet. Mäenpää föreslog att en ny skola ska byggas för språkbadet. et fick inget understöd. Stfm Rapport: Bilaga 83 Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige reserverar anslag för en renovering/tillbyggnad av Ristikari skola i ekonomiplanen för år Det beräknade anslaget får vara högst 5 miljoner euro. Stadsfullmäktige: Under diskussionen föreslog fullmäktig Mikael Snellman att ärendet ska återremitteras för ny behandling. Fullmäktig Tua Mäenpää understödde förslaget. Stadsfullmäktige beslutade förrätta omröstning i ärendet enligt följande: De som understöder en fortsatt behandling röstar JA och de som understöder en återremittering röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 38 JA-röster och 4 NEJ-röster. Några andra motförslag framlades inte, så stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag. Stst Beslut Stadssekreteraren: Stadsstyrelsen meddelar drätselkontoret, bildningsnämnden och tekniska nämnden om stadsfullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

37 376, STST :00 UBV: 381/2015 Stst till framtidens skolnätverk i Jakobstad: Bilaga 6 Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner att skolnätet i Jakobstad formas enligt det förslag som arbetsgruppen för skolor och daghem tagit fram (bilaga). Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm till framtidens skolnätverk i Jakobstad: Bilaga 6 A Rapport: Bilaga 6 B Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner att skolnätet i Jakobstad formas enligt det förslag som arbetsgruppen för skolor och daghem tagit fram (bilaga). Stadsfullmäktige: Under diskussionen föreslog fullmäktig Helinä Sipinen att ärendet återremitteras för ny behandling p.g.a. bristfälliga uppgifter i rapporten och alltför stram tidtabell. Fullmäktig Mervi Rantala understödde förslaget. I ärendet förrättades omröstning. De som understöder en fortsatt behandling av ärendet röstar JA och de som understöder Sipinens förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 30 JA-röster och 11 NEJ-röster. Behandlingen av ärendet fortsätter. Under diskussionen föreslog fullmäktig Mervi Rantala att ärendet bordläggs. Fullmäktig Helinä Sipinen understödde förslaget. I ärendet förrättades omröstning. De som understöder en fortsatt behandling av ärendet röstar JA och de som understöder Rantalas förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 35 JA-röster och 6 NEJ-röster. Behandlingen av ärendet fortsätter.

38 376, STST :00 UBV: 381/2015 Under diskussionen framlades inga andra motförslag, så stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag. Under diskussionen framlade Ilmari Heinonen följande klämförslag: Stadsfullmäktige anser att man vid den fortsatta behandlingen av ärendet också bör beakta 1. de finskspråkiga barnen i Larsmo 2. den ökande invandringens och eventuella familjeåterföreningars inverkan på elevantalet 3. skolornas faktiska elevantal, inklusive invandrarna. Stadsfullmäktige vill ha preciserade siffror och en bedömning av invandringens konsekvenser inom ett halvt år. Stadsfullmäktige godkände klämmen enhälligt. Stst Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen meddelar bildningsnämnden och bildningsdirektören om stadsfullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Staden Jakobstads utlåtande: Bilaga 139 A Kommunalbesvär gällande stadsfullmäktiges beslut: Bilaga 139 B Stadsjuristen: Besvär har anförts till Vasa förvaltningsdomstol gällande ett beslut som stadsfullmäktige fattat Staden har utarbetat ett utlåtande i ärendet, i vilket förvaltningsdomstolen begärs förkasta besväret som obefogat. Staden Jakobstads utlåtande har sänts till Vasa förvaltningsdomstol Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar godkänna bifogat utlåtande, och begär Vasa förvaltningsdomstol förkasta besväret som obefogat. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

39 376, STST :00 UBV: 381/2015 Siv-su Överföringen av årskurs 6 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen till Etelänummi skola fr.o.m. läsåret Stadsfullmäktige har på sitt möte godkänt att det nya skolnätet i Jakobstad formas enligt det förslag som arbetsgruppen för skolor och daghem tagit fram. Enligt förslaget flyttar åk 6 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen till Etelänummi skola hösten De svenskspråkiga sjätteklasserna i Jakobstad har redan länge verkat i anslutning till högstadiet. Den viktigaste orsaken till överföringen är möjligheten att koncentrera skolnätet. Enligt skolnätsarbetsgruppens förslag ska en lågstadieskola inom det finskspråkiga skolväsendet läggas ner Etelänummis arbetsgrupp 6 9 har utarbetat en plan för överföringen, som skoldirektören presenterade för bildningsnämnden i juni Bildningsnämnden beslutade sända förslaget till rumslösningar till centralen för tekniska tjänster för uträkning av en kostnadskalkyl. Beslut Bildningsdirektören: Den finskspråkiga sektionen beslutar genomföra överföringen av åk 6 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen till Etelänummi högstadium fr.o.m Den interna rekryteringen av lärare inleds i oktober Bildningsnämndens finskspråkiga sektion: Vuokko Piippolainen föreslog att överföringen av åk 6 ska uppskjutas med ett år (fr.o.m ). et förföll, eftersom det inte fick något understöd. Markku Pukkinen föreslog ett villkorligt beslut som tillägg till skoldirektörens beslutsförslag, nämligen att objekten på den lista över brister och reparationer som Etelänummis 6 9 arbetsgrupp har tagit fram borde vara åtgärdade, innan sjätteklasserna flyttar till skolan. På listan fanns bl.a. skolgården, smågruppsutrymmen, (Gula huset), ändringsarbeten inomhus: lärarrummet, belysningen och ytrenovering. M. Surma-Aho understödde Pukkinens förslag, och det förrättades omröstning mellan skoldirektörens förslag och Pukkinens förslag. Skoldirektörens förslag (Ja) fick 0 röster. Pukkinens

40 376, STST :00 UBV: 381/2015 förslag (Nej) fick 5 röster: (Pukkinen, Perhiö, Melarti, Petterson, Surma-Aho). En blank röst (Piippolainen). Finskspråkiga sektionen beslutar genomföra överföringen av åk 6 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen till Etelänummi skola fr.o.m Den interna rekryteringen av lärare inleds i oktober Beslutet är villkorligt. Villkoret är att objekten på den lista över brister och reparationer som Etelänummis arbetsgrupp 6 9 har tagit fram bör vara åtgärdade, innan sjätteklasserna flyttar till skolan. På listan fanns bl.a. skolgården, smågruppsutrymmen, (Gula huset), ändringsarbeten inomhus: lärarrummet, belysningen och ytrenovering. Stst Bildningsdirektören: Stadsfullmäktige godkände Ilmari Heinonens klämförslag. Nedan svaren på frågorna som ställts i klämförslaget. 1. De finskspråkiga barnen i Larsmo ingår i siffrorna för elevantalet för finskspråkiga skolorna fr.o.m. förskolan och fram till åk 9. Bilaga 356 A De finskspråkiga barn som är yngre än 6 år ingår i bilaga B, födda år Siffror för 2016 saknas ännu. Bilaga 356 B 2. Det är oerhört svårt att prognosticera invandringen. Senaste år anlände en stor mängd invandrare till vår nejd medan invandringen för närvarande har avstannat. Beslut om familjeåterföreningar är ytterst sällsynta i vår region. Dessa kan inte anses påverka elevantalet i våra skolor. Invandringen påverkar antalet barn i förberedande undervisning. För närvarande har Itälä skola en grupp (5 barn) i förberedande undervisning. Senaste läsår hade vi 35 barn i förberedande undervisning på finska. En del av dessa barn har flyttat bort från staden. De övriga finns med i statistiken i bilaga A. 3. I bilaga A finns exakta siffror över elevantalet i våra finskspråkiga skolor enligt situationen den I siffrorna ingår alla invandrare som för närvarande finns i våra finskspråkiga skolor. Även Larsmo eleverna ingår.

41 376, STST :00 UBV: 381/ I bilaga C presenteras exakta elevantalet i våra svenskspråkiga skolor per Bilaga 356 C 5. I bilaga D presenteras uppdaterade siffror angående förslaget till nytt skolnät i Jakobstad. Bilaga 356 D Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner bildningsdirektörens svar på Ilmari Heinonens kläm. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Bildningsdirektören: Stadsfullmäktige godkände Ilmari Heinonens klämförslag. Nedan svaren på frågorna som ställts i klämförslaget. 1. De finskspråkiga barnen i Larsmo ingår i siffrorna för elevantalet för finskspråkiga skolorna fr.o.m. förskolan och fram till åk 9. Bilaga 90 A De finskspråkiga barn som är yngre än 6 år ingår i bilaga B, födda år Siffror för 2016 saknas ännu. Bilaga 90 B 2. Det är oerhört svårt att prognosticera invandringen. Senaste år anlände en stor mängd invandrare till vår nejd medan invandringen för närvarande har avstannat. Beslut om familjeåterföreningar är ytterst sällsynta i vår region. Dessa kan inte anses påverka elevantalet i våra skolor. Invandringen påverkar antalet barn i förberedande undervisning. För närvarande har Itälä skola en grupp (5 barn) i förberedande undervisning. Senaste läsår hade vi 35 barn i förberedande undervisning på finska. En del av dessa barn har flyttat bort från staden. De övriga finns med i statistiken i bilaga A. 3. I bilaga A finns exakta siffror över elevantalet i våra finskspråkiga skolor enligt situationen den I siffrorna ingår alla invandrare som för närvarande finns i våra finskspråkiga skolor. Även Larsmo eleverna ingår.

42 376, STST :00 UBV: 381/ I bilaga C presenteras exakta elevantalet i våra svenskspråkiga skolor per Bilaga 90 C 5. I bilaga D presenteras uppdaterade siffror angående förslaget till nytt skolnät i Jakobstad. Bilaga 90 D Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner bildningsdirektörens svar på Ilmari Heinonens kläm. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Ilmari Heinonen och bildningsnämnden om bildningsdirektörens svar på klämmen.

43 377, STST :00 CFV: 880/2016 FULLMÄKTIGE KARI KOSKELA M.FL.: MOTION OM STADEN JAKOBSTADS STÖD FÖR BARNS FRITIDSINTRESSEN Stfm Motionen: Bilaga 91 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motionen: Bilaga 377 Stadssekreteraren: I motionen ombeds stadsstyrelsen klarlägga vilka ekonomiska och funktionella möjligheter staden Jakobstad har att ta i bruk ett system, enligt vilket tolvåringar och yngre avgiftsfritt kunde använda idrotts- och kulturanläggningar, som staden äger, hyr eller stöder alternativt till ett avsevärt lägre pris än de taxor vuxna betalar. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar begära utlåtanden om motionen av bildningsnämnden och tekniska nämnden. Utlåtandena ska lämnas in senast

44 377, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 377, stst

45 377, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 377, stst

46 378, STST :00 CFV: 495/2016 VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA Välfärdsplan för barn och unga : Bilaga 378 Stadssekreteraren: Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden beslutade att välfärdsplanen för barn och unga ska uppdateras. För uppdateringen tillsattes en arbetsgrupp. Följande medlemmar har hört till den mångprofessionella och interkommunala arbetsgruppen: Catarina Herrmans, dagvårdschef i Pedersöre, ordförande för arbetsgruppen Maria Aho, enhetschef för social- och hälsovårdsverkets vuxensocialarbete Malin Källman, barnomsorgschef i Larsmo Katarina Östman, ungdomsledare i Nykarleby Av olika orsaker kom arbetsgruppen i gång med sitt arbete först hösten Till sekreterare för gruppen har kallats tf. dagvårdschefen i Pedersöre, Johanna Storbacka. Gruppen har sammankommit 11 gånger under perioden och gjort utredningsarbetet tillsammans, sammanställt materialet och utarbetat en uppdaterad välfärdsplan för barn och unga. Kommunala samarbetsnämnden godkände välfärdsplanen i juni 2016 och uppmanade fullmäktige i nejdens kommuner att godkänna planen. Välfärdsplanen är uppgjord enbart på svenska, så planen måste först översättas till finska innan den kan godkännas. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar begära utlåtanden om välfärdsplanen för barn och unga av ungdomsfullmäktige och bildningsnämnden, innan planen godkänns i stadsfullmäktige.

47 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst STST KH

48 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Innehåll Förord...3 Inledning...4 Varför ska en välfärdsplan för barn och unga göras upp? Barns och ungas uppväxtförhållanden och nuvarande välfärdssituation Barns och ungas välbefinnande i Finland Situationen i nejden Det kommunala serviceutbudet för barn och unga Barnomsorg och utbildning Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Morgon- och eftermiddagsverksamhet Andra stadiets utbildningar Elevvården Främjandet av barns och ungas hälsa inom samhällsplaneringen Hälso- och sjukvårdstjänster Förebyggande hälsovårdsverksamhet för barn och unga Specialsjukvårdens barn- och ungdomsenhet Familjeservicecentralens tjänster Hemservice för barnfamiljer Förebyggande familjearbete Stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet Beroendevårdskliniken Kommunernas ungdomsarbete Ungas deltagande och hörande av unga Kommunöverskridande samarbete kring ungdomsfrågor Integrationsarbetet Invandrares rätt till kommunal service Servicesystemet inom barnskyddet i kommunerna Behovet av barnskydd i regionen Resurser som krävs inom barnskyddet

49 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Samarbetet kring välfärdstjänsterna för barn och unga Översikt av befintliga samarbetsnätverk Koordinationsgruppen samarbete mellan småbarnsfostran, grundläggande utbildning samt social- och hälsovård Styrgruppen för elevvården Informella samarbetsnätverk Vidareutveckling av samarbetet Genomförande och uppföljning av planen Sektorvisa spetsprojekt för planeperioden Avslutande diskussion Källförteckning

50 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Förord Barnskyddslagen (417/2007) förpliktigar kommunerna att göra upp en välfärdsplan för barn och unga. Kommunen kan göra upp planen enskilt eller tillsammans med flera kommuner. Planen ska upplysa om kommunens verksamhet för att främja barns och ungas välfärd samt innehålla information om hur barnskyddet ordnas och utvecklas. Planen ska även beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. På så vis är planen ett lagstadgat redskap för att styra, leda och utveckla välfärdsarbetet för barn och unga. Planen ska godkännas av kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Den regionala samarbetsnämnden beslöt sommaren 2012 ( ) att den befintliga planen för barns och ungas välfärd borde uppdateras. En arbetsgrupp med uppgift att uppdatera planen utsågs. Arbetsgruppen, som varit mångprofessionell och kommunöverskridande till sin karaktär, har bestått av följande medlemmar: Catarina Herrmans, dagvårdschef i Pedersöre, arbetsgruppens ordförande Maria Aho, enhetschef för vuxensocialarbete vid Social- och hälsovårdsverket Malin Källman, barnomsorgschef i Larsmo Katarina Östman, ungdomsledare i Nykarleby Arbetsgruppen kunde pga. olika omständigheter påbörja sitt arbete först hösten Som sekreterare i arbetsgruppen har Johanna Storbacka, tf. ledare för dagvårdsservice i Pedersöre, inkallats. Gruppen har sammanträtt elva gånger under perioden och tillsammans utrett, sammanställt material samt utarbetat den uppdaterade välfärdsplanen för barn och unga. Arbetsgruppen har även inkallat sakkunniga som bistått med information till den nya planen. Enhetschefen för familjeservicecentralen vid Social- och hälsovårdsverket, Pia Kotanen, har bidragit med expertis gällande barnskydd. Marjo Orava, överskötare för primärhälsovårdens öppenvård vid Social- och hälsovårdsverket, har utarbetat textmaterial till planen gällande hälso- och sjukvårdsfrågorna. Susann Rintamäki, ledande familjehandledare, har bidragit med text gällande det familjeservicecentralens förebyggande tjänster. Ireeni Finnholm, ledare för beroendevården, har informerat om Beroendevårdsklinikens tjänster. Eva-Maria Emet, integrationskoordinator, har delat med sig av sitt kunnande i invandringsoch integrationsfrågor. Dessutom har en del av arbetsgruppen sammanträtt med kommunernas skolkuratorer och psykologer för att få en uppdaterad bild av elevhälsan. Den uppdaterade välfärdsplanen för barn och unga är avsedd att omfatta åren Planen utmynnar i en lista på åtgärdsförslag spetsprojekt för olika kommunala sektorer. Arbetsgruppens syfte med välfärdsplanen för barn och unga är att den ska fungera som ett generellt riktgivande styrdokument för kommunala beslutsfattare och instanser. Arbetsgruppens utgångspunkt är att varje sektor har sakkunskap inom sitt eget verksamhetsområde och detaljerade utvecklings- och åtgärdsförslag behöver vara förankrade i verksamheten. Det är de enskilda verksamhetssektorernas uppgift att utveckla sin verksamhet i enlighet med välfärdsplanen för barn och unga. Välfärdsplanen för barn och unga överlämnas härmed till behandling i kommunernas styrelser och fullmäktige. Därefter distribueras planen vidare till alla nämnder för implementering och vidare åtgärder inom respektive verksamhetsområde. Pedersöre den 8 april

51 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter är ett internationellt avtal som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet, men fyra grundläggande principer kan särskilt framhållas för att sammanfatta konventionens innehåll: a) alla barn har samma rättigheter, b) barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, c) alla barn har rätt till liv och utveckling, samt d) alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Finlands riksdag ratificerade barnrättskonventionen år 1991, vilket innebär att den är rättsligt bindande. Alla personer under 18 år omfattas av barnens rättigheter. Barnets välbefinnande påverkas av många faktorer. Givetvis har familjen och de nära människorelationerna en avgörande betydelse för barns och ungas välfärd, men de omgivande strukturerna utövar också ett väsentligt inflytande. Till dessa strukturer hör de institutioner som den unga individen kommer i Vårdnadshavarna har huvudansvaret för barnets välfärd. Institutionerna som arbetar med barn och familjer ska stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare kontakt med under sin uppväxt; bl.a. småbarnsfostran, grundläggande utbildning samt social- och hälsovård. För att motverka att unga far illa är det viktigt att personalen inom ovannämnda instanser arbetar för att minska sådana element som försvårar barnens tillvaro det kan handla om bristande föräldraomsorg, mobbning, ensamhet, ohälsa, inlärningssvårigheter eller frånvaro av meningsfulla fritidsintressen. Genom att anta barn- och familjecentrerade serviceformer, som stöder och förstärker barnets centrala människorelationer, kan samhället istället bidra till att höja välbefinnandet hos barn och unga. Enligt barnskyddslagens 2 är det barnets föräldrar och andra vårdnadshavare som innehar huvudansvaret för barnets välfärd. Vårdnadshavarna ska trygga en harmonisk utveckling och välfärd för barnet. Myndigheter som arbetar med barn och familjer ska stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare samt sträva efter att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt. Vid behov ska barnet och familjen hänvisas till barnskyddet. Kommunen ska även tillhandahålla förebyggande barnskydd då barnet eller familjen inte är klient inom barnskyddet. Det förebyggande barnskyddet omfattar stödet som ges t.ex. inom småbarnsfostran, undervisning, ungdomsarbete, mödra- och barnrådgivning samt inom annan social- och hälsovård. Varför ska en välfärdsplan för barn och unga göras upp? Barnskyddslagen (12 ) förpliktigar kommunerna att göra upp en välfärdsplan för barn och unga. Lagen stipulerar även att kommunerna ska beakta planen i sin ekonomi- och verksamhetsplanering. Enligt lagen ska planen innehålla följande uppgifter: 1. Barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation 2. Åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem 3. Behovet av barnskydd i kommunen 4. Resurser som ska reserveras för barnskyddet 5. Tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen 6. Ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga 7. Genomförande och uppföljning av planen 4

52 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Kommunernas samhällsinflytande är stort i och med att de innehar ett omfattande uppgiftsområde. Kommunerna ansvarar för ca 2/3 av den offentliga servicen, medan staten ansvarar för 1/3. Kommunernas omvärld förändras dock hela tiden. Befolkningsstrukturen påverkas beroende på bl.a. födelsetal samt in- och utflyttning. Världen idag är mera rörlig, vilket bl.a. visar sig i form av att en allt större andel av befolkningen i regionen har utländsk bakgrund. Inom vår region har mottagningen av kvotflyktingar bestående av barnfamiljer redan pågått under många år och det förekommer även en arbetskraftsinvandring till kommunerna. För de nyanlända är det viktigt att integrationen fungerar väl och att samhällsservicen omformas för att svara mot nya behov. Förändringar på arbetsmarknaden och i arbetslivet ställer nya krav på bl.a. småbarnsfostran och utbildning, medan befolkningens åldersstruktur har återverkningar på hälsooch sjukvården. Över hela linjen ställs allt högre kvalitetskrav på den kommunala servicen samtidigt som det förutsätts en ökad kostnadsmedvetenhet och effektivitet. Kommunerna ska enligt kommunallagen (410/2015) främja sina invånares välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område. Kommunerna bör därför kontinuerligt utreda servicebehovet hos sina invånare, så att tjänsterna som produceras är ändamålsenliga. Varje sektor har ett ansvar att se till att servicen motsvarar behoven hos de som utnyttjar tjänsterna. Kommunen ska enligt lag se till att invånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunen ska främja sina invånares välfärd. Välfärdsplanen för barn och unga är ett politiskt styrdokument. Välfärdsplanen för barn och unga innehåller en översikt över det befintliga serviceutbudet och dess målsättningar. Samtidigt innehåller planen en analys av barns och unga personers välfärdssituation ur såväl ett nationellt som ett regionalt perspektiv samt en bedömning om hur servicen kunde utvecklas för att främja välfärden hos de yngre åldersgrupperna. Arbetsgruppen som uppgjort välfärdsplanen har gett sektorerna som producerar tjänster för barn och unga i uppgift att utarbeta varsitt spetsprojekt för planeperioden. De sektorvisa spetsprojekten presenteras i planens sista kapitel och utgör vardera en konkret utvecklingsåtgärd för att möta framtidens krav. Välfärdsplanen är avsedd att fungera som ett politiskt styrdokument. Planen riktar sig till såväl beslutsfattare som personal inom alla kommunala sektorer. Planens genomförandeperiod är fastställd till åren

53 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Barns och ungas uppväxtförhållanden och nuvarande välfärdssituation 1.1 Barns och ungas välbefinnande i Finland Barnombudsmannen har som uppgift att följa upp utvecklingen av barns och ungas välbefinnande i Finland. Detta görs med hjälp av ett omfattande statistiskt material där indikatorerna är uppdelade enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Dimensionerna som ingår är: 1) materiell levnadsstandard, 2) trygghet i uppväxtmiljön, 3) hälsa, 4) skola, 5) familj, delaktighet och fritid, samt 6) stöd och skydd som erbjuds av stat och kommun. Internationellt sett ser helhetsbilden av barns och ungas välbefinnande ljus ut i Finland. Styrkorna i finländska barns välbefinnande är den materiella levnadsstandarden, småbarns hälsa och inlärningsresultaten. Finland innehar en sämre placering när det gäller riskbeteende och hälsovanor. Överlag är dock barnens uppväxtmiljö bättre än tidigare. Barnombudsmannen noterar dock i sin rapport att välbefinnandet är ojämlikt fördelat och att skillnaderna i olika barns uppväxtmiljö ökar. Samtidigt som en majoritet av barnen mår bra fortsätter och förvärras problemen hos en liten del. Beroende på hur man mäter uppgår andelen barn som far illa eller vars välbefinnande är hotat till mellan några procent till över 10 procent. Barnombudsmannen konstaterar också att man inte förmått svara på behoven hos barn och föräldrar som mår dåligt inom det tillgängliga servicesystemet (källa: Lapsiasiavaltuutetun toimiston julkaisuja 2014:3). Kristian Wahlbeck, psykiater och utvecklingschef för Föreningen för mental hälsa i Finland, har deltagit i sammanställningen av en internationell expertrapport om mental hälsa, som presenterats för Europeiska kommissionen i november Enligt rapporten lider 7 procent av befolkningen i Finland av depression och Världshälsoorganisationen WHO förutspår att depression kommer att utgöra den största enskilda sjukdomsbördan i Europa år För att stävja utvecklingen menar Wahlbeck att det krävs förebyggande arbete inom alla sektorer, det räcker inte med enbart korrigerande åtgärder inom hälsovården. Bristfälliga och skadliga uppväxtförhållanden hos barn mångfaldigar risken att drabbas av psykisk ohälsa som vuxen. Wahlbeck framhåller att det effektivaste sättet att förebygga psykisk ohälsa är att stöda en trygg utvecklingsmiljö för barn, vilket bl.a. innefattar stöd i föräldraskapet från mödra- och barnrådgivningen samt dagvården (källa: Wahlbeck, Cuijpers & Holte 2015). 1.2 Situationen i nejden Särdrag för regionen är att andelen barnfamiljer är förhållandevis hög, särskilt i Larsmo (51,7 %) och Pedersöre (45,3 %), jämfört med övriga landet (39,3 %). Andelen familjer med bara en förälder är drygt 10 % i hela regionen, vilket är lägre än det riksomfattande genomsnittet. Ser man till barns och ungas välbefinnande i våra kommuner kan man konstatera att situationen överlag är god på så vis att majoriteten av våra barn och unga uppger att de har en god livskvalitet, mår bra och känner sig trygga. De flesta barn och ungdomar i nejden mår bra, men den del som far illa får det hela tiden allt sämre. Nästan var fjärde elev i åk 8-9 uppger dock att den egna hälsan är medelmåttig eller dålig, vilket är betydligt högre än landets genomsnitt. Nästan lika många, 23 %, upplever brister i föräldraskapet vilket också är högre än landsgenomsnittet % av ungdomarna i åk 8-9 samt i andra stadiet uppger också att de saknar nära vänner (källa: Jakobstadsregionens välfärdsberättelse ). 6

54 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst I samband med utarbetandet av denna välfärdsplan har nejdens skolpsykologer och kuratorer hörts om barns och ungas välmående idag. Elevvårdspersonalen vittnar om att de i sitt arbete bland barn och unga noterat en ökad skolfrånvaro och ett större utanförskap än tidigare. I dagens läge utgör internet och sociala medier en betydande del av barns och ungas vardag och med det följer också nätmobbing och trakasserier. Drogmissbruket har också ökat i nejden jämfört med tidigare. När man sammanfattar nulägesbilden av barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation kan man konstatera att största delen av den unga befolkningen mår bra sett till livskvalitet, hälsa och trygghet. Den lilla delen barn och unga som far illa får det dock hela tiden allt sämre. På nationell nivå har kroppslig aga minskat betydligt, men 1-3 % av barnen uppger ändå att de upplevt upprepat fysiskt våld och 3-13 % upprepat psykiskt våld. Även i vår region anger en oroväckande stor andel av barn och unga att de upplever brister i föräldraskapet. Avsaknaden av nära vänner och upplevelsen av att den egna hälsan inte är god är andra problem som tydligt kommer fram bland barn och ungdomar, vilket understryker behovet av att vidta åtgärder för att om möjligt undvika större problem bland framtidens vuxna. Den som vill ta del av mer omfattande statistik kring befolkningens välfärd i regionen uppmanas läsa Jakobstadsregionens välfärdsberättelse Dokumentet innehåller en stor uppsättning indikatorer och ger därmed en detaljerad bild av välfärdssituationen i nejden under nämnda tidsperiod. För att trygga en sund uppväxtmiljö för alla nejdens barn och unga är det viktigt att det tillgängliga servicesystemet förmår fånga upp de individer som far illa och erbjuda dem ändamålsenligt stöd. 7

55 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Det kommunala serviceutbudet för barn och unga En stor del av de välfärdstjänster som ankommer kommunerna är sådana som riktar sig till barn och unga. Enligt kommunallagen ska kommunerna främja invånarnas välfärd, vilket givetvis bör speglas i hur tjänsterna utformas. Inom välfärdstjänsterna bör man kontinuerligt vidareutveckla och fördjupa ett mångprofessionellt arbetssätt. Mångprofessionalitet innebär inte att alla instanser ska behärska alla typer Mångprofessionalitet innebär att olika instanser förmår samverka med varandra utifrån klientens individuella behov. av uppgifter, utan att man inom varje organ förädlar den egna kompetensen och är välmedveten om sina egna befogenheter. När befogenheterna inte längre räcker till bör man kunna samverka med andra aktörer och hänvisa klienten till rätt instans. Inom en mångprofessionell arbetskultur står klienten i centrum och nätverk bildas därefter utifrån hans eller hennes individuella behov. I detta kapitel följer en sammanställning av de kommunala tjänster som erbjuds specifikt för barn och unga personer. Syftet är att medvetandegöra läsaren om det befintliga serviceutbudet samt informera om de olika tjänsternas målsättningar. Barnskyddet behandlas inte inom ramen för detta kapitel utan utreds närmare i kapitel 3. Eftersom föräldrarna innehar huvudansvaret för barnens välbefinnande är det av största vikt att det finns ett konstruktivt samarbete mellan vårdnadshavarna och den personal som verkar inom kommunala tjänster för barn och unga. För de professionella inom de olika verksamheterna gäller det att fästa uppmärksamheten vid hur man på bästa vis kan stöda vårdnadshavarna i sitt föräldraskap. Det är även viktigt att understryka att de kommunala välfärdstjänsterna ska utformas så att de motsvarar behovet hos kommuninvånarna - exempelvis ska hänsyn tas till klienternas handikapp och etniska bakgrund. Servicen bör anpassas så att det på bästa möjliga sätt svarar på de behov som brukarna har, även när omvärlden förändras. Kommunerna bör kontinuerligt identifiera invånarnas behov och förväntningar på välfärdstjänsterna. 2.1 Barnomsorg och utbildning Småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och där man särskilt betonar pedagogiken. Målet med småbarnspedagogiken är att stöda barnets uppväxt, utveckling och lärande samt att främja barnets välbefinnande. I regionen ordnas småbarnspedagogiken antingen i daghem, i gruppfamiljedaghem eller som familjedagvård i hemmet. Dagvårdsbenägenheten bland barn i åldern 0-5 år varierar i regionen mellan 35 och 60 procent och kommunerna uppvisar påtagliga skillnader sinsemellan. Generellt sett ligger dock regionen under det landsomfattande medeltalet på ca 60 procent. Enligt den ändrade lagen om småbarnspedagogik (580/2015) har alla barn under skolåldern har rätt till småbarnspedagogisk verksamhet. Föräldrarna beslutar om barnet ska delta i verksamheten eller ej. Fr.o.m kommer dock den subjektiva rätten till dagvård att begränsas till 20 h/veckan enligt riksdagens beslut av den Om barnets vårdnadshavare arbetar, verkar som företagare eller studerar på heltid är kommunen dock skyldig att ordna småbarnspedagogik som heldagsvård för barnet. Därtill har barnet rätt till mer omfattande småbarnspedagogik än 20 timmar i veckan om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller dess familjeomständigheter. I regionen har Larsmo beslutat att följa de nationella riktlinjerna och begränsa den subjektiva 8

56 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst dagvårdsrätten till 20h/veckan, medan man i Jakobstad och Pedersöre har beslutat att tillsvidare inte begränsa rätten till dagvård. I Nykarleby fattas beslut i ärendet inom kort. För småbarnspedagogiken uppbär kommunerna lagstadgade avgifter av vårdnadshavarna Förskoleundervisning Med förskoleundervisning avses avgiftsfri undervisning som riktar sig till sexåringar. Förskoleundervisningen har som mål att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnens förutsättningar för utveckling och lärande samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva upplevelser av lärande. Förskoleundervisningen är obligatorisk enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunerna har ansvar för att förskoleundervisning ordnas och ska anvisa varje barn en förskoleplats. Förskoleelever har rätt till det stöd för växande och lärande samt den elevvård de är i behov av. Barnen har dessutom rätt till fri transport om de bor mer än fem kilometer från förskolan eller om resan är för svår, ansträngande eller farlig för barnet. Barn som deltar i förskoleundervisning har rätt till en avgiftsfri måltid varje skoldag. Förskolebarn som behöver dagvård har möjlighet att få dagvården före och efter förskolan Grundläggande utbildning Den grundläggande utbildningen i åk 1-9 handlar både om fostran och om undervisning. Målet är att stödja elevernas tillväxt som människor och samhällsmedlemmar och att lära ut nödvändiga kunskaper och färdigheter. Den grundläggande utbildningen ger alla elever samma behörighet för fortsatta studier. Eleverna har också rätt att varje skoldag få en avgiftsfri, fullvärdig måltid och under vissa förutsättningar avgiftsfri skoltransport. Dessutom har eleverna rätt till avgiftsfri elevvård och elever i behov av särskilt stöd har rätt att få sådana hjälpmedel som behövs för att de ska kunna delta i undervisningen, t.ex. assistenthjälp Morgon- och eftermiddagsverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas för elever i årskurs 1 och 2 samt elever i övriga årskurser som tagits in till specialundervisning. Med verksamheten vill man minska den tid som barnen tillbringar ensamma utan en vuxens trygga närvaro före och efter skoldagen. Målet är att erbjuda barnen en mångsidig och stimulerande verksamhet som motsvarar deras behov och samtidigt ge dem möjlighet att vila och vara för sig själva. Verksamheten ska omfatta antingen 570 eller 760 timmar per läsår, i genomsnitt 3 eller 4 timmar per dag för dem som deltar i verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten är frivillig att delta i och kommunerna uppbär en avgift för deltagandet. I regionen ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet både av kommunerna själva och som köptjänster av privata anordnare. I Jakobstad köps verksamheten av församlingarna och Folkhälsan medan Larsmo, Nykarleby och Pedersöre ordnar tjänsterna i egen regi Andra stadiets utbildningar Andra stadiets utbildningar ordnas vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Efter grundskolan finns det även andra möjligheter utöver gymnasie- och yrkesutbildning, t.ex. tionde klassen, yrkesstarten, folkhögskolor och ungdomsverkstäder. 9

57 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Elevvården Enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 12 ska uppgifter om elevvården tas med i kommunens välfärdsplan för barn och unga. Elevvård är alla insatser som görs för att eleverna i skolan ska må bra. Elevvårdens uppgift är En god miljö i skola, förskola och småbarnspedagogik samt en bra boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. att stöda elevens förutsättningar för inlärning, samt att stöda det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet för barn och unga i skolan. Elevvården består av såväl individuellt stöd som generellt inriktat stöd (se faktarutan intill). Elevvården innefattar således allt arbete som görs inom skolsamfundet och det görs i ett nära samarbete med andra myndigheter i kommunen. Allt elevvårdsarbete baserar sig på samarbete mellan skolan och hemmet. Alla skolor har en egen elevvårdsgrupp som planerar, leder och utvecklar skolans elevvård. Gruppen är yrkesövergripande, vilket innebär att den består av såväl skolans undervisningspersonal som elevvårdspersonal och skolhälsovårdare. Elevvårdsärenden som gäller en enskild elev eller en viss elevgrupp behandlas i en expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Expertgruppen är också yrkesövergripande och sammankallas av skolans kurator eller skolpsykolog. Det finns även en regional styrgrupp för elevvården (se ytterligare information i kap ) som planerar och utvecklar elevvården på regional nivå. Elevvårdens organisation åskådliggörs schematiskt i bilaga Främjandet av barns och ungas hälsa inom samhällsplaneringen Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader i uppväxtvillkor. Miljön är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. En god miljö i skola, förskola och småbarnspedagogik är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer. En bra bostad och boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Bostaden och närområdet har stor betydelse för social gemenskap och trygghet, vilka hör till människans grundläggande behov. När det är aktuellt att förnya ett bostadsområde bör den fysiska planeringen också se till olika hälsofrämjande insatser. Generellt inriktad elevvård: - Förebyggande verksamhet som riktar sig till alla elever, t.ex. antimobbningsverksamhet, drogförebyggande arbete och vänelevsverksamhet Individuellt inriktad elevvård: - Stödåtgärder och elevvårdstjänster som ordnas för en enskild elev, grupp eller klass Socialt arbete bedrivs på olika nivåer och av olika aktörer. Det strukturella sociala arbetet äger rum inom bl.a. kommunens samhällsplanering, där ett barn- och ungdomsvänligt perspektiv innefattar medvetna insatser för att främja trivsel i de miljöer där särskilt barn och unga vistas. 10

58 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Hälso- och sjukvårdstjänster De hälso- och sjukvårdstjänster som berör barn och unga personer kan indelas dels i förebyggande hälsovårdstjänster samt dels i specialsjukvårdens tjänster. Till de förebyggande tjänsterna hör mödra- och barnrådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt munhälsovården. Till specialsjukvårdens tjänster hör verksamheten på barn- och ungdomsavdelningen, barn- och ungdomspolikliniken, Fredrikakliniken samt mentalvårdens barn- och ungdomsmottagning. Social- och hälsovårdsverket har som en bindande målsättning att implementera en klientinriktad organisationsmodell i slutet av år Planeringen av en mångprofessionell modell för barn, unga och familjer pågår för närvarande och målsättningen är att modellen tas i bruk i slutet av år Förebyggande hälsovårdsverksamhet för barn och unga Social- och hälsovårdsverket har enligt statsrådets förordning (338/2011) uppgjort ett handlingsprogram för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande munhälsovården för barn och unga. Handlingsprogrammet är uppgjort för att stå i anslutning till välfärdsplanen för barn och unga. Syftet med handlingsprogrammet är att säkerställa att de förebyggande tjänsterna är planmässiga, att de beaktar befolkningens behov samt att de kvalitetsmässigt är likadana oberoende av var de erbjuds inom Social- och hälsovårdsverkets område. Målsättningen är att stärka det hälsofrämjande arbetet, att tidigt identifiera behov av särskilt stöd samt att förhindra utslagning. I handlingsprogrammet beskrivs i enlighet med nationella förordningen rådgivningarnas samt skol- och studerandehälsovårdens verksamhet, hälsoundersökningarnas innehåll och omfattning samt ansvarsfördelningen och samarbetet mellan enheterna Specialsjukvårdens barn- och ungdomsenhet Till barn- och ungdomsenheten hör följande instanser: Barn- och ungdomsavdelningen Barn- och ungdomspolikliniken Fredrika polikliniken och dagavdelningen ( Mentalvårdens barn- och ungdomsmottagning Barn- och ungdomsenheten erbjuder ett flexibelt serviceutbud som utgår från barnets/den ungas behov av medicinsk vård, psykiskt och socialt stöd samt föräldrarnas behov av stöd och handledning. Barn- och ungdomsmottagningen erbjuder hjälp för känslomässiga och utvecklingsbetingade svårigheter hos barn och unga. Fredrikakliniken har dagavdelning och poliklinik som ger vård åt unga som har ätstörningar. På barn- och ungdomsavdelningen och polikliniken utreds och behandlas olika folksjukdomar. Där vårdas även patienterna efter dagkirurgiska ingrepp och man vårdar även barn med stort vårdbehov i intensivt samarbete med central- och universitetssjukhusen. Avdelningen ger möjlighet till dygnet-runt vård vid behov för Fredrikaklinikens och barn- och ungdomspsykiatrins patienter samt möjliggör kortvariga utredningsperioder vid brådskande barnskyddsärenden. Avdelningen ger vid behov även sjukhusvård i patientens hem. 11

59 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Familjeservicecentralens tjänster I detta kapitel behandlas de förebyggande tjänsterna som ges inom familjeservicecentralen vid Social- och hälsovårdsverket. Som tidigare nämnts tas barnskyddsarbetet inte upp inom ramen för detta kapitel, utan det gås igenom mera ingående i kapitel 3. Förebyggande tjänster med fokus på tidigt stöd, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska på behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder Hemservice för barnfamiljer En barnfamilj har möjlighet att få hemservice vid belastande livssituationer, t.ex. p.g.a. förälderns utmattning eller sjukdom, svår graviditet, förlossning, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak eller i en särskild familje- eller livssituation. Hemservicen ger stöd i föräldraskapet, hjälper till med barnskötsel och vardagliga praktiska sysslor i hushållsarbetet. Vid kartläggningen av hemservicebehovet utgår man från familjens individuella situation och behov. Hemservice kan ges tillfälligt eller under en längre tid. För servicen uppbärs en avgift Förebyggande familjearbete Det förebyggande familjearbetet har som målsättning att ge ett tidigt stöd där man försöker identifiera, förebygga och underlätta de problem familjen har. Familjearbetaren ger stöd och handledning till föräldrarna. Man strävar till att stöda familjen som helhet samt se till familjemedlemmarnas individuella behov. Strävan är att hitta och stärka familjens egna resurser för att de i fortsättningen ska klara sig självständigt. Det förebyggande familjearbetet är en avgiftsfri service Stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet Stödfamiljsverksamhet är en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Med hjälp av stödfamiljer vill man stöda och stärka familjernas egna resurser och uppfostringsförmåga samt främja barnets positiva tillväxt och utveckling. Stödfamiljerna tar emot barnen i sitt hem i enlighet med de överenskommelser man gör i avtalet, t ex en helg i månaden. I stödfamiljen får barnet stimulans, tid, en trygg vardag och omsorg. Stödfamiljer kan bestå av barnfamiljer, barnlösa par eller ensamstående personer. Familjen ska ha en stabil social situation samt krafter och tid att ta emot barnet. Stödpersonsverksamhet är en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Det som skiljer sig från stödfamiljsverksamhet är att stödpersonens insatser är några timmar per gång och träffar med barnet sker endera i barnets hem eller barnets närmiljö. 2.5 Beroendevårdskliniken Beroendevårdskliniken är en öppenvårdsenhet för personer som lider av t.ex. alkohol-, narkotika-, läkemedels- eller spelberoende. Vid behov inkluderas även de anhöriga i vården. Tjänsterna riktar sig också till barn och unga. Beroendevårdskliniken informerar och ger utbildning kring beroendesjukdomar och enheten har också möjlighet att ge konsultation och arbetshandledning. Verksamhetsområdet utgörs av hela Jakobstadsregionen. 12

60 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Målsättningen med klinikens arbete är att minska missbruket och säkra den lagstadgade tillgången på beroendevårdstjänster. Arbetet inom beroendevårdskliniken är sektorövergripande. Klienten kan endera självmant uppsöka vård från kliniken eller hänvisas dit via någon inrättning, t.ex. socialomsorg, polis eller kurator. Som vårdmetoder används huvudsakligen samtalsterapi enskilt eller i grupp samt familjeinterventioner. Ifall öppenvårdens åtgärder är otillräckliga överförs klienten till anstaltsvård. Beroendevårdskliniken samarbetar med olika aktörer, t.ex. utbildningssektorn. Kliniken ger skolelever möjlighet att bekanta sig med verksamheten och samtidigt ges information om hur man som barn eller ungdom kan agera ifall det förekommer missbruk i familjen. Vid kliniken koncentrerar man sig även på förebyggande arbete och tidigt ingripande, bl.a. genom att informera om metoder för att upptäcka riskkonsumtion. 2.6 Kommunernas ungdomsarbete Ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår enligt ungdomslagen (76/2006) i kommunernas uppgifter. Kommunerna, ungdomsföreningarna och andra organisationer som bedriver ungdomsarbete ansvarar för genomförandet av arbetet. Tjänster inom ungdomsarbetet kan även produceras regionalt genom samarbete mellan flera kommuner. Enligt ungdomslagen definieras en ungdom som en person mellan 13 och 29 år. Kommunerna ska bedriva ungdomsverksamhet som gynnar ungdomarnas välfärd. Kommunen stöttar föreningar och grupper som idkar ungdomsverksamhet så som kulturell och mångkulturell fostran samt miljöfostran och idrott. Man strävar till att alla ungdomar har en trygg plats att gå till förening, enskild grupp eller aktivitetshus/ungdomsgård. Inom kommunerna ordnas aktiviteter och program under skolloven. VISSTE DU? Ungdomsgarantin innebär att varje ungdom under 25 år som saknar en studie- eller arbetsplats ska inom 3 månader anvisas en plats i något sammanhang Ungas deltagande och hörande av unga De unga skall enligt lag beredas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall också höras i ärenden som berör dem. I alla kommuner finns elevkårsstyrelser inom den grundläggande utbildningens högre klasser och i andra stadiet. Deras främsta uppgift är att föra elevernas talan och öka elevernas trivsel i skolan. Alla elever är medlemmar i elevkåren. Alla kommuner har vid tidpunkten för uppgörandet av denna plan ett eget ungdomsråd/ ungdomsfullmäktige för att höra unga. Ungdomsrådet/Ungdomsfullmäktige ska höras i frågor som berör dem. Utmaningen för ungdomsrådet är att hela tiden marknadsföra sig/informera andra ungdomar om att vi finns och vill/kan påverka i frågor som berör ungdomar. Ungdomsrådet skall synas och verka där ungdomar finns Kommunöverskridande samarbete kring ungdomsfrågor Ungdomsgarantin och uppsökande ungdomsarbete Med ungdomsgaranti avses att varje ungdom under 25 år som saknar studie- eller arbetsplats ska inom 3 månader anvisas en plats i något sammanhang. År 2013 befann sig 9,4 procent av åringarna i regionen utanför utbildningssystemet och siffran har stigit över tid. Det uppsökande ungdomsarbetet i vår region handhas av musikcafé After Eight och Kokkotyöstiftelsens Jakobstadsenhet RETRO. Uppsökarna arbetar i regionen för att 13

61 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst nå alla ungdomar som slutfört grundskolan men inte har studie- eller arbetsplats. De erbjuder dessa ungdomar hjälp och stöd. En styrgrupp bestående av representanter från olika sektorer vägleder och utvecklar arbetet Ungdomsverkstäder Musikcafé After Eight i Jakobstad erbjuder regionens kommuner ungdomsverkstäder. Ungdomar i åldern år har möjlighet till arbetsprövning och arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. En styrgrupp för ungdomsverkstäderna bestående av representanter från ungdoms-, utbildnings-, social- och hälsovårdssektorerna vägleder och utvecklar verksamheten. Målsättningen är att ge meningsfull arbetspraktik utgående från ungdomarnas egna förutsättningar Drogförebyggande gruppen Den drogförebyggande gruppen i regionen består av ett sektorövergripande nätverk som bistår med sakkunskap och koordinering av olika drogförebyggande satsningar. Gruppens främsta uppgift är att uppmuntra och stöda nejdens skolor, föreningar och föräldrar till olika rusmedelsförebyggande aktiviteter. Målsättningen är att stöda skolor och de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet i det drogförebyggande arbetet Ungdomsportalen Decibel.fi Decibel är en tvåspråkig webbportal för ungdomar i åldern år. Den upprätthålls av elva österbottniska medlemskommuner. Decibel.fi bjuder ut informations- och rådgivningstjänster, kommer med fakta, råd, tips och erfarenheter. Ungdomar kan anonymt ställa frågor om allt mellan himmel och jord och få svar av ungdomsinformatörer och experter. På portalen hittar man också en länk mellan ungdomarna och beslutsfattarna och där via kan man nå de som fattar beslut i den egna kommunen. Decibel används flitigt av nejdens unga och utgör den största ungdomsportalen i Svenskfinland. 2.7 Integrationsarbetet I Jakobstadsnejden finns en gemensam enhet som erbjuder service, handledning och information gällande invandrarfrågor. Integrationsenheten arbetar helhetsinriktat oberoende av invandrarorsak. Enheten samordnar kommunens mottagande och integration av invandrare i samverkan med TE-byrån, kommunernas verksamheter och med andra lokala och regionala aktörer. Enhetens huvuduppgift är att på bästa sätt, medverka till att alla nyanlända invandrare erbjuds möjlighet till delaktighet i samhällslivet Invandrares rätt till kommunal service Lagen om främjande av integration (1386/2010) beskriver kommunens roll och ansvar i förhållande till integrationen av invandrare. Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen skall se till att de kommunala tjänsterna lämpar sig för invandrare. Kommunerna har också ett program för integrationsfrämjande. 14

62 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Personer som omfattas av lagen och har rätt att åtnjuta kommunens integrationstjänster är: den som har ett giltigt uppehållstillstånd den som har en registrerad uppehållsrätt den som beviljats uppehållskort den som ansökt om och erhållit kommunplats De invandrare som omfattas av lagen har överensstämmande rättigheter och skyldigheter som övriga finländare. De omfattas bl.a. av FPA:s sociala trygghetsförmåner som t.ex. barnbidrag, hyresbidrag, vårdbidrag och handikappbidrag, det samma gäller deras rätt till hälso- och sjukvårdens tjänster, tex. förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster ss. mödrarådgivning, barnrådgivning och skolhälsovård. Familjerna och deras barn har rätt till dagvård och skola på samma grunder som övriga finländare. Turister eller asylsökanden omfattas inte av de integrationstjänster som kommunen ålagts att ansvara för. Är personen en asylsökande utan uppehållsrätt är det en flyktingförläggning eller mottagningscentral som ansvarar för honom/henne framtill beslut om uppehållsrätt fattas. Asylsökande barn i skolåldern har dock rätt till skolgång under väntetiden, däremot har barn under skolåldern inte rätt till dagvård. Gällande hälso-och sjukvården har mottagningscentralerna egna hälsovårdar- och läkartjänster, dock har barnen rätt till s.k. akutsjukvård samt barnrådgivningens och skolhälsovårdens tjänster. 3 Servicesystemet inom barnskyddet i kommunerna Den nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft den Målet med lagen är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och istället främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Barnfamiljer ska enligt socialvårdslagen ha rätt till service utan klientskap inom barnskyddet. Förebyggande tjänster till familjer, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska på behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för barnets hälsa måste ordnas utan dröjsmål. Ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. VISSTE DU? Barnfamiljer har enligt socialvårdslagen rätt till service utan klientskap inom barnskyddet För att främja barns och unga personers välfärd skall kommunen utöver barnskydd också ordna förebyggande barnskydd då barnet eller familjen inte är klient inom barnskyddet. Genom det förebyggande barnskyddet främjas och tryggas barns uppväxt, utveckling och välfärd samt ges stöd i föräldraskapet. Det förebyggande barnskyddet omfattar sådant stöd och särskilt stöd som ges till exempel inom undervisning, ungdomsarbete och dagvård, vid rådgivningsbyråerna för mödravård och barnavård samt inom annan social- och hälsovård. Barnskyddslagen utgör grunden för barnskyddsarbetet och enligt 11 1 mom. i lagen ska kommunen se till att barnskydd till sin inne-börd och omfattning ordnas såsom behovet i 15

63 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst kommunen förutsätter. Inom barnskyddet skall tillvägagångssättet vara så finkänsligt som möjligt och i första hand innebära stödåtgärder inom öppenvården, om inte barnets bästa kräver annat. När barnets bästa kräver vård utom hemmet, skall sådan ordnas utan dröjsmål. Vård utom hemmet skall ordnas så att strävan efter att återförena familjen beaktas utifrån barnets bästa. Enligt lagen ska barnskyddet: 1. främja barnets gynnsamma utveckling och välfärd 2. stödja föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorg om barnet 3. sträva efter att förebygga barnets och familjens problem samt 4. tillräckligt tidigt ingripa i problem som observerats. 3.1 Behovet av barnskydd i regionen År 2014 gjordes 801 barnskyddsanmälningar i regionen. Det innebär att 4,1 procent av 0-17-åringarna i nejden blivit föremål för en barnskyddsanmälan, vilket kan jämföras med 5,9 procent av hela landets 0-17-åriga befolkning under samma år. Av 0-17-åringarna i regionen var 0,5 procent omhändertagna eller brådskande placerade år 2014, medan 5,1 procent av åldersgruppen befann sig inom någon av öppenvårdens stödåtgärder. I hela landet var 1,1 procent av 0-17-åringarna omhändertagna medan 7,5 procent av åldersgruppen fanns upptagen i öppenvård år Barnskyddsanmälningarna och andelen klienter inom barnskyddet är således lägre än riksgenomsnittet, men dessvärre har siffrorna gått upp i regionen under de senaste åren. Ur tabellen nedan framgår de färskaste statistiska uppgifterna som finns att tillgå om kommunernas barnskydd när denna välfärdsplan uppgörs. Uppgifterna avser situationen per den Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Övriga kommuner Totalt Antal barnskyddsanmälningar Antal placerade barn i anstalt Antal placerade barn i familjevård Antal placerade barn i eftervård Antal brådskande placerade Antal barn i öppen vård * Antal barn i eftervård (över 18 år) ** *) Med öppen vård avses alla sådana barnskyddsåtgärder som inte innefattar placering av barn. **) Med eftervård avses åtgärder som ges åt klienter i åldern år. Eftervården är frivillig. Vid bedömningen av behovet av barnskydd och vid genomförandet av barn-skydd ska barnets bästa beaktas i första hand (barnskyddslagen 4 ). 16

64 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Vid bedömningen av barnets bästa ska uppmärksamhet fästas vid hur olika åtgärdsalternativ och lösningar garanterar barnet: 1. en harmonisk utveckling och välfärd samt nära och fortgående mänskliga relationer, 2. möjlighet till förståelse och ömhet samt övervakning och omsorg i enlighet med ålder och utvecklingsnivå, 3. en utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål, 4. en trygg uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk integritet, 5. utveckling till självständighet och mognad till ansvarsfullhet, 6. möjlighet att delta och påverka i frågor som gäller barnet självt samt 7. hänsyn till språklig, kulturell och religiös bakgrund. Utöver kriterierna som ingår i barnskyddslagen kan förverkligandet av barnets bästa också granskas med tanke på rättvisa, öppenhet, tillförlitlighet och trygghet. Principen om minsta ingripande åtgärd = Myndigheterna ska vidta åtgärder på lägsta möjliga nivå för att åstadkomma det resultat som behövs De åtgärder som myndigheterna vidtar ska stå i rätt proportion till syftet med att hjälpa klienten. Principen är att myndigheterna ska vidta åtgärder på lägsta möjliga nivå för att åstadkomma det resultat som behövs (princi-pen om minsta ingripande åtgärd). Detta är särskilt viktigt när det handlar om oönskade ingripanden i familjers integritetsskydd i syfte att förverkliga tillräckliga barnskyddsåtgärder. En av nycklarna till att utveckla effektiva barnskyddstjänster är att stärka bar-nens, de ungas och föräldrarnas delaktighet. För att vara delaktiga måste de olika parterna i ett barnskyddsärende kunna uppleva och lita på att de blir hörda och får föra fram sina egna åsikter i ärendet som behandlas. Tillräcklig information och samarbete i rätt tid är viktigt, särskilt med hälso- och sjukvår-den, småbarnspedagogiken och skolan samt med familjen. 3.2 Resurser som krävs inom barnskyddet Barnskyddet kräver en särskild kompetens av personalen. Personalen och ledningen måste engagera sig långsiktigt i att utveckla den kompetens som behövs i barnskyddsarbetet. Som stöd för det krävande arbetet behövs: en stark grundläggande utbildning, specialutbildning och fortbildning, kunskaper inom arbetets olika delområden, handledning, ombesörjande av utvecklingen av barnskyddet och användning av expertgrupper. Enligt kvalitetsrekommendationer skall en socialarbetare vara ansvarig för ca barn. I vår region har i detta nu en socialarbetare ca barn. I ett aktivt skede av arbetet skall socialarbetaren enligt kvalitetsrekommendationer träffa barnet personligen 2 h/mån. Utvecklingen av barnskyddsarbetet fortsätter i regionen. För att göra arbetet mera hanterbart indelas barnskyddet i: 1. Utredningsteam 2. Öppenvårds team 3. Placering / eftervårdsteam En schematisk överblick av arbetsprocesserna inom barnskyddet återfinns i bilaga 2. 17

65 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Samarbetet kring välfärdstjänsterna för barn och unga Samarbetet mellan de instanser som upprätthåller tjänster för barn och unga sker på flera olika nivåer. En del kommunala tjänster har centraliserats och produceras helt och hållet i form av kommunöverskridande samarbete. Även i de fall där kommunerna självständigt ordnar servicen förekommer ett betydande interkommunalt samarbete både på formell och informell nivå. Förutom det kommunöverskridande samarbetet krävs det ett konstruktivt sektorövergripande samarbete inom kommunen för att säkra kvaliteten på tjänsterna. Slutligen samarbetar kommunerna också med tredje part, såsom statliga myndigheter, församlingar och föreningar. Samarbetet med aktörer utanför kommunen kan handla om att kommunala uppgifter köps av utomstående serviceproducenter, men det kan också ske genom utbyte av information och kompletteringar av den kommunala kärnverksamheten. 4.1 Översikt av befintliga samarbetsnätverk En stor del av välfärdstjänsterna till barn och unga ordnas idag via avtal som kommunöverskridande samarbeten. Social- och hälsovårdsverket betjänar samtliga fyra kommuner och även en betydande del av ungdomsarbetet har ordnats inom kommunöverskridande nätverk (se ytterligare information i kap 2.4.2). Därutöver finns det en uppsättning interkommunala sektorövergripande samarbetsnätverk av formell karaktär inom olika verksamheter. Nedan följer en redogörelse över ett par av samarbetsgrupperna, som kan anses särskilt betydelsefulla gällande utvecklandet av barns och ungas välfärdstjänster Koordinationsgruppen samarbete mellan småbarnsfostran, grundläggande utbildning samt social- och hälsovård För att upprätthålla och utveckla samarbetet mellan småbarnsfostran, grundläggande utbildning och socialoch hälsovården har den regionala samarbetsnämnden beslutat att tillsätta en koordinationsgrupp för barn- och familjearbete. Gruppen startade som en samarbetsgrupp för chefer inom verksamheter som berör barn, ungdomar och barnfamiljer på Social- och hälsovårdsverkets område inom ramen för två KASTE-familjeprojekt som kommunerna deltog i. Efter att projekten avslutades har koordinationsgruppen fortsatt som normal interkommunal verksamhet. Samarbetsnämnden har utsett medlemmarna i gruppen, vilka består av ett antal ledande tjänstemän inom områdena social- och hälsovård, grundläggande utbildning och småbarnsfostran i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre Styrgruppen för elevvården Enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) ska utbildningsanordaren tillsätta en styrgrupp för elevvården. Lagen ger även möjlighet för två eller flera utbildningsanordnare att tillsammans tillsätta en gemensam styrgrupp för elevvården och den modellen har man gått in för i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Gruppen består av cheferna för bildningsväsendena inom respektive kommun samt chefsläkaren för hälsooch sjukvården, chefen för socialvården och överskötaren inom primärvårdens öppenvård vid Social- och hälsovårdsverket. 18

66 378, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 378, stst Styrgruppens uppgift är att ansvara för den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av de enskilda utbildningsanordnarnas elevvård. Styrgruppen samlar in och sammanställer alla enskilda skolors elevvårdsplaner för att på så vis få en översikt av elevernas hälsa. Uppföljningen sker årligen Informella samarbetsnätverk Kommunerna i nejden har ett stort utbyte av varandra även på det informella planet. Tjänstemän inom bl.a. småbarnsfostran, grundläggande utbildning och ungdomsarbete träffas regelbundet till informella möten med kollegorna från grannkommunerna. Betydelsen av de informella mötena ska inte underskattas de fyller en viktig funktion gällande utbyte av information och utformningen av gemensamma riktlinjer för hela nejden. Av kollegorna får tjänstemännen också värdefulla råd och handledning. Ett fruktsamt gränsöverskridande samarbete bygger på låga trösklar det är därför skäl att försöka sprida den naturliga och lediga samarbetskulturen som redan existerar kommunerna emellan till nya nivåer och sektorer. 4.2 Vidareutveckling av samarbetet Ansvaret att främja invånarnas välfärd fördelas mellan alla kommunala förvaltningar, vilket innebär att de måste samarbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Gällande utvecklingen av samarbetet kring de kommunala välfärdstjänsterna, är det skäl att konstatera att man borde satsa ytterligare på de yrkesövergripande och gränsöverskridande nätverken. Faktum är ju att kommuninvånarna ofta är kunder inom flera kommunala verksamheter samtidigt och ett kundorienterat perspektiv fordrar därför ett helhetsgrepp. Kunden ska inte behöva uppleva motstridigheter och överlappningar mellan olika serviceformer, utan verksamheterna ska komplettera varandra och stå för en enhetlig linje. För att åstadkomma detta bör kommunen stärka det interna samarbetet sektorer emellan, så att man vidgar perspektivet och även ser till helheten utanför den egna sektorn. Barns och unga personers välfärd angår inte bara de instanser som erbjuder tjänster som riktar sig specifikt till de yngre åldersgrupperna, utan alla kommunala sektorer bör beakta barns välbefinnande i sin verksamhet. Det gäller både inom småbarnsfostran, grundläggande utbildning, socialomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, teknisk sektor och samhällsplanering liksom kultur- och fritidstjänster. Kommunerna samarbetar även med de lokala församlingarna samt med olika föreningar gällande bl.a. barn- och ungdomsarbete, familjerådgivning samt kultur- och fritidstjänster. I Jakobstad upprätthåller församlingarna och Folkhälsan morgon- och eftermiddagsverksamheten. I övrigt utgör tjänsterna som tredje sektorn tillhandahåller ett komplement till de kommunala välfärdstjänsterna. Det är dock skäl för kommunerna att upprätthålla och vidareutveckla samarbetet med tredje sektorn på generell nivå. 19