Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare 2014-02-17

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 1 (16) Foto och utformning Susanne Boman Psykiatrins FoU enhet

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 2 (16) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 1 SYFTE... 3 2 PROJEKTETS OLIKA FASER... 4 2.1 FAS 1 KARTLÄGGNING OCH MARKNADSFÖRING... 4 2.1.1 Kartläggningen... 4 2.1.2 Deltagare i projektet Fas 1... 5 2.1.3 Marknadsföring... 5 2.1.4 Kartlägga behov... 5 2.2 FAS 2 TILLGÄNGLIGHETSFASEN... 6 2.2.1 Deltagare Fas 2... 6 2.2.2 Tid inom en vecka... 6 2.2.3 Samverkan... 7 2.3 FAS 3 UTÖKAT UTBUD AV INSATSER... 8 2.3.1 Deltagare Fas 3... 8 2.3.2 Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling... 9 2.3.3 Diagram över antal deltagare... 9 2.3.4 Utökat utbud av insatser... 10 3 FRAMGÅNGSFAKTORER... 10 4 NÄSTA STEG... 10 5 BERÄTTELSE UR ETT BRUKARPERSPEKTIV... 11 6 BILAGOR... 13

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 3 (16) Inledning Projekt Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika är ett treårigt utvecklingsprojekt som startade i september 2012. Projektet är initierat och drivs av personal som arbetar inom psykiatriska öppenvården i Arvika. Landstinget i Värmland och Samordningsförbunden där Arvika, Eda och Årjängs kommuner ingår, samfinansierar projektet. Målgruppen är unga vuxna 18-29 år med psykisk ohälsa i de tre kommunerna. Det är ett LEAN projekt vilken innebär att man har fokus på att patienten får en bra väg genom vården. Anledningen till att projektet startade var att personerna i projektgruppen länge haft tankar och idéer om hur man skulle kunna arbeta på ett bättre och mer effektivt sätt med hjälp till målgruppen unga vuxna. En viktig drivkraft var att vi tyckte det var angeläget och såg förbättringsmöjligheter. Det vi såg Det är krångligt att söka och få hjälp när man som ung mår psykiskt dåligt. Psykiatrin uppfattas som otillgänglig. Det är svårt att hitta rätt i systemet och det är lätt att hamna mellan stolarna. Det behövs en bättre samordning av insatserna 1 Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öka tillgängligheten och att förbättra samverkan. Vi ville: Skapa förutsättningar för att kunna fånga upp, möta och hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Motverka allvarlig och långvarig psykisk ohälsa och självmord samt bryta social isolering och utanförskap. Stärka och utveckla samverkan och därmed öka effektiviteten för att tillsammans hitta den bästa lösningen för varje individ och bättre samordna insatserna. Utöka och utveckla vårdutbudet genom att bättre anpassa det till målgruppen och behovet av insatser. Implementera de arbetssätt som visar sig framgångsrika i den ordinarie verksamheten och sprida till andra verksamheter och åldersgrupper. Ledord i projektet är Rätt insats till rätt person på rätt sätt i rätt tid.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 4 (16) 2 Projektets olika faser Projektet är indelat i fyra faser enligt bild nedan. Vi har genomfört fas ett och två och befinner oss nu i fas tre. Fas 4 beräknas starta 2015-01-01och pågå under första halvåret 2015.. 2.1 Fas 1 Kartläggning och marknadsföring I den första fasen marknadsfördes projektet och vi gjorde en kartläggning en intresseanalys för att få veta mer om behoven av psykiatrisk vård bland våra unga. Den första fasen startade 2012-09-01. 2.1.1 Kartläggningen Det vi ville veta var: Anledningen till att de sökte kontakt med psykiatrin. Vad de behövde hjälp med. I fas ett kunde patienterna endast söka vård på traditionellt sätt, via professionell eller egen vårdbegäran. Enligt praxis bedöms vårdbehovet utifrån vårdbegäran utan att först träffa personen. Vi såg att en del patienter som sökt hjälp och blivit avvisade sökte igen i ett senare skede. Det går inte att sätta en absolut gräns mellan Allmänmedicin och Psykiatri eftersom diagnoserna i sig inte alltid är avgörande för var patienten bör behandlas.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 5 (16) Vi avvisade inga remisser (enligt tidigare praxis) utan erbjöd alla en tid för en bedömning oavsett frågeställning. Vi genomförde en noggrann kartläggning på samtliga. Vi använde en checklista och skattningsskalor vid första besöket och genomförde en MINI (semistrukturerad diagnostisk intervju) på samtliga. Detta gjorde vi för att få en så bra överblick som möjligt över hur den psykiatriska problematiken och behovet av insatser såg ut i gruppen. Det arbetssättet innebar att alla skulle få en så likvärdig bedömning som möjligt vid första besöket. Vi kartlade också vilka kontakter de hade med andra myndigheter (Checklista Bilaga 1). 2.1.2 Deltagare i projektet Fas 1 34 unga vuxna varav 25 kvinnor och 9 män. Medelåldern var 22 år både för kvinnor och för män. Merparten, 76 procent, kom via remiss och 24 procent via egen vårdbegäran. 2.1.3 Marknadsföring Vi ville få en bild av hur intresset av samverkan med projektet såg ut från tänkta samverkansparter. Vi ville också nå ut med information om projektet. Vi marknadsförde projektet genom att vi: Anordnade två informations- och diskussionsträffar med samverkanspartner från de tre kommunerna. Projektet presenterades på psykiatribloggen, i en artikel i lokal tidning samt i sociala medier. Informerade på 1177 och Livjournalen. Lämnade ut informationsblad, affischer och kontaktkort. (Se bilaga 2 och 3) 2.1.4 Kartlägga behov Fokus under första fasen var att kartlägga de ungas behov och se hur intresset var av projektet. Vi fick mycket uppmuntran och positiv respons om projektet.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 6 (16) Vi hade nu tillräckligt med underlag för att går vidare till nästa fas i projektet, att öka tillgängligheten. 2.2 Fas 2 Tillgänglighetsfasen Nästa steg, fas två gick ut på att öka tillgängligheten och öppna upp för närmare samarbeten med andra aktörer som till exempel Elevhälsa, Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och övrig sjukvård. Vi ökade möjlighet att söka vård på fler sätt än tidigare genom att: ringa till mottagningen, boka en tid direkt på telefon eller komma på en drop in tid och fylla i en egen vårdbegäran på plats och få en tid samma dag. Vi tog emot patienter på följande sätt: Via inbokade besök och drop-in tider på mottagningen en dag i veckan. Via professionell vårdbegäran, egen vårdbegäran eller bokning via telefon. 2.2.1 Deltagare Fas 2 Andelen personer som själva sökte vård ökade markant när tillgängligheten ökade. Även andelen män som sökte ökade successivt under fas två. Under fas två kom det 90 unga vuxna under en period på fem månader. 50 kvinnor och 40 män. Andelen män som sökt hade nu ökat. Medelåldern låg fortfarande på 22 år. Andelen som sökt själva hade ökat till 32 procent. 2.2.2 Tid inom en vecka Målet var att alla som sökte hjälp skulle få en tid inom en vecka. Vi lyckades under denna fas erbjuda alla en tid inom en vecka i de fall det gick att nå dem på telefon och inom två veckor när vi skickade en kallelse. Alla som kom via drop-in fick en tid direkt, samma dag.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 7 (16) Det kom inte så många unga vuxna som vi hade räknat med på drop-in tiderna. De flesta sökte via egen vårdbegäran. De flesta föredrog att ha en bokad tid. Antalet som kom på drop- in tiderna och som sökte via telefon ökade något efterhand under fas två. En del unga vuxna som var osäkra inför besöket kom tillsammans med personal från till exempel socialtjänsten, elevhälsan eller ungdomsmottagningen. Under tillgänglighetsfasen tog vi emot alltmer telefonsamtal från anhöriga och personal som hade en ung vuxen i sin närhet som behövde hjälp. För att kunna ta emot så många unga vuxna som möjligt på de tider som vi hade till förfogande arbetade vi till exempel. någon personal fick ett återbud så tog den emot en drop-in- sökande i stället. Projektgruppen hade möten både före och efter besökstiderna. Vi planerade dagen, summerade hur dagen fallit ut och justerade upplägget efterhand. Enligt praxis inom öppenvårdpsykiatrin kommer det en remiss eller vårdbegäran på personen. Bedömningen om personens problem och behov av hjälp görs utifrån vad som står på remissen. Vårt arbetssätt i projektet är att vi träffa alla som sökt oavsett vad remissen innehåller och bedömer utifrån den information vi får i mötet med den unge vuxne. Det arbetssättet har vi sett som framgångsrikt. Den information som vi får från den unge vuxne är oftast mer kortfattad och träffsäker. Vi lät därför alla som kom till mottagningen fylla i en egen vårdbegäran även om det finns en remiss sedan tidigare. 2.2.3 Samverkan För att förbättra samverkan kring de unga vuxna så hade vi kontinuerligt möten med våra samverkanspartner. Vi hade besök av personal från olika verksamheter som till exempel, Elevhälsan, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Ungdomsmottagningen. Vi var även ute och besökte olika verksamheter i de tre kommunerna, dels för att utbyta information om våra verksamheter och dels att tillsammans hitta bra sätt att samarbeta på. Alla deltagare har fått skriva på ett samtycke om samverkan mellan de aktuella myndigheterna. Detta har varit en förutsättning för att de ska kunna ingå i projektet eftersom hela projektet bygger på samverkan. Till skillnad från vårt traditionella arbetssätt där vi i första hand inriktat oss på symtom och behandling inriktade vi oss istället på att jobba med patientens samtliga problemområden i ett tidigt skede. Målgruppen mår dåligt av flera orsaker som ofta är individuella och det är sällan isolerade problem utan problem som påverkar varandra. Därför är samverkan med andra aktörer viktigt. Det har varit ett stort intresse av samverkan och vi började tillsammans med patienterna bygga upp ett samarbete med våra samverkanspartner.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 8 (16) 2.3 Fas 3 Utökat utbud av insatser I fas tre som vi nu befinner oss i och som startade i september 2013 jobbar vi för att utöka och anpassa vårdutbudet utifrån de behov patienterna har. Enligt den ursprungliga projektplanen skulle fas tre med ökat utbud av insatser starta i januari 2014. Eftersom antalet som sökte sig till mottagningen ökade och att de som sökte hade ett större behov av insatser än vi hade räknat med påbörjades fas tre redan i september 2013. Vi som jobbat i projektet från start är socialpedagog/projektledare, vårdadministratör, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska och psykoterapeut. Inför fas tre rekryterade vi ytterligare personalresurser till projektet. Dels för att få utökade resurser och dels för att utöka kompetensen i projektet. Vi anställde personal som inte tidigare hade jobbat i psykiatrin, vård och stödsamordnare, arbetsterapeut, beteendevetare och samtalsterapeut. Vi ville få in personal i projektet som kunde bidra till ett bredare synsätt. Vi har tidigare inte haft någon läkare anställd i eller kopplad till projektet. Från hösten 2013 kopplades en underläkare till projektet en dag i veckan med handledning av en psykiater. Tillgängligheten ökades ytterligare genom att vi träffade de unga vuxna som av olika anledningar inte klarade av att komma till mottagningen för ett första besök på annan plats. Det kunde vara i personens hem eller hos samverkanspartner. Vi träffade några av de unga vuxna som överfördes från BUP tillsammans med personal och samverkanspartner i deras lokaler i Arvika eller Karlstad. 2.3.1 Deltagare Fas 3 Under de första fyra månader under fas tre kom det 93 unga vuxna till mottagningen. 54 kvinnor och 39 män Medelåldern hade minskat något till 21 år. Andelen som sökt själva hade ökat ytterligare till 58 procent.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 9 (16) 2.3.2 Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Vi har kartlagt graden av psykisk ohälsa bland deltagarna för att bättre förstå deras behov. De vanligaste orsakerna till att deltagare sökt hjälp är depression och ångest. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns eller misstänks finnas hos ca 30 procent. Hälften av de som sökt har varit utsatta för mobbning. Av dem angav 20 procent att de har fått hjälp. Det visade sig att det inte är fanns någon skillnad i graden av psykisk ohälsa mellan de som sökte själva jämfört med de som kom via professionell vårdbegäran. Vi kunde se att under fas 3 var det fem som tidigare blivit remitterade till psykiatrin men då blivit avvisade. En av dessa kom åter på professionell vårdbegäran och fyra sökte själva. Alla bedömdes nu ha behov av behandling inom psykiatrin. I fas tre lade vi till ytterligare bakgrundsfrågor till checklistan gällande våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Över hälften, 53 procent angav att det förekommit våld i deras närhet, 12,5 procent har någon gång varit utsatt för sexuellt övergrepp (Bilaga 4 Checklista fas 3). Många har svarat att de har olika former av sömnproblem. De har då, som en första insats, blivit erbjudna tyngdtäcke och att delta i sömngrupp. Det är hittills 47 patienter som har fått utprovat tyngdtäcken. Av de som har svarat på vilken effekt det gett är det 77 procent som svarar att tyngdtäcket gett en god effekt. Vi har identifierat en grupp som är över 20 år och varken jobbar eller studerar och som inte har pågående kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta föranleder fortsatt fördjupat samverkan med Arbetsförmedlingen. 2.3.3 Diagram över antal deltagare

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 10 (16) 2.3.4 Utökat utbud av insatser Den främsta förändringen i arbetssätt är att vi har ökat samverkan med samverkanspartner. Men även inom projektet och med att det finns en bredare kompetens hos personalen kunnat utveckla teamarbetet ytterligare. Vi arbetar brett vilket innebär att vi ser på individens behov av förändringar utifrån ett helhetsperspektiv, snarare än att arbeta isolerat med problem och symtom. Detta kan leda till att vi startar flera insatser parallellt i ett tidigt skede kring deltagaren och jobbar med flera livsområden samtidigt. Tillexempel om en person är nedstämd och har minskad aktivitet, sover dåligt och har vänt på dygnet får den parallellt med samtalsbehandling utprovat ett tyngdtäcke för sömnen, kontakt med arbetsterapeut för att få struktur på dagen och ökad aktivitet. Om behov finns ser också till att hjälpa personen få kontakt med arbetsförmedlingen för att få en praktikplats eller påbörja studier. 3 Framgångsfaktorer De arbetssätt som har visat sig framgångsrika så här långt är att: Vi har träffat alla patienter som sökt hjälp oavsett frågeställning. Vi har kunnat erbjuda alla en tid för ett första besök inom en vecka. Vi har använt en strukturerad bedömning vid första besöket för alla. Vi har varit flexibla med tider och sätt att möta patienterna på. Det finns en bred kompetens hos projektpersonalen med olika synsätt. Vi har anpassat och justerat verksamheten efter patientens behov istället för tvärtom. Vi har fått en ökad samverkan inom projektet och med våra samverkanspartner. 4 Nästa steg Planen är att fortsätta utveckla och utöka samverkan så att de insatser som finns för den unge vuxne strävar mot samma mål. Vi ska också jobba vidare med ett kontinuerligt förbättringsarbete där vi anpassar verksamheten efter deltagarnas behov Vi kommer att anordna återkommande temakvällar med information om psykisk ohälsa och starta upp fler gruppbehandlingar som är anpassade till deltagarnas behov. Fas fyra innebär att vi ska implementera de arbetssätt som vi finner framgångsrika i den ordinarie verksamheten samt sprida till andra verksamheter. Fas fyra beräknas starta 2015-01-01 och pågå under första halvåret 2015. Vi räknar med att kunna successivt påbörja viss implementeringen i slutet på fas tre.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 11 (16) 5 Berättelse ur ett brukarperspektiv

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 12 (16)

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 13 (16) 6 Bilagor Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 Affisch psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga3 Kontaktkort psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga 4 Checklista fas 3

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 14 (16)

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-02-17 15 (16)