Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

Framställningen bygger på: Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? SPSM Rapport i serien Forskning i korthet från FOU skola, Kommunförbundet Skåne.

Disposition - Begreppet - Vad är skolans uppdrag? - Är inkludering (ett av) skolans uppdrag? - Är det effektivt? - Hur ser lärare på inkludering? - Vilken faktorer kan skapa inkluderande miljöer?

Begreppet: 4 betydelser - Inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass (plats) - Inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass och har en bra situation där (plats + kvalité för vissa elever) - Inkludering betyder att alla elever har en bra situation (plats + kvalité för alla elever) - Inkludering betyder att klassen är en gemenskap (community) - (plats + ytterligare kvalitér)

Ytterligare en betydelse. Inkludering = kvalité oavsett plats

Vad är skolans uppdrag? - Det smala uppdraget - Det breda uppdraget

Det breda (demokratiska uppdraget) KAP 1, 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. + läroplan + kursplaner.

Hur rimmar styrdokumenten med idén om inkludering? - Inkludering nämns inte i styrdokumenten - Stöd för att skolan ska erbjuda elever en bra situation - Lite stöd för att skolan ska skapa gemenskaper (communities) - Undantag från att elever går i vanliga klasser 1) särskola, 2) specialskola 3) särskilda undervisningsgrupper/resursskolor 4) fristående skolor inriktade mot särskilt stöd

Varför så lite tal om communities? - Samhällsförändringar (individualisering) (Englund: public or private good) - Brist på stöd i styrdokumenten - Medikaliseringen av olikhet - Brist på konsensus - Brist på empiri

Är det effektivt att elever i svårigheter går i vanliga klasser? - Metodproblem - Varken mer eller mindre positivt när det gäller social o pedagogisk utveckling; olika resultat i olika analyser

Hur ser lärare på inkludering? 1) De flesta lärare är positiva givet vissa omständigheter 2) Stöd och utbildning är betydelsefullt för lärares inställning 3) Mer tveksamhet kring vissa grupper 4) Lärare är sällan ideologiska förkämpar för inkludering

Vilka faktorer skapar inkluderande miljöer? Mkt forskning om metoder/arbetssätt som förbättrar kunskapsresultaten I princip ingen forskning som på ett metodologiskt hållbart sätt renodlar faktorer som skapar mer inkluderande miljöer (före/efter data, för alla elever o separat för elever i svårigheter)

Tre studier där man föreslår olika faktorer som skapar inkludering 2 som finns utförligt beskrivna i rapporten från SPSM: Nilholm, C. & Alm, B. (2011a). An inclusive classroom? On inclusiveness, teacher strategies and children s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252. Persson, B. och Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. Samt: Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2014). Promoting inclusion? inclusive and effective head teachers descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education, 29(1), 74-110.

Persson & Persson En ambition att grunda undervisningen i forskning. Ett auktoritativt ledarskap präglat av värme och stöd. Höga förväntningar på alla elever. Att positiva beteenden lyftes fram och negativa beteenden negligerades. Att lektionstiden effektiviserades, det vill säga att hela lektionerna används

Forts Persson & Persson till arbete och inte till sidoaktiviteter såsom till exempel att vänta på att sent ankomna elever ska hitta sin plats och att leta reda på böcker och pennor åt elever; detta är också ett sätt för pedagogerna att visa att man lägger stor vikt vid skolans uppdrag. Tydlig struktur på lektionerna (speciellt viktigt för vissa elever med funktionsnedsättning) och kopplingar av undervisningen till kursplanens mål

Forts. Persson & Persson Varierande arbetsformer där man undviker att eleven utlämnas till sig själv vilket man ofta menar blir fallet vid så kallat eget arbete. Således riktas elevens energi mot lärandet och inte mot att försöka orientera sig i en ostrukturerad situation. Att elevens synpunkter på planeringen efterfrågades. Större engagemang i att få sig med samtliga elever i undervisningen, vilket till exempel tog sig uttryck i att man strävade efter att söka upp elever som uteblivit från möten och lektioner

Nilholm & Alm En samsyn i arbetet mellan de båda lärarna om att det krävdes mycket arbete med gruppen och gruppdynamiken Mycket utomhusaktiviteter En konfliktfri arbetsdelning (en lärare med det pedagogiska ansvaret och en förskollärare som hade ett större ansvar för det sociala klimatet och ett speciellt ansvar för eleverna som diagnosticerats med funktionsnedsättningar) En god personlig relation mellan lärarna Att klassen var liten Anpassning av undervisningen till elevernas individuella behov

Forts Nilholm & Alm Tydliga ramar Tydlig struktur av aktiviteter Klassråd Goda kontakter med föräldrarna Mycket gruppaktiviteter (där lärarna inte eleverna bestämde gruppsammansättningen; träning i att lyssna på andra) Att konflikter löses omedelbart Respekt för och omsorg om eleverna Gemensamma diskussioner i helklass där läraren strävade efter att göra alla elever delaktiga

Utdrag ur reflektionsbok Alla är ju olika det tycker jag är bra Annars skulle det bli tråkigt Man måste få vara som man är. Jag är inte ensam känner aldrig så Fast de andra tycks tro det de vet ju inte vad jag känner

Utdrag ur reflektionsbok Jag tror att jag är bra på att lyssna det säger i alla fall mina kamrater jag säger inte så mycket själv det kanske är för att jag är så bra på att lyssna men jag tänker ibland jag lär av de andra men vad lär de av mig? Att de inte undrar vad jag tänker?

Utdrag ur reflektionsbok En del i de andra klasserna säger att vi bara leker och har roligt och det är nästan sant men vad de inte vet är att det är så vi lär oss saker Om vi har lekt något roligt eller varit ute på någon utflykt så skriver vi sen om det och har man inte gjort nåt roligt så har man ju ingenting att skriva om och ingen fantasi.

Utrdrag ur reflektionsbok En i klassen är inte så bra på att tala och skriva så han får ha en dator till hjälp på sin bänk han har gått i en språkis klass förut rita seriefigurer och vara en bra kamrat det är han bra på Den killen är jag tänk att jag tordes säga det

Utdrag ur reflektionsbok Mitt hjärta frös och jag kände mig nästan alltid ensam När jag gick i språkis Före den här skolan Var jag nästan alltid ensam Jag gillar att jobba med andra När jag får arbeta med Jens och Lena och de andra Då skrattar mitt hjärta och blir varmt För vi talar så bra med varandra Vi hjälper varandra på något sätt Och vi vet olika saker och vi lurar fram det braiga hos varandra

Lindqvist & Nilholm Kommunicerar och driver skolan utifrån sina visioner Skapar förutsättningar för kommunikation, goda relationer och tillit bland personalen Skapar möjligheter för personalen att öka sin kompetens Utövar sitt pedagogiska ledarskap och tar aktiv del i skolans verksamhet Har ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd (t.ex. fördelar ledarskapet, kontakter och leder möten) Utvärderar lösningar och resultat regelbundet Distribuerar resurser så att skolans elever har möjlighet att nå målen

Forts. Lindqvist & Nilholm Stöd ges inom klassens ram Lärare förses med en bred repertoar för att möta olikhet i klassrummet Utvärdering av stöd och aktiviteter som sker i klassrummet Specialpedagoger är väsentliga när det gäller att stötta läraren i dennes arbete Fler lärare och färre assistenter i klassrummen Möjligheter för arbetslagen att organisera passande lösningar och aktiviteter för lärande

Att tänka på när man värderar studierna? - Hur vet man att miljöerna är inkluderande? - Vilka av dessa faktorer verkar skapar inkluderande miljöer? - Vilket är viktigast?

Forskning behöver inte bara betyda överflyttning av resultat Man kan i mer generell mening använda ett vetenskapligt tänkande: 1) Var tydlig med begreppen! 2) Utvärdera huruvida man närmar sig målet! 3) Prova olika faktorer

Avslutning Allt detta talar för att man inte får vara dogmatisk i när det gäller organiseringen av stöd. Inkludering är en komplex företeelse. Å andra sidan, vem har sagt att det skulle vara enkelt?