Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga arbetsuppgifterna samt att laborationer och labbrapporter också kommer att vara del av bedömningen. Förmågor som tränas under området Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som Eleven kan skapa texter och andra framställningar Eleven anpassar texter och andra framställningar till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även göra enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då slutsatser med koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för resonemang kring resultatens rimlighet och hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Eleven har kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom med användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Centrala innehåll som behandlas i området Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10 Skall lämnas in senast 2/10 Alla skall besvara fråga 3. Alla skall välja en av 12 a, b eller c Utöver fråga 3 och 12 skall ni välja 4 frågor till, alltså totalt 6 stycken frågor. Viktigt är att motivera och visa hur du har tänkt i dina svar, även om svaren inte blir rätt kan resonemang ge bedömning Arbetet omfattar totalt 4 veckor tänk på att fördela arbetet ca. 2 frågor i veckan Varje vecka skall ni redovisa vilka frågor ni arbetat med
Fråga 1 Att rulla tungan är ett dominant anlag. Olle kan rulla sin tunga. Kan Olles föräldrar rulla sina tungor? Motivera ditt svar samt inkludera korsningsschema som visa hur du tänker. Fråga 2 Blir ett barn mest lik sin mamma eller sin pappa? Motivera svaret! Kan du bevisa det på något sätt? Fråga 3 Den vanliga celldelningen kallas med en fackterm för. Då könscellerna bildas, sker det vid den typ av celldelning som kallas meios eller. En tjurspermie innehåller 30 st kromosomer. Då vet du att en levercell från en tjur innehåller stycken kromosomer och ett koägg innehåller stycken kromosomer. Antalet könskromosomer i en levercell hos ko är st. Fråga 4 I våra anlag som vi fått finns det två olika varianter av anlag. Förklara vad som är speciellt med de två olika anlagen samt vad kallas de olika anlagen. Det finns även två olika namn på om man har olika varianter av anlaget eller lika. Vad kallas dessa? Visa gärna med hjälp av ett korsningsschema. Fråga 5 Kungen blev mycket misstänksam då drottningen födde honom ett tvillingpar med blåa ögon. Både kungen och drottningen hade nämligen mörkt hår och bruna ögon. Hade kungen fog för sina misstankar? Varför? Varför inte? Fråga 6 Förklara så tydligt du kan, hur en DNA-molekyl är uppbyggd och hur den fungerar. Samt hur en ny DNA-molekyl blir till.
Fråga 7 Pelle Svanslös var en svart homozygot bondkatt, som fått svansen avbiten av en råtta. I sitt äktenskap med lilla vita långsvansade Maja (född Gräddnos) fick han sammanlagt 12 barn som i alla avseenden fördelade sig helt enligt vad statistiken säger. De 12 barnen inavlade sig friskt (vilket inte är så bra) och de fick sammanlagt 80 stycken barnbarn, också fördelade enligt statistikens lagar. Genen F för svart färg är dominant över genen f för vit färg. Motivera hur du kommer fram till svaren!! Hur många svarta barn fick Pelle och Maja? Hur många små kattflickor fick Pelle och Maja? Hur många vita barnbarn fick Pelle och Maja? Hur många svarta honkatter bland barnbarnen fick Pelle och Maja? Hur många vita, svanslösa hankatter bland barnbarnen fick Pelle och Maja? Fråga 8 En ärftlig sjukdom ärvs, genom att homozygoti för den recessiva genen (t) ger sjukdomen. En sjuk kvinna med [tt] får barn med en frisk man. Man vet inte ifall han är homozygot eller heterozygot. Man räknar med, att 2/3 av de friska personerna är anlagsbärare [Tt] och en tredjedel är homozygota [TT]. Hur stor är sannolikheten för, att de får ett sjukt barn? (Redogör för hur du tänkt och räknat!) Fråga 9 Vid ett faderskapsmål mellan herrarna Andersson och Svensson gällde det att avgöra vem som var den mest sannolike fadern till ett barn. Resultat från blodgruppsbestämningar: Modern Blodgrupp B Barnet Blodgrupp 0 Andersson Blodgrupp A Svensson Blodgrupp AB a. Hur skulle domstolen döma? b. Är det möjligt att en tredje person, bara känd med förnamnet Brunhild, skulle kunna vara fader till barnet?
Fråga 10 Under kriget inträffade det att man hade ont om blod för blodtransfusioner. Kvari lager fanns det bara: 4 påsar med 0 blod 2 påsar med AB blod 1 påse med B blod. På platsen hade man följande personer, som behövde blod. 2 personer med 0 blod 1 person med AB blod 2 personer med A blod 2 personer med B blod De patienter som inte får blod dör. Du är läkare på platsen. Rädda så många du kan! Beskriv hur du gör och varför! Fråga 11 År 1992 blommade en ettårig växt i en rabatt, växten frösådde sig själv till nästa år, blommorna blev alltid vita. 1998 planterade grannen röda blommor av samma sort. Året därpå fick bägge en blandning av röda, vita och rosa blommor. a. Förklara hur detta var möjligt. b. Min mor blev förälskad i den rosa färgen och samlade därför frön frånplantor med rosa blommor. Vilken färg fick blommorna i hennes rabatt nästaår? c. Finns det någon möjlighet för mig att få tillbaka min vita rabatt?
Fråga 12 På dessa frågor finns inget rätt eller fel eftersom det är era åsikter, viktigt är att ni tar ställning, att välja alla alternativ fungerar inte. Jag vill se att ni har tänkt igenom svaren. Argumentationen är viktig för att bevisa ett djupare resonemang. 12a Släpp dopningen fri? Nu ska vi göra en resa in i en påhittad framtid. Tänk dig att det är år 2030. Den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) har precis beslutat att godkänna så kallad gendopning. Uppståndelsen runt om i världen har varit stor allra mest bland idrotterna själva! Eftersom gendopningen i stort sätt är omöjlig att spåra har man gett upp alla försök att kontrollera detta. Men det finns också en annan sida av gendopning området kallas genterapi. Med hjälp av den nya tekniken har läkare världen över botat svårt sjuka, allt ifrån diabetiker till AIDS sjuka. Du tränar fotboll fem gånger i veckan, drömmer om en fotbollskarriär och vill bli fotbollsproffs. Du spelar ganska bra men inte tillräckligt bra för att nå ditt mål. Konkurrensen är hård och om du inte presterar bättre denna säsong, kommer din tränare förflytta dig till en lägre division. Din mamma; en sann fotbollsentusiast, blir förtvivlad och ser ingen annan utväg än att du gendopar dig. Din pappa står däremot fast vid att det är omoraliskt och oetiskt, dessutom medför gendopningen fortfarande stora risker med allvarliga biverkningar. Hur resonerar du själv? Välj ett av alternativen 1. Det är fusk att dopa sig! En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. 2. Vi människor är olika byggda vilket gör det är omöjligt att tävla på samma villkor. Låt folk gendopa sig så att alla får samma möjligheter att uppnå optimala resultat. 3. Hälsoriskerna är alldeles för stora. Det är onaturligt och farligt att hålla på med gendoping. Vi ska vara glada för de kroppar vi har och sträva efter att göra dem så starka och uthålliga som möjligt på naturlig väg. Ta ställning och använd dig av följande punkter som stöd Om alla gendopar sig kan man då kalla gendopning för fusk? Finns det risk för att läkemedelsföretagen väljer sina kunder? Väljer de då rika elitidrottare eller fattiga sjuka? Kan gentekniken bidra till elitidrottens död? Kommer alla ha tillgång till tekniken? Kan gendopningen bli räddningen för svaga och trötta pensionärer? När kommer gendopningen till en vårdcentral nära oss? Ska vi som inte tävlar också få chansen att bli starkare, piggare och friskare? Kommer gendopning/genterapi att göra så vi inte behöver använda lika mycket mediciner?
12b Lösa världshungern? Med genmodifiering är det idag möjligt att förändra växter och djurs egenskaper och därmed öka näringsinnehållet i mat. På samma sätt kan vi genmanipulera djur till exempel gör vi detta för att grishjärtan skall gå att transplantera. Men en del växt- och djurarter vållar människor stora problem, exempelvis malariamyggan. Ska dessa djur genmodifieras och berövas sin fortplantningsförmåga och därmed utrotas? Vad anser du? Ta stöd i punkterna under, backa upp med fakta. Vilka möjligheter respektive faror ser du med en sådan utveckling? Är det försvarbart att lösa världssvälten på detta sätt? Är det försvarbart att anpassa djur till människans behov även om det leder till att arten försvinner? 12c Din sjukdomsframtid? Med dagens teknik finns det möjlighet att mot betalning få sitt DNA kartlagt. När detta görs så skannas DNA mot en databas på kända gener. Några av dessa generna som DNA:et matchas mot är sekvenser som antyder ökad risk för att i framtiden få vissa sjukdomar som exempelvis cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan även skanna för sjukdomar som med säkerhet kommer att bryta ut, exempelvis Huntingtons sjukdom. Anser du att alla har rätt att få kartlägga sitt DNA där det skannats för risk- och sjukdomsgener? Ta stöd i punkterna under, backa upp med fakta Vilka möjligheter respektive faror ser du med en sådan utveckling? Vilka problem kan uppstå? Hur skulle du själv reagera om det visade sig att du skulle få en obotlig sjukdom senare i livet?