1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig: Verksamhetschef förskola, barn- och utbildningsförvaltningen Senast reviderad: 2013-08-29 Senast granskad: 2016-06-14 Läroplan för förskolan innehåller de strävansmål som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den önskade kvalitetsutvecklingen. Gemensamma målkriterier () konkretiserar och tolkar målens innebörd och konsekvenser för arbetet i förskolorna inom Vetlanda kommun. Vetlanda här växer människor och företag
2.1 Normer och värden 1. varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. klimatet är tillåtande och det är högt i tak där både barn och vuxna uppskattar varandra och känner glädje tillsammans. barn uppmuntras att lyssna på varandra, respektera varandras åsikter och ta gemensamt ansvar Vad betyder begreppet solidaritet för oss och hur kommer det till uttryck på vår förskola? Hur blir vuxna på förskolan goda förebilder för barnen? Hur är klimatet på vår förskola? Utgå från barn-, föräldrar- och personalperspektiv. Vilka oskrivna regler finns hos oss? Vad sitter i väggarna? 2. utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. empati och omtanke om varandra präglar den dagliga verksamheten. Hur lyfter vi fram de positiva egenskaper som vi vill se mer av bland barnen, dvs. ett salutogent förhållningssätt? Hur stödjer och utvecklar vi barnens empatiska förmåga i den dagliga verksamheten? Vilka arbetssätt/metoder använder vi? 3. utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. etiska dilemman och livsfrågor lyfts fram och problematiseras. Vad betyder begreppen etiska dilemman och livsfrågor för oss på vår förskola? Vilka etiska dilemman och livsfrågor lyfter vi fram i vår barngrupp?
4. utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. det unika hos varje barn och vuxen uppmärksammas och vårt agerande visar att olikhet är en tillgång i gruppen. förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är väl förankrad i verksamheten. Hur lyfter vi fram och tar till vara på likheter/olikheter hos barn och vuxna? På vilket sätt använder vi oss av vår likabehandlingsplan i verksamheten? 5. utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. barn får möjligheter att reflektera och förstå hur deras handlingar påverkar miljön. (hållbar utveckling). Hur förmedlar vi normer och värden kring djur, natur och miljö? På vilket sätt använder vi förskolans närmiljö? Vilka konkreta arbetssätt/metoder använder vi för att visa på vikten av en hållbar utveckling?
2.2 Utveckling och lärande Social kompetens 6. utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. varje barn blir sett, berört, benämnt och bekräftat. varje barns behov av trygghet, närhet och förutsägbarhet i verksamheten beaktas. Hur får barnen en självklar plats på förskolan? Finns arbetsformer för att säkerställa att varje barn blir sett varje dag? Har vi på förskolan förutsägbara och återkommande rutiner? Hur skapar vi tid för samtal med varje barn? 7. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. lärmiljön är utmanande, varierad och utformad utifrån barnens intressen och behov. Hur ger vi varje barn tid och utrymme för lek? Hur stödjer vi barnen så att de kan se sitt eget lärande? Hur väcker vi barnens nyfikenhet och hur ger vi dem upplevelser? Hur tar vi vara på lärandet i vardagssituationer och lek? 8. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. varje barn möts av positiva förväntningar. barnen uppmuntras och utmanas i sin självständighetssträvan. Hur stödjer vi barnens uthållighet och upplevelse av att jag kan och jag vill? I vilka sammanhang ges barnen möjlighet att uttrycka egna önskemål och åsikter? Kan barnen själva nå material och sina tillhörigheter?
9. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. mångfald är en självklar del i förskolans verksamhet. Hur tar vi upp traditioner, sånger, lekar från olika kulturer i vår verksamhet? Vilka lekmaterial, böcker, bilder etc. har vi som visar på mångfald? Finns det möjligheter att bjuda in personer från olika kulturer? På vilket sätt samarbetar vi med föräldrarna kring dessa frågor? 10. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. alla barn betraktas som en tillgång i gruppen, var och en på sitt sätt. barnens samspel med varandra stöds och utvecklas medvetet genom leken. barnen lär sig att handskas med konflikter i en miljö där alla känslor accepteras men inte alla handlingar. På vilket sätt deltar/närvarar personal vid barnens lek? Hur arbetar vi med konfliktlösning på ett konstruktivt och positivt sätt? Hur arbetar vi för att barnen ska förstå och handla efter gemensamma regler?
Hälsa och rörelse 11. utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. verksamheten, både inom- och utomhus, stimulerar barnens motoriska utveckling. sambandet mellan hälsa, kost, vila, rörelse och det allmänna välbefinnandet knyts samman. Vad innebär begreppet välbefinnande för oss på vår förskola? Hur uppmuntrar vi barnen till rörelse? Stimulerar vår inne- och utemiljö barnens motoriska utveckling? Hur skapar vi en positiv matsituation? I vilka situationer visar vi på sambandet mellan hälsa, kost, vila och rörelse? Hur arbetar vi med buller och stress? Språk och kommunikation 12. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. barnens erfarenhetsvärld ligger till grund för verksamhetens utformning. barnens förståelse och kunskap stimuleras genom ett rikt språkbruk som utmanar barnets språknivå. Hur vidgar vi barnens erfarenhetsvärld och hur erbjuder vi barnen nya upptäckter? Hur hjälper vi barnen att se och förstå samband i sin vardag? Hur rikt språkbruk använder vi i samtal med barnen?
13. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. varje barn möter personal som bryr sig om, lyssnar och ger tid till barnens egna tankar och reflektioner. det förs dialoger och samtal där alla kommer till tals och blir lyssnade på. Hur skapar vi talutrymme för alla barn? Vilka metoder används för att lyfta fram barns tankar och reflektioner? Hur organiserar vi vår verksamhet och vår miljö så barns samtalskompetens utvecklas? Hur skapar vi en god miljö för lyssnande och när får de tysta barnen stå i centrum? 14. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. miljön är trygg och språkstimulerande. de vuxna är medvetna om sin roll som språkliga förebilder för barnen. Hur skapar vi goda förutsättningar så att barns språk utvecklas i leken? Vilken språknivå använder vi i samtal med barnen? Vilka språkstimulerande aktiviteter och material använder vi? 15. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. förskolan erbjuder ett varierat utbud av språk- och skriftstimulerande material. skriftspråk och symboler uppmärksammas i meningsfulla sammanhang. Hur kommer alla barn i kontakt med skriftspråket på ett lekfullt sätt? När, hur och vad skriver vi med barnen? Hur uppmärksammar vi symboler och dess betydelser?
16. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. estetiska uttrycksformer används som utgångspunkt för samtal kring abstrakt tänkande t.ex. konst, dikter. modern teknik används som ett pedagogiskt redskap. Vilken typ av estetiska uttrycksformer finns tillgängliga hos oss? Hur stimulerar vi barn att fantisera kring bilder, texter och olika medier? Hur använder vi modern teknik? 17. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. barnen ges möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. barnen ges möjlighet att bearbeta upplevelser och erfarenheter genom praktiskestetisk verksamhet. Hur använder vi oss av följande på vår förskola: lek? bild? rörelse? sång och musik? dans och drama? Matematik 18. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. barnens förståelse av matematiska begrepp utvecklas medvetet i vardagliga situationer. På vilket sätt arbetar vi språkutvecklande med matematiska begrepp? Hur fördjupar vi barnens förståelse för innebörden i matematiska begrepp? 19. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. personalen lyfter och samtalar med barnen kring matematiska problemställningar. miljön innehåller matematiska utmaningar, där barnens problemlösningsförmåga utvecklas. Vilka matematiska utmaningar ger vi barnen? Vilka material har vi som stimulerar och utvecklar barnens matematiska förståelse?
20. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. barnen stimuleras att sätta ord på, använda sig av och upptäcka samband mellan matematiska begrepp. barnens matematiska språknivå stimuleras och utmanas. Vilka matematiska begrepp använder vi oss av i samtalen med barnen? Använder vi ett korrekt matematiskt språk i samtalen med barnen? Hur synliggör och befäster vi de matematiska begreppen? 21. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. barnens förmåga att dra slutsatser kring matematiska problem utvecklas. Vilka situationer används för att låta barnen samtala och hitta lösningar i matematiska sammanhang? Naturvetenskap och teknik 22. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 23. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. barnen får uppleva, se förändringar och lära sig vad som påverkar miljön. årstidernas växlingar används medvetet för att visa på samband och skeenden i naturen. olika kemiska processer och fysikaliska fenomen medvetandegörs och används i den pedagogiska verksamheten. Vilka konkreta arbetssätt använder vi för att utveckla barns miljömedvetande? Vad är naturvetenskapliga fenomen för oss och hur arbetar vi med det? Hur arbetar vi med djur och natur under alla årstiderna? Vad kan kemiska processer och fysikaliska fenomen i förskoleverksamhet vara?
24. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. barnen ges möjligheter att uppleva och delta i naturvetenskapliga aktiviteter. barnen ges tillfälle att diskutera sig fram till och prova olika problemlösningar. Hur stimulerar vi barnens nyfikenhet och intresse av att ställa sig frågor kring naturvetenskapliga fenomen? Hur låter vi barnen få prova olika sätt att lösa problem? Vilka olika laborativa arbetssätt använder vi? Hur får barnen dokumentera processer, resultat och slutsatser från de aktiviteter som har genomförts? 25. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. barnen får tillfälle att upptäcka den teknik som finns i den vardagliga miljön. det finns tillgång till olika tekniska saker och redskap så att barnen själva kan undersöka hur de fungerar. Vilken teknik får barnen tillgång till i vår förskola och hur använder vi den i verksamheten? Hur ger vi barnen möjligheter att upptäcka hur tekniken fungerar? 26. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. det finns material och redskap tillgängligt som inspirerar till att prova olika tekniker. Vad har vi för material för barnen att bygga, skapa och konstruera med? Hur introducerar vi nytt material? Hur organiserar och placerar vi materialet för att väcka barnens nyfikenhet och inspiration?
Språk och kommunikation 27. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. barnens kulturella bakgrund respekteras och bejakas. barnens språkliga förmåga, både i svenska språket och i modersmålet, utvecklas. Vilka kunskaper har vi om de länder och kulturer som barnen kommer från? Hur utvecklar vi barnens modersmål? Hur kommunicerar vi med barn som inte har svenska språket? Hur utvecklar vi barnens svenska språkutveckling?
2.3 Barns inflytande 28. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. personalen är lyhörd och intresserad av barns tankar och åsikter och låter det påverka den vardagliga verksamheten. Hur ger vi barnen utrymme till att själva påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem? Hur ger vi alla barn möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter i olika sammanhang? Vad kan barnen påverka i vår verksamhet? 29. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. barnen får ta ansvar utifrån sin förmåga. förskolans miljö och lekmaterial har en god ordning och används på ett ansvarsfullt sätt. Vilka förutsättningar ger vi barnen att ta ansvar i olika situationer? Hur visar vi vilka effekter olika handlingar leder till, såväl positiva som negativa? Vilka rutiner och normer har vi kring ordning och reda? 30. utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. barn får, i demokratiska arbetsformer, delta i beslut och ställningstaganden kring frågor som de är berörda av och kan delta i. barnen utvecklar förståelse för att vara med och bestämma inte alltid innebär att man får som man vill. I vilka frågor låter vi barnen diskutera, komma överens och fatta beslut? Vilka rutiner har vi för att tillgodose barnens formella inflytande?