Riktlinjer missbruk/beroende Riktlinjer för Individ- och familjeomsorgens arbete avseende vuxna medborgare med missbruks- eller beroendeproblematik. Antagna av nämnden i Höör 2016-04-21 1
INLEDNING Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i arbetet med en rättsäker utredning och behovsbedömning. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskilda individens behov och beslutade insatser ska överensstämma med de mål och grundläggande värderingar som gäller för Höörs kommun. KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. tjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Kommunens VISION 2025, nämndens Vision samt socialnämndens mål, strategier och värdegrund skall vara vägledande i socialnämndens alla verksamheter såväl i myndighetsutövning som i verkställighet. VISION 2025, Höörs kommun Höörs kommun är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvara för boende, fritid och företagagande. Ett av inriktningsmålen i styrkortet för nämnden anger att vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar. VISION nämnden Medborgaren är den naturliga kunskapsparten i det vardagliga mötet med socialtjänsten. Med en aktiv dialog och medarbetare som med stolthet arbetar i verksamheten säkerställs en god kvalitét. Vi betraktas därför som en viktig aktör inom samhällsplaneringen. Strategier Vi ska arbeta förebyggande, funktionsstödjande, rehabiliterande och målstyrt. Genom att våra möten med medborgarna vilar på begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet möjliggör vi en känsla av sammanhang, KASAM. Medarbetare och ledare inom social sektor arbetar ständigt för att utveckla det hälsofrämjande, salutogena, förhållningssättet. Vi ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Värdegrund respekt - tillit - bemötande - ansvar LAGSTIFTNING tjänstlagen I förarbetena till lagen betonas att socialtjänstens insatser måste utformas på ett sådant sätt att den enskilde kan klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall 2
vara delaktig i insatserna och ges möjlighet till att aktivt medverka i och påverka planering av sin egen framtid. tjänstens uppgift är att tillsammans med den enskilde försöka hitta strategier för att förändra livssituationen. Ytterst har vi ansvaret för våra egna liv och måste därför ges förutsättningar att handla och styra över vår egen tillvaro. Enligt tjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar omfattar dock inte insatser som åligger annan huvudman enligt 2 kap. 1 SoL. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap. 1 SoL rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den som har behov av stöd och vård kan ansöka om det i form av bistånd. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 5 kap. 9 SoL ska socialnämnden aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen följs. Lag om vård av missbrukare i vissa fall Vård till missbrukare ska enligt tjänstlagen ges i samförstånd med den enskilde. Under vissa förutsättningar, som finns angivna i LVM 2 och 3, ska dock vård beredas oberoende av hans eller hennes samtycke. Tvångsvården ska syfta till att motivera den enskilda till att frivilligt medverka till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. Beslut om tvångvård fattas av Förvaltningsrätten. Tvångsvård enligt 4 kan beslutas om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt och han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras att allvarligt skada sig själv eller någon närstående UPPDRAG Kommunen ska arbeta med alkohol- och drogförebyggande arbete. tjänsten utreder och bedömer behov av missbruksvård, erbjuder individuellt anpassat stöd och vård i öppen eller sluten form samt yttrar sig i ärenden rörande enskilda personers lämplighet, t ex körkortsyttranden. 3
Utredning och bedömning Utredning enligt 11 kap 1 tjänstlagen inleds efter en ansökan eller en anmälan. Ansökan eller anmälan kan göras skriftligt eller muntligt. Ansökan kan göras av den enskilde själv eller genom ombud. Ombudet skall ha en skriftlig eller muntlig fullmakt, om det endast finns en muntlig fullmakt skall kontroll göras med den enskilde. En anmälan kan göras av den som hyser en oro för en medborgare som har en problematik kopplad till missbruk eller beroende. Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med personer med missbruksproblematik, har enligt 6 LVM en skyldighet att anmäla om de får kännedom om en person som kan antas vara i behov av vård enligt samma lag. nämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ligger till grund för bedömningen om insats för den enskilda. Den enskilde skall vara delaktig i utredningen och den får endast påbörjas med den vuxnes samtycke. Undantag är om det kan finnas ett behov av vård enligt LVM då utredningen skall inledas även mot den enskildes vilja. Under hela utredningsprocessen ska den största vikten läggas vid den enskildes rätt till delaktighet, inflytande och självbestämmande. En utredning och det motivationsarbete som den enskilda medborgaren genomför tillsammans med socialsekreteraren under utredningsprocessen tjänar ofta som en förändringsprocess. Det är av vikt att den processen genomsyras av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet för att det ska fylla en funktion för den enskilde. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att ge ett tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Av beslutet ska framgå vad medborgaren ansökt om, vilka insatser som beviljats, målet med insatsen, omfattning, för hur lång tid beslutet gäller samt information om rätten att överklaga. Handläggaren gör efter att beslutet är fattat en genomförandeplan tillsammans med medborgaren. Den innehåller en beskrivning av de behovsområden som ligger till grund för insatsen och vilka mål och delmål som ska uppnås. Alla beslut ska följas upp och omprövas när beslutet löper ut eller vid förändrade behov. Vem som har rätt att fatta olika typer av beslut följer av nämndens delegationsordning. Delarna i utrednings- och beslutsprocessen samt aktuella rutiner finns i social sektors kvalitetsledningssystem. styrelsen sammanställer nationella riktlinjer avseende missbruks- och beroendevård. Utifrån en sammanställning av den forskning som föreligger ger riktlinjerna en vägledning kring vilka metoder och behandlingsmodeller som är lämpliga utifrån en viss problematik men också vad man i forskning kan se ger ett positivt resultat. Rätt att överklaga Beslut om bistånd jml 4 kap. 1 SoL kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltningsbesvär. Det innebär att Förvaltningsrätten prövar både laglighet och vad som är ett lämpligt beslut. Förvaltningsrätten kan ersätta socialnämndens beslut med ett nytt, som omedelbart måste verkställas. Beslut om helt eller delvis avslag skall motiveras skriftligt. 4
Barnperspektivet I alla situationer där professionella möter personer med missbruk och beroende, som är föräldrar eller lever med barn, måste barns och ungas situation uppmärksammas och deras rättigheter, behov av hjälp och stöd tillgodoses. tjänstens medarbetare är skyldiga att genast anmäla om de får kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Samverkan mellan myndigheter Om den enskilde är i behov av insatser från andra samhällsorgan ska socialtjänsten samverka med dessa, så att olika insatser kan samordnas. Enligt huvudregeln måste den enskilde samtycka till samverkan och till utbyte av information. Samsjuklighet definieras som diagnostiserat missbruk eller beroende i kombination med psykisk störning. Behandling och insatser från flera olika huvudmän kan bli aktuell och samordnade insatser är av stor vikt. SIP, samordnad individuell planering, erbjuds. SIP kan initieras av såväl psykiatrin som socialtjänsten eller primärvården. För att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Regionen och kommunerna har en ramöverenskommelse träffats mellan parterna. Utifrån ramöverenskommelsen skall lokala överenskommelser utarbetas som grund för samverkan mellan kommun och sjukvård. Kontraktsvård Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff och döms ut av domstol. Målgruppen är personer som normalt skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att genomgå vård och behandling enligt särskild plan. Frivården har ansvaret för den utredning och planering som ska ligga till grund för genomförandeplanen i ett kontraktsvårdsärende. Då socialnämnden ska ta ställning till eventuella kostnader i samband med frigivning alternativt villkorlig frigivning bör frivården i ett tidigt skede av utredningen inleda samarbete med socialnämnden. Yttrande i körkortsfrågor Transportstyrelsen handlägger ansökningar om körkortstillstånd. Om det finns anledning att anta att en körkortsinnehavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort, ska dennes lämplighet utredas. I samband med det kan transportstyrelsen begära in yttrande bl a från socialnämnden. Att avge ett körkortsyttrande innebär att nämnden genomför en utredning enligt 11 kap 1 SoL. Ett körkortsyttrande ska innehålla en redogörelse för de omständigheterna som har betydelse för att bedöma den enskildes lämplighet som innehavare av körkort ur ett nykterhets- och drogfrihetshänseende. Någon generell regel för utredningens omfattning och utredningens längd finns inte, men transportstyrelsen anger en remisstid inom vilken yttrande ska avges. Den bör dock vara 5
så omfattande att det finns en realistisk möjlighet att göra en bedömning av om personen ur nykterhets- drogfrihetshänseende är lämplig att inneha körkort eller ej. Om det saknas tillräckligt underlag kan utredaren avstå från att göra en bedömning om personen bör betros med körkort eller inte. Det är ytterst transportstyrelsen som beslutar i frågan. Bestämmelser om hur länge en person med tidigare kända missbruksproblem ska ha varit nykter eller drogfri för att kunna vara lämpligt att inneha körkort finns inte. Det är dock viktigt att personen har visat en längre tids dokumenterad nykterhet eller drogfrihet efter avslutad missbruksbehandling. Yttrandet bör innehålla följande uppgifter: Bakgrund och aktuell situation Eventuell tidigare aktualisering inom socialtjänsten. En redogörelse för personens eventuella tidigare missbruk med uppgift hur länge missbruket pågått, hur länge personen varit drogfri, genomgången eller pågående missbruksbehandling. Aktuella alkoholvanor, även om missbruk inte föreligger. Om det finns eller har funnits narkotikamissbruk bör det anges vilka droger personen använder eller har använt. Vid substitutionsbehandling bör det framgå hur länge behandlingen pågått. Referenser: två referenser bör tas. De bör vara så objektiva som möjligt och inte vara närstående/anhöriga till den som utredningen gäller. Bedömning: om möjligt, utredarens sammanlagda bedömning om personen ifråga ur nykterhets/drogfrihetshänseende bör eller inte bör betros med körkort METODER OCH ARBETSSÄTT Bedömningsinstrument Bedömningsinstrument kan användas för att identifiera eventuella alkohol- eller narkotikaproblem och för att återkoppla resultatet till den det berör. Genom att använda dessa kan man på ett tydligt sätt informera den enskilde om resultatet och ge en möjlighet att skapa motivation till en förändring. Det är kommunmedborgarens behov som avgör behandlingsinsats. Bedömningen grundar sig på missbruks- eller beroendeproblematiken samt den enskildes hela livssituation. Exempel på bedömningsinstrument som kan användas under utredningsprocessen är: AUDIT och DUDIT - ett självskattningsinstrument för att bedöma om problem med alkohol, AUDIT, eller narkotika och beroendeframkallande läkemedel, DUDIT, förekommer. ASI (addiction severity index) ett bedömningsinstrument i intervjuform som kan användas för att bedöma hjälpbehovet hos vuxna avseende missbruk och beroende. Intervjun ger en samlad bild över olika livsområden och erfarenheter av tidigare eller pågående behandling. ASI skallmed vissa undantag användas i alla utredningar avseende missbruks- /beroendeproblematik. Se bifogad ASI-plan, bilaga 1. 6
Interna insatser i öppenvård Inom ramen för socialnämndens egen verksamhet kan en rad olika typer av öppenvårdsbehandlingar ges. Exempel på detta är: MI - Motiverande samtal är en metod som syftar till att hitta och stärka den enskildes egen motivation till beteendeförändring. Genom samtal ges den enskilde stöd i att hitta sina vägar till förändring. ÅP-Återfallsprevention är en behandlingsmetod för att hjälpa människor att undvika att återfalla efter inledd beteendeförändring. ÅP är en manual- och evidensbaserad metod som utgår från kognitiv beteendeterapi. ÅP handlar om att ge den enskilda ett antal verktyg för att öka förmågan att känna igen sina risksituationer för återfall och att bli medveten om de personliga konsekvenserna av problembeteendet. Familjerådslag innebär att man sammankallar den enskildes nätverk för att gemensamt göra upp en handlingsplan kring hur ett problem ska hanteras. Att arbeta med den enskilde och dennes privata nätverk är en nödvändighet för att uppnå förändring som ges möjlighet att kvarstå över tid. Familjerådslag är en modell för att ge enskilda och deras närstående en möjlighet att tillsammans besluta om hur situationer ska lösas och närstående stöttas. Metoden kan användas både förebyggande, under utredning, i insats och efter avslutad insats. Det övergripande synsättet är att det privata nätverket är viktigast och kommer att finnas kvar framöver och att professionella endast ska ge stöd under begränsad tid. Anhörigstöd - Anhörigprogrammet består av en arbetsmanual för anhöriga till personer med beroende och missbruksproblematik. Manualen fokuserar på den anhöriga, inte missbrukaren, och syftar till att den anhöriga skall komma närmare sina egna mål och öka dess välmående. Samtalskontakt med socialsekreterare ger stöd i att upprätta och följa en planering som syftar till förändring av livssituationen och nykterhet. Externa insatser nämnden kan ge bistånd till vård och behandling som ges av annan vårdgivare än kommunen. Behandling externt kan se ut på en rad olika sätt, det kan innebära behandling i öppenvård eller i sluten form på HVB-hem. Öppenvård kan innebära behandling i grupp dagligen men kan även bestå av öppenvård i grupp på kvällstid beroende på medborgarens sociala situation. Den huvudsakliga öppenvården som används har inriktning 12-steg enligt Minnesotamodellen. Slutenvård i form av placering på HVB-hem kan ha olika inriktning så som miljöterapeutisk, 12-steg och behandling för samsjuklighetsproblematik. Val av behandlingshem och placeringstid bedöms individuellt utifrån det behov som framkommit under utredningstiden. 7
Kommunerna i Skåne gör genom Kommunförbundet i Skåne regelbundet en gemensam upphandling av missbruks- och beroendevård. Syftet med den gemensamma upphandlingen är att säkerställa att vården håller den kvalitet som utlovas. SOCIAL SEKTOR Individ- och familjeomsorgen Jenny Wiström Enhetschef 8
Bilaga 1 Datum Sida 2015-06-01 1 (3) SOCIAL SEKTOR IFO ASI-plan Höörs kommun ASI omfattar - Grundintervju - Återkoppling - Uppföljningsintervju Urval Grundregel: Grundintervju enligt ASI skall göras med alla personer som ansöker om vård/behandling för missbruks- eller beroendeproblem gällande alkohol och/eller narkotika. ASI-intervjun ska genomföras i inledningsskedet av kontakten med medborgaren. Avvikelser enligt grundregeln rapporteras som bortfall (se nedan). I händelse av att en annan aktör, t.ex. Kriminalvården, nyligen gjort en ASI grundintervju kan handläggaren välja att använda denna som grund för utredningen. I så fall matas intervjun in i ASI-net som vanligt. Krav på medborgaren att medverka vid ASI-intervju kan inte ställas som villkor för bistånd. Uppföljningsintervju Målsättningen är att det i alla ärende där det är gjort en grundintervju också ska göras en uppföljningsintervju. Uppföljningsintervjun ska göras cirka sex månader efter grundintervjun och om möjligt utföras av samma handläggare som genomfört grundintervjun. Medborgaren ska vid grundintervjun underteckna Samtycke till att delta i en ASIuppföljningsintervju. Höörs kommun: sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 socialnamnden@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun
Bilaga 1 Datum Sida 2015-06-01 2 (3) SOCIAL SEKTOR IFO Bortfall Om ansvarig handläggare bedömer att det inte är möjligt att genomföra en ASI grundintervju eller uppföljningsintervju ska skälen till detta dokumenteras. Handläggaren ska även dokumentera bortfallet i ASI-net. Metodkunskap och ansvar ASI utförs av handläggare som genomgått ASI-utbildning. Det ska finnas en ASI-ansvarig på enheten som är kontaktperson till Kommunförbundet Skånes ASI-samordnare. ASI-ansvarig ska vara en person som regelbundet gör ASI-intervjuer. Det ska på arbetsplatsen finnas utrymme för diskussioner kring metoden ASI. Enhetschefen ansvarar för att göra statistiksammanställningar utifrån intervjuunderlaget samt att återkoppla resultatet till handläggare och verksamhetschef för IFO. ASI-net datorprogram Alla som genomgått ASI-utbildning ska ha kunskap i inmatning av intervjuer i ASInet. Den handläggare som genomför en ASI-intervju ansvarar för att den matas in i ASI-net, vilket sker snarast efter intervjun. ASI-ansvarig och enhetschef ska ha kunskap i ASI-net statistikfunktion. Kodning ASI-intervjuerna ska avidentifieras i ASI-net genom att namn och personnummer ersätts med en kod. Koden byggs utifrån följande system: TF-FEÅÅDD TF = Bokstäverna TF i stora bokstäver (Anger för systemet att det är ett tillfälligt personnummer ) FE = Första bokstaven i för- och efternamn ÅÅDD = Födelseår och födelsedatum
Bilaga 1 Datum Sida 2015-06-01 3 (3) SOCIAL SEKTOR IFO Exempel Anna Andersson med personnummer 730701-3945 Kodas: TF-AA7301 ASI och rättssäkerhet ASI-intervjuformulären samt formuläret Samtycke till att delta i en ASI uppföljningsintervju förvaras i respektive pappersakt. Revidering Revidering av denna plan ska ske vartannat år alternativt tidigare vid behov, av handläggare inom missbruk/beroende och enhetschef vuxen.