Kvalitetsutveckling i a ldreomsorgen. Resultat och jämförelser av nyckeltal från 2012

Kvalitetsutveckling i a ldreomsorgen Resultat och jämförelser av nyckeltal från 2012

Innehållsförteckning Förord... 3 Att leda äldreomsorg en sann utmaning!... 4 Varför nyckeltal?... 4 Nyckeltal i resultatstyrningen... 4 Väsentlighetsanalys... 5 Avvikelseanalys... 6 Resultat... 6 Resultatredovisning och jämförelser... 6 1 Inledning... 6 2 Äldreomsorgens uppdrag... 7 3 Mått- och metodbeskrivning... 8 4 Kvalitetsnyckeltal för hemtjänsten... 9 4.1 Leva och bo självständigt... 10 4.2 Under trygga förhållanden... 14 Ett exempel från Östersunds hemtjänst... 16 4.3 Aktiv och meningsfull tillvaro... 17 5 Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende... 18 5.1 Leva och bo självständigt... 19 5.2 Under trygga förhållanden... 20 5.3 Aktiv och meningsfull tillvaro... 22 6 Exempel på resultatredovisning för Arboga kommun... 28 2 (30)

Förord Denna rapport är en sammanställning av de resultat avseende vård och omsorg om äldre som 207 svenska kommuner redovisat i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) under hösten 2012 och tidiga 2013. Nyckeltalen samlas under benämningen Kvalitet i hemtjänst/särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras. Ett kännetecken för dessa nyckeltal är att de fångar information som är av hög relevans utifrån brukarens, den äldres, perspektiv. RKA har sammanställt resultat för dessa nyckeltal i rapporter årligen sedan 2010. Nytt för i år är att vi relaterar vissa resultat till resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, vilket väcker ytterligare frågor och insikter. Enskilda kommuners resultat redovisas inte i rapporten men finns tillgängliga online i Kommunoch landstingsdatabasen (www.kolada.se). Ett särskilt tack riktas till Östersund, Trosa och Arboga vars resultat vi fått medgivande att lyfta fram som exempel. Rapporten är sammanställd av Maria Lindström på RKA:s kansli. Stockholm, juni 2013 Anders Norrlid Rådet för främjande av kommunala analyser 3 (30)

Att leda äldreomsorg en sann utmaning! Att leda och styra verksamheter inom äldreområdet har med åren blivit en alltmer komplicerad process. Uppdraget ska utföras i enlighet med aktuell lagstiftning på området, med god kvalitet för brukarna, inom lagda budgetramar och med engagerade medarbetare. Den aktuella situationen inom äldreomsorgen ser ganska liknande ut i de flesta av landets kommuner: resurserna är begränsade samtidigt som andelen äldre ökar och tillgången på personal med rätt kompetens minskar. Att lyckas åstadkomma goda och förväntade resultat och att utveckla kvaliteten ställer stora krav på ledningen. Det är inget som sker av sig självt utan kräver en medveten och strategisk styrning där systematiska analyser, planering och uppföljning är viktiga delar. Varför nyckeltal? Nyckeltal och kvalitetsindikatorer är en del av den struktur som behövs för att arbeta systematiskt med förbättringsarbete och resultatstyrning. Det gäller att utgå från sitt uppdrag i sin analys och sedan göra ett urval av nyckeltal och indikatorer som är viktiga för att nå målen och utföra sitt uppdrag. Med hjälp av nyckeltalen kan framstegen följas och resultaten blir lätta att visa upp. Om resultaten skulle avvika från de uppsatta målen är det viktigt att analysera för att kunna göra justeringar och arbeta vidare. Att kunna visa resultat är nödvändigt för att visa vad man uppnått, vad resurserna används till, vad brukarna kan förvänta sig. Traditionellt sett har äldreomsorgens resultatredovisning varit den ekonomiska. För att kunna utveckla verksamhetens kvalitet efterfrågar allt fler kommuner ett stöd kring resultatstyrning, nyckeltalsanvändning och analys. Nyckeltal och analyser ger underlag för diskussioner i ledningsgrupper och med medarbetare vilket är nödvändigt för att styra och utveckla verksamheten. I många kommuner finns en mättrötthet: det är många enkäter som besvaras årligen och många uppgifter som ska lämnas in till olika myndigheter och frågeställare. För att mätningar och uppföljningar ska vara meningsfulla för en organisation krävs att de fyller ett syfte som är intressant för verksamheten. En förutsättning är då att de nyckeltal som används är viktiga, väsentliga, för den berörda verksamheten. Väsentlighetsanalys är en metod som RKA har använt för att ge kommuner och landsting stöd i att hitta relevanta nyckeltal, och som beskrivs kortfattat längre fram i denna rapport. Nyckeltal i resultatstyrningen Genom att följa det uppdrag verksamheten har, så som det uttrycks i lagstiftning och beslutade övergripande mål skapas en röd tråd genom verksamheten och vad som ska 4 (30)

åstadkommas. Man bör sträva efter att uttrycka de förväntade resultaten som effekter på brukarnivå eftersom det är det som uppdraget handlar om, men det är inte alltid det lättaste. Så här kan ett exempel se ut utifrån ett övergripande mål om högkvalitativ vård och omsorg. De valda nyckeltalen som återspeglar målområdena Trygg omsorg och Värdigt liv ses längst till höger. För varje nyckeltal fastslås också aktiviteter som ska utföras för att förbättra resultaten. Det finns många olika varianter på målhierarkier i kommunerna och målen kan vara av olika typ, med olika benämningar. Det kan finnas övergripande mål, nämndmål, förvaltningsmål, enhetsmål, strategiska mål, effektmål, framgångsfaktorer osv. Det viktiga är att hitta den röda tråden mellan uppdrag och nyckeltal i den egna kommunen och verksamheten. Trygg omsorg Andel fallriskbedömda Verksamhetsresultat Väntetid till särskilt boende Vård och omsorg av hög kvalitet Värdigt liv Andel som erbjuds daglig utevistelse Resurser Kompetenta medarbetare Andel med utbildning Väsentlighetsanalys En viktig del av väsentlighetsanalysen är begränsning. Alltför många organisationer har valt många mål och ännu fler nyckeltal att följa upp med resultatet att det blir svårt att styra och svårt att kommunicera innehållet. Ett väsentligt nyckeltal är bättre än tio som är oväsentliga för verksamheten. För att det ska vara meningsfullt att arbeta med nyckeltal är det viktigt att de belyser något som på ett eller annat sätt är väsentligt för verksamheten. Väsentlighetsanalysen är grunden för allt nyckeltalsarbete och all styrning. Med nyckeltal avses här det som ibland kallas styrtal, indikatorer, mått mm. De nyckeltal som redovisas av kommunerna i Kolada grupperas i denna rapport efter det uppdrag som Socialtjänstlagen beskriver och grupperas utifrån de huvudsakliga områdena leva och bo självständigt, under trygga förhållanden samt aktiv och meningsfull tillvaro. 5 (30)

Avvikelseanalys När ett resultat som är avvikande från målen noteras behöver en avvikelseanalys göras. Det kan exempelvis vara senaste resultatet från Öppna jämförelser, Äldreguiden eller kommunens resultat i Kolada som behöver förstås och förklaras. Med hjälp av en avvikelseanalys försöker man förstå de avvikelser från målen som mätresultatet visar på. Utgångspunkten är just målen. Om de inte är specificerade och tydliga är det omöjligt att veta om resultatet visar på en avvikelse eller inte. Att sedan förstå orsaken till avvikelsen är en förutsättning för att kunna vidta rätt åtgärd. För att förstå behövs ofta kompletterande data och den professionelles kunskaper om verksamheten och dess förutsättningar. Resultat När verksamheten har gjort sin väsentlighetsanalys, beskrivit mål och uppdrag och valt nyckeltal kommer det att finnas ett resultat som går att jämföra med de uppsatta målen. Att åstadkomma en sammanhållen process, där nyckeltalen är en del i en hel styrkedja är målsättningen. Då kommer resultaten att kunna analyseras och presenteras utifrån uppsatta mål och haka i nästa års planering på ett naturligt sätt. Resultat kan hämtas från de egna verksamhetssystemen avseende verksamhet, ekonomi och personal samt från olika nyckeltalsoch indikatorsamlingar såsom Öppna jämförelser, Äldreguiden, Kvalitet i verksamheten (Kolada). I den andra delen av denna rapport kommer vi att visa några olika exempel på hur kvalitetsnyckeltal kan redovisas. Resultatredovisning och jämförelser 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) bjöd under juni månad 2012 in landets samtliga kommuner att för fjärde året i rad ta fram och redovisa kvalitetsnyckeltal för äldreomsorgen i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) på www.kolada.se. För äldreomsorgen har RKA tillhandahållit en inmatningsfunktion för nyckeltal sedan 2009. Nyckeltalen bygger vidare på det utvecklingsarbete som bedrevs av ett stort antal kommuner inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet 2007-2010 (se www.skl.se/jamforelse för mer information). Målsättningen har varit att fånga in brukarnära kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen som t.ex. Socialstyrelsens Äldreguide och nationella brukarundersökningar samt Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser. Kommunerna har själva och på frivillig basis samlat in statistiken och publicerat den i Kolada, via databasens inmatningsfunktion. 6 (30)

Efterfrågan på stöd kring nyckeltalsarbete har ökat från kommunerna och många ser en självklar koppling mellan nyckeltal och resultatstyrning. Intresset för att redovisa kvalitetsnyckeltal inom äldreomsorg är stort och antalet deltagande kommuner har ökat. År 2012 publicerade 207 av landets 290 kommuner data från äldreomsorgen. I denna rapport beskrivs resultaten för de 207 kommuner som publicerat sina resultat under hösten 2012 och tidiga 2013. Vi ger en översiktlig mått- och metodbeskrivning och redovisar därefter de deltagande kommunernas aggregerade resultat, för hemtjänst respektive särskilt boende. Redovisningen utgår från uppdraget så som det är formulerat i Socialtjänstlagen och resultatjämförelser görs mellan de egna kvalitetsnyckeltalen och resultat från andra källor såsom Öppna jämförelser och Äldreguiden. Avslutningsvis presenteras slutligen några förslag och exempel på hur man i den enskilda kommunen kan sammanställa och jämföra sina resultat. 2 Äldreomsorgens uppdrag De nyckeltal som kommunerna redovisa sina resultat för utgår från uppdraget så som det är formulerat i Socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänstlagen ställer krav på värdigt liv och välbefinnande för brukaren och att få leva ett aktivt liv med en meningsfull tillvaro. Man ska kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Stödet och omsorgen ska ges på 7 (30)

det sätt och vid den tidpunkt som brukaren önskar. Nyckeltalen återspeglar de områden som återfinns i 5 kapitlet Äldre människor. Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap Äldre människor Leva ett värdigt liv och känna välbefinnande Leva och bo självständigt Trygga förhållanden Aktiv och meningsfull tillvaro Kunna välja när och hur stöd, hjälp och service ska ges Vi har valt att redovisa ett urval av nyckeltalsresultat och jämförelser utifrån dessa områden. Fullständiga resultat finns i Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se). 3 Mått- och metodbeskrivning Den primära perioden för insamling och publicering av resultat i Kolada var september till november månad 2012, men någon exakt deadline för kommunerna att publicera sina resultat har inte satts. Successiv publicering av resultat är och har varit möjlig, vilket innebär att nya data kan ha kommit in, och gamla ha uppdaterats, efter det att vi tagit fram och illustrerat resultaten i denna rapport. Samtliga resultat som redovisas i rapporten gäller för verksamhetsåret 2012. Kommunerna har uppmanats att ta fram uppgifter som avser verksamhet i både egen och enskild (privat) regi. Två olika mätningar har genomförts, en inom hemtjänst, en inom särskilt boende. Mätningarna är något olika till sin karaktär då hemtjänstundersökningen utgår ifrån ett riktlinje-perspektiv medan boendeundersökningen utgår ifrån hur verksamheten planeras på varje vård- och omsorgsboende. Särskilt boende-undersökningen besvaras av enhetscheferna på kommunens alla särskilda boenden, oavsett regi. 8 (30)

Resultat i undersökningen som denna rapport bygger på är framtagna och publicerade i Kolada av kommunerna själva utan kvalitetsgranskning från RKA. Kommunerna har själva gjort bedömningen att resultaten håller tillräckligt god kvalitet för publicering. I enkätfrågorna gällande hemtjänsten ska kommunen ange svarsalternativ om utbud och omfattning utifrån riktlinjerna för kommunens hemtjänst och avser normalfallet/grundnivån. Naturligtvis kan avvikelser från riktlinjen förekomma i alla kommuner mot bakgrund av olika behov och önskemål från brukarna. Kommunerna anger det svarsalternativ som bäst överensstämmer med hemtjänstens riktlinjer (eller praxis). Riktlinjerna utgör kommunens operationalisering av ambitionsnivå och inriktning för verksamheten, och kan sägas utgöra en beskrivning av kommunens åtagande i förhållande till de äldre som är berättigade till hemtjänst. Utöver riktlinjefrågorna genomförs också en ren mätning för hemtjänsten: personalkontinuitet. Metoden beskrivs i resultatavsnittet längre fram i rapporten. Den andra delen av undersökningen består av nyckeltal för särskilt boende. Frågorna har tydligt brukarfokus och är av typen erbjuds de äldre där erbjudandet kan bestå i exempelvis organiserade gemensamma aktiviteter eller att själv välja tid för nattvila. Boendets svar gäller för samtliga boendeplatser på enheten, dvs. för ett positivt svar på frågan ska enhetens samtliga äldre kunna erbjudas det som efterfrågas i frågan. Alla insatser är dock inte möjliga att nyttja för alla äldre, och alla äldre har inte heller samma önskemål, vilket inte utgör hinder för ett positivt svar. Svaret ja anges alltså då alla på boendet som kan och vill erbjuds insatsen. Resultaten för boendena i kommunen har sedan räknats ihop efter viktning med antal platser per särskilt boende, och redovisas som andel (%) boendeplatser i kommunen som erbjuder respektive möjlighet. För särskilt boende genomförs en mätning och den avser väntetid mellan ansökan till särskilt boende och erbjudet datum för inflytt. Resultaten hittar du i Kolada, via Färdiga presentationer eller via Särskilda nyckeltalssamlingar kommun i databasens frisök-funktion. Några av resultaten jämförs med resultat från andra källor såsom Socialstyrelsens Öppna jämförelser och Äldreguiden. 4 Kvalitetsnyckeltal för hemtjänsten Resultaten nedan redovisas per uppföljningsområdena leva och bo självständigt, under trygga förhållanden och aktiv och meningsfull tillvaro. Svaren bygger på vad som ingår i kommunens riktlinjer, eller utgör praxis i kommunen. Varje biståndsbeslut ska utgå från den enskildes faktiska behov, men en kommunal riktlinje eller praxis kan säga något om den allmänna inställningen i kommunen till vad som är skäligt och är därför intressant att följa. För respektive uppföljningsområde redovisas ett urval nyckeltal och jämförelser. 9 (30)

4.1 Leva och bo självständigt Under området leva och bo självständigt återfinns åtta nyckeltal, som samtliga besvaras utifrån kommunernas riktlinjer för hemtjänsten. De beskriver sådan omsorg och service som den äldre kan tänkas behöva för att klara av att bo kvar hemma i sin egen bostad. Nyckeltalen är: Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden Hemtjänsttagaren erbjuds dusch mer än en gång per vecka Hemtjänsttagaren erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst Leva och bo självständigt I en jämförelse mellan de olika nyckeltalen inom området leva och bo självständigt mellan åren 2010 och 2012 (och för de kommuner som deltagit 2010-2012) har kommunerna utökat möjligheterna till enklare matlagning i den äldres bostad. Även möjligheten att välja tid har ökat påtagligt. Nettosänkningar ses inom möjlighet till dusch två gånger eller mer i veckan, antal rum som städas samt hur ofta tvätt utförs. Leva och bo självständigt (hemtjänst) Förändring 2010-2012 Antal sänkt Antal höjt Nettohöjning Enklare matlagning i den äldres bostad, tillfällen per vecka 23 42 19 Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja tid för insats 15 30 15 Antal tillfällen per vecka hemtjänsten ger dagligvaruinköp 24 29 5 Hemtjänstens städningsfrekvens 11 16 5 Hemtjänsten erbjuder service som t.ex. gräsklippning mm 27 25-2 Hemtjänsten erbjuder möjlighet till dusch två gånger eller mer vecka 17 11-6 Antal rum hemtjänsten erbjuder att städa 17 11-6 Hemtjänstens tvättfrekvens 27 21-6 Nyckeltalens värde kan räknas samman på ett sådant sätt att ett nej-svar är noll poäng, ett jasvar är en poäng. För de nyckeltal där det anges frekvens eller omfattning kan till exempel svaret att städning inte ingår ge noll poäng, städning var tredje vecka ge en poäng, städning varannan vecka två poäng och städning varje vecka tre poäng. På så vis kan en sammanlagd poäng beräknas. Sett över tid har den sammanlagda poängen för det som ingår enligt kommunernas riktlinjer höjts något sedan 2009, dvs kommunerna är något mer generösa med vad som beviljas i normalfallet. Under samma period har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per hemtjänsttagare höjts en aning och låg år 2012 på 22,6 timmar (enligt Socialstyrelsens mängdstatistik). 10 (30)

Att kunna välja när stöd, hjälp och service ges En kvalitetsfaktor är möjligheten att välja vid vilken tid de beviljade insatserna utförs och den är lagstadgad i och med Socialtjänstlagens formulering om att den äldre ska kunna välja när och hur stöd och hjälp ges. Den möjligheten finns i 162 av 204 kommuner, dvs. ca 80 procent av kommunerna. I 42 kommuner har man svarat att hemtjänsttagaren inte erbjuds att välja tid för insats. 11 (30)

I Socialstyrelsens brukarundersökning tillfrågas brukarna om hur de ser på möjligheten att påverka tid för insatsen. Om man jämför de kommuner som i sina riktlinjer (eller praxis) uppger att brukarna har möjlighet att välja tid för insats med hur brukarna själva upplever sin möjlighet att påverka så finns en liten skillnad (1,2 procentenheter). I genomsnitt upplever 57,2 % av brukarna att de kan påverka tiden för insatsen i de kommuner som uppgivit att man inte kan påverka tiden. I de kommuner som svarat att man kan påverka tiden uppger något fler, 58,4% av brukarna att de kan påverka detta. Man kan anse det förvånande att skillnaderna är så små, men brukarupplevelsen är i mångt och mycket påverkad av den förväntan som brukaren har. En brukare som har en låg förväntan på att kunna påverka, men som får påverka något litet, kan vara långt mycket mera nöjd än den som har höga förväntningar på påverkan och som inte får alla sina önskemål tillgodosedda. En skillnad mellan kvalitetsnyckeltalet att välja tid för insats respektive brukarbedömningen är vem som besvarar de två undersökningarna. Frågan om hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats besvaras i allmänhet av den som är chef för kommunens biståndsenhet eller den som är utredare/kvalitetsutvecklare för äldreomsorg medan brukarbedömningen besvaras av den enskilda eller dennes företrädare. Vi vet inte om resultatet skulle se annorlunda ut ifall frågan om hemtjänsttagaren erbjuds välja tid istället skulle ställas till utförarna. Den enskilde kan erbjudas välja tid av utföraren även om det inte står i kommunens riktlinjer, vilket den ursprungliga frågan handlar om. 12 (30)

Vad kostar generösa riktlinjer? Vid en jämförelse mellan landets kommuner visar det sig att variationen mellan riktlinjerna är förhållandevis stor. Städning kan variera mellan varje och var tredje vecka, tvätt likaså. I vissa kommuner erbjuds dagligvaruinköp och enklare matlagning i bostaden, i andra inte. Vi har här jämfört resultatet från de kommuner som har generösare riktlinjer med dem som har mer återhållsamma riktlinjer för att se om det går att se skillnader i kostnad för hemtjänsten. Generösare riktlinjer innebär att man i normalfallet beviljar mer tid för serviceinsatser vilket skulle kunna leda till högre kostnader. Det som analyser av den nationella statistiken visar är att kostnad per brukare är högre i kommuner med återhållsamma riktlinjer än i de med generösa riktlinjer. Det skulle kunna ses som en naturlig följd av att serviceinsatser ofta ger lägre kostnad per brukare än vad omvårdnadsinsatser ger eftersom det blir många brukare med förhållandevis få timmar. I en kommun med återhållsamma riktlinjer kommer det att finnas förhållandevis flera brukare med omfattande beslut på omvårdnadsinsatser vilket ger högre kostnad per brukare. Men det skulle också kunna vara så att brukare som får ett generöst stöd i början (exempelvis städning varje vecka) håller sig friskare längre och behöver mindre hemtjänst längre fram. Detta behöver utforskas vidare. 13 (30)

4.2 Under trygga förhållanden Nyckeltalen som redovisas under området trygga förhållanden är kopplade till personlig integritet, kommunikation, säkerhet och personalkontinuitet. Nyckeltalen är: Hemtjänsttagaren erbjuds att välja manlig eller kvinnlig personal för personlig hygien Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringing/telefonservice Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk Hemtjänsttagare med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning Personal som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar ( medelvärde) Personal som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar ( median) Under trygga förhållanden I området trygga förhållanden ses en nettohöjning av kommuner med stöd och rådgivning till syn- och hörselskadade. Övriga nyckeltal är tämligen oförändrade. Trygga förhållanden (hemtjänst) Förändring 2010-2012 Antal sänkt Antal höjt Nettohöjning Stöd och rådgivning till syn och hörselskadade 14 25 11 Trygghetsringning/telefonservice 4 9 5 Välja personal som talar hemtjänsttagarens språk 19 20 1 Välja man/kvinna för personlig hygien 18 18 0 Vid analys av den egna kommunens resultat kan det vara bra med en kompletterande bild och då använda brukarnas subjektiva upplevelse av trygghet, som finns att hämta ur Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar inom hemtjänst. Personalkontinuitet En faktor som ofta lyfts fram i kvalitetshänseende är personalkontinuiteten, dvs hur många anställda som besöker brukaren under en viss period. Medelvärdet för landets kommuner är 13 personal. Ju färre personal, desto högre är kontinuiteten. Förutsättningen är att mätningen avser hemtjänsttagare, 65 år och äldre, som har minst två insatser per dag, veckans alla dagar, mellan 7.00 och 22.00. Samtliga kommunens brukare enligt ovanstående kriterier ingår i mätningen men om antalet brukare är väldigt stort, 150 personer eller fler, så har urval kunnat göras. Mätningen utfördes av kommunerna under valfri 14-dagarsperiod. Hemsjukvårdspersonal har inte räknats in. Vi har gjort jämförelser med brukarnas upplevda förtroende för personalen, vilket torde kunna påverkas av kontinuiteten. På nationell nivå kan vi dock inte se sådana samband, det finns ingen skillnad i förtroende för personalen för dem med hög respektive dem med låg personalkontinuitet. Detta behöver analyseras lokalt för att ge mer information. Det är inte 14 (30)

heller exakt samma urval i de två diagrammen eftersom brukarbedömningen besvaras av samtliga brukare medan kontinuiteten mäts hos dem med minst två insatser per dag. 15 (30)

Ett exempel från Östersunds hemtjänst I Östersunds kommun har ett systematiskt arbete genomförts för att förbättra kontinuiteten. År 2010 var det genomsnittliga antalet personal som besökte en brukare i hemtjänsten under en tvåveckorsperiod 24 personer. Ett år senare hade det antalet sänkts till 19 och 2012 var man nere i 12 personal i genomsnitt, vilket är lägre än genomsnittet för landets kommuner. En chef i Östersund säger: Förbättringarna i personalkontinuitet är resultatet av flera års idogt arbete där bl.a införande av planeringsstöd och utveckling av detsamma varit en viktig ingrediens. Förbättringen är helt klart kopplad till ett medvetet arbete (Chef i Östersund) 16 (30)

Östersund har förbättrat personalkontinuiteten kraftigt i jämförelse med övriga kommuner. Nöjdheten (helhetssyn) har förbättrats något, från något mindre nöjda än medel till något nöjdare än medel. Det finns dock en skillnad i urval mellan de två nyckeltalen: personalkontinuiteten mäts hos dem med minst två insatser per dag medan brukarbedömningen görs bland samtliga hemtjänsttagare. 4.3 Aktiv och meningsfull tillvaro Undersökningen innehåller fem nyckeltal som beskriver olika sätt som hemtjänsten kan arbeta för att hjälpa de äldre till en aktiv och meningsfull tillvaro. Resultaten utgår från vad som ingår i kommunens biståndsbeslut, eller utgör praxis vid utformningen av hemtjänsten för varje brukare. Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice Hemtjänsttagaren erbjuds promenader Hemtjänsttagaren erbjuds social dagverksamhet Hemtjänsttagaren erbjuds demensverksamhet vid behov Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp Aktiv och meningsfull tillvaro I en jämförelse mellan de olika nyckeltalen inom området aktiv och meningsfull tillvaro mellan åren 2010 och 2012 (och för de kommuner som deltagit 2010-2012) är det flera kommuner som erbjuder social dagverksamhet. Även möjligheten till demensdagverksamhet har ökat påtagligt. Aktiv och meningsfull tillvaro (hemtjänst) Förändring 2010-2012 Antal sänkt Antal höjt Nettohöjning Hemtjänsten erbjuder social dagverksamhet 16 32 16 Hemtjänsten erbjuder demensverksamhet 11 21 10 Antal tillfällen per månad hemtjänsten ger ledsagarservice 14 17 3 Möjlighet att följa ned vid dagligvaruinköp 16 16 0 Antal tillfällen per vecka hemtjänsten ger promenader 26 25-1 Att kunna komma ut på promenader kan ses som en självklarhet för alla som så önskar, liksom att ta sig till olika aktiviteter utanför hemmet (ledsagarservice). Av de svarande kommunerna har 62% svarat att det enligt riktlinjerna är möjligt att beviljas promenader mer än en gång/vecka och 35% svarar en gång/vecka. 17 (30)

Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, >En gång/vecka Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, En gång/vecka Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, < En gång/vecka Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, Ingår inte Av 203 kommuner har 171 svarat att de enligt riktlinjerna kan bevilja ledsagarservice mer än en gång/månad. Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, >En gång/månad Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, En gång/månad Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, < En gång/månad Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, Ingår inte 5 Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende Precis som för hemtjänstnyckeltalen redovisas nyckeltalen för särskilt boende för områdena; leva och bo självständigt, under trygga förhållanden samt aktiv och meningsfull tillvaro. Resultaten i figur 19-22 nedan bygger på svar på frågor som har ställts till enhetscheferna. Resultaten omfattar enheter i både egen och enskild (privat) regi. 18 (30)

5.1 Leva och bo självständigt Nyckeltalen som redovisas under leva och bo självständigt är kopplade till basala frågor om personlig integritet och egna rutiner. Resultaten utgår från vad enhetschefer inom särskilt boende har svarat på frågorna. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre använder egen nyckel till sin bostad Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds (extra) personlig omvårdnad varje vecka Leva och bo självständigt Resultaten under leva och bo självständigt kan vid ett första påseende betraktas som goda, med jakande svar för ca 90 % av boendeplatserna i den genomsnittliga kommunen. Dock kan man tycka att 100 % borde gälla för många eller de flesta måtten, t.ex. möjligheten att få ett enkelt mål före läggdags, eller att själva välja tid att gå upp eller gå och lägga sig. Mätningarna om egen nyckel i särskilt boende har legat på en konstant hög nivå sedan 2009. Ca 90 % av de boende som kan och vill använda egen nyckel till sin lägenhet gör det. I 120 av de deltagande kommunerna använder samtliga personer som bor på särskilt boende nyckel (förutsatt att de vill och kan). Utifrån uppdraget och lagens intentioner ska 100% av de som 19 (30)

kan och vill använda egen nyckel också kunna göra detta, men det kan finnas begränsningar i vissa äldre lokaler för att åstadkomma detta. Att välja tid för uppstigning och sänggående En kvalitetsfaktor är möjligheten att välja vid vilken tid man kan få hjälp att lägga sig eller stiga upp och den är lagstadgad i och med Socialtjänstlagens formulering om att den äldre ska kunna välja när och hur stöd och hjälp ges. Av 201 svarande kommuner redovisar 178 att det för 100% av boendeplatserna är möjligt att välja tid för sänggående och 174 att det för 100% av boendeplatserna är möjligt att välja tid för uppstigning. Det är 170 kommuner som svarar att det för kommunens samtliga boendeplatser är möjligt att välja såväl tid för att lägga sig som att stiga upp. Ett antal kommuner redovisar olika resultat för uppstigning respektive sänggående, dvs det är flera som kan välja tid antingen morgon eller kväll. Ett exempel är en kommun som redovisar att 100% av de boende kan välja tid för sänggående men endast 37 % kan välja tid för uppstigning. Detta kan vara intressant för respektive kommun att analysera vidare för att kunna förbättra kvaliteten för den enskilda. Vilka rutiner är det som skapar den typen av skillnader och är det något som går att åtgärda? 5.2 Under trygga förhållanden För området under trygga förhållanden återfinns följande mått. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för make/maka Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Sammanboende Från och med 1 november 2012 finns en ny bestämmelse om att äldre ska beviljas sammanboende, även när det endast är den ena maken/makan som har behov av särskilt boende. Rent praktiskt kan det vara svårt exempelvis pga lägenhetsstorlek, alla lägenheter i ett särskilt boende kanske inte är lämpade för flera hyresgäster. Nedanstående resultat baseras på data som insamlats huvudsakligen före bestämmelsen trädde i kraft. Trots detta ser vi en tydlig ökning av andel boendeplatser som kan erbjuda sammanboende. Resultaten ska dock tolkas försiktigt. Frågan kan uppfattas och besvaras olika. Det är biståndshandläggaren som fattar beslut om sammanboende och det är enhetschefen som besvarar frågan. 20 (30)

Väntetid till särskilt boende Väntetiden till en plats på särskilt boende är en trygghetsfaktor för den äldre som är i behov av men ännu inte fått någon plats. Den genomsnittliga väntetiden har inte förändrats nämnvärt sedan 2008 då mätningarna startade. För 2012 är genomsnittet (median) 44 dagar. För de 123 kommuner som gjort mätningarna de 3 senaste åren kan vi se en liten sänkning av väntetiden; från 53,4 dagar (medelvärde) till 51,3 dagar. 21 (30)

År 2009/2010 avser data från framför allt 2009, men vissa resultat är inrapporterade på 2010. För att förtydliga insamlandet av data bytte man 2011 mätperiod från helår till halvår vilket det varit sedan dess. För en enskild kommun kan utvecklingen över tid se ut på följande sätt. Här har man sänkt sin väntetid från drygt 100 dagar till drygt 20. En sådan sänkning kan bero på ett medvetet arbete för att åstadkomma snabbare inflyttningsprocess eller ett utvecklat samarbete mellan utförare och biståndsenhet. Det skulle också kunna bero på att ett nytt äldreboende har öppnats i kommunen vilket i allmänhet reducerar väntetiden eller att allt fler väljer kvarboende i ordinärt boende. I Trosa har tillgången på platser ökat och ett arbete med att effektivisera processerna vid ansökan och inflyttning lett till en avsevärt sänkt väntetid. 5.3 Aktiv och meningsfull tillvaro Det tredje området, aktiv och meningsfull tillvaro, är ett område där fyra nyckeltal ingår. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse Resultatet för nyckeltalen inom området aktiv och meningsfull tillvaro har förbättrats sedan 2009. 22 (30)

(Avser alla kommuner som lämnat in varje år.) Aktiviteter Möjligheten till aktiviteter för den som bor på ett särskilt boende är en viktig kvalitetsaspekt och den är tydliggjord i Socialtjänstlagen i och med formuleringen kring den enskildas rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro. Många som bor i särskilt boende har nedsatt ork och det är inte stora, kraftkrävande aktiviteter som efterfrågas här utan det kan handla om sådant som tidningsläsning, högläsning, musikstunder, filmvisning m.m. De organiserade och gemensamma aktiviteterna behöver kompletteras med enskilda aktiviteter så att var och en som så önskar ska kunna få egen tid med personalen utifrån sina egna önskemål och få en personcentrerad vård och omsorg. Resultatet för 2012 visar att i 41 av landets kommuner erbjuds samtliga boendeplatser i särskilt boende två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag på vardagar. I 51 av landets kommuner rapporterar man att ingen boendeplats erbjuds två aktiviteter per dag. 23 (30)

Det finns en viss skillnad i brukarnas upplevda nöjdhet med sociala aktiviteter mellan kommuner som erbjuder två eller fler aktiviter på vardagar och de som inte gör det enligt de resultat som kommunerna har publicerat i Kolada. 24 (30)

Utevistelse Möjligheten att få vistas ute varierar stort mellan kommunerna. Utevistelse är en fråga som ofta följs upp i kommunerna och efterfrågan är stor även från anhöriga. Vi har jämfört resultatet från vårt nyckeltal om den äldre erbjuds daglig utevistelse med Socialstyrelsens brukarupplevda nöjdhet med möjlighet till utevistelse. 25 (30)

Med hjälp av ett spridningsdiagram i Kolada ses inget samband mellan möjligheten till daglig utevistelse som enhetschefer på särskilda boenden rapporterar in och brukarupplevd nöjdhet. Det vill säga, brukarna är i stort sett lika nöjda med upplevelsen av möjlighet till utevistelse oavsett om de erbjuds utevistelse ofta eller mer sällan. Vid jämförelse mellan de kommuner som har flest platser där daglig utevistelse erbjuds och de som har den lägsta andelen boendeplatser med erbjudande om daglig utevistelse syns en viss skillnad i upplevd brukarnöjdhet Egen tid Nyckeltalet som återspeglar möjligheten att få tid utifrån sina egna önskemål relaterar till uppdraget värdigt liv, välbefinnande och aktiv och meningsfull tillvaro. Att få tid med personal utifrån sina egna önskemål relaterar till begreppet personcentrerad omvårdnad. I över 80 kommuner erbjuds alla äldre på särskilt boende detta dagligen. 26 (30)

Eftersom egen tid med personal torde kunna öka upplevelsen av kontakt gör vi här en jämförelse med brukarundersökningens fråga om upplevd kontakt med personalen. Det finns en viss skillnad i upplevd kontakt med personalen mellan kommuner som erbjudit mycket egen tid och lite egen tid enligt nyckeltalet i Kolada. 27 (30)

6 Exempel på resultatredovisning för Arboga kommun I det här avsnittet gör vi en fördjupad redogörelse av Arboga kommuns resultat i jämförelse med övriga kommuner som publicerat resultat. Arboga har arbetat aktivt med att förbättra resultaten inom området aktiv och meningsfull tillvaro och har tydliggjort det i kommunens värdighetsgaranti. Se Arbogas värdighetsgaranti för särskilt boende : http://www.arboga.se/omvardnad-socialtstod/vardgarantier/vardighetsgaranti-sarskilt-boende/ I Arboga kommun har ett omfattande förändringsarbete lett till stora förbättringar för brukarna inom äldreomsorgen. I kommunens värdighetsgarantier för äldreomsorgen uttrycks den kvalitet som de äldre kan förvänta sig. Resultaten syns tydligt i de nyckeltal som rapporteras in i Kolada. Att kunna mäta och följa upp värdighetsgarantiernas innehåll med hjälp av nyckeltal gör att det blir enklare att analysera och redovisa resultaten och styra verksamheten åt rätt håll. Konkreta exempel är att de äldre erbjuds fler aktiviteter och utevistelse inom särskilt boende och andelen aktuella genomförandeplaner ökar. Vård- och omsorgschef Annika Jungklo poängterar att målet hela tiden har varit verkstad, inte tjusiga papper. Det ska bli bättre för brukarna, det är det viktiga. Grunden har lagts med hjälp av ett skelett med tydlig organisation och ledning och mötesforum med tydliga agendor. Skelettstrukturen går som en röd tråd ut i verksamheterna. Utvecklingsträffar, kvalitetsträffar och omvårdnadsträffar genomförs utöver arbetsplatsträffar. Alla möten är strukturerade i en årlig tidplan och har en tydlig agenda. På alla möten gås de senaste minnesanteckningarna igenom för att förbättra uppföljningen. Vikten av arbetsklimat och kommunikation framhålls. Det är något man ständigt behöver arbeta med eftersom det inte kommer automatiskt. 28 (30)

Ledorden är att det ska vara varmt, ödmjukt, trevligt. Alla rutiner fungerar som ett kitt för att lyckas hålla i den utveckling som pågår. Ett ständigt arbete är nödvändigt för att fortsätta utveckla verksamhet och brukarfokus. Arboga kommuns äldreomsorg har också arbetat med att förbättra möjligheterna till egen tid och aktiviteter i särskilt boende vilket syns tydligt på de nyckeltalen och hur de utvecklats de senaste åren. I ovanstående diagram motsvarar siffran 100 genomsnittskommunen i Sverige. År 2010 låg Arboga under genomsnittet. Två år senare är resultatet långt över genomsnittet. 29 (30)

Ett annat sätt att presentera resultaten är att använda funktionen spindeldiagram i Kolada. Där syns Arbogas blåa linje som visar att värdena för egen tid, utevistelse och aktiviteter i särskilt boende är långt över genomsnittet (grön linje). 30 (30)