Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Relevanta dokument
Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.

Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

hållbar affärsmodell för framtiden

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Gröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Innovationskraft i hela landet

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Bioekonomi från ord till handling

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Ekologi Så fungerar naturen

Några material & Ekologi

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Strategi för NJ-fakulteten

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Uppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier

att de av regeringen anslagna medlen kr för 2018 och kr för 2019 för detta uppdrag ska disponeras av S-fakulteten,

YTTRANDE Dnr N sk N äringsdepartementet Stockholm

Ledarskap och partnerskap

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Nya värdekedjor i skogen

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

bolaget är ett av ägarföretagen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Branschstatistik 2015

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

SLUs roll i implementeringen av den svenska livsmedelsstrategin KSLA

Utbildningspaket Konsumtion

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Det här är SLU Alnarp

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

i samverkan med det omgivande samhället.

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Forskning för ett reflexivt, variationsrikt och hållbart skogsbruk

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

LTV-fakultetens strategi

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

svenska NordForsk Strategi

Transkript:

Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället.

SLU i Sverige SLU har ett unikt, nationellt uppdrag inom veterinärmedicin, jord- och skogsbruk, trädgård samt landskapsplanering. SLU är rikstäckande med huvudorter i Uppsala, Alnarp och Umeå. Genom övertagandet 2011 av personal och laboratorier från Fiskeriverket har SLU också landets största samlade kompetens inom akvatisk biologi.

Strategiska områden Biobaserad ekonomi - Hållbara produktionssystem - Innovativt nyttjande av bioråvara - Livsmedelskedjan - Målkonflikter kring naturresurserna - Landsbygdsutveckling - Kretslopp mellan stad och land Miljö, Hälsa & Livskvalitet - Ekosystem, miljö & klimat - Urbana miljöer och landskaps-arkitektur - Djurhälsa och djurvälfärd - Samverkan mellan humanveterinärmedicin - Inverkan av djur och natur på människors välbefinnande och hälsa

Varför Future Forests? För att det var så mycket enklare förr. Eller För att allt är så mycket svårare nu.

Fakta om Future Forests Samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk som engagerar ett 40-tal forskare från 12 lärosäten/forskningsinstitut; Tvärvetenskaplig ansats och medverkan från intressenter och markägare; Löper 2009 2016 och finansieras av Mistra, SLU, Umeå universitet, Skogforsk och svensk skogsnäring.

Utmaningar för skogspolitiken Att frigöra hela potentialen i skogen för framtidens utveckling och innovation; Att bredda omvärldsanalysen och bli bättre på att hantera olika omvärldsperspektiv; Att bidra till att organisera transparanta och strukturerade dialoger om skogen som kan utgöra stöd för samhällets beslut om den; Att grunda besluten om skogen på kunskap och erfarenhet från både vetenskap och praktik.

Hur hitta rätt väg? Sveriges nationella skogsprogram Hög medvetenhet om natur och miljö Koppla skog skogsbruk-människa-samhälle-klimat.

Skog klimatnytta - bioekonomi Almedalen juni 2015 Tomas Lundmark Professor i skogsskötsel, SLU

Vad kan den svenska skogen göra för klimatet och det fram5da samhället?

Vad är klimatny.a? All skog som står i skogen har gjort klimatny.a genom a. ta upp koldioxid och lagra kol i biomassa och mark Klimatny.a just nu och i fram?den beror på kolbalansens utveckling rela?vt nuvarande?llstånd

Två huvudprinciper för klimatny.a i brukade skogslandskap; Lagra y.erligare kol skogsekosystemet, öka kolsänkan. skörda biobaserade produkter från skogen utan a. kolförrådet minskar, produkter som sedan kan subs?tuera fossilt och energikrävande för a. minska utsläppen av kol.

Klimatny.a Ny.a med lagring är skillnaden från e. jämvikts?llstånd?ll e. annat. Koldioxid tas bort från atmosfären och lagras i biomassa och mark. När ny jämvikt uppnå.s uppstår ingen y.erligare ny.a. Subs?tu?on är addi?v, det gröna kolet via fotosyntesen ersä.er det svarta kolet från fossila källor. På så sä.?llförs inte atmosfären ny koldioxid.

Klimatny.a och?llväxt För a. klimatny.a ska kunna uppstå?ll följd av ökad kolsänka (a. lagra mer) måste skogen växa, ju högre?llväxt desto större ny.a. Skog som inte växer gör ingen y;erligare klimatny;a. För a. kunna skörda skog utan a. minska på kolförrådet måste skogen växa. Ju högre?llväxt desto mer kan skördas och desto mer kan subs?tueras. Subs5tu5on är all5d klimatny;a.

Skogen som system Skogens poten?ella bidrag?ll klimatarbetet bestäms således primärt av hur hög den årliga?llväxten är och kan bli Det årliga översko.et kan sedan användas på olika sä., subs?tuera eller lagra Oavse. användning så är 5llväxten den avgörande faktorn

Ska vi våga oss på e. scenario där skogen löser hela klimasrågan för Sverige? 2050 ska Sverige vara e. land utan ne.outsläpp av koldioxid

Produk?onshöjande åtgärder utöver SKA- VB 08 produk?on Föryngring Trädslagsval Förädlat material Dikesrensning Röjning Gallring och?digarelagd slutavverkning Undvika skador

Tillväxtökning jämfört med dagens nivå och dess utveckling över?d Tillväxtökning kubikmeter 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 År

Några nyckeltal, vad kan skogen leverera 2050? 50 miljoner kubikmeter i extra råvarubas om poli?ken och marknaden vill 50 miljoner ton minskade utsläpp av koldioxid jämfört med idag om poli?ken och marknaden vill >50 000 nya jobb om poli?ken och marknaden vill 100 TWh omräknat i energi om poli?ken och marknaden vill >50 miljarder i förädlingsvärde om poli?ken och marknaden vill

Skog Klimatny;a Bioekonomi

Från fossilt?ll förnybart det är frågan Och är det samma sak som a. gå från fossil ekonomi?ll bioekonomi Men det är brå.om med besluten Sverige har chansen a. bli föregångsland

Vem styr och vilka fa.ar besluten? Och hur sker avvägningarna..

Vem styr över fram?dens skog? Om förutsä.ningar för den fram?da svenska skogsanvändningen Camilla Sandström, Statsvetenskapliga ins?tu?onen Umeå universitet

Metoder Intervjuer Frameanalys Mediaanalys Scenarioanalyser

Global nivå Långsik?ga trender Global styrning Markanvändning Demografi Energiförsörjning KlimaSörändringar Klimat Energi Miljö Skog Visioner och strategier Mat? Timmer? Papper? Energi? Sä.er ramarna för den fram?da svenska skogsanvändning Källa: Beland Lindahl, K & Westholm, E. 2011. "Food, Paper, Wood, or Energy? Global Trends and Future Swedish Forest Use." Forests 2, no. 1: 51-65.

Europeisk nivå Varför finns ingen gemensam skogspoli?k ännu? Olika skogsbruksmodeller Produk?onsorienterad Mångbruk Naturvårdsorienterad Svag policyintegrering/starka sektorer Jordbruk och regional utveckling Olika värderingar Produk?on Postproduk?on Miljö Energi och klimat Industri och handel Bristande intresse inom skogssektorn, inom kommissionen, men även inom miljörörelsen Källa: Edwards & Kleinschmi. 2013, Winkel, G. & So?rov, M. 2013

Na?onell nivå 1948 Produk?on 1993 Miljö 2008 Sociala värden 201? Bioekonomi Målinfla?on Implementeringsundersko. Avvägningsproblem - Na?onella skogsprogrammet? Källa: Sandström & Sténs 2015, Beland Lindahl et al (forthcoming)

Källa: Westling, U. 2012 Utrymme för konflikt. Future forests rapport Lokal nivå

Fram?dsvisioner Skogsbruk och energi Naturvård och miljö Samiska verksam- heter Rekrea?on och lokal utveckling Ökad av- kastning för e. klimat- smart samhälle Mycket naturbruk med hög kvalitet Renskötsela npassad mark- användning Starkare styrning för hållbart skogsbruk Starkare brukare för hållbart skogsbruk Källa: Carlsson- Kanyama, et al. (in prepara?on)

Vägval och utmaningar A. styra eller styras? Reglering eller fortsa. avreglering? Lokalt, na?onellt och/eller globalt förankrad skogspoli?k?

Tvärvetenskap för fram?dens skogsbruk Presenta?on Almedalen 30 juni 2015 Programchef Future Forests Annika Nordin

Min presentation Varför behövs tvärvetenskapliga underlag för beslut om framtidens skogsbruk? Varför är tvärvetenskap svårare än inomvetenskap? Exempel på hur Future Forests tvärvetenskap bidrar just nu

Vilket skogsbruk vill vi ha?

Tvärvetenskap kan hantera s k wicked problems Fakta och värderingar flyter ihop; Olika förslag på lösningar föregår problembeskrivningen; Lösningsförslagen låser vägen för varandra.

Tvärvetenskap sä.er möjliga lösningar i samhällskontext Varken skogen, samhället eller interak?onen däremellan är organiserad enligt akademiens disciplinindelning; Tekniska och naturvetenskapliga utmaningar behöver omgärdas av en samhällskontext för a. vi helt och fullt ska förstå problemet och därmed vilka möjliga lösningar som finns.

Utmaningar med tvärvetenskap Kräver gott om tid och god finansiering; Osäkerhet angående produktiviteten; Kan vara svår att publicera i prestigefyllda tidskrifter.

Future Forests modell för strukturerad dialog om skogsbrukets framtidsutmaningar Dialog som definierar problem och identifierar kunskapsluckor Aktörer och experter Experter Konsekvensanalys av alternativa lösningar och syntes av kunskapsläget Återkoppling, prioritering av åtgärder och formulering av beslutsstöd Aktörer Beslut Politik

Förstudie till nationella skogsprogrammet

Future Forests snart från e. forskningsprogram?ll en plavorm för tvärvetenskap och samverkan om fram?dens skog