Väder, vind Väder och väg

Relevanta dokument
Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Väder, vind och väg. Malmö stad, Gatukontoret

Meteorologi. Läran om vädret

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Klimat, vad är det egentligen?

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Säkra vägar. 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet?

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

Kapitel ett- Den magiska dörren

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Vinterväghållning på cykelvägar i Sverige

Hur påverkas din puls av dykning?

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Klimatet i Skandinavien

Alice och världens väder

Facit till 38 No-försök

Lärarhandledning. Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Värme, kyla och väder. Åk

Kundundersökning Cykel

Den Magiska Dörren Av Hugo Flink & Milly Herkestam

Min bok om hållbar utveckling

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Moped klass II Kunskapsprov

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs 6

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Värmelära. Fysik åk 8

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Konsten att spå väder

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Att styra efter kompassen

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna )

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Final i Wallenbergs Fysikpris

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Fönstermontage. Deltagare FoU-projekt:

Ord att kunna förklara

Känslor och tankar om naturen

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

Bilens Historia av: Johan, Erik och Max

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

1 En olycka kommer sa " llan ensam

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla träfasad

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Ellie och Jonas lär sig om eld

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

PUTSARBETSBESKRIVNING

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Torr asfalt, Torrfalt

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Final i Wallenbergs Fysikpris

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Ensamma Vargen och Silverstjärnan Lykta 1. Lykta 1. Ni är scoutpatrullen Ensamma Vargen och ska åka skridskor på sjön Silverstjärnan.

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

FYSIKALISKA APTITRETARE

NTA - tema luft - HT-11

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Tänk till 18. Tänk till 19. Tänk till 20. Tänk till 17

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA

Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Kraft och rörelse åk 6

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Carlos tar körkort CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Nederbörd. Nederbörd

Transkript:

Väder, vind och väg

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars Gylldorff

Väder, vind och väg Sidan Innehåll 4-5 Regn och blåst 6 Att stanna Det regnar och stormar. Det är svårt att se allt som händer omkring en när man skyddar sig mot vädrets makter. Vad händer när du upptäcker en fara och börjar bromsa med din cykel? 7 Att stanna i tid 8 Friktion Vad betyder olika hastighet och underlag när du måste bromsa? Friktion är ett svårt ord. Inte bara att stava utan också att förstå. 9 Fångad av en stormvind 10 Bill Ibland kan det blåsa så hårt att träd välter omkull. Läs tabellen om vad starka vindar kan ställa till med. Bill is out for a walk when suddenly 11 Vädret rår vi inte på Vädret kan ställa till med mycket, blixthalka till exempel. 12 Vägens historia Hur en vägkorsning blir till en stad. 13 Vägar i världen Vägar ser olika ut beroende på var i världen du är. 14-15 Mission possible Den här gången kan du undersöka det som kallas friktion. Du kan också göra en halkbekämpningsplan till din skola. Då kan alla känna sig säkrare när vintern kommer. 3

Regn och blåst D et har regnat och blåst hela dagen. Ingen i skolan har velat gå ut på rasterna. Nu på eftermiddagen skyndar en del till fritidsgården. Alla hukar sig i regnvädret. De har bara en tanke i huvudet att komma inomhus. 4

Kom igen då! Först till fritidsgården vinner! Idag har man ingen nytta av paraplyet! Fryser du Kalle? Jag ska stoppa om dig. Tänk dig nu 5 sekunder framåt i tiden. Vad tror du har hänt där på gång- och cykelstigen? Vilka problem kan blåsten och regnet ställa till med? 5

Att stanna Det skulle vara intressant att veta varför bromsspåren inte börjar direkt efter det att pojken upptäckt kon. varför bromsspåret är så långt. 6

Att stanna i tid Vilken skärm väljer du om du vill stanna snabbt? vi ändrar underlag? vi ändrar hastighet? vi ändrar både underlag och hastighet? Vad händer om 7

Friktion E n yta kan vara allt från jämn till väldigt ojämn. Ett sandpapper är ojämnt och strävt medan en spegel är jämn och blank. När två ojämna ytor gnids mot varandra blir det trögt. Det tar emot. Ju ojämnare ytor, desto trögare går det. När det blir väldigt trögt mellan två ytor som gnids mot varandra, säger vi att vi har hög friktion. När två ytor glider lätt och elegant mot varandra har vi nästan ingen friktion alls. Friktion spelar en stor roll i trafiken. Ju högre friktion du har, desto bättre grepp får du om vägen. Det är därför bil- och cykeldäcket är gjort av gummi och har ett mönster. Den ojämna ytan gör att friktionen mot den småskrovliga asfalten blir hög. Men om den ena ytan är väldigt jämn och blank, hjälper det inte så mycket om den andra är ojämn. 8

Fångad av en stormvind Vinden har vi ibland stor nytta av. Hur då? Vinden kan också ställa till med problem. Berätta hur! Vi kan mäta hur långt vinden hinner på en sekund (m/s). Vi kallar det för vindens hastighet och på SMHI finns det namn på olika vindhastigheter. m/s På land Vindens verkningar på land 0-0,2 Lugn Inga, rök stiger nästan rakt upp 0,3-3,3 Svag vind Trädens blad rör sig lite 3,4-7,9 Måttlig vind Kvistar och grenar börjar röra sig 8,0-13,8 Frisk vind Mindre lövträd börjar svaja, stora trädgrenar rör sig 13,9-24,4 Hård vind Stora träd börjar svaja, man går inte obehindrat mot vinden 24,5-28,4 Storm Träd rycks upp med roten, stora skador på hus 28,5-32,6 Svår storm Stora skador överallt >32,6 Orkan Mycket stora skador överallt Det skulle vara intressant att veta... om vi får köra över broar när det blåser hårt. om vindhastigheterna heter samma sak till sjöss som på land. 9

Bill really s a w t I! n ai k. Hello ag went for a wal warm clothes. some illy ek I Last we I had to put on the wind was ch cold so n was shining, le red. oked at o l The su nose got a litt I. g n ird singi b and my a d r a I he n ned and e p Suddenlywalked and the p a h t me wha l it as I l e t e s ou plea Could y why! Bill Useful words is ice vatten water kallt cold ramla fall halka slip hal slippery 10

Vädret rår vi inte på! Hade vi själva kunnat bestämma hur vädret ska vara - ja, då hade alla sommarutflykter haft sol och värme. Aldrig skulle det då få regna när vi var på väg till skolan. Lite moln fick det kanske vara under lektionerna, men på rasterna skulle solen komma fram direkt. Men vi kan inte bestämma över vädret. Vi måste lära oss att olika årstider har olika väder och temperatur. Blixthalka När temperaturen är kring 0-punkten, ökar risken för olyckor. Då behöver temperaturen bara sjunka någon grad för att fukten på marken ska frysa till is. Det blir blixthalka som är jättefarlig eftersom du inte ser att det har blivit halt. Något som du däremot kan se ganska ofta när temperaturen är nära noll grader är dimma. Dimma uppstår när fukten i luften kyls ned. Det skulle vara intressant att veta när vädret kan ställa till problem i trafiken. om det finns något idealväder i trafiken. Hur skulle det i så fall se ut? 11

Vägens historia F ör mycket länge sedan färdades människorna på vattnet eller på upptrampade stigar när de behövde ta sig från ett ställe till ett annat. Ofta ville man byta eller sälja varor. Ibland korsade stigarna varandra och korsningarna blev till naturliga mötesplatser. Många kunde få sålt sina varor där utan att behöva färdas så långt. Det hände också att en del människor stannade kvar i korsningen och byggde sig ett hus. De visste att många passerade korsningen och kanske behövde deras tjänster. Efterhand stannade fler och fler kvar. En liten by hade bildats. I dag är många av de små handelsplatserna stora städer. Vattnet är inte lika viktigt att färdas på som förr, men stigarna har blivit flera och större. N är så många människor lever så nära varandra, är det viktigt att man kommer överens. I trafiken måste vi vara överens om mycket om vi ska slippa en massa olyckor. Det skulle vara intressant att veta hur lång tid du tror att det har gått mellan de två teckningarna. hur gatorna såg ut och vilken trafik det fanns när mormor eller farfar var unga. 12

Vägar i världen Har du tänkt på hur olika vägar kan se ut i olika länder och världsdelar? I norra Sverige kör man på sjöarna när isen är tillräckligt tjock. Man markerar körbanan med pinnar så att alla vet var dom ska köra. I Sahara finns det inte så många vägar. Sanden blåser hela tiden omkring. Ändå har man biltävlingar i öknen varje år. Då behövs kompass för att hitta till målet. För att komma över ett högt berg måste man ofta bygga vägar i stora slingor för att det inte ska bli för brant. Vi kallar sådana vägar för serpentinvägar. Har du upplevt några vägar som du tyckte var farliga? Hur såg de ut? Hur ser din favoritväg ut? 13

Mission possible Problem Friktion är ett svårt begrepp att lära sig. Rapportering Gör en tabell som visar hur långt de olika sakerna rullar på de olika underlagen. Försök och förklara varför sakerna rullar olika långt och hur underlagen påverkar hur långt de rullar. Uppgift Bygg en enkel ramp med hjälp av dina skolböcker eller något annat. Det är viktigt att du kan transportera rampen utan att den går sönder eller förändras. Leta upp några olika saker som kan rulla. En träkula, en stenkula, en leksaksbil o s v. Prova att rulla sakerna ned för rampen och ut på olika underlag. Prova på en plastmatta, en heltäckningsmatta, på asfalt och på gräs. Övrigt Var noggranna och försiktiga när ni utför uppdraget. Detta meddelande kommer inte att brinna upp om 15 sekunder! Lycka till! 14

Mission possible Problem Halkolyckor är vanliga på vintern och kan ibland leda till svåra skador. Rapportering Gör en plan över hur ni ska bekämpa halkan och lämna den till er rektor. Planen ska visa riskområden och tala om på vilket sätt ni tänker bekämpa halkan. Uppgift Undersök skolans närområde och lista ut var det finns störst risk att halka när det är snö och is. Övrigt När ni gör er plan så tänk inte bara på skolans elever och personal. Skolan har en massa besökare gamla som unga. Detta meddelande kommer inte att brinna upp om 15 sekunder. Lycka till! 15