Övning Gripen 2015 Utvärderingsrapport

Övning Gripen 2015 Utvärderingsrapport

Utgiven av Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 Halmstad Telefon 010-224 30 00 www.lansstyrelsen.se/halland Juni 2016 Ansvarig utgivare Beredskapsfunktionen, Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson: Niklas Nordgren Foto där inget annat anges Elin Göransson, Länsstyrelsen i Hallands län Diarienummer 455-979-2015

Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 Förkortningar, benämningar och förklaringar... 7 1 Inledning... 10 1.1 Bakgrund... 10 1.2 Syfte med rapporten... 10 1.3 Stödresurs från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap... 10 1.4 Disposition... 10 1.5 Källor och upphovsrätt... 10 2 Planeringsprocessen... 11 2.1 Planeringsorganisation... 11 2.2 Planeringsarbete... 12 2.3 Dokumentation i planeringsprocessen... 12 3 Beskrivning av övningen... 13 3.1 Deltagare i övningsskedena... 13 3.2 Övningsledningsorganisation... 14 3.3 Scenario för skede 3... 17 3.4 Övningsmetod... 19 3.5 Förberedelser inför skede 3 simuleringsövning med motspel... 21 3.6 Utvärderingsseminarium 25 februari... 22 3.7 Övningens resursåtgång... 23 3.8 Medias bevakning av övningen... 23 4 Övningens syfte, mål och utvärderingsmetod... 24 4.1 Övergripande syfte... 24 4.2 Övergripande mål... 24 4.3 Utvärderingsmetod... 24 4.4 Rapportens remiss... 27 5 Utvärdering... 28 5.1 Simuleringsövningens planering... 28 5.2 Övningens genomförande... 32 5.3 Övningens utvärdering... 36 5.4 Övningens övergripande mål... 39 5.5 Aktörernas delmål... 54 6 Redovisning från seminarieövningen 1 oktober... 94 6.1 Deltagande aktörer... 94 2

6.2 Inspel... 94 6.3 Reflektioner... 99 7 Redovisning från distribuerade seminarieövningen 5 27 oktober... 101 7.1 Övningens genomförande... 101 7.2 Deltagare... 101 7.3 Metod... 102 7.4 Resultat & Analys... 104 8 Utvecklingsområden... 106 8.1 Åtgärdsförslag... 106 3

Förord Som beredskapsdirektör vid Länsstyrelsen i Hallands län så slås jag av den entusiasm och det engagemang hos samverkande aktörer som utvärderingen av övning Gripen visar på. I länet har vi en tradition att vilja utveckla vår krisberedskap. En viktig hörnsten för utveckling är viljan och förmågan till att öva och lära sig. Kärnkraftsövning Gripen har stärkt samverkande aktörers förmåga att hantera samhällsskydd och beredskap i länet. Detta har uppnåtts bland annat genom införandet och utnyttjandet av MSB Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar vilken har gett samverkande aktörer en vägledning för att underlätta en aktörsgemensam inriktning och samordning. Det mest positiva som jag utläser i utvärderingen är att alla inblandade aktörer på ett aktivt sätt har bidragit till en gemensam beslutsprocess. Aktörerna förhöll sig till samma strategi, arbetade mot en gemensam lägesuppfattning, med gemensam beslutsfattning och att gemensamt kommunicera resultatet, allt inom ramen för en kärnteknisk olycka. Det innebär att ingående aktörer inte bara har fått en bättre förståelse för sin egen roll i en händelse av en kärnteknisk olycka utan vi har också kommit en bra bit på väg för att förstå vad aktörsgemensam inriktning och samordning verkligen är. Naturligtvis har det framkommit områden som vi behöver utveckla, bland annat vår förmåga att upprätta och kommunicera en samlad lägesbild. Länsstyrelsen i Halland kommer att fortsätta arbetet med att utveckla vår krisberedskap tillsammans med samverkande aktörer. Övning Gripen är en del av en särskild övningscykel inom kärnenergiberedskapen som genomförs i de tre kärnkraftslänen, varifrån erfarenheter också hämtas och implementeras i vår krisberedskap. Till Dig som deltagit i övningen vill jag framföra mitt tack för ditt bidrag att utveckla våra förmågor att hantera stora samhällsstörningar. Niklas Nordgren Beredskapsdirektör Länsstyrelsen i Hallands län 4

Sammanfattning För att öka länets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka vid Ringhals kärnkraftverk anordnade Länsstyrelsen i Hallands län en regional kärnkraftsövning 2015. Övningen genomfördes i oktober och november 2015, med namnet Gripen och omfattade runt 750 deltagare från 26 olika aktörer. Övning Gripen genomfördes i fyra skeden, alla med olika övningsformat; seminarieövning, distribuerad seminarieövning, simuleringsövning med motspel och övning med fältenheter. I februari 2016 genomfördes ett utvärderingsseminarium i Varberg. De övergripande syftena med övningen var att utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen kring Ringhals kärnkraftverk. Ett syfte var även att pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna. Dessutom syftade övning Gripen till att pröva ledning, samordning och kommunikation vid utrymning av inre beredskapszonen samt ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör, ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation och pröva utrymningsorganisationens förmåga att genomföra en utrymning av den inre beredskapszonen. De övergripande mål som tagits fram för övningen tog sikte på skede 3, en simuleringsövning med motspel. I denna utvärderingsrapport redovisas även skede 1 en seminarieövning och skede 2 en distribuerad seminarieövning. Skede 4 som var en övning med fältenheter avhandlas som en bilaga. Övergripande mål för simuleringsövningen: 1. Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län. 2. Aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild. 3. Aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka. 4. Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade beslut. 5. Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra fattade beslut samt konsekvenserna av dessa. 6. Utrymningsorganisationen har en grundläggande förmåga att genomföra utrymning. Som underlag för övningens utvärdering har olika enkäter använts. Målbedömningar baseras främst på utvärderingsprotokoll från lokala utvärderare, dokumentation i form av dagböcker och loggar samt diskussioner vid utvärderingsseminariet. Det första målet, aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län, är delvis uppfyllt. Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län är inte tillräckligt känd bland övningens deltagare, dock var det en del av de som övade i stabsledning som kände till den. Eftersom bara hälften av aktörerna identifierar ett behov av att anpassa sina åtgärder och sedan gör det, räcker det inte till för god förmåga. Dock är det många som arbetar på sin lägesbild tidigt i händelsen, men färre som har tagit emot planerade samverkanspersoner 60 minuter efter övningsstart. Det framstår som om bristen på bra och klar kommunikation mellan de övande aktörerna var det största hindret för en bra samverkan i enlighet med Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län. Det var tidvis svårt att etablera bra kontakt med Länsstyrelsen, vilket i sin tur gjorde det svårt för övande aktörer att fortsätta agera inom sitt ansvarsområde. 5

Det andra målet, aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild, är ej uppfyllt. Lägesbildsuppdateringen under dagen var bristfällig, särskilt med tanke på de händelser som skedde. Självaste kommunikationen av lägesbilder fungerade bra inom Rakel men var bristande inom de andra sambandsmedlena. Därtill saknade många aktörer viktiga delar i sin lägesbild. Detta var något som förbättrades under övningens gång. Delning och spridning av lägesbilden, internt och externt var ofta otillräcklig. Det tredje målet, aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka, är delvis uppfyllt. En betydande del av de övande hade inte genomgått utbildningar inför övningen men bland de aktörer som genomfört utbildningar låg antalet på 60 90 procent av utbildad personal. Samtidigt använde aktörerna sig av sina planverk och arbetade utefter dem under övningens gång, även om de tidvis frångick dessa. Det fjärde målet, aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade beslut, är delvis uppfyllt. Aktörerna påvisar en stor vilja att komplettera och att bli kompletterade i sitt arbete för att lösa uppgiften, de omhändertar fattade beslut och stor del kommunicerar de ut besluten inom organisationen. Dock har kommunikationen och samordningen kring beslut tidvis brustit. Det femte målet, aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra fattade beslut samt konsekvenserna av dessa, är delvis uppfyllt. Större delen av aktörer har en kommunikationsplan men alla använder den inte. Flera aktörer använder inte WIS eller delger sin information via systemet, inte heller användes internetdagboken tillräckligt mycket. Länsstyrelsens samband med Ringhals uppfyller inte förväntningarna då de ofta inte kunde nå varandra. Vid information till allmänheten användes oftast ett pedagogisk, enkelt och tydligt språk, även om det fanns några undantag. SR Halland P4, som är en beredskapskanal, användes inte i den omfattning som kan förväntas och ofta fick de felaktig eller oklar information. Prioriteringen av kriskommunikation, utsedda talespersoner och utsedda talepunkter saknades hos flera aktörer. Deltagandet vid de två kriskommunikationssamordningskonferenserna var dock bra. Informationsspridningen internt var hos vissa aktörer mycket bra, men hos andra brast det då det inte fanns klara rutiner för hur spridningen skulle ske. Kommunikation till andra aktörer vid kommunikationsstörningarna var mycket bra då de flesta använde Rakel, för kommunikation till allmänheten var arbetet lysande hos åtskilliga aktörer, men bristande hos ett fåtal andra. Många aktörer med samverkanspersoner upplevde dem som ett mycket bra hjälpmedel för att säkra upp informationsspridningen mellan Länsstyrelsen och dem själva. Det sjätte målet tog sikte på skede 4, övning med fältenheter, och avhandlas i en separat bilaga vid ett senare tillfälle. Övningen har stärkt deltagande aktörers förmåga och kapacitet att hantera en mycket stor samhällsstörning. Särskilt förmågan att arbeta gemensamt för att hantera en händelse har stärkts. Men det finns fortfarande svagheter, och dessa svagheter syftade övningen till att identifiera för att ge alla deltagare möjligheten att stärka förmågan ytterligare, därmed följer utvecklingsområden och åtgärdsförslag i kapitel 8. 6

Förkortningar, benämningar och förklaringar Förkortningar och benämningar C MR V FMTS LU Lv LÖL MR V MSB PMR Rakel RL RN RSG RÖ SMHI SR SSM TiB VB VMA WIS Chef Militärregion Väst Försvarsmaktens tekniska skola Lokala utvärderare Luftvärnsregemente Lokala övningsledare Militärregion Väst Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Post Mitra Ringhals, där Mitra = Mitigation of Reactor Accidents Radiokommunikation för effektiv ledning Räddningsledare Radionukleära Räddningstjänsten Storgöteborg Regional övning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges Radio Strålsäkerhetsmyndigheten Tjänsteman i beredskap Vakthavande befäl Viktigt meddelande till allmänheten Skyddat webbaserat informationssystem Förklaringar Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av kommun och/eller landsting. Geografiskt områdesansvar Områdesansvaret kan beskrivas så, att det inom ett geografiskt område ska finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Filter (PMR) Utgörs av en byggnad där det går en ledning från reaktor inneslutningen till filtret. Först går utsläppet via ett vattenfilter där gaserna leds in, där det tvättas ur. Sen stiger gaser uppåt via ett stenfilter där ytterligare radioaktiva partiklar tvättas ur. Det som kommer ut är då främst ädelgaser. 7

Givare Utgör basen i motspelet, är de som följer inspelslistan och gör inspelen till de övande aktörerna. Utöver detta ska de även svara på frågor från de övande och vara beredda på att improvisera inom ramen för varje moment. Inrymning Inrymning innebär att människor ska ta sig inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Kontrollerat utsläpp och okontrollerat utsläpp Det finns inget etablerat begrepp för kontrollerat och okontrollerat bland aktörerna, dock kan definitionen nedan stå för hur det ämnades i övningen. Ett kontrollerat utsläpp är när en ventil öppnas och ett utsläpp går genom filtret, denna ventil kan sedan stängas. Ett okontrollerat utsläpp är när sprängblecket går och ett utsläpp går antingen genom filtret eller utanför, verket har inte öppnat ventilen utan trycket har sprängt blecket och de har därmed inte möjlighet att stänga ventilen. Larmnivå: Haverilarm En händelse eller störning vid kärnkraftverket har inträffat där utsläpp pågår, eller inte kan uteslutas inom storleksordningen 12 timmar, vilket innebär att skyddsåtgärder utanför verket är nödvändiga. Larmnivå: Höjd beredskap En händelse har inträffat vid kärnkraftverket som hotar omgivningens säkerhet. Hotet innebär att anläggningen avviker från förväntad funktion t.ex. att minst två aktivitetsbarriärer har genombrutits eller påtagligt hotats eller anläggningen har utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte är överblickbara och för vilka omgivningens säkerhet inte kan garanteras. Lägesbild Lägesbild är en sammanställning av uppgifter för att få en bild över vad som har hänt, händer eller förväntas hända. Lägesuppfattning Lägesuppfattning är en bedömning av hur det som inträffat påverkar aktören i sammanhanget. Lägesuppfattningar bygger således på en lägesbild. Både lägesbild och lägesuppfattning är kopplade till beslutsprocesser och behövs som underlag för att kunna avgöra om agerande krävs på något sätt och i så fall hur. Samordning Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan. Samverkan Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. VMA VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid 8

krishantering i samband med extraordinära händelser. Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. 9

1 Inledning 1.1 Bakgrund För att öka länets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka vid Ringhals kärnkraftverk anordnade Länsstyrelsen i Hallands län en regional kärnkraftsövning under hösten 2015, med namnet Gripen. Övningen var avgränsad till fyra fokusområden, som är beslutade av landshövdingen. Dessa fokusområden är följande: Utrymning av inre beredskapszonen Ledning och samordning Information och kommunikation Upprättande av mottagningsplats 1.2 Syfte med rapporten Huvudsyftet med denna rapport är att beskriva och utvärdera den regionala kärnkraftsövningen Gripen. Förutom detta ska rapporten även utgöra ett underlag för att fortsätta arbetet med utveckling av krishanteringsförmågan hos de aktörer som medverkar. 1.3 Stödresurs från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap I samband med regionala samverkansövningar har Länsstyrelsen möjlighet att få expertstöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Inom MSB administreras stödet av Enheten för övning vid Avdelningen för utveckling av beredskap. Stödet har bestått av övningsexperten Thomas Bengtsson, MSB och auskultanten Sofie Ivarsson, MSB. Resurspersonernas arbetstid och övriga omkostnader har bekostats av MSB. 1.4 Disposition Efter utvärderingsrapportens inledning följer en beskrivning av planeringsprocessen respektive övningens format. Dessa kapitel är rent beskrivande och innehåller inte någon utvärdering. En beskrivning av övningens övergripande syfte och mål samt utvärderingsmetod följer därpå. Rapportens tyngdpunkt ligger på utvärderingskapitlet som är indelat i övningens förberedelser, genomförande, utvärdering, övergripande mål samt aktörernas delmål. Därefter följer en redovisning och kortare analys av de två första övningsskedena. Rapporten avslutas med ett kapitel om utvecklingsområden för att höja krishanteringsförmågan bland aktörerna. 1.5 Källor och upphovsrätt För all text i denna rapport, där annat inte anges, ansvarar utvärderingsledaren Elin Göransson. Samtliga deltagande aktörer har beretts möjlighet att lämna synpunkter på formuleringar innan den slutliga rapporten har fastställts av Länsstyrelsen i Halland län. Upphovsrätten till rapporten förutom fotografier innehas av Länsstyrelsen i Hallands län. Rapporten får gärna kopieras eller citeras under förutsättning att källan anges. Samtliga bilder, där inget annat anges, är fotograferade av Elin Göransson. 10

2 Planeringsprocessen 2.1 Planeringsorganisation Inledningsvis upprättades en projektliknande planeringsorganisation som innehöll följande personer och befattningar. Observera att namn kan ha förändrats under planeringsprocessen liksom att ytterligare personer har deltagit i arbetet. Övningsansvarig: Övningsledare: Utvärderingsledare: Biträdande övningsledare Övningsrådgivare: Spelledare: Spelkoordinator Lokala övningsledare: Lena Sommestad, Länsstyrelsen Halland Kenneth Mattsson, Länsstyrelsen Halland Elin Göransson, Länsstyrelsen Halland Marcus Johansson, Länsstyrelsen Halland Ludwig Jägerfall, Länsstyrelsen Halland Daniel Csaki, Länsstyrelsen Halland Thomas Bengtsson, MSB Sofie Ivarsson, MSB Jörgen Sävmark, FMTS Sofia Frising, Länsstyrelsen Halland Marcus Johansson, Länsstyrelsen Halland Stig Husin, Länsstyrelsen Uppsala Ingela Karlsson, Region Halland Lars Berggren, Kungsbacka kommun Lars Holmdahl, Polisregion Väst Joakim Sjöström, Polisregion Väst Thomas Blomdahl, Polisregion Väst Sune Börjesson, Polisregion Väst Linda Andersson, Ringhals AB Jerry Steen, Trafikverket Region Väst Thomas Gustafsson, Sveriges Radio Halland Mircea Nitescu, Varbergs kommun. Anders Ohlsson, Försvarsmakten MR V, Lv6 och FömedC Petra Strokirk, Halmstad kommun Frida Niméus, Räddningstjänsten Väst/Varberg Charlotta Källerfelt, Länsstyrelsen Västra Götalands län Elisabeth Johansson, Hylte kommun Fredrik Tyrén, Kustbevakningen Felicia Pettersson, Laholm Kommun Poul Erik Nystrup, Danska Beredskabsstyrelsen Thomas Andersson, Räddningstjänsten Storgöteborg Therese Jouper, Räddningstjänsten Väst/ Falkenberg Kurt Lindberg, Länsstyrelsen Jönköpings län Hanna Pettersson, Länsstyrelsen Kronobergs län 11

Mats Isaksson, Göteborgs universitet Jonas Andersson, SSM 2.2 Planeringsarbete 2.2.1 Uppstart 3 april, Halmstad MSB:s övningsexpert och Länsstyrelsen i Hallands län träffades för att diskutera upplägg av övningen. Mötet bestod av kreativa diskussioner och redovisning av tidigare övningserfarenheter. Efter mötet påbörjades planeringsprocessen, med att bland annat skissa på upplägg och bjuda in relevanta aktörer till övningen. 2.2.2 Planeringskonferenser Startmöte 3 april 2014, Halmstad Dagen syftade till att presentera övningsupplägget och ge underlag för inbjudna aktörer att ta ställning till sitt deltagande. Planeringskonferens 1 17 september 2014, Halmstad Dagen fokuserade på målarbete och att förbereda LÖL för det egna målarbetet. Planeringskonferens 2 26 november 2014, Halmstad Dagen fokuserade på scenariot. Planeringskonferens 3 22 april 2015, Halmstad Dagen fokuserade på motspelsplanering. Planeringskonferens 4 2 september 2015, Halmstad Dagen fokuserade på praktiska förberedelser. Övrigt planeringsarbete Under hela planeringsprocessen har flera arbetsgrupper bedrivit ett omfattande planeringsarbete med scenario, motspel och utvärdering. Även flera skrivarstugor har hållits för aktörerna, vilket givit möjlighet till samverkan för samordning av övningen. 2.3 Dokumentation i planeringsprocessen Huvuddelen av den dokumentation som tagits fram i planerings- och utvärderingsprocessen framgår av Tabell 1, Sammanställning av övningens dokumentation. Förutom de som redovisas har även inbjudningar gått ut till olika aktiviteter, till exempel planeringskonferenser och skrivarstugor. Samtliga dokument är per definition upprättade av Länsstyrelsen i Hallands län, oavsett författare. Dokument Gavs ut vecka Övningsbestämmelser för planeringsprocessen v. 26 juni 2014 Övningsbestämmelser för genomförandet v. 37 sep 2015 Övningsledningsbestämmelser v. 38 sep 2015 Utvärderingsbestämmelser v. 39 sep 2015 Övningssambandskatalog v. 44 nov 2015 Utvärderingsrapport, remissversion Feb 2016 Utvärderingsrapport, slutlig version Mars 2016 Tabell 1, Sammanställning av övningens dokumentation 12

3 Beskrivning av övningen 3.1 Deltagare i övningsskedena Ett stort antal aktörer bjöds in att delta i övningen. De aktörer som slutligen valde att delta i övningsskedena framgår av Tabell 2, Sammanställning av övningsdeltagande aktörer. På grund av flyktingsituationen avbröt Länsstyrelsen i Kronoberg sitt deltagande i skede 3 av övningen och medverkade endast genom representant i motspelet. Aktör Skede 1 Skede 2 Skede 3 Skede 4 Danska Beredskabsstyrelsen X X Falkenbergs kommun X X X Försvarsmakten, MR V X X X X Göteborgs universitet, avd. för radiofysik X X X Halmstad kommun X Hylte Kommun X Sjöfartsverket X X X Kungsbacka kommun X X X Kustbevakningen X X Laholms kommun X Länsstyrelsen i Hallands län X X X X Länsstyrelsen i Jönköpings län X X X Länsstyrelsen i Kronobergs län X X Länsstyrelsen i Uppsala län (speglad stab) X X X Länsstyrelsen i Västra Götalands län X X X Marks kommun X X X Myndigheten för samhällsskydd och X beredskap (MSB) Polismyndigheten Region Väst X X X X Region Halland X X ½ Räddningstjänsten Storgöteborg X X X Räddningstjänsten Väst X X X X Hallandstrafiken X SOS AB X Strålsäkerhetsmyndigheten X X Sveriges Radio Halland X X X Trafikverket X X X Varbergs kommun X X X X Vattenfall/Ringhals AB X X Tabell 2, Sammanställning av övningsdeltagande aktörer 13

3.2 Övningsledningsorganisation Övningsledningsorganisationen i övning Gripen var omfattande och bestod av ett 120-tal personer i form av lokala övningsledare, lokala utvärderare och motspel. Organisationens huvuduppgift var att skapa förutsättningar för de övande aktörerna att nå sina uppställda mål. 3.2.1 Övningsledning Övningsledningen bestod av följande personer. Befattning Övningsansvarig: Övningsledare: Biträdande övningsledare: Utvärderingsledare: Namn Lena Sommestad, Länsstyrelsen Hallands län Kenneth Mattsson, Länsstyrelsen Hallands län Marcus Johansson, Länsstyrelsen Hallands län Ludwig Jägerfall, Länsstyrelsen Hallands län Daniel Csaki, Länsstyrelsen Hallands län Elin Göransson, Länsstyrelsen Hallands län 3.2.2 Lokala övningsledare Varje aktör hade en lokal övningsledare vars huvuduppgift var att delta i planeringsprocessen och leda aktörens deltagande i övning. Aktörernas lokala övningsledare under övningarna var följande personer (de markerade med en * var LÖL i skede 4 endast): Danska Beredskabsstyrelsen Försvarsmakten MR V, Lv6 och FömedC Kungsbacka kommun Kustbevakningen Länsstyrelsen Halland län Länsstyrelsen Jönköpings län Länsstyrelsen Kronobergs län Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen Västra Götalands län Marks kommun Polisregion Väst Polisregion Väst Region Halland Ringhals AB Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Väst, Falkenbergs kommun Räddningstjänsten Väst, Varbergs kommun Sveriges Radio Halland Sjöfartsverket Strålsäkerhetsmyndigheten Trafikverket Region Väst Varbergs kommun Poul Erik Nystrup Anders Ohlsson Lars Berggren Fredrik Tyrén Marcus Johansson Kurt Lindberg Hanna Pettersson Monika Wagner Charlotta Källerfelt Claudia Toledo Oregon Thomas Blomdahl *Sune Börjesson Ingela Karlsson Linda Andersson Thomas Andersson Therese Jouper Frida Niméus, Thomas Gustafsson Diana Fröhler Jonas Andersson Jerry Steen *Mircea Nitescu 14

3.2.3 Lokala utvärderare Respektive verksamhet ansvarade för att rekrytera lokala utvärderare i syfte att värdera måluppfyllnaden utifrån de delmål och indikatorer som tagits fram av lokala övningsledare. Lokala utvärderare under simuleringsövning med motspel var följande personer: Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen Jönköpings län Ringhals AB Försvarsmakten MR V Polisregion Väst Kustbevakningen Sjöfartsverket Trafikverket Kungsbacka kommun Varbergs kommun Falkenbergs kommun Marks kommun Räddningstjänsten Storgöteborg Elin Johansson, Andreas Thulin, Nisse Nilsson, Länsstyrelsen Kalmar län Mia Dahlström, Combitech, Ana Norlén Länsstyrelsen Kalmar län Kurt Lindberg, Länsstyrelsen Jönköping län Olle Berglund, Vattenfall AB Agne Gustafsson, Försvarsmakten Joakim Sjöström, Polisregion Väst Mattias Heneborn, Kustbevakningen Kia Krekula, Sjöfartsverket Anders Jändel, Trafikverket Matilda Gustavsson, Räddningstjänsten Storgöteborg Mattias Skoog, Varbergs kommun Niklas Johansson, Räddningstjänsten Väst Christina Hultén, Bollebygds kommun Bo Andersson, Räddningstjänsten Storgöteborg 3.2.4 Motspelet För att driva en simuleringsövning med motspel krävs ett motspel som har till huvuduppgift att leverera övningsscenariot till de övande. För att kunna uppfylla logistiska och tekniska behov till det motspel som var nödvändigt för övningen användes Försvarsmaktens anläggning, FMTS i Halmstad. Arbetet med att rekrytera givare och modulledare till motspelet påbörjades efter planeringskonferens tre. I huvudsak bemannades motspelet av personal från övningens aktörer. Länsstyrelsen rekryterade personal till spelledning, övriga världen samt till kriskommunikationsmodulen. Följande personer bemannade motspelet: Spelledning Spelledare Biträdande spelledare Spelkoordinator Teknikstöd Resursstöd Resursstöd Jörgen Sävmark, FMTS Thomas Bengtsson, MSB Sofia Frising, Länsstyrelsen i Hallands län Anders Thorsson, FMTS Sofie Ivarsson, MSB Daniel Csaki, Länsstyrelsen i Hallands län Modul Nationell nivå samt övriga världen Modulledare/Givare Ulla-Britt Petersson, Länsstyrelsen i Hallands län Givare Mats Ardbreck, MSB 15

Givare Givare Givare Givare övriga världen Modul Regional nivå Modulledare/Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Modul Lokal nivå Modulledare/Givare Givare Givare Givare Givare Modul Mottagningsplatser Modulledare/Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Modul Uppsamlingsplatser Modulledare Givare Givare Givare Jonas Andersson, SSM Henrik Alm, SOS Benny Johansson, SOS Helene Andersson, LRF Erik Richardsen, MSB Ann-Christin Johansson, Region Halland Agnetha Norström, Region Halland Ola Andersson, Region Halland Malin Fredriksson, Region Halland Stefan Jönsson, Länsstyrelsen Kronoberg, Landstinget Kronoberg Hanna Pettersson, Länsstyrelsen Kronoberg Josef Sörensson, Västra Götalandsregionen Lisa Klang, Västra Götalandsregionen Maria Nilsson, Västra Götalandsregionen Johan Aremyr, Västra Götalandsregionen Niclas Samsioe, Västra Götalandsregionen Bengt-Olof Svensson, Trafikverket Malin Ankarstrand, Marks kommun Karin Svensson, Marks kommun Johan Arvidsson, Kungsbacka kommun Annika Gripencreutz, Varberg och Falkenberg Sofia Frindberg, Laholms kommun Adam Folcker, Kungsbacka kommun Mircea Nitescu, Varbergs kommun (kommunal platschef) Mats Söderström, Kungsbacka kommun (kommunal platschef) Thomas Poddig, Marks kommun (kommunal platschef) Eddie Björk, Polismyndigheten (Polisens platschef) Kristian Olsson, Försvarsmakten (Militär platschef) Joakim Franzon, Försvarsmakten Sune Börjesson, Polismyndigheten Dan Lewstam, Polismyndigheten Anders Larsson, Försvarsmakten Sara Kusar, Hallandstrafiken 16

Modul Militär, polis och räddningstjänst Modulledare Givare Givare Givare Modul Kust och hav Modulledare Givare Givare Givare Givare Modul Allmänhet & media Modulledare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Erik Norinder, Försvarsmakten Torbjörn Andersson, Försvarsmakten Lars Holmdahl, Polismyndigheten Peter Sevestedt, Räddningstjänsten Storgöteborg Mattias Hansson, Kustbevakningen Jenny Ahnlund-Berg, Kustbevakningen Lars Joacim Bergstedt, Sjöfartsverket Håkan Björk, Sjöfartsverket Mats Isaksson, Indikeringsledare Hedvig von Hofsten Beata Hansson Staffan Schmidt Richard Nyström Margareta Anderberg Håkan Andersson Malin Linder Ira Gustafsson Anssi Suokko 3.3 Scenario för skede 3 Scenarioarbetets process Ett omfattande arbete lades ner på övningens scenario, dock var det nödgat att senare ändra vissa detaljer för att göra det mer trovärdigt och undvika oönskade händelser. Bland annat togs tiden för när larmnivå Höjd Beredskap inträffade bort då det var svårt att skapa en händelse på kärnkraftverket inom de tidsramar scenariogruppen önskade, samtidigt som de mest trovärdiga tidsramarna skulle innebära för lång tid innan haverilarm. Övningen strukturerades utefter ett kommunikationsavbrott där endast Rakel och satellittelefon fungerade kl. 10.00 10.50 och ett utsläpp kl. 12.00 14.00. Därefter skrev aktörerna, enskilt eller tillsammans, momentbeskrivningar. Syftet med dessa var dels att säkerställa att scenariot möjliggjorde för de övande att öva mot målen, dels att utgöra underlag för inspelsskrivandet och dels som ett stöd åt givarna i motspelet. Aktörerna fortsatte sedan att skriva inspel utifrån momentbeskrivningarna. Länsstyrelsen avslutade scenarioarbetet med att granska, analysera och sammanställa de ca 500 inspelen till en gemensam inspelslista. 3.3.1 Förhistoria Scenariot börjar med en händelse på Ringhals vid ett icke angivet klockslag vilket ger larmnivå höjd beredskap, vid detta läge bemannas uppsamlings- och mottagningsplatserna, 17

och indikeringsarbetet påbörjas av indikeringsorganisationer (räddningstjänster och Kustbevakningen). Kl. 07.55 kommer larmnivå Haverilarm vilket innebär att ett utsläpp kommer inom 0-12 timmar. Länsstyrelsen i Hallands län tar, kl. 07.55, beslut om utrymning av inre beredskapszonen av räddningsledare Gerhard Ittner. Kl. 08.00 tar Stefan Angelborn över som räddningsledare vid Länsstyrelsen i Hallands län. Allmänheten varnas via VMA och RDS-mottagare, busstransporter beställs till brytpunkter för att transportera utrymmande till mottagningsplatserna. Meddelande går ut till sjöfart och luftfart att ingen får vistas inom utsatt restriktionsområde. Skede 3 startar kl. 08.00 den 5 november 2015. 3.3.2 Moment och inspel Scenariot följde strukturen moment och inspel. I Tabell 3 framgår den slutliga indelningen av övningens 18 moment. Moment Ansvarig skribent 3.1 Sparbankshallen Varbergs kommun Räddningstjänsten Väst för Varbergs kommun 3.2 Mottagningsplats Aranäsgymnasiet Kungsbacka kommun Kungsbacka 3.3 Kunskapens Hus Marks kommun Marks kommun, SÄRF 3.5 Utrymning kustband Kustbevakningen 3.6 Trafikolycka Litserhult Räddningstjänsten Storgöteborg, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polisregion Väst 3.7 FM Skyddsobjekt Försvarsmakten MR V 3.8 Länsöverskridande påverkan Länsstyrelserna i Västra Götaland, Kronoberg och Jönköping 3.9 Uppsamlingsplatser Polisregion Väst 3.10 Indikering Länsstyrelsen i Hallands län 3.11 Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals, SSM 3.12 Hantering av FM Försvarsmakten MR V förstärkningsresurser 3.13 Kommunicera utrymning Länsstyrelsen i Hallands län 3.14 Förstärkningsresurser Polis & FM Polisregion Väst, Försvarsmakten MR V 3.15 Spärrplatser Polisregion Väst 3.16 Sjöfart Sjöfartsverket 3.17 Utrymning Polisen land Polisregion Väst 3.18 Falkenberg Räddningstjänsten Väst för Falkenbergs kommun Tabell 3, Sammanställning av scenariots moment 18

3.4 Övningsmetod Redan i ett tidigt stadie så bestämdes det att övningen skulle innehålla tre övningsmoment, en seminarieövning, en distribuerad seminarieövning och en simuleringsövning med motspel. Några aktörer önskade även öva fältenheter för att tillgodogöra behovet att testa förmågan att genomföra en fysisk utrymning. Därmed tillkom skede 4, övning med fältenheter, detta skede planerades av Polisregion väst, Militärregion väst och Varbergs kommun med stöd från övningsledningen. 3.4.1 Skede 1 Seminarieövning 1 oktober En seminarieövning är ett övningsformat där man genom samtal och diskussion har möjlighet att hantera stora komplexa områden och ger möjlighet att föra samman flera expertområden för att övningsdeltagarna genom dialog och reflektion får en ökad förståelse för sin egen och andra organisationers roll i krisberedskapssystemet. Den 1 oktober påbörjades de fyra övningsskedena med att över 150 personer från 28 olika aktörer samlades för att genomföra en seminarieövning. Syftet med dagen, som en del av de övergripande syftena, var att utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen och pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna samt ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation. Dagen inleddes med ett kortare anförande av övningsansvarig, Landshövding Lena Sommestad innan ordet lämnades över till spelledare Gerhard Ittner från Militärregion väst, som förde deltagarna genom de olika diskussionspunkterna i plenum med stöd från biträdande spelledare Kenneth Mattsson och Ludwig Jägerfall från Länsstyrelsen i Hallands län. 3.4.2 Skede 2 Distribuerad seminarieövning 5 27 oktober En distribuerad seminarieövning innebär att de övande aktörerna inte sitter på en gemensam plats, utan löser inspelet vid egen vald plats och vid egen vald tid. Övningsledningen skickade ut inspel varje vecka under 3 veckor och de lokala övningsledarna tog ansvar för att samla rätt personer och boka nödvändig tid med dem för att lösa frågorna. Övningsformatet är fördelaktigt då det är kostnadseffektivt för deltagare och ger stora möjligheter att analysera frågorna efter eget behov. Syftet med övningsskedet, som en del i de övergripande syftena, var att utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen, och pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna, samt ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör. Under övningen distribuerades inspelen via WIS och svaren skickades även in i slutet på veckan via WIS. Övningsledningen sammanställde svaren och distribuerade dem via WIS till medverkande aktörer. Därefter hölls en telefonkonferens där det gavs möjlighet att ställa vidare frågor på inspelen och där övningsledaren tog möjligheten att fråga utvalda aktörer om deras svar. 3.4.3 Skede 3 Simuleringsövning med motspel 5 november Övningsmetoden består av två huvuddelar, övande aktörer och ett motspel. Hos en övande aktör kan vissa delar vara övade medan andra delar återfinns i motspelet. 19

Syftet med övningsskedet, som en del i de övergripande syftena, var att pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen med särskild tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna, pröva ledning, samordning och kommunikation vid utrymning av inre beredskapszonen, samt ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation. Eftersom aktörerna enbart får kommunicera med varandra eller med motspelet framställdes en särskild övningssambandskatalog av övningsledningen, där det också framgick om mottagaren är övad eller fanns i motspelet. De övande fick inte ta personliga kontakter, utan skulle hålla sig till de kommunikationsvägar som var angivna i sambandskatalogen och i övningsbestämmelserna. Inspelslistan som levererades till motspelet innehöll ca 450 inspel, ett vanligt Exceldokument användes då MSB:s övningsverktyg Exonaut låg nere, dock ansågs det mycket praktiskt då det var lätt att sortera på modul, moment, tid, avsändare och mottagare. Den totala listan delades sedan upp på respektive modul. Det upptäcktes under övningen att det var brist på inspel i Allmänhet och media modulen och då återanvändes vissa inspel igen för att trigga igång aktörerna. En del nya inspel improviserades av motspelsmodulen inom ramen för övningens mål och syfte. Motspelsledningen hade även en kontakt med LÖL för att stämma av flödet på inkomna inspel. 3.4.3.1 Övningswebben Under övning Gripen användes MSB:s övningswebb. Övningswebben är en webbplats utvecklad som en nätmötesplats och används vid övningar för att simulera social interaktion via sociala medier, mediabevakning, strömmande media. Webbplatsen drivs av Enheten för övning vid MSB. Under Gripen användes följande funktioner: X-book (simulerat Facebook), Beredskapsradion, presslista med nyhetsartiklar samt kriswebbplatser för de övande aktörerna. Hur övningswebben utnyttjades framgår av Tabell 4. Övad aktör Antal publicerade nyheter på kriswebbplats Totalt antal inlägg på aktörens Xbooksida Varav dessa är aktörens egna inlägg Totalt antal kommentarer på aktörens Xbooksida Varav dessa är aktörens egna kommentarer Falkenbergs kommun 7 5 4 2 1 Kungsbacka kommun 11 8 7 6 3 Länsstyrelsen Halland 19 19 18 23 6 Länsstyrelsen Jönköping 5 4 3 1 0 Länsstyrelsen Västra Götaland 10 9 9 12 0 Marks kommun 10 - - - - Militärregion Väst 0 - - - - Polisregion Väst 1 - - - - Räddningstjänsten Storgöteborg 0 6 5 3 2 Varbergs kommun Använde egen sida 15 14 17 5 20

Övad aktör Antal publicerade nyheter på kriswebbplats Totalt antal inlägg på aktörens Xbooksida Varav dessa är aktörens egna inlägg Totalt antal kommentarer på aktörens Xbooksida Varav dessa är aktörens egna kommentarer SR Halland P4-7 6 6 1 Summa 63 73 66 70 18 Tabell 4, Sammanställning av aktörernas aktiviteter på Övningswebben 3.4.3.2 SR Beredskapsradio Under hela övningsdagen för simuleringsövning med motspel sände Sveriges Radio Halland genom sin beredskapsradio på webben, den var även tillgänglig via övningswebben. Flera utav personalen var övande och musik blandades med nyheter, trafikinformation och intervjuer på ett mycket realistiskt sätt. Reportrar vid sändningsledningen, trafikledningen, studion i Halmstad samt på Länsstyrelsen i Hallands läns ledningsplats. 3.4.4 Skede 4 Övning med fältenheter 12 november Övningsformatet är till för alla som genomför operativa insatser i fält och ger möjlighet att öva förmågor hos både fältenheter och ledningsnivå. Vid en utrymning vid kärnteknisk olycka ska polisen, med hjälp av hemvärnet, utföra utrymning från till exempel skolor och äldreboenden. För övningsdagen var två skolor i inre beredskapszonen utvalda, Väröbacka skolan och Bua skolan, båda skolor utrymdes men ingen av barnen eller personalen togs in till mottagningsplatsen i Varberg utan fick en busstur istället. Bild 1, Hemvärnssoldat slussar elever till bussen vid Väröbacka skolan För figuranter på mottagningsplatsen användes istället elever från Drottning Blankas gymnasium som var placerade vid Väröbacka skolan för vidare utrymning. Väl på mottagningsplatsen fick figuranter gå igenom en indikeringsstation, och vid behov saneringsstation, registrering, och andra stationer som POSOM. 3.5 Förberedelser inför skede 3 simuleringsövning med motspel 3.5.1 Genomgång för lokala övningsledare Övningsledningen höll ett telefonmöte för lokala övningsledare den 3 november i syfte att göra en sista avstämning. Vid mötet deltog de flesta lokala övningsledarna. 21

3.5.2 Genomgång för lokala utvärderare Två genomgångar hölls inför simuleringsövningen, ett fysiskt möte den 12 maj 2015, samt ett möte den 23 september där det även gavs möjlighet att närvara via Lync/telefonkonferens. Löpande kontakt hölls även via direktkontakt och telefon. Den 9 oktober skickades de färdigställda aktörsspecifika protokollen för de övergripande målen ut till de lokala utvärderarna inför övningen. 3.5.3 Motspelets förberedelser Motspelet samlades den 4 november på FMTS i Halmstad för utbildning av både givare och modulledare. Dagen inleddes med diverse genomgångar av spelledningen och av företrädare från FMTS. Efter lunch övergick verksamheten till praktiskt förberedelsearbete på respektive arbetsplats. Givarna fick då logga in på datorer, provringa telefoner, utbilda sig på Rakel och läsa in sig på scenariot. 3.6 Utvärderingsseminarium 25 februari Ett utvärderingsseminarium genomfördes på Varbergs Stadshotell den 25 februari 2016 där 64 personer från 25 olika organisationer deltog. Länsråd Jörgen Peters inledde dagen med att hälsa alla välkomna. Därefter gick utvärderingsledare Elin Göransson igenom dagens upplägg övningsplaneringen, genomförande och utvärderingsmetod. Seminariets fokus låg på diskussioner kopplade till övningens övergripande mål. Deltagarna delades upp i åtta grupper som diskuterade igenom de första fem övergripande målen. Förutom måluppfyllnad diskuterades även förslag på åtgärder och övningens effekt. Beredskapsdirektör Niklas Nordgren avslutade därefter dagen med hur vi kan arbeta vidare. 22

3.7 Övningens resursåtgång En samverkansövning av den här kalibern kostar både ekonomiska och personella resurser. I Tabell 5 har en bedömning gjorts över övningens resursåtgång. Tabellen ska enbart spegla aktörernas kostnader och tidsåtgång som är kopplade till gemensamma aktiviteter. Aktörernas kostnader för egna förberedelser inför övningen samt för deltagandet i övningen redovisas inte. Aktivitet Tidsomfattning Övriga kostnader Planering Planeringskonferenser Skrivarstugor 1270 timmar 96 000 kronor Genomförande seminarieövningen 1 okt. Catering Genomförande distribuerad seminarieövning 5 27 okt. Genomförande simuleringsövning 5 nov. Kostnader motspelet Övningswebben Genomförande övning med fältenheter 12 nov. Lokalkostnader Sparbankshallen Hyra bussar Catering Utvärdering Utvärderingsseminarium 1085 timmar 16 000 kronor Ej uppskattat - 4100 timmar 100 000 kronor 650 timmar 1 230 000 kronor 390 timmar 42 850 kronor Summa 7495 timmar 484 850 kronor Tabell 5, Sammanställning av övningens ekonomi och tidsåtgång 3.8 Medias bevakning av övningen Media har varit informerade om övningen via pressmeddelande, och Sveriges Radio Halland deltog även i planeringen som övande genom beredskapsradion. Efter övningens slut genomförde Sveriges Radio Halland en skarp sändning med en intervju med delar av räddningsledningen och övningsledningen. 1 Inkluderar inte figuranter. 23

4 Övningens syfte, mål och utvärderingsmetod 4.1 Övergripande syfte Följande övergripande syfte är formulerat för övningen. Den avslutande siffran innebär en hänvisning till vilket övningsskede som syftet främst tar sikte mot. 1. Utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen. (1, 2) 2. Pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna. (1, 2, 3) 3. Pröva ledning, samordning och kommunikation vid utrymning av inre beredskapszonen. (3) 4. Ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör. (2) 5. Ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation (1, 3) 6. Pröva utrymningsorganisationens förmåga att genomföra en utrymning av den inre beredskapszonen. (4) 4.2 Övergripande mål Övningens övergripande mål tar enbart sikte mot simuleringsövningen med motspel, enligt följande. Följande övergripande mål är formulerade för övningen. Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län. Aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild. Aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka. Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade beslut. Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra fattade beslut samt konsekvenserna av dessa. Utrymningsorganisationen har en grundläggande förmåga att genomföra utrymning. 4.3 Utvärderingsmetod 4.3.1 De olika övningskedena Övning Gripen 2015 är en s.k. totalövning, den inbegriper en seminarieövning, en distribuerad seminarieövning, en simuleringsövning med motspel och en övning med fältenheter. Utvärderingsmetoden skiljer sig åt för respektive övningsformat. 4.3.1.1 Seminarieövning Skede 1 Seminarieövningen utvärderas efter de, för skedet, övergripande syftena som återfinns under rubrik 4.1. Under seminarieövningen fanns det protokollförare. Vidare distribuerades även enkät till deltagarna. 24

4.3.1.2 Distribuerad seminarieövning Skede 2 Den distribuerade seminarieövningen utvärderas utifrån de, för skedet, övergripande syften som återfinns under rubrik 4.1. Enkät skickades till övningsdeltagare med de lokala övningsledarnas hjälp. 4.3.1.3 Simuleringsövning med motspel Skede 3 Simuleringsövningen utvärderas utifrån de övergripande syften och mål som har satts för skedet. Utvärderingen genomförs med att LU får utvärderingsprotokoll att utgå från, protokollet behandlar de övergripande målen. Utvalda observatörer kan också få svara på enkät för att fånga upp deras observationer. 4.3.1.4 Övning med fältenheter Skede 4 Övningen genomförs på flera platser med flera aktörer. Varje medverkande aktör har en LU och möjligen biträdande LU för att assistera dem i att utvärdera hela övningen. Utvärderingen genomförs med hjälp av utvärderingsprotokoll som LU för och enkätutskick. Även figuranter får svara på enkät. 4.3.2 Vad ska utvärderas? Övningen kommer i första hand att utvärderas genom en målbaserad utvärdering. Utvärderingens fokusområden kommer att vara. Planeringsprocessen inför övningen Övningens genomförande, format och upplägg Övningens övergripande mål Aktörernas delmål 4.3.3 Hur ska det utvärderas? Underlag till utvärderingen kommer att utgöras av följande indata. Enkäter - för deltagare i planeringsprocessen - för övningsdeltagare vid seminarieövning 1 oktober - för övningsdeltagare vid simuleringsövning 5 november - för motspelet den 5 november - för lokala övningsledare och lokala utvärderare 5 november - för övningsdeltagare vid övning med fältenheter 12 november - för figuranter den 12 november - för lokala övningsledare och lokala utvärderare den 12 november Observationer - lokala utvärderare under övningsdagen - utvärderingsledaren under övningsdagen Dokumentation 25

- utvärderingsprotokoll från lokala utvärderare - loggar, dagböcker och annan dokumentation från övade funktioner - loggar och annan dokumentation från motspelet - Övningswebben - dokumentation från diskussioner vid utvärderingsseminarium 25 februari 4.3.4 Enkäter Hur många som deltog och svarsfrekvens återfinns i kapitel 5.3.4. Enkäten för planeringsprocessen skickades ut via epost den 13 november till alla som deltagit i planeringen. Enkäten syftar till att ta reda på deras uppfattning om hur planeringsprocessen har fungerat samt delaktighet och transparens. Enkäten skulle återsändas till utvärderingsledaren senast den 1 december. Enkäten för deltagare i seminarieövningen låg vid varje deltagares plats. Spelledaren uppmanar att den fylls i eftersom. I slutet på dagen samlades enkäten in av utvärderingsledaren. Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om syftet är uppnått, om seminarieövningens format och programinnehåll. Enkäten för övningsdeltagare i den distribuerade övningen distribuerades efter övningen med hjälp av lokala övningsledare alternativt lokal utvärderare. Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om syftet är uppnått, om övningens format samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen. Enkäten för övningsdeltagare i simuleringsövningen skickades ut den 6 november direkt efter övningen under ledning av respektive lokala utvärderare alternativt lokal övningsledare. Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om övningens format samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen. Enkäten för motspelet fylldes i direkt efter övningen under ledning av spelledaren. Enkäten syftar till att ta reda på motspelets uppfattning om motspelets organisation, ledning och arbetsformer samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen. Enkäten för övningsdeltagare i fältövningen skickades via epost direkt efter övningen under ledning av respektive lokala utvärderare alternativt lokal övningsledare. Om aktören har skiftbyte är det viktigt att även personalen som deltog i början av dagen får möjlighet att fylla i enkäten. Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om syftet är uppnått, om övningens format samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen. Enkäten för figuranter distribuerades direkt efter övningen av utvärderingsledare via epost. Enkäten syftar till att ta reda på figuranters uppfattning om övningen, övningens organisation, ledning och arbetsformer samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen. Enkäten för lokala övningsledare och lokala utvärderare skickades ut via epost efter övningen. Enkäten syftar till att ta reda på respondenternas uppfattning om hur övningen har bedrivits samt samarbetet inom övningsledningsorganisationen. Enkäten skulle svaras på senast den 14 december. Enkäter efterfrågade ofta efter enkättagarens subjektiva bedömning och denna bedömning representeras sedermera i denna rapports text och tabeller, till exempel i stor utsträckning och i tillräckligt stor utsträckning. 26

4.3.5 Besöksresa Övningsledaren och utvärderingsledaren ägnade övningsdagen till att besöka ett antal aktörer. Syftet med besöksresan var främst att få en bild över övningens förlopp och hur arbetet bedrevs hos aktörerna. På grund av övningens geografiska utbredning var det omöjligt att besöka alla övande aktörer. Dagen inleddes på FMTS där motspelet var samlade. Resan påbörjades därefter mot Mark där kommunens stab besöktes. Därefter fortsatte resan till Polisregion Väst Ledningscentral i Göteborg och Länsstyrelsen i Västra Götalands län i Göteborg. Efter lunch gick resan ner i Halland för att avsluta resan hos Länsstyrelsen i Hallands län. Under bilfärden kunde även telefonmöten och Rakelmöten avlyssnas. 4.4 Rapportens remiss Rapporten gick ut på remiss i början av februari 2016 med 2 veckors remisstid. Av tabellen nedan framgår utfallet av remissen. Kategori Antal remissinstanser Antal inkomna svar Lokala övningsledare 33 5 Lokala utvärderare 22 2 Övningsledning 7 3 Övriga 5 4 Summa 67 14 Tabell 6, Resultatet av rapportens remissvar 27