Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde tryggar produktionen av inhemska livsmedel och en hållbar användning av förnybara naturresurser samt skapar förutsättningar för näringar och välfärd som baserar sig på dem. Beskrivning av verksamhetsmiljön Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är viktiga användare av förnybara naturresurser. Bioekonomin, som på ett hållbart sätt utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, produkter och tjänster, ger betydande affärsmöjligheter. Målet är att med hjälp av bioekonomin minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemen samt främja ekonomisk utveckling och skapa nya arbetstillfällen i enlighet med principerna för hållbar utveckling. Till de viktigaste förnybara naturresurserna hör skogarnas, markens, åkrarnas, vattnens och havens biomassor, sötvatten och djur. Ekosystemtjänsterna, dvs. de tjänster som naturen tillhandahåller, har stor betydelse inom bioekonomin i och med att de bromsar klimatförändringen, bevarar naturresurserna och förbättrar tillståndet för dem samt ökar möjligheterna till rekreation. Bioekonomi och ren teknik är en av regeringens strategiska prioriteringar. Bioekonomin kännetecknas av hållbar och mångsidig användning av förnybara naturresurser samt sparsam användning av icke förnybara naturresurser och effektiv återvinning. Genom en effektivisering av tillvaratagandet av näringsämnen från jordbruket, livsmedelsindustrins processer och kommunalt avfall, genom ordnande av en ändamålsenlig och kostnadseffektiv återvinning samt genom främjande av industriella processer som överskrider sektorgränserna skapas nya ekonomiska möjligheter, förbättras självförsörjningen i fråga om näringsämnen samt minskas utlakningen av näringsämnen i vattendragen. Jordoch skogsbruksministeriet har till uppgift att säkerställa att lagstiftningen och andra styrmedel stöder nya lösningar inom bioekonomin och främjar en hållbar användning av biomassor. Finlands stora biomassareserver vidareförädlas inom landet, näringsämnena återvinns effektivt inom jordbruket och försörjningsberedskapen för livsmedel och mat tryggas. Mängden, tillgången och kvaliteten på naturresurserna, klimatförändringen, metoderna för energiproduktion och en tillräcklig tillgång på rent vatten samt förändringen i närings- och befolkningsstrukturen på landsbygden inverkar väsentligt också på ministeriets ansvarsområde. Till de centrala utmaningarna hör att minska näringsbelastningen på vattendragen samt att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Anpassningen till klimatförändringen i Finland koordineras på nationell nivå av jord- och skogsbruksministeriet. För att det ska vara möjligt att svara på utmaningarna krävs det lösningar som inverkar på jordbruksproduktionen, produktionsteknikerna och produktionssätten inom hela livsmedelskedjan, markanvändningen och energiförbrukningen. Aktiva, genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder kan skapa nya möjligheter för lönsam affärsverksamhet och en utveckling av näringarna. Framgången för ministeriets ansvarsområde är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer när det gäller en hållbar användning av förnybara naturresurser, tillvaratagandet av de möjligheter den förnybara energin erbjuder samt anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Forskningen inom förvaltningsområdet producerar fakta, kompetens och innovationer på ett förutseende sätt till stöd för beslutsfattandet, utvecklandet av näringarnas konkurrenskraft och främjandet av välfärden. Samhälleliga effektmål Jord- och skogsbruksministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål. I motiveringen till kapitlen beskrivs de mål inom politiksektorn som stöder de samhälleliga effektmålen samt de nyckeltal som beskriver deras utveckling. Landsbygden är en livskraftig plats att bo och bedriva företagsverksamhet på Det finns goda förutsättningar för en konkurrenskraftig ökning av affärsverksamhet som baserar sig på bioekonomi och livsmedel Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt samtidigt som användningen av naturresurserna och behovet av skydd samordnas Människors, djurs och växters hälsa, välbefinnande och säkerhet har säkerställts genom en ansvarsfull verksamhet Naturresursinformationen, fastighetsuppgifterna och den geografiska informationen tjänar i stor utsträckning samhällets behov och stöder konkurrenskraften. Mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser Verksamheten är resultatrik och resurserna riktas effektivt så att de samhälleliga effekterna uppnås. Man ser till att uppgifterna och resurserna är i balans. Jämställdhet mellan könen Jord- och skogsbruksministeriet fortsätter integreringen av könsperspektivet i lagberedningen, vid styrningen av verksamheten och ekonomin samt i andra funktioner som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av effektmålen för de olika politiksektorerna. Stödens inverkan på jämställdheten mellan könen är i regel inte en grund för beviljande av stöd. Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro) 2015 ordinarie budget budgetprop. 30.10.40 Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år) bevillningsfullmakt 66,0 66,0 1) 30.10.41 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag) räntestödsfullmakt 250,0 250,0 30.10.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 176,9 127,8 1) 30.20.40 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) bevillningsfullmakt 30,0 30,0 30.20.43 Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år) bevillningsfullmakt 1 039,0 20,0 1) 30.40.44 Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag) bevillningsfullmakt 35,0 58,0 1) Om en del av den bevillningsfullmakt som gäller programperioden 2014 2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Förvaltningsområdets anslag 2014 År 2014 bokslut 1000 År 2015 ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 2015 1000 % 01. Förvaltning och forskning 72 575 147 965 135 626-12 339-8 01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 29 843 23 818 24 550 732 3 (02.) Omkostnader för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (reservationsanslag 2 år) 6 153 0 (04.) Nämndernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 0 05. Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 90 442 79 139-11 303-12 (21.) Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 669 669-669 -100 22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) 2 795 1 593 1 343-250 -16 (23.) Administrativa arrangemang (reservationsanslag 2 år) 0 29. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 29 001 27 729 27 238-491 -2 66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 4 114 3 714 3 356-358 -10 10. Utveckling av landsbygden 355 177 410 495 318 304-92 191-22 40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år) 22 000 54 800 32 800 149 41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag) 12 517 32 800 29 000-3 800-12 42. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år) 84 390 76 630 72 630-4 000-5 43. Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år) 55 399 64 933 67 767 2 834 4 (44.) Åtgärder för att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar (reservationsanslag 3 år) 20 000 0 50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år) 7 068 6 568 4 573-1 995-30 51. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år) 1 764 1 764 1 696-68 -4 54. Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som stat- 952 912 872-40 -4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
År 2014 bokslut 1000 År 2015 ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 2015 1000 % lig andel vid totospel (reservationsanslag 2 år) 55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år) 4 220 4 170 3 313-857 -21 (61.) EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag) 84 595 70 500-70 500-100 (62.) Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag) 81 634 73 400-73 400-100 63. Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år) 2 273 1 698 1 023-675 -40 64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag) 365 55 120 82 630 27 510 50 20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 1 880 274 1 833 288 1 862 007 28 719 2 (01.) Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år) 32 268 0 02. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 41 521 41 757 41 346-411 -1 03. Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 27 021 25 307 23 561-1 746-7 20. Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare (förslagsanslag) 5 795 6 278 6 028-250 -4 40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) 498 800 325 400 321 700-3 700-1 41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag) 517 231 531 000 597 000 66 000 12 (42.) Vissa ersättningar (reservationsanslag 3 år) 3 722 230-230 -100 43. Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år) 310 236 338 334 300 043-38 291-11 44. Kompensationsersättningar (reservationsanslag 3 år) 422 673 551 888 546 888-5 000-1 46. Av EU delfinansierat utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 6 605 3 605 3 405-200 -6 47. Nationellt utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 8 524 3 509 2 169-1 340-38 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
År 2014 bokslut 1000 År 2015 ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 2015 1000 % 60. Överföring till interventionsfonden (fast anslag) 354 400 350-50 -12 61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år) 14 000 14 000 0 62. Vissa statsunderstöd och statsbidrag (reservationsanslag 2 år) 5 524 5 580 5 517-63 -1 40. Naturresursekonomi 225 324 211 787 194 933-16 854-8 (01.) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 16 104 0 20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år) 2 500 2 900 3 000 100 3 21. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år) 15 754 12 752 13 519 767 6 22. Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år) 2 540 9 010 16 880 7 870 87 31. Stödjande av vattenhushållningsoch fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år) 13 639 12 679 7 136-5 543-44 40. Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag) 1 261 1 245 1 245 0 41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 3 år) 3 400 3 400 3 400 0 42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år) 9 080 4 300 8 000 3 700 86 44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag) 59 109 51 230 55 230 4 000 8 45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 6 135 6 027 3 027-3 000-50 46. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år) 44 043 42 720 40 800-1 920-4 (47.) Energistöd för klenträd (reservationsanslag 2 år) 20 000 7 000-7 000-100 (48.) Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 3 år) 841 100-100 -100 50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år) 10 240 10 213 10 130-83 -1 51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 9 406 9 577 10 400 823 9 53. Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin (reservationsanslag 2 år) 1 114 1 443 1 279-164 -11 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
År 2014 bokslut 1000 År 2015 ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 2015 1000 % 62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 9 390 36 384 20 837-15 547-43 (77.) Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år) 757 757-757 -100 83. Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år) 10 50 50 0 (60.) Skogsbruk 44 141 0 (01.) Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 44 141 0 63. Forststyrelsen 6 387 6 250 5 754-496 -8 50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 6 387 6 250 5 754-496 -8 70. Lantmäteri och datalager 60 962 52 506 50 630-1 876-4 01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 50 463 47 506 46 630-876 -2 (02.) Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 499 0 40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag) 5 000 5 000 4 000-1 000-20 Sammanlagt 2 644 840 2 662 291 2 567 254-95 037-4 Det totala antalet anställda 1) 4 787 4 904 4 455 1) Produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen är i kraft till utgången av 2015. Från och med anges det uppskattade antalet anställda i årsverken i budgeten. I budgeten för 2014 var den maximala antalet anställda inom förvaltningsområdet, dvs. personalkvoten, 5 030 årsverken. Enligt Statskontorets TAHTIinformation var motsvarande utfall 4 787 årsverken. I budgeten för 2015 är personalkvoten 4 904 årsverken. Dessutom sköts uppgifter inom förvaltningsområdet av personal under andra huvudtitlar motsvarande sammanlagt ca 1 040 årsverken: vid ANM vid närings-, trafik- och miljöcentralerna ca 830 årsverken i uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s jordbruks-, landsbygds-, växtskydds- och fiskeripolitik och uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna och vid Säkerhets- och kemikalieverket ca 22 årsverken i uppgifter i anslutning till riskanalys, godkännande och registrering av växtskyddsmedel; vid MM ca 25 årsverken i uppgifter vid Finlands miljöcentral i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid FM vid Regionförvaltningsverken ca 57 årsverken i uppgifter i anslutning till veterinärvården och livsmedelstillsynen och ca 100 årsverken vid Tullen i inspektionsuppgifter samt vid UM 6 specialsakkunniga. 01. Förvaltning och forskning F ö r k l a r i n g : Uppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde sköts av jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket och Lantmäteriverket med medel som budgeterats under huvudtitel 30. För skötseln av uppgifterna finns det dessutom två fonder som står utanför budgeten (Gårdsbrukets utvecklingsfond och Interventionsfonden för jordbruket) samt Forststyrelsen, som är ett statligt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
affärsverk. Vidare svarar Finlands skogscentral och Finlands viltcentral, som beviljas statsbidrag, för vissa offentligrättsliga uppgifter. Under detta kapitel har utgifterna för jord- och skogsbruksministeriet och förvaltningsområdets viktigaste forskningsanstalt Naturresursinstitutet budgeterats. Forsknings- och sakkunniguppgifter inom förvaltningsområdet handhas också av Lantmäteriverket (kapitel 30.70) och Livsmedelssäkerhetsverket (kapitel 30.20). Genom sin styrning säkerställer jord- och skogsbruksministeriet att verksamheten vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar samt vid de statbidragsorganisationer som sköter offentligrättsliga uppgifter stöder de mål som anges i motiveringen till huvudtiteln och som gäller ansvarsområdets samhälleliga effekt, resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser. När det gäller resultatet av verksamheten innebär målet enligt motiveringen till huvudtiteln att stödsystemen är enkla, den administrativa bördan lätt och kvaliteten på lagstiftningen god förvaltningen är öppen, serviceinriktad och effektiv och arbetar i nätverk förvaltningsområdet utnyttjar digital teknik, gemensamma informationskällor och integrerade informationsflöden i syfte att främja produktiviteten inom den egna verksamheten samt hela ansvarsområdets konkurrenskraft statens och förvaltningsområdets koncerntjänster utnyttjas fullt ut. När det gäller hanteringen av resurser innebär målet enligt motiveringen till huvudtiteln att uppgifterna och verksamheten har anpassats till anslagsramarna lokalhanteringen, upphandlingen och nätverket av verksamhetsställen är effektiva finansieringen från EU och annan extern finansiering utnyttjas effektivt förvaltningsstrukturerna stöder produktivitetsökningen, styrningen och ledningen personalen är kompetent och mår bra. Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom förvaltningsområdet svarar på ett förutseende sätt på informationsbehovet i samhället och stärker det nationella innovationssystemet. Inom forskningen prioriteras en sporrande verksamhetsmiljö för näringarna på landsbygden ökat utnyttjande av förnybara naturresurser på ett hållbart och ansvarsfullt sätt en stark finländsk livsmedelspolitik på den globala marknaden öppna informationslager och ett effektivt utnyttjande av dem. Verkställighetsuppgifter som hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde sköts inom den statliga regionförvaltningen (närings-, trafik- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken), för vilka anslagen inte budgeterats under denna huvudtitel. Verkställighetsuppgifter inom jordbruks- och landsbygdspolitiken, fiskeripolitiken, växters sundhet samt vattenhushållningen inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde sköts inom den statliga regionförvaltningen av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Deras omkostnader har budgeterats under arbets- och näringsministeriets huvudtitel (32.01.02). Enligt uppskattningar kommer det i uppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde att 2015 och behövas minst samma mängd resurser som 2014. Det blir då möjligt att säkerställa de kontroller som utbetalningen av jordbrukarstöd förutsätter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Årsverken och kostnader för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde enligt uppgift under omkostnadsmomentet för närings-, trafik- och miljöcentralerna (32.01.02) (inbegriper stödfunktioner) Behov 2015 och Utfall 2013 Utfall 2014 1) mn Uppgift årsv. mn euro årsv. euro årsv. mn euro Utveckling av landsbygden 113,3 7,849 108,6 7,683 180 12,400 Jordbruk och livsmedelsekonomi 487,4 30,629 477,6 30,663 400 25,900 Naturresursekonomi 274,2 18,546 248,3 17,008 250 17,000 Sammanlagt 874,9 57,024 834,5 55,354 830 55,300 JSM:s uppgifter, andel av närings-, trafik- och miljöcentralernas (32.01.02) resurser, % 28 33.. 1) Behovet 2015 och kvarstår på samma nivå som utfallet för 2014. Ändringarna mellan uppgifterna beror på tekniska ändringar. Uppgifter inom landsbygdsförvaltningen sköts förutom av statens regionförvaltning även i kommunerna. De uppgifter som hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde och som gäller djurens hälsa och välbefinnande och tillsynen över livsmedelssäkerheten sköts inom regionförvaltningen av regionförvaltningsverken, vilka hade en personal motsvarande ca 50 årsverken i dessa uppgifter 2013 2014. Regionförvaltningsverkens omkostnader har budgeterats under finansministeriets huvudtitel (moment 28.40.01). Säkerhets- och kemikalieverket under arbets- och näringsministeriets huvudtitel (moment 32.40.05) svarar för verkställigheten av växtskyddslagstiftningen. För uppgifter inom vattenhushållningen används också i fortsättningen de resurser för miljöförvaltningen vid Finlands miljöcentral som budgeterats under miljöministeriets huvudtitel (moment 35.01.04). Dessutom utför Tullen vissa inspektionsuppgifter som EU:s gemensamma jordbrukspolitik förutsätter samt uppgifter som tillsynsmyndighet inom livsmedelskedjan under finansministeriets huvudtitel (moment 28.10.02). 01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 24 550 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av utgifter för nämnden för projektgodkännanden och statsbidrag som hänför sig till den internationella verksamheten. I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut. F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt och av vissa lagar som har samband med den. Jord- och skogsbruksministeriet stöder uppnåendet av de effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln. Verksamhetens resultat och hanteringen av resurser I samband med beredningen av budgetpropositionen för ställer jord- och skogsbruksministeriet för sin verksamhet preliminärt upp de mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser som anges i förklaringsdelen under kapitel 30.01. I tabellen anges kostnaderna, intäkterna och årsverkena för jord- och skogsbruksministeriets hela verksamhet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Kostnader, intäkter och årsverken för jord- och skogsbruksministeriets huvudfunktioner 2014 utfall 2015 uppskattning uppskattning Kostnader 1 000 Intäkter 1 000 Årsv. Kostnader 1 000 Intäkter 1 000 Årsv. Kostnader 1 000 Intäkter 1 000 Årsv. Lagstiftningsuppgifter 13 006 259 122 10 572 119 112 10 296 119 112 Styrning av förvaltningsområdet, verksamhets- och ekonomiplanering 4 031 80 35 3 277 37 32 3 192 37 32 Strategier för och uppföljning av samhällspolitiken 5 843 116 42 4 750 53 39 4 626 53 39 EU-ärenden och internationella ärenden 9 713 194 44 7 895 88 42 7 689 88 42 JSM:s specialuppgifter 6 923 2 577 40 8 728 2 463 43 8 606 2 463 46 Sammanlagt 1) 39 516 3 226 283 35 222 2 760 268 34 409 2 760 271 1) Årsverkskvoterna under moment 30.01.01: 278 årsverken i budgeten för 2014, 260 årsverken i budgeten för 2015 och, enligt en uppskattning av antalet anställda, 263 årsverken i budgetpropositionen för. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2014 utfall 2015 ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 31 355 26 578 27 310 Bruttoinkomster 3 226 2 760 2 760 Nettoutgifter 28 129 23 818 24 550 Poster som överförs överförts från föregående år 5 931 överförts till följande år 7 645 Av anslaget används 1 100 000 euro för it-tjänster som skaffas hos Lantmäteriverket. Det anslag som är avsett för temporär användning av produktivitetsinbesparingar används för utgifter för förnyande av den gemensamma tekniska plattformen för förvaltningsområdet samt för utgifter för utvecklande av en elektronisk tjänst för skadeanmälan och ersättning för skador på ren som orsakats av stora rovdjur. Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsbesparingar (-1 årsverke) -40 Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och skärgårdsdelegationen (överföring från moment 32.01.01) (3 årsverken) 225 Politisk verksamhet (regeringsprogr. 2015) -65 Temporär användning av produktivitetsinbesparingar (2 årsverken) 1 245 Överföring från moment 30.01.(21) (2 årsverken) 658 Överföring till moment 23.01.01 till följd av inrättandet av statsrådets förvaltningsenhet (-3 årsverken) -1 032 Överföring till moment 23.01.02-75 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring till moment 28.20.01) 2 Löneglidningsinbesparing -170 Lönejusteringar 139 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -155 Sammanlagt 732 budget 24 550 000 2015 budget 23 818 000 2014 bokslut 29 843 000 05. Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 79 139 000 euro. Anslaget får även användas 1) för att sänka priserna för den avgiftsbelagda verksamheten i fråga om produktionen av elitplantor, högst 80 000 euro 2) för sådana hus-, mark- och vattenbyggnadsarbeten samt för sådan ombyggnad av fiskodlingsanstalter och forskningsstationer som hänförs till investeringsutgifter 3) till betalning av utgifter för verksamheten för kontroll och testning av växtskyddsmedel 4) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder 5) för överföring av anslag till utlandet för beviljande av förskottsfinansiering, som till sitt belopp är ringa, till de länder där utvecklingssamarbete pågår, i syfte att genomföra projekt enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989), förutsatt att motsvarande utgift debiteras från anslaget under moment 24.30.66. F ö r k l a r i n g : Naturresursinstitutet ska inom sitt verksamhetsområde 1) bedriva vetenskaplig forskning och utveckling 2) producera information och sakkunnigtjänster till stöd för det samhälleliga beslutsfattandet och myndighetsverksamheten 3) överföra kunskap och teknologi 4) framställa statistik med anknytning till institutets verksamhetsområde, om detta inte hör till någon annan myndighets uppgifter 5) föra de register som institutet behöver i verksamheten 6) sköta uppgifter som gäller att bevara de genetiska resursernas mångfald 7) främja internationellt samarbete 8) sköta övriga uppgifter som hör till institutet enligt lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag 9) sköta de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer särskilt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Naturresursinstitutet stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln samt uppnåendet av de forskningsprioriteringar som anges i förklaringsdelen under kapitel 30.01. Verksamhetens resultat och hanteringen av resurser I samband med beredningen av budgetpropositionen för ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Naturresursinstitutet, utöver de mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser som anges i förklaringsdelen under kapitel 30.01: Funktionell effektivitet Samarbetet med kund- och intressentgrupper samt verksamhetens internationella dimension stärks. Möjligheterna för Lynet-samarbete (Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning) och universitetssamarbete utnyttjas för effektivisering av verksamheten. Uppföljningar som gäller naturresurser och andra uppföljningar reformeras i syfte att öka uppföljningarnas verkningsfullhet och effektivitet. Kostnader, intäkter och årsverken för Naturresursinstitutets huvudfunktioner Kostnader 2) 1 000 2014 utfall 1) 2015 uppskattning uppskattning Intäkter 3) 1 000 Årsv. 4) Kostnader 2) 1 000 Intäkter 3) 1 000 Årsv. 4) Kostnader 2) 1 000 Intäkter 3) 1 000 Årsv. 4) Forsknings- och utvecklingsuppgifter 90 344 24 361 1 075 87 000 26 160 1 033 79 264 25 137 859 Myndighets- och sakkunniguppgifter 37 905 7 667 428 35 000 6 500 395 30 136 6 023 295 Uppgifter som statistikmyndighet 4 280 90 45 4 100 100 42 4 100 100 42 Kundfinansierad verksamhet 10 896 10 653 117 9 320 9 240 100 9 500 9 740 104 Sammanlagt 143 425 42 771 1 665 135 420 42 000 1 570 123 000 41 000 1 300 1) Uppgifterna har sammanställts av bokslutsuppgifter från de inrättningar som upphört. 2) I kostnadskalkylen har de intäkter som hänför sig till stödfunktionerna beaktats som en faktor som minskar kostnaderna, ca 3 miljoner euro per år. 3) Endast intäkter som direkt hänför sig till kärnfunktionerna. 4) Årsverkskvoten under moment 30.01.05: 1 602 årsverken i budgeten för 2015 och, enligt en uppskattning av antalet anställda, 1 300 årsverken i budgetpropositionen för. Naturresursinstitutets nyckeltal 2014 utfall 2015 uppskattning mål Totala kostnader för kärnfunktionerna 1 000 /totala årsverken 86 88 98 Totala kostnader för kärnfunktionerna 1 000 /publikation 63 55 52 Refererade vetenskapliga publikationer/forskarårsverke 0,8 1,0 1,0 Övriga vetenskapliga publikationer/forskarårsverke 0,4 0,4 0,4 Övriga publikationer/forskarårsverke 1,9 2,0 2,0 Statistik/årsverke inom statistik 1,0 1,03 Offentliggöranden av statistik/årsverke inom statistik 3,28 3,33 Refererade vetenskapliga publikationer (st.) 615 700 700 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
2014 utfall 2015 uppskattning Övriga vetenskapliga publikationer (st.) 276 280 280 Övriga publikationer (inkl. publikationer som är avsedda för en yrkesgrupp och publikationer för allmänheten) (st.) 1 393 1 400 1 400 Antalet nedladdningar av statistikuppgifter på webben (st.) 113 703 1) 116 000 127 000 Direkt insamling av uppgifter ur registren (%).. 2) 70 77 Användning av elektronisk insamling av uppgifter (% av dem som svarade).. 2) 60 62 mål 1) Uppgifterna för 2014 grundar sig på rapporteringen av lantbruksstatistiken. Naturresursinstitutets gemensamma webbtjänster för statistiken ger jämförbara uppgifter om nedladdningar fr.o.m. 1.6.2015. 2) Det finns inte tillgång till jämförbar information om olika insamlingar av uppgifter från 2014. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2015 ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 134 199 122 534 Bruttoinkomster 43 757 43 395 Nettoutgifter 90 442 79 139 Bruttoinkomsterna är sammanlagt 43 395 000 euro, varav inkomsterna av den samfinansierade verksamheten utgör 29 500 000 euro, inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten 8 805 000 euro, EU-jordbruksstöden 1 100 000 euro samt övriga inkomster 3 990 000 euro. Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) 2014 utfall 2015 ordinarie budget budgetprop. Offentligrättsliga prestationer Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer 118 100 100 övriga intäkter - - - Intäkter sammanlagt 118 100 100 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten särkostnader 56 60 60 andel av samkostnader 39 40 40 Kostnader sammanlagt 95 100 100 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 23 - - Kostnadsmotsvarighet, % 124 100 100 Övriga prestationer Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer 10 479 9 120 9 535 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
2014 utfall 2015 ordinarie budget budgetprop. övriga intäkter 56 20 20 Intäkter sammanlagt 10 535 9 140 9 555 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten särkostnader 6 305 5 160 5 215 andel av samkostnader 4 496 4 060 4 100 Kostnader sammanlagt 10 801 9 220 9 315 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -266-80 240 Kostnadsmotsvarighet, % 98 99 103 Prisstöd 80 80 80 Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd -186-320 För att den inhemska produktionen av bärväxter ska tryggas och riskerna i samband med klimatförändringen och utländska växtskadegörare kunna hanteras behövs det rent plantmaterial. Fortsatt produktion av certifierat elitplantmaterial förutsätter ett prisstöd, som är högst 80 000 euro. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro) 2014 utfall 2015 ordinarie budget budgetprop. Intäkter av den samfinansierade verksamheten finansiering från andra statliga ämbetsverk 15 036 16 000 17 570 finansiering från EU 2 944 3 500 3 800 annan finansiering utanför statsförvaltningen 10 520 9 700 10 800 Intäkter sammanlagt 28 500 29 200 32 170 Totala kostnader för projekten 58 569 57 200 58 000 Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) -30 069-28 000-25 830 Självfinansieringsandel, % 51 49 45 Av anslaget används minst 168 000 euro för hästhushållningsforskning. I anslaget har beloppet beaktats som ett belopp som finansieras ur den andel av avkastningen av totospel som inflyter under moment 12.30.20. Av anslaget används 400 000 euro för it-tjänster som skaffas hos Lantmäteriverket. För vård av fiskbestånden används ca 600 000 euro av anslaget för kontraktsodling och utplantering av värdefisk. Som inkomster beaktas andra inkomster än de inkomster av Naturresursinstitutets verksamhet som inflyter under moment 12.30.99. De inkomster som inflyter i form av förädlingsavgifter för trädgårdsväxter, 80 000 euro, och de inkomster som till sin karaktär är kapitalinkomster har antecknats under moment 12.30.99. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Avgiftsfrihet för utlämnande av uppgifter (överföring till moment 28.10.01) -5 Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen) -50 Temporär användning av produktivitetsinbesparing 200 Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -79 Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -8 181 Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror -1 418 Indexhöjning av hyresutgifterna 84 Löneglidningsinbesparing -508 Lönejusteringar 522 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -407 Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -1 461 Sammanlagt -11 303 budget 79 139 000 2015 budget 90 442 000 (21.) Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet slopas i budgeten. Överföring till moment 30.01.01 (-2 årsv.) -658 Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogrammet 2015) -11 Sammanlagt 2015 II tilläggsb. 2015 I tilläggsb. 1 600 000 2015 budget 669 000 2014 bokslut 669 000 22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 343 000 euro. Anslaget får användas till arvoden och andra konsumtionsutgifter för forskning, utredningar och utvärderingar som skaffas hos ämbetsverk, inrättningar eller andra organisationer och som stöder den strategiska styrningen och utvecklingen inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde samt för beviljande av statsunderstöd i anslutning till dessa. Anslaget får även användas till betalning av utgifter för avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst 25 årsverken. Vid nettobudgeteringen har som inkomster beaktats de statliga ämbetsverkens och inrättningarnas andelar i projekt för samarbetsforskning. I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut. -669 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
F ö r k l a r i n g : Anslaget används för att skaffa forskningsdata till stöd för det beslutsfattande som stöder de effektmål och mål för resultatet av verksamheten som anges i motiveringen till huvudtiteln. Med anslaget finansieras nationella forskningsprojekt i anslutning till EU:s ERA-NET-program och andra nationella andelar av forskningsprojekt som hänför sig till EU:s strategier och handlingsplaner. Andra statliga ämbetsverks och inrättningars finansieringsandelar till projekt för samarbetsforskning som finansieras av detta anslag och som omfattas av jord- och skogsbruksministeriets helhetsansvar intäktsförs under detta moment. Inkomsterna beräknas uppgå till 30 000 euro. Bortfall av tillägg av engångsnatur (bortfall i anslutning till utredningen om bioekonomin) -250 Sammanlagt budget 1 343 000 2015 budget 1 593 000 2014 bokslut 2 795 000 29. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 27 238 000 euro. F ö r k l a r i n g : -250 Valtori (överföring till moment 28.01.29) -329 Överföring till moment 23.01.29-162 Sammanlagt Anslaget står utanför ramen. budget 27 238 000 2015 budget 27 729 000 2014 bokslut 29 000 987 66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 3 356 000 euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och frivilliga finansiella bidrag till sådana internationella organisationer med anknytning till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som är verksamma i Finland och andra länder samt till andra betalningar som föranleds av internationella åtaganden. F ö r k l a r i n g : -491 Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen) -200 Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogrammet 2015) -158 Sammanlagt -358 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
budget 3 356 000 2015 budget 3 714 000 2014 bokslut 4 114 000 10. (30.10 och 32.50, delvis) Utveckling av landsbygden F ö r k l a r i n g : Denna förklaringsdel är gemensam för kapitlen 30.10 och 30.20. Omvärlden Största delen av Finlands areal är landsbygd. På landsbygden bor ungefär en tredjedel av befolkningen. Landbygdsområdena utgör en miljö med såväl företagsverksamhet som fast boende och fritidsboende. Landsbygdsområdenas möjligheter ligger i en mångsidigare företagsverksamhet och ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av bioekonomin. Utnyttjandet av de möjligheter som företagandet och boendet ger förutsätter att man genom samarbete mellan de olika förvaltningsområdena säkerställer att landsbygden är tillgänglig och att de grundläggande strukturerna och tjänsterna fungerar. Det behövs också lokala utvecklingsinitiativ som främjar landsbygdens livskraft. Landsbygdsområdenas näringsstruktur varierar enligt landsbygdstyp och region. På glesbygden är näringsstrukturen ensidig och sårbar. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden är näringsstrukturen mångsidigare och sysselsättningsmöjligheterna bättre. Antalet mikro- och småföretag har ökat i synnerhet på den stadsnära landsbygden, vilket har lett till att skillnaden i utvecklingen mellan å ena sidan den stadsnära landsbygden och å andra sidan glesbygden och kärnlandsbygden ytterligare har ökat något. Denna utvecklingstrend beräknas fortsätta. Ur ett regionalt perspektiv är situationen för landsbygdsområdena bättre i södra och västra Finland än i östra och norra Finland. På landbygden accentueras många av de framtida utmaningar som vårt land står inför. Minskningen av antalet bosatta på landsbygden har jämnats ut, men snedvridningen av befolkningsstrukturen fortsätter. De äldres andel av befolkningen ökar i synnerhet på glesbygden. Äldreförsörjningskvoten (antalet 64 år fyllda per person i yrkesverksam ålder, dvs. 15 64 år) är 0,47 på glesbygden, 0,38 på kärnlandsbygden och 0,28 på den stadsnära landsbygden, medan kvoten är 0,27 i stadsområden och 0,30 i genomsnitt i hela landet. Den lägre inkomstnivån på landsbygden samt de långa avstånden och den glesa bebyggelsen försvårar bl.a. upprätthållandet av servicen. För att det ska vara möjligt att trygga servicen behövs det inte bara stöd från samhällets sida utan även innovationer och nyföretagsamhet. På landsbygden är sysselsättningsläget som helhet mycket svagt och andelen långtidsarbetslösa är stor. Samtidigt har många företag på landsbygden dock brist på kvalificerad arbetskraft. I de arbetskraftsintensiva branscherna, såsom inom trädgårdsodlingen och växthusproduktionen, finns det allt fler utländska arbetstagare. Den inhemska jordbruksproduktionen utgör grunden för hela livsmedelskedjan. Jordbruk idkas i hela landet, även om produktionen de senaste åren har koncentrerats till de områden som med tanke på produktionsförhållandena relativt sett är förmånligast. Antalet gårdar har minskat och gårdarna ökat i storlek redan i årtionden, men produktionsmängderna har ändå hållits på en relativt stabil nivå. Produktionsmängderna när det gäller de viktigaste produkterna motsvarade i det närmaste den inhemska konsumtionen med undantag för produktionen av nöt- och fårkött, råg och socker samt produktionen av proteingrödor och oljeväxter som kompletterande protein vid utfodringen inom husdjurssektorn. Självförsörjningen av protein är en viktig försörjningsberedskapsfråga redan nu, men den kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Efterfrågan på protein ökar i hela världen. Dessutom kan störningar i produktionen t.ex. på grund av förhållandena i naturen tillfälligt hämma ett tillräckligt utbud av soja. Den snabba strukturutvecklingen inom jordbruket beräknas fortsätta. Antalet gårdar som fått jordbruksstöd har under 2000-talet minskat med i genomsnitt 2,3 % per år. År 2014 fick 55 721 gårdar stöd. I slutet av år 2014 fanns det 66 775 jordbrukare som var försäkrade enligt LFöPL, vilket är ungefär 35 % färre än år 2000. Produktionen blir effektivare och koncentreras till större produktionsenheter. Den genomsnittliga åkerarealen har ökat med 15,0 hektar sedan år 2000 och är nu ca 43,0 hektar (gårdar med ekologisk produktion 50,9 hektar). På motsvarande sätt ökar också storleken på produktionsenheterna inom husdjursskötseln och ny teknik tas i bruk inom produktionen. Som exem- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
pel kan nämnas att mjölkgårdarna nu har i genomsnitt ca 31,5 kor, medan motsvarande antal år 2000 var 15,2. Uppskattningsvis mer än en fjärdedel av mjölken produceras på gårdar som har en mjölkningsrobot. Bibehållandet av den relativa konkurrenskraften förutsätter att jordbrukets struktur- och produktionsutveckling är minst lika snabb som i de viktigaste konkurrentländerna. Strukturstöden har central betydelse när det gäller att främja investeringar. En del av gårdarna väljer att göra verksamheten mångsidigare i stället för att specialisera produktionen, vilket märks i form av en relativ ökning av andelen gårdar som bedriver annan företagsverksamhet. Det är viktigt att jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft upprätthålls så att den inhemska råvaruproduktionen bibehålls. Då känner man också till matens ursprung så bra som möjligt. Tillräcklig lönsamhet är också en förutsättning för produktionsutvecklande investeringar och för att det ska finnas sådana som vill ta över produktionen på gårdarna. Investeringar och utvecklande av kompetensen främjar produktionseffektiviteten och en hållbar användning av naturresurserna. Även i fortsättningen behövs det både jordbrukarstöd som säkerställer den grundläggande lönsamheten i produktionen och strukturstöd som främjar en mer långsiktig utveckling för att det ska vara möjligt att bevara verksamhetsförutsättningarna för en mångsidig jordbruksproduktion som bygger på familjejordbruk. Det har blivit svårare att förutse jordbrukets ekonomiska omvärld till följd av att priserna på produkter och insatsvaror har varierat mera än tidigare. De senaste åren har priserna på insatsvaror stigit snabbare än priserna på produkterna, vilket har försämrat produktionens lönsamhet i synnerhet inom husdjursskötseln. Oförutsebara händelser, såsom Rysslands förbud mot import av livsmedel, har ytterligare försämrat lönsamheten, i synnerhet inom mjölkproduktionen. På grund av konkurrenssituationen har gårdarna begränsade möjligheter att förbättra lönsamheten på marknadsvillkor. Hur försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter och priserna på insatsvaror utvecklas kan inte just påverkas med åtgärder från statsmaktens sida. Jordbruksproduktionens lönsamhet påverkas inte bara av försäljningsinkomsterna och kostnaderna utan på ett centralt sätt också av EU-stöden och de nationella stöden för jordbruket. Deras andel av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter är ungefär en tredjedel. Alla betydande stödsystem reviderades 2015, vilket innebär att stödsystemens innehåll nu i huvudsak är klart för de närmaste åren. Detta underlättar planeringen av produktionen. Stödhelheten har byggts upp så att den är så balanserad som möjligt med tanke på de olika produktionsinriktningarna och regionerna. Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden allt mera på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelskedjan och på utvecklandet av innovationer och på ett snabbt ibruktagande av dem. Till dessa hör bl.a. nya produkter inom bioekonomin, ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionssätt. Konkurrenskraften kan ökas genom en höjning av förädlingsvärdet på produktionen i livsmedelskedjan, ökad export eller specialisering på t.ex. ekologisk produktion. Även naturproduktbranschen är en växande sektor som ger olika fördelar med tanke välbefinnandet och kommersiella möjligheter. Livsmedelssektorn är den fjärde största branschen inom industrin. Hela livsmedelskedjan, från jordbruket till livsmedelsindustrin och handeln, sysselsätter ca 300 000 personer i Finland, dvs. ca 12 % av den sysselsatta arbetskraften. Förädlingen av livsmedel har polariserats i Finland. Några stora företag har en stark roll i branschen, trots att 99 % av företagen i branschen, mätt enligt antalet anställda, hör till de små och medelstora företag som sysselsätter färre än 250 personer. Med tanke på livsmedelskedjan är det viktigt att branschen har starka, innovativa och konkurrenskraftiga företag. Maten utgör en viktig del av människornas vardag och den utgör också en del av vår nationella kultur och identitet. Konsumenternas val och matkunnande har stor inverkan på matsektorn och dess framtid. Allt oftare fattar konsumenterna sina köpbeslut inte bara utifrån den egna hälsan och det egna välbefinnandet utan också utifrån produktionsdjurens välbefinnande samt produktionskedjans miljöbelastning och sysselsättningsaspekter. Livsmedelskedjan har blivit längre och internationaliserats, samtidigt som intresset för bl.a. närproducerad och ekologisk mat har ökat. Matens ursprung, produktionssätt, säkerhet och renhet intresserar konsumenterna i allt högre grad. Genom information och matfostran är det möjligt att öka kunskapen om ett ansvartagande och hållbart livsmedelssystem. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
Globaliseringen av livsmedelsmarknaden medför nya utmaningar när det gäller att hantera riskerna inom livsmedelssektorn, såsom sjukdomar som sprider sig med livsmedel, levande djur eller animaliska produkter samt växter från länder med bristfällig sjukdoms- eller hygiensituation eller med produktionsförhållanden som leder till att dessa risker inte kan hanteras. De medvetna konsumenterna kräver ansvarstagande verksamhet inom såväl handeln som industrin och primärproduktionen. De olika delarna av livsmedelssektorn är på många sätt kopplade till varandra, vilket medför att framgång för en part också inverkar på framgången för övriga parter. Denna helhet styrs genom livsmedelspolitiken. Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde är betydande användare av naturresurser. De negativa effekterna av detta minskas genom olika åtgärder. Näringsutsläppen från jordbruket i marken och vattendragen har minskat tack vare landsbygdsprogrammets åtgärder, ökad miljömedvetenhet och miljökompetens, ändrade konsumtionsvanor samt nya, preciserade produktionsmetoder och ökad ekologisk produktion. Klimatförändringen, mängden och kvaliteten på naturresurserna, planläggningen och annan styrning av samhällsstrukturen samt metoderna för energiproduktion inverkar i väsentlig grad också på utvecklingen inom livsmedelssektorn och i landsbygdsområdena. Att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den kvarstår som en stor framtida utmaning. Den kräver lösningar som inverkar på markanvändningen, energiförbrukningen, återvinningen av näringsämnen, jordbruksproduktionen och produktionsteknikerna. I enlighet med målen för den nationella energi- och klimatstrategin kommer produktionen och användningen av jordbruksbaserade energikällor att öka de närmaste åren. De viktigaste åtgärderna och metoderna för att uppnå de samhälleliga effektmålen Uppnåendet av de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln främjas genom anslag och åtgärder inom politiksektorerna för utveckling av landsbygden (kapitel 30.10) och jordbruk och livsmedelsekonomi (kapitel 30.20). Det primära målet för utveckling av landsbygden är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och öka livskraften på ett hållbart sätt. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde görs insatser till stöd för målen för utveckling av landsbygden, bl.a. genom företagsstöd för landbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. Viktiga redskap är arbetet inom landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) och programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 (nedan landsbygdsprogrammet), där resurserna riktas i synnerhet till glesbygden och kärnlandsbygden. Genom landsbygdsprogrammet främjas tillväxt, sysselsättning och en hållbar utveckling i landsbygdsområdena samt konkurrenskraft och tillväxt inom jordbruket och annan affärsverksamhet som baserar sig på livsmedelskedjan. Syftet med programmet är att bevara basnäringarna på landsbygden och göra dem mångsidigare samt att stärka lokal verksamhet som sker på invånarnas eget initiativ. Åtgärderna inom programmet syftar till att förbättra miljöns tillstånd. Möjligheterna att bo och vara företagare på landsbygden påverkas genom att servicen och tillgängligheten stöds. Åtgärderna inom landsbygdsprogrammet finansieras med anslag både under kapitel 30.10 (mom. 30.10.40, 30.10.41, 30.10.43 och 30.10.64, inklusive tekniskt bistånd) och kapitel 30.20 (mom. 30.20.43 och 30.20.44). Inom landbygdsprogrammet har man satt upp som mål att inom programperioden 2014 2020 skapa sammanlagt minst 5 000 nya arbetsplatser, stöda 6 000 företags etablering, utveckling och investeringar samt utbilda minst 20 000 personer. Målet för strukturstödet till jordbruket är att 9 000 investeringar och 2 700 generationsväxlingar stöds. Resultaten av programmet följs upp årligen. Lokala utvecklingsinitiativ följs upp på basis av antalet Leader-finansierade utvecklingsprojekt. Förutsättningarna för konkurrenskraft inom jordbruket stöds med jordbrukarstöd som stöder den grundläggande lönsamheten, strukturstöd som stöder struktur- och produktivitetsutvecklingen inom jordbruket samt med forskning och rådgivning. Det är möjligt att påverka jordbrukarnas inkomstnivå och lönsamheten inom produktionen i synnerhet genom EU:s direkta stöd (mom. 30.20.41), kompensationsersättningarna (mom. 30.20.44) och de nationella stöden inom jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40). Ungefär hälften av jordbrukarstöden ingår i landsbygdsprogrammet. Målen för varje stödsystem har presenterats i förklaringsdelarna under momenten. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18