Lax och öring i Klarälven

Relevanta dokument
TVÅ LÄNDER ÉN ELV

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Vänerlaxens fria gång:

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Vänerlaxens fria gång

Historia. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Birgitta Adell Miljösamordnare

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Forshaga kommun. Klarälven inklusive Sjöbottnen

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Vattenkraften och miljön

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Lax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen

Projekt Vänerlaxens fria gång

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk

Del 13 Åtgärdsplan för Göta älv - Klarälvens avrinningsområde

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen Enligt 17 förordningen om områdesskydd (1998:1252) enligt miljöbalken m.m.

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Öring en art med många kostymer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Fallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Richard Gow. Vattenflödets betydelse för fångster av lekvandrande lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta)

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.


Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Aktivitetsplan perioden , uppdaterad 2018 (Stämman pkt 12 b)

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Årsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Östersjölaxälvar i Samverkan

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Fiskevårdsteknik AB FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING Lund

Fågelsjörummet John Nyman

Motion till riksdagen 1986/87: J o905 Magnus Persson m. fl. (s) Ändring i vattenlagen, m. m.

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Transkript:

Lax och öring i Klarälven Forshaga 25 maj 2016

Klarälven Trysilelva - Femundselva Klar river valley Six major natural habitats shaped by floods, occurring side by side: -River channel (älvfåran) -Point bars (sand bars; högre sandrevlar) -Sand scarps (steep erosion banks; nipor) -River meadows (älvängar) -Oxbow lakes and other small cut-off waters (korvsjöar, restvatten) -Alluvial forests (regularly flooded) (svämskog)

Stor biologisk mångfald i och längs Klarälven Hög biodiversitet längs Klarälven - Många arter (t ex ca 1000 skalbaggsarter) - Många rödlistade och lokalt förekommande arter Silverlöpare (NT) - Ovanliga artsammansättningar - Några genetiskt unika, isolerade populationer Ävjepilört. Foto P Larsson - 10 000 år av kolonisation och adaptation Backsvala (NT) Foto Dan Mangsbo Storfläckig kungsnattslända (NT) Sandborre Daggvide (NT) Lax. Foto P Andersson Kungsfiskare Foto Dan Mangsbo Vitryggig hackspett (CR) Foto Dan Mangsbo Dynrovflugan Philonicus albiceps Klöverhumla (NT) Storfibblebi (VU) Rovstekeln Mellinus crabroneus (EN) Guldsandbi (VU) Brun gräsfjäril (NT) Stjärtmes

Klarälvslaxen Glacialrelikt Långvandrande (400 km) Storvuxen (+ 20 kg) Glacialrelikt Genetiskt unik och skyddsvärd Kompensationsodlad och vildlekande Starkt decimerad

Lax/älvhistorik 1300-tal: Kungs- och klosterfiske 1600-1700: första vandringshindren, konflikter 1800-tal: omfattande fiske i Klarälven (10-30 000/år) 1850-1910: flera industrier och dammar 1860 hårt nätfiske i Vänern 1904: 5-10 000 lax/år 1:a kraftverket anläggs 1911-1964: ytterligare 8 krv + 2 i Norge 1930-tal: Fiskvägar anläggs fungerar ej trap&transport, även till Norge 1970: ca 100 lax/år odling/oppdrett 1988: laxtransporterna till Norge upphör 1993: transporter av vild & odlad lax (Sve) 2000: 300 1200 vild lax/år (< 3%) Kraftverk

Norrgård J R. 2011. Landlocked Atlantic salmon Salmo salar L. and trout Salmo trutta L. in the regulated River Klarälven, Sweden - Implications for conservation and management

Stora lekområden- Höljesdammen förhindrar laxens vandring Lekområden idag Lax och öring åker lastbil hit damm Edsforsen (#8) Lekmogen lax och öring fångas i Forshagafällan Forshaga (#1)

antal Fångst av vildfödd Klarälvslax- och öring i centralfisket i Forshaga 1996-2015 1200 1000 Klarälvslax Klarälvsöring 5-årsmedel: Lax: 750 Öring: 100 1800-tal: 10-30 000 800 600 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 år

Vänerlaxens fria gång Huvudsyften: utreda Klarlälven som laxälv idag - population - ekologi - genetik - problem beräkna Klar- och Trysilälvens laxpotential i framtiden presentera åtgärder

Vänerlaxens fria gång Målsättningar: God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten Fri passage i hela Klar-/Trysilälven återintroduktion av lax till Norge Ökad produktion och säkrad fortlevnad för vild Klarälvslax och öring Levande landsbygd - ökad fisketurism (fiske på vild fisk) i sjö och älv

Slutrapport (klar 2015) Ca 30 delprojekt, bland annat: Fiskpassageutredning Avledare vid Edsforsen Biotopkartering och Lekbeståndsmål Sportfisketurism Fiskevårdsplan Klarälven Ekologiska och genetiska studier Åtgärdsförslag

Några resultat

Fällan i Forshaga en flaskhals

Starkt samband mellan vattenföring i turbiner, spill och fångst i fällan

0 100 200 300 400 500 600 0 50 100 150 200 250 25-jun 28-jun 01-jul 04-jul 07-jul 10-jul 13-jul 16-jul 19-jul 22-jul 25-jul 28-jul 31-jul 03-aug 06-aug 09-aug 12-aug 15-aug 18-aug 21-aug 24-aug 27-aug 30-aug 02-sep 05-sep 08-sep 11-sep 14-sep 17-sep 20-sep 23-sep 26-sep 29-sep 02-okt N_Fish Q_turb Q_Spill_tot Turbin_cap Fångster i fällen vid olika flödesförhållanden

Samband Turbinflöde - fångst 200 180 Q 160 140 120 100 0 100 200 Antal fångade

Samband spillvatten långt från fiskvägen - fångst 350 300 250 Q 200 150 100 50 0 0 50 100 150 Antal fångade

Telemetristudier Vänern - Forshaga 2012: Högt flöde, mycket spillvatten: 18% effektivitet 2013: Lågt flöde, lite spillvatten: 78% effektivitet

Åtgärder för att öka effektivitet, fångst och transport: öka lockvattnet (minst 5% av medelflödet, idag ca 2-3%) timmerrännan spillschema maximalt turbinvatten avledare via elbarriär

Efter utsättning uppströms Edsforsen Vandrar nedströms Edsforsen (s.k. Fallbacks): 60%?? 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vild Odlad

Efter utsättning uppströms Edsforsen 100% 80% 60% 40% 20% Normalt lekbeteende Åtgärdsförslag: Minimera fiskens stress i Forshaga o i trsp Flytta utsättningsplatsen uppströms Satsa på vild fisk 0% Vild Odlad

Överlevnad nedströmspassage Edsforsen Forshaga Smolt: 2009: ca 16%, 2013: ca 29 % Utlekt fisk: 1% Kraftverk

Kumulativ vandringsframgång % Överlevnad utlekt fisk 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Edsforsen Skoga Krakerud Forshult Skymnäs Munkfors Deje Forshaga

Kumulativ vandringsframgång % Överlevnad smolt 2013 100% 80% 60% 40% 20% 0%

antal Lekbeståndsmål= älvens beräknade potential för laxproduktion (antal lekfisk) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Trysil/Femundselva Klarälven Sidovassdrag Totalt

Hur nå målen? Högeffektiva fiskpassager förbi kraftverken - både för upp- och nedströmsvandring (Enligt BAT: 94% upp, 90% ned) Fiskpassager = kombinationer av traditionella fiskvägar och pipelines/transporter Stegmodell: 1. Maximera produktionen på svensk sida via åtgärder vid Forshaga och Edsforsen samt restaurering och miljöanpassade flöden 2. Återetablering av lax i Norge (passageåtgärd krävs vid Lutufallet) 3. Fisk/faunapassager vid samtliga kraftverk för att möta Ramdirektivets krav Fler juridiska verktyg ny vattenlagstiftning!

Laxtrappa i Clackamas River (USA)

Smoltavledare i Cowlitz River (USA)

8 km pipeline i Cowlitz River (USA)

Fiskavledare vid Edsforsens kraftverk (LST, KaU, Fortum) 1. Avledning och insamling 2. Räkning 3. Nedströmstransport a) direkt b) lastbil c) pipeline Effektivitetsmål: 70-80%

återställa lek- och uppväxtområden efter flottningsrensning rom och yngelutsättning i Sverige och Norge (stödutsättning + återintroduktion)

minimitappning i torrfåror Höljes torrfåra: ca 6 km, 40 Ha