STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

Relevanta dokument
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Västerås översiktsplan 2026

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

5 Miljö- och riskfaktorer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Övergripande planer, strategier etc

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Geoteknik i planprocessen

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

betydande miljöpåverkan

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Innehållsförteckning

Dricksvatten och planoch bygglagen

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms kommun

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Svensk författningssamling

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping

Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län.

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden

S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

ÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN

betydande miljöpåverkan

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun

Översiktsplan för Bräcke kommun

VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Avgränsning i utredningen

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Detaljplan för Bärstad- Smörsoppsvägen, Hammarö kommun

PBL (2010:900) 4 kap 17

Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

LÄGE Planområdet är beläget väster om stadskärnan, mellan Tingshusgatan och Malmgatan och omfattar ca m 2.

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren

Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Vatten i fysisk planering

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

Policy för ansvarsfördelning vid översvämningsrelaterade risker i Sunne kommun KS2016/817/06

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks

BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR

Transkript:

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 }

Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken för olyckor, översvämningar och erosion har genom den lagstiftningsförändring som genomfördes från den 1 januari 2008 inneburit att den äldre texten om sådan miljö- och riskfaktorer som bör beaktas utgick ur lagtexten. I dag gäller, enligt PBL 4 kapitlet 1, att kommunen skall ta hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet vid lokalisering av bebyggelse till viss mark. Enligt punkt 5 samma paragraf skall risken för olyckor, översvämningar och erosion beaktas. Av länsstyrelsens granskningsyttrande över kommunens förslag till översiktsplan skall det framgå om en bebyggelse blir olämplig ur dessa aspekter. Redovisningen i denna bilaga bygger till stor del på de på miljö- och riskfaktorer som redovisas i Översiktsplan, ÖP99. Idag föreligger större erfarenhet av vad redovisningen bör innehålla och denna bilaga är en uppdatering av den inventering som gjordes till ÖP99. Bland annat har frågor om miljökvalitetsnormerna (buller, kvävedioxid, partiklar) samt klimatproblematiken (översvämning m.m.), skred och risk för erosion uppmärksammats. Miljö- och riskfaktorer som redovisas i Översiktsplan 99 1. Skred och andra naturkatastrofer 2. Markradon 3. Markföroreningar 4. Industriell verksamhet (riskobjekt enligt Lagen om skydd mot olyckor) 5. Avfallshantering 6. Hamnar 7. Terminalområden 8. Bensinstationer 9. Spårsystem 10. Trafikolyckor 11. Luftföroreningar 12. Buller 13. Transporter av farligt gods 14. Flygtrafik 15. El, värme, gas, vatten och avlopp 16. Beredskap och krig Tillägg i förhållande till redovisningen i Översiktsplan 99 17. Klimateffekter (översvämningar, ökad temperatur, tunnelsäkerhet mm) 18. Radio-, TV-, tele- och IT-system 2

Översiktliga bedömningar av miljö- och riskfaktorer I detta inledande skede av arbetet med ny översiktsplan görs följande översiktliga bedömningar för vissa sakområden. Dessa beskrivningar och redovisningar kommer att utvecklas vidare under och efter samrådet. Skred och andra naturkatastrofer (1) I samband med att nya områden planeras eller då mark tas i anspråk för delvis ny användning skall risker för skred och andra naturkatastrofer beaktas. Tillgängliga skred utredningar och kartor skall studeras och senaste teknik skall användas. I särskilt känsliga områden, som vid exempel Bällstaån, kan kompletterande utredningar krävas. En sammanställning av områden där risken för skred föreligger tas fram till utställningen av översiktsplanen. Markradon (2) I samband med planering av nya områden görs mätningar och genom hänsynstagande till vad dessa visar och möjligheterna att vidta radonskyddande åtgärder utgör markradon ingen begränsande faktor för markanvändningen i Stockholm. Inga ytterligare studier bedöms motiverade. Markföroreningar (3) Mot bakgrund av stadens industriella historia är det viktigt att vid förändrad markanvändning analysera de specifika markförhållandena och vidta de åtgärder som är motiverade både vad avser riskerna för miljön i allmänhet och de krav som den nya markanvändningen kan föranleda. En kartering över platser med konstaterade eller befarade markföroreningar behöver ingå i underlaget för markanvändningsplaneringen. Industriell verksamhet inklusive riskobjekt enligt 4 lagen om skydd mot olyckor (4) Inom detta sakområde bör flera frågor klarläggas. Detta ska genomföras i samarbete med miljöförvaltningen med start under samrådet. Avfallshantering (5) Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.7, Nya energilösningar och tekniska system. Hamnar (6) Behandlas i den separata bilagan Redovisning av riksintressen. 3

Terminalområden (7) För verksamheter inom dessa områden bör det utvecklas ett informationssystem för dessa riskobjekt. Rekommenderade skyddsavstånd ska eftersträvas. Bensinstationer (8) Några nya principer jämfört med de som idag tillämpas bedöms inte finnas underlag för. Rekommenderade skyddsavstånd ska eftersträvas. Spårsystem (9) Målsättningen är tydlig i stadens Vision 2030. Stadens strävan är att främja resande med de kollektiva transportmedlen. Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.5, Ett modernt transportsystem och hållbart resande. Trafikolyckor (10) Inom detta sakområde bör flera frågor klarläggas. Detta ska genomföras i samarbete med trafikkontoret med start under samrådet. Luftföroreningar (11) Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.9, Miljö och hälsa i en tät storstad. Buller (12) Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.9, Miljö och hälsa i en tät stad. Transporter av farligt gods (13) Inriktningen i ÖP99 har inneburit att start- och målpunkter för transporter av farligt gods har minskat i takt med att områden för industriell verksamhet konverteras till andra verksamheter och bostäder. ÖP99 och inriktningsbeslut i kommunfullmäktige har förordat att hamnverksamheter, exempelvis oljehanteringen inom Värtanområdet, på sikt flyttas ut. I den fortsatta processen är det viktigt att öka kunskapen om näringslivets transporter. Dagens kunskapsbrist gäller även beträffande transporter av farligt gods på såväl väg som järnväg och till sjöss. Vidare finns det oklarheter i ansvaret inom staden för farligt godsfrågorna. Flygtrafik (14) Flygtrafikens betydelse för miljö- och riskbedömningar i Stockholm är främst förknippad med Bromma flygplats, som behandlas i den separata bilagan Redovisning av riksintressen. 4

El, värme, gas, vatten och avlopp (15) Radio-, TV-, tele- och IT-system (18) Kapacitetsaspekter, eventuella utbyggnadsbehov med planeringsmässiga konsekvenser samt eventuella nya anläggningar behöver studeras. I den fortsatta processen är det även viktigt att ta del av resultatet från landstingets regionala energistudie som bland annat Stockholms stad medverkar i. Även risker/sårbarhet knutna till radio-, TV-, tele- och IT-system bör belysas. Beredskap och krig (16) 1996 års försvarsbeslut anger att det militära hotet idag är litet. För Stockholms del är de objekt som kan vara av intresse för främmande makter främst lokaliserade till innerstaden. De mål som skulle kunna vara aktuella är mål för elförsörjningen, telekommunikationerna, transportsystemen och system för ledning, information och nyhetsförmedling. Klimateffekter (17) Frågan om översvämningsrisker hanteras av staden och de områden som berörs finns karterade och används som planeringsunderlag. Flera frågor med anknytning till klimatfrågan behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.9, Miljö och hälsa i en tät storstad. Nya risk- och säkerhetsaspekter till följd av ny lagstiftning (19) Klimat- och sårbarhetsutredningen lyfter fram behovet av att det inom varje kommun behöver finnas en genomtänkt strategi och analys för hur klimathotet skall förebyggas. Till följd av detta har stadsledningskontoret och riskhanteringsrådet tillsatt en styrgrupp med fokus på anpassningsfrågor. Det som skall utredas är vad klimatförändringarna innebär för stadens verksamheter, hur klimatfrågan relaterar till den totala hotbilden samt hur en risk- och sårbarhetsanalys utifrån klimatanpassningar skulle kunna utföras. Styrgruppens arbete skall vara klart i maj 2010. Elektromagnetiska fält (20) Från nationell och regional nivå har kunskapsläget bedömts vara så pass bristfälligt att några rikt eller gränsvärden inte kan motiveras. I staden tillämpas sedan tidigare värdet 0,2 µt som vägledande för bedömning av skyddsavstånd vid nybyggnation. Några skäl att ompröva denna hållning bedöms inte föreligga. Uppgifterna i denna bilaga har sammanställts av Christina Leifman, sektionen för strategisk planering 5