Korta eller långa vägen?

Korta eller långa vägen Rapport nummer 2 www.uti.se www.legitimation.nu www.hb.se/ia www.valideringscentrum.nu Korta eller långa vägen? Varje år anländer ett stort antal personer till Västra Götalands län från länder utanför Norden många med akademisk bakgrund. Idag finns det tyvärr ingen ordinarie verksamhet som på ett strukturerat sätt tillvaratar denna kompetens. Detta leder till att dessa personer har problem med att finna rätt vägar till ett arbete i Sverige. I rapporten Korta eller långa vägen beskrivs tre projekt som har löst dessa problem och pekar på behovet av ordinarie verksamhet som saknas idag. Rapporten presenterades på ett möte den 31 mars där företrädare för de flesta berörda myndigheterna deltog. Vid mötet fick gruppen bakom rapporten i uppdrag att ta fram ett mer konkret förslag på hur en permanent verksamhet skulle kunna organiseras och finansieras. Förslaget ska lämnas till berörda myndigheter senast den 31 maj. Gruppen bakom de tre projekten har utökats med Valideringscentrum, Göteborg som också medverkat i denna rapport. Vision Insatsen ska påbörjas inom ett år efter ankomsten till Sverige. Minst 70 procent av deltagarna som genomför programmet ska vara i arbete eller egenfinansierad utbildning inom 2 år. Delmål Alla personer med akademisk utbildning och utomnordisk bakgrund ska ha möjlighet att snabbt få sin kompetens prövad och kompletterad. Detta oavsett var i länet man bor och läget på arbetsmarknaden. Denna rapport innehåller Förslag på målgrupper och dimensionering Förslag på organisation och finansiering Samhällsvinster Nuvarande verksamhet, kostnader och finansiering 1

Målgrupp samt omfattning Befintlig målgrupp Målgruppen är utomnordiska invandrare med högskole- eller universitetsexamen från hemlandet eller från något annat land utanför Norden. Detta innebär att förutom flyktingar och anhöriga till dessa omfattas även övrig anhörig invandring (i vanligt tal kallad kärleksinvandring). Målgruppen omfattar inte de som fått arbetstillstånd som EU-medborgare och inte heller gäststudenter från andra länder. Exakt statistik på hur många utländska akademiker som årligen bosätter sig i länet är svår att få fram. Tre olika utgångspunkter har använts för att beräkna antalet: Antalet uppehållstillstånd i hela landet och länets andel av dessa. Antalet utrikes födda personer (även nordbor) som bott i länet i mindre än fyra år. Antalet SFI-studerande med utomnordisk bakgrund i länets större kommuner. Vi uppskattar målgruppens storlek till mellan 300 och 500 invandrade akademiker per år. Alla dessa personer är dock inte aktuella för insatserna som beskrivs i rapporten Korta eller långa vägen. Det beräknade nytillskottet av personer i målgruppen uppskattas till minst 200 personer per år. Ytterligare utredningar behövs för att ta reda på hur dessa fördelar sig över länet och mellan olika yrkesområden. Exakta uppgifter kräver ytterligare analys av befintligt siffermaterial. En av bristerna med nuvarande organisation är att ingen enskild aktör har de samlade uppgifterna för hela länet. Idag finns det dessutom cirka 4 000 personer med utomnordisk bakgrund och akademisk utbildning anmälda som arbetssökande på länets arbetsförmedlingar. Det finns med andra ord redan nu en stor grupp att ta sig an. Organisationsförslag Vi föreslår att Länsarbetsnämnden, Västra Götalandsregionen, Integrationsverket, Migrationsverket, universitet och högskolor tillsammans med länets kommuner bildar ett verkställande organ, liknande Finsam, som kan fatta beslut, finansiera och driva optimerade insatser för att skapa en snabb integration för länets utländska akademiker. Förslaget innefattar ett roterande ordförandeskap. Till detta organ knyts även ett antal andra aktörer som har intresse för uppdrag inom området. Exempel på sådana aktörer är Länsstyrelsen, utbildningsväsendet inom kommunerna och arbetsmarkandens parter. Dessa bör utgöra någon form av rådgivande nämnd som skapar en bred uppslutning och bidrar till verksamhetens etablering. Det är av flera skäl viktigt att hela länet samarbetar. Målgruppen för den tänkta verksamheten finns över hela länet. Det är dessutom viktigt att alla känner delaktighet och att verksamheten tillför ett mervärde för samtliga berörda. 2

Förslag till finansiering Kortsiktigt hösten 2005 Uti behöver cirka 600 000 kronor för utbildningsinsatser samt 420 000 kronor för aktivitetsstöd. Legitimation.nu behöver cirka 500 000 kronor för att kunna stärka sin verksamhet och för att kunna vidta nödvändiga förberedelser inför instiftandet av ett helt nytt regelverk. Behov av yrkesinriktad språkutbildning föreligger och om resurser tilldelas kan även detta genomföras. Invandrarakademiens behov uppgår till 539 000 kronor. Pengarna behövs för att man ska kunna bedriva verksamheten med samma höga målsättning som tidigare. Långsiktig regional nivå för 2006 2011 Långsiktig nationell nivå för 2006 2011 Samhällsvinster Tidsperspektivet bör omfatta cirka fem år för att en stabil verksamhet ska kunna säkerställas och för att man lättare ska kunna knyta till sig de resurser som behövs utan att behöva omförhandla olika insatser varje år. Detta erbjuder också möjligheter att utvärdera satsningen över en längre tid oberoende av konjunktursvängningar mm. Gruppens beräkningar som innebär att det behövs minst 200 utbildningsplatser per år, innebär en kostnad för första året på cirka 35 miljoner kronor. Detta avser såväl utbildningsdel som försörjningsstöd. Beräkningarna bygger på att en utbildningsplats kostar cirka 125 000 kronor per person och år (summa 25 miljoner kronor). Till detta kommer kostnaden för aktivitetsstöd, introduktionsstöd etc på cirka 10 miljoner kronor per år. Detta innebär att från och med år två är kostnaden för två årskullar à 200 personer cirka 75 miljoner kronor, pengar som krävs för att vi ska kunna ge dessa personer en bra start i Sverige. Valideringscentrums finansiering är under utredning. För 2006 finns ingen klar lösning vilket medför en stor osäkerhet om verksamhetens omfattning nästa år. Fördelningen av kostnaderna blir en diskussion mellan de olika huvudaktörerna. Som situationen är idag betalar ju respektive organisation förr eller senare ut skattemedel i form av försörjnings- och utbildningsmedel. Utifrån ett vidgat uppdrag kan kostnaden för länet bli lägre om statsmakterna skjuter till specifika medel. Det vidgade uppdraget skulle kunna vara att utveckla befintliga verksamheter, men också att se över de yrkesområden som ovan nämna verksamheter inte täcker upp idag, samt sprida dessa erfarenheter i hela landet. Ett nationellt uppdrag skulle ytterligare förstärka vikten av att alla aktörer samverkar i uppdraget. Vi har räknat fram att samhällsvinsten blir cirka 665 000 kronor per person som genomgår programmet (se bilaga). Kostnaden som vi beskrivit ovan är alltså ingen merkostnad utan en omfördelning och effektivare användning av de medel som redan används. 3

Avslutning Regeringens sex mål projekten löser de fem första: En sammanhållen organisation enligt vad som föreslagits, kommer att kunna generera vinster för samhället redan inom tre år efter start. Men det förutsätter att alla ser vikten av att samverka över lång tid i stället för att lockas av kortsiktiga lösningar där andra aktörer utför och bekostar insatserna. Förslaget ställer med andra ord höga krav på respektive organisation att se framåt. Förslaget innebär också att vi uppfyller fem av de sex mål som Regeringen i budgetpropositionen för 2005 satt upp angående integration. Regeringens sex mål: Sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den som gäller för hela befolkningen. Andelen utrikes födda med högskoleutbildning som har ett arbete i nivå med den egna kompetensen skall öka. Nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd måste komma ut snabbare på arbetsmarknaden. Språkundervisningen skall i större utsträckning individualiseras och ske parallellt med övrig introduktion samt kombineras med arbete eller praktik. Formerna för validering och bedömning av yrkeskompetens skall utvecklas. Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i statsförvaltningen skall öka. 4

Projektansvariga: För Uti Utländska tekniker och ingenjörer Marja-Leena Bjerkman projektledare För InvandrarAkademien vid Högskolan i Borås Ulf Hanning projektledare För Legitimation.nu Ulla Ekström projektledare För Valideringscentrum Rolf Nord projektledare För Länsarbetsnämnden Jack Jarshild samordnare 5

Bilaga 1 Samhällsvinster pågående verksamheter sammanfattning Sammanfattning Projekt Vinst/person Nuvarande volym Uti Legitimation.nu Invandrarakademien Valideringscentrum 665 000 kr 40 elever = 26,6 milj. 665 000 kr 50 elever = 33,25 milj. 665 000 kr 35 elever = 23,3 milj. 17 000 kr (avser 8 v. validering) 1 200 deltagare = 20,4 milj. varav inv. 10,2 milj. Kommentar, samhällsvinster I olika rapporter ¹, beskrivs sysselsättningsnivån bland utrikes födda akademiker som betydligt lägre än bland motsvarande svenska grupper. För att belysa detta faktum kan vi notera att: Bland de infödda akademikerna har drygt 90 kvalificerat arbete medan motsvarade siffra för utrikes födda är cirka 60 %. I en utredning från 2001 som AMS gjorde bedömdes att cirka 30 000 utrikes födda akademiker var arbetslösa eller var sysselsatta i mindre kvalificerade jobb. I Högskoleverkets rapport från 2003, Komma till sin rätt, ger man ett antal lyckade exempel som alla innebär en tid mellan 6 11 år för att komma i jobb. Snittet ligger på 7 år. Tiden till arbete från ankomst till Sverige ger en bild av att knappt 40 % är i arbete inom 4 år. Det finns idag cirka 4 000 utländska akademiker anmälda på arbetsförmedlingarna i Västra Götalands län som är arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program. I utredningen Korta eller långa vägen visar våra resultat på att man kan lyckas med att minst 70 % av deltagarna som går in i ett program som beskrivits i förra rapporten kommer ut i arbete eller egenfinansierad fortsatt akademisk utbildning. Detta med en insats som är max två år. Kostnaden för en insats som vi beskrivit är cirka 125 000 kronor per person och år. Till detta kommer försörjningsstöd av någon form, snittkostnad cirka 8 000 kronor per månad, vilket blir knappt 100 000 kronor per person och år. Totalkostnaden per person och år blir 225 000 kronor. Som riktlinje skulle vårt förslag innebära att om man utgår ifrån att det tar ett år innan personen kommer in i programmet och ytterligare två år innan programmet är genomfört så blir det totalt tre år. Skillnaden mellan de i rapporten som lyckats bäst blir alltså fyra års besparing. ¹ Rapporter: Rätt man på fel plats, Ams 2001. Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, Ams 2002. Rapport integration 2003, Integrationsverket 2003. Statistikrapport 2004, Integrationsverket. Komma till sin rätt, Högskoleverket 2004. Arbetskraftsbehovet i Sverige en utblick mot 2030. Introduktion för nyanlända invandrare, Integrationsverket 2005. Tillsammans integration i det svenska samhället, SCB 2005. Statistisk årsbok 2005, SCB 2005. Öppna dörrar, sänkta trösklar, Näringsdepartementet 2004. Bilaga 1; Beräkning samhällsvinster 6

I detta exempel utgår vi från att en person får arbete efter genomförd insats. Varje person beräknas tillföra samhället cirka 200 000 kronor per år i direkta eller indirekta skatter. Totalt på en fyraårsperiod cirka 800 000 kronor. Till detta kommer 100 000 kronor per år i ej utbetalt försörjningsstöd = 400 000 kronor. Totalt 1,2 miljoner kronor på en fyraårsperiod. Avräknar vi utbildningskostnaden på 250 000 kronor blir vinsten 950 000 kronor. En 70 % effekt på insatsen ger en samhällsvinst med 665 000 kronor i snitt för varje person. Om vi skulle räkna in de ökande kostnader som en långvarig arbetslöshet kan leda till blir samhälls och individvinsten ännu större. Valideringscentrum Kostnad Vinst Valideringscentrum jobbar i första hand med personer som har yrkesutbildning eller erfarenhet på gymnasienivå, men har en viss verksamhet riktad mot akademiska yrken. Cirka 50 % av uppdragen rör personer med utländsk bakgrund. Kostnaden för en valideringsinsats, d.v.s. antalet valideringar med årsbudgeten, hamnar på en snittkostnad av cirka 21 000 kronor. Aktivitetsstödet under valideringstiden uppgår till cirka 16 000 kronor. Totalt 37 000 kronor. Av dem som validerats går cirka 50 % vidare till utbildning. Vi har här använt det vanligaste utbildningsinslaget, nämligen omvårdnadsprogrammet. En validering inom omvårdnadsprogrammet förkortar utbildningstiden med hälften, från 50 till 25 veckor. Detta innebär en halvering av utbildningskostnaden, d.v.s. 62 500 kronor per person. Besparingen för aktivitets- /försörjningsstöd för 25 veckor blir 40 000 kronor. Totalt 102 500 kronor. Från detta skall kostnaden för valideringen dras, d.v.s. 37 000 kronor. Besparing: 65 000 kronor per validering. Eftersom vi inte kan räkna hem vinsterna direkt för dem som inte går in i utbildning hamnar nettovinsten på cirka 17 000 kronor per person. Totalt med 1 200 valideringar blir vinsten 20,4 miljoner kronor. Bilaga 1; Beräkning samhällsvinster 7

Bilaga 2 Kostnader och finansiering Kostnader, totalt samt snittkostnad deltagare/insats/år Projekt Totalkostnad Antal deltagare Snittkostnad UTI 6,5 milj. 45 144 000 kr Aktivitetsstöd, etc. 3,5 milj. 45 77 000 kr Legitimation.nu 8,3 milj. 50 166 000 kr Aktivitetsstöd etc. 6,5 milj. 50 130 000 kr Invandrarakademien 3,07 milj. 35 87 700 kr Aktivitetsstöd etc. 3,53 milj. 35 100 000 kr Valideringscentrum 24,0 milj. 1 200 20 800 kr (avser 8 v. valideringstid) Aktivitetsstöd 19,2 milj. 1 200 16 000 kr (avser 8 v. valideringstid) Kommentarer Pågående verksamheters aktörer samt finansiering Det är svårt att räkna fram en exakt summa för varje projekt och deltagare. Detta då vissa av deltagarna inte är klara och man inte kan se utfallet av insatsen. Vi har dock kommit fram till att en utbildningskostnad på cirka 125 000 kronor per person och år är så rätt vi kan komma. Detta bygger på en ordinarie verksamhet över flera verksamhetsår. Till detta kommer då försörjningsstöd i någon form för den person som deltar. Här varierar kostnaden beroende på om personen har introduktionsersättning, försörjningsstöd, aktivitetsstöd, medlem i A kassa eller inte. En snittkostnad på 8 000 kronor per person och månad är det vi utgår ifrån. Totalt 96 000 kronor per år. Uti Utländska tekniker och ingenjörer Aktör Anslag Medel/år Länsarbetsnämnden Utbildningskostnad 2,5 milj. Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd 2,0 milj. ESF Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Utbildnings-/ utvecklingskostnad Utbildningskostnad 2,5 milj. 1,5 milj. Kommun/socialförvaltning Socialbidrag/introd. ersättning 1,5 milj. Svenskt näringsliv Ingen aktiv finansiering Totalt c:a 10 milj. Legitimation.nu Aktör Anslag Medel/år Länsarbetsnämnden Utbildningskostnad 4,4 milj. Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd 6,0 milj. Migrationsverket Utbildningskostnad/ dagersättning 0,5 milj. Västra Götalandsregionen Utbildningskostnad/projektorg. 2,0 milj. Europeiska flyktingfonden Totalt Projektstöd/ utbildningskostnad 1,9 milj. c:a 14,8 milj. Bilaga 2; Kostnader och finansiering 8

Invandrarakademien Aktör Anslag Medel/år Sjuhärads kommunalförbund Ingen aktiv finansiering Länsarbetsnämnden Utbildningskostnad (ej 2005) arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd 2,88 milj. Vuxenutbildningen i Borås Ingen aktiv finansiering Industri och handelsklubben i Borås Ingen aktiv finansiering Utbildningskostnad 1,6 milj. Högskolan i Borås Utbildningskostnad 0,74 milj. Flyktingmottagningen Introd.stöd, socialbidrag 0,65 milj. ESF Utbildningskostnad 0,53 milj. Nätuniversitetet Utvecklingsmedel 0,2 milj. Totalt c:a 6,6 milj. Valideringscentrum Aktör Anslag Medel/år Länsarbetsnämnden metodstöd 0,5 milj. Valideringsdelegationen metodstöd 0,6 milj. Lan/af beställningsuppdrag 13 milj. Tilläggsprop. 2003 restmedel Vuxenutbildningsförvaltningen beställningsuppdrag 7,4 milj. Arbetsgivare beställningsuppdrag 1,6 milj. Övrigt beställningsuppdrag 0,85 milj. Totalt c:a 24 milj. Göteborg 2005; Layout: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se 9