Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå
Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet Okänd areal oregistrerade värdekärnor och nyckelbiotoper
Presentera ett underlag för en diskussion kring identifiering av naturvärden Vilka naturvärden? Vilka biotoper? Hur fångar vi upp dessa? Koppling till redan kända områden?
Död ved Traditionellt fokus: nedbrytningsstadier & mängd Aktuellt fokus: Biotop Bildnings sätt Kvalitet
Bildningssätt Storm Brand Konkurrens Död ved Vindfällen Förkolnad ved I tätvuxna bestånd stava Koslowski et al. 1991, Wikars Entomologisk Tidskrift 1992, Snell 2013, Stokland & Larsson For. Ecol. Manag. 2011
Bildningssätt Storm Brand Konkurrens Ålderdom Död ved Vindfällen Förkolnad ved I tätvuxna bestånd stava Gammal hård ved kelo Niemelä et al Polish Bot. J. 2002, Josefsson et al. Biol. Conserv. 2010
Olli Manninen
Bildningssätt Storm Brand Konkurrens Ålderdom Död ved Vindfällen Förkolnad ved I tätvuxna bestånd stava Gammal hård ved kelo Primär-rötare Ved med artförekomst harticka, violmussling tallticka, klibbticka (granticka)
Död ved Värt att notera: Vindfälld, brandskadad, solexponerad död ved, primärrötare Aktuellt fokus: Lågasuccessioner kontinuerlig tillförsel av död ved
Antal lågor ha-1 16 14 12 10 8 6 4 2 0 5-19 20-29 30-39 40-49 50- Diameterklass (cm) I II III IV Josefsson et al. Biol. Conserv. 2010
Död ved Värt att notera: Vindfälld, brandskadad, solexponerad död ved, primärrötare Aktuellt fokus: Olika lågasuccessioner kontinuerlig tillförsel Lövved asp, sälg Grov död ved (30-60 cm och grövre )
Antal arter 10 8 6 4 10 20cm 20 30cm >30cm 2 0 1-2 3 4-5 Nedbrytningsklass Stokland & Larsson - For. Eco. & Manag. 2011
Död ved Bristvaror exempel Tunn, senvuxen ved (naturlig självgallring kontinuerlig nybildning i t.ex. stava-bestånd) Hård, gammal, senvuxen tallved (kelo-träd) Lövved (grov asp & sälg) Grov ved (grova, gamla träd) Bränd, solexponerad ved
Gamla och grova träd Traditionellt fokus: hög ålder (150-300 år), grov diameter (30-40 cm) Aktuellt fokus: >60 >450 50 40 350 250-30 150
Antal ha-1 35 30 25 20 15 10 5 0 1880-tal 1927 30 35 40 >45 Diameterklass (cm) Linder & Östlund Biol. & Conserv. 1998, Rixtaxdata ej publ.
Andersson & Östlund Biol. & Conserv. 2004
Gamla och grova träd Bristvara exempel Riktigt gamla träd Riktigt grova träd Tallar med platt krona Fullväxt asp, sälg och rönn Hamlade träd
Biotoper Traditionellt fokus: granskog med fullt utvecklad intern dynamik, flerskitad tallskog, lövbrännor, orördhet Aktuellt fokus: Stava-bestånd Sandbarrskog Kalkbarrskog Lövrik barrskog/granbrännor Betespräglad skog
Antal träd ha-1 7 6 5 Brand >350 Brand 150-350 Fäbod 4 3 2 1 0 Asp Rönn Sälg Josefsson et al. Ej publ.
Arter? Traditionellt fokus: signalarter, rödlistade arter Bör nedprioriteras = kvitto
Totalt antal arter/individer 150 125 100 75 50 25 Red-listed species Rödlistade arter Red-listed Rödlistade specimens individer 0 Påverkan Josefsson et al. Biol. Conserv. 2010
Arter? Traditionellt fokus: signalarter, rödlistade arter Bör nedprioriteras = kvitto Aktuellt fokus exempel: Arter på ovanliga strukturer, t.ex. kelo-träd, grov asp Marksvamp i sandtallskog Markvegetation i kalkbarrskog, betespräglad skog Arter i åtgärdsprogram Hotade arter
Hur fångar vi upp dylika strukturer/biotoper? Vilken inventeringsmetodik?
Naturvärde NBI Skogsbiolog Sveaskogs NVB LST NVB Vindfälld ved V V? V Brandpåverkad ved V??? Solexponerad ved V V?? Lövved V? V V Grov ved V V V V Lågakontinuitet V? V V Keloträd/ved V?? V Mkt grova träd V V V V Mkt gamla träd V V V V Tall med platt krona V V V V Grova lövträd V V V V Hamlade träd V V?? Stavabestånd??? V Granbränna/lövrikt V? V V Sandtallskog V? V V Kalkbarrskog V V V? Betespräglad skog V V??
Hur fångar vi upp dylika strukturer/biotoper? Vilken inventeringsmetodik? Linjeinventering framför provytor Tidsåtgång Hitta ovanliga objekt/arter Kvalitativ bedömning Inventerarens kunskap
Matrisen landskapet Funktionalitet och konnektivitet Fjällen skogen myren Korridorer Sammanhängande trakter
REFERENCES Andersson, R. and Östlund, L. 2004: Spatial patterns, density changes and implications on biodiversity for old trees in the boreal landscape of northern Sweden. Biological Conservation 118, 443-453. Bader, P., Jansson, S. and Jonsson, B. G. 1995: Wood-inhabiting fungi and substratum decline in selectively logged boreal spruce forests. Biological Conservation 72, 355-362. Ehnström, B. and Axelsson, R. 2002: Insektsgnag i bark och ved. Uppsala: Artdatabanken. Heilmann-Clausen, J. and Christensen, M. 2004: Does size matter?: On the importance of various dead wood fractions for fungal diversity in Danish beech forests. Forest Ecology and Management 201, 105-117. Josefsson, T., Olsson, J. and Östlund, L. 2010: Linking forest history and conservation efforts: long-term impact of low-intensity timber harvest on forest structure and wood-inhabiting fungi in northern Sweden. Biological Conservation 143, 1803-1811. Kozlowski, T. T., Kramer, P. J. and Pallardy, S. G. 1991: The physiological ecology of woody plants. San Diego: Academic Press. Kruys, N. and Jonsson, B. G. 1999: Fine woody debris is important for species richness on logs in managed boreal spruce forests of northern Sweden. Canadian Journal of Forest Research 29, 1295-1299. Linder, P. and Östlund, L. 1998: Structural changes in three mid-boreal Swedish forest landscapes, 1885-1996. Biological Conservation 85, 9-19. Niemelä, T., Wallenius, T. and Kotiranta, H. 2002: The kelo tree, a vanishing substrate of specified wood-inhabiting fungi. Polish Botanical Journal 47, 91-101. Renvall, P. 1995: Community structure and dynamics of wood-rotting Basidiomycetes on decomposing conifer trunks in northern Finland. Karstenia 35, 1-51. Snell, F. 2013. Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län: rödlistan som verktyg i praktisk naturvård. Master thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. Stokland, J. N. and Larsson, K.-H. 2011: Legacies from natural forest dynamics: Different effects of forest management on wood-inhabiting fungi in pine and spruce forests. Forest Ecology and Management 261, 1707-1721. Wikars, L.-O. 1992: Skogsbränder och insekter (Forest fires and insects). Entomologisk Tidskrift 113, 1-11. Wikars, L.-O. 2004: Habitat requirements of the pine wood-living beetle Tragosoma depsarium (Coleoptera: Cerambyciade) at log, stand, and landscape scale. Ecological Bulletins 51, 287-294.