Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck vid en produktion på 80 000 enheter och utnyttjandegraden är 79%. 1. Genom en divisionskalkyl 10500000 Divisionsk alkyl = = 131,25kr / st 80000 2. Genom en normalkalkyl. 4500000 Normalkalk yl = + 75 = 119,44kr / st 101266 3. Genom en minimikalkyl. Minimikalk yl = rk / st = 75kr / st d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * 80 000 4 500 000 = 17 420 000 kr 2 Normalkalkyl Ett företag tillhandahåller en tjänst för ett speciellt urval av kunder. Det finns 1 200 st kunder som har intresse av tjänsten. Varje kund innebär en rörlig kostnad på 300 kr för olika administrativa åtgärder som porto, fakturering, telefonservice och uppföljning. De fasta kostnaderna uppgår till 1 750 000 kr. Utnyttjandegraden är 125% vid denna beläggning. Beräkna kostnaden per styck för kunderna enligt: a) Divisionskalkyl 1750000 Divisionskalkyl = + 300 = 1758, 33kr 1200 b) Normalkalkyl 1750000 Normalkalkyl = + 300 = 2122, 92kr (1200/1,25) c) Minimikalkyl Minimikalkyl = 300 kr 1

d) Beräkna vilken övertäckning av de FK som uppstår om företaget använder sig av normalkalkylen. 2122,92-1758,33 = 364,58 kr 1200 * 364,58 = 437 504 kr 1750000 1750000 Alternativt: = 364, 58 1200/1,25 1200 Normal volym = Verklig volym Utnyttjandegrad = 1 200 st 125% = 960 st FK/st = FK Normal volym = 1 750 000 kr 960 st = 1 823 kr Absorbering vid verklig volym = FK/st vid normal volym * Verklig volym Absorbering vid verklig volym = 1823 kr * 1 200 st = 2 187 600 kr Överabsorbering = Absorbering FK = 2 187 600 kr - 1 750 000 kr = 437 600 kr 3 Förändring Fasta kostnader I ett företag är den totala kostnaden 270 000 kr per år vid 4 000 st enheter. Vid volymen 7 000 enheter är den totala kostnaden 430 000 kr. a) Beräkna kostnaden per styck vid volymen 5 900 st/år b) Genom en maskininvestering kan företaget sänka sina rörliga kostnader, men däremot kommer de fast att öka med 60 000 kr per år. Hur många procent måste de rörliga kostnaderna minska för att investeringen skall ge samma resultat som tidigare vid en produktion på 6 500 enheter. a) När volymen ökar från 4 000 till 7 000 enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan: 430 000-270 000 = 160 000 kr Rörlig kostnad (RK) blir då : 160 000/ 3000 = 53,33 kr per st. Fasta kostnader (FK) blir alltså: 270 000-53,33 * 4000 = 56 680 kr Kostnad per st. vid 5 900 enheter: 56 680 + 53,33 = 62,94 kr/st 5.900 b) Fasta kostnader ökar med 60 000 kr, vilken procentsats skall då RK minska med: 60 000 = 9,23 kr/st RK-förändring: 9,23 * 100 = 17,3% 6.500 53,33 2

4 Nollpunkt, säkerhetsmarginal. Ett företag tillverkar endast en produkt och i tabellen nedan presenteras information om denna produkt: Försäljningspris per styck Helt fasta kostnader Nuvarande lager Normallager Försäljningsvolym år X1 Försäljningsvolym år X2 40 kr 165 000 kr 10 000 st 10 500 st 16 000 st 17 500 st En konkurrent har satt ett pris på 38,00 40,50 kr/st på sin produkt, allt beroende på vilken orderstorlek som beställs. För det egna företaget är de rörliga kostnaderna per styck 18 kr och de är proportionellt rörliga. Antal anställda var under år X2 21 personer. a) Beräkna nollpunktsvolymen och nollpunktsomsättningen för företaget. TI = FK + RK / st * antal 40x = 165000 + 18x 165000 x = 22 x = 7500st b) Beräkna säkerhetsmarginalen i procent för år X2. 17500 7500 SM = = 0,5714 17500 c) Beräkna vinsten per anställd år X2. Resultat = TI TK Resultat = 40 * 17500 165 000 17 500 * 18 = 220 000 kr Vinsten per anställd= 220 000 / 21 = 10 476 kr d) Företagsledningen överväger att inleda ett priskrig om några stora order som är aktuella just nu. Man beräknar att priset behöver sänkas till 37 kr/st för att man skall få någon av dessa order. Farhågorna man har är att priset kommer att slå igenom för alla framtida leveranser. Hur stor försäljningsökning fordras för att prisminsänkningen inte skall resultera i sänkt vinst år X2? Antag att företaget måste sälja x antal: 37x 165000 18x = 220000 x = 385000 19 = 20263st e) Istället för priskonkurrens kan företaget gå in som underleverantör för en tillfällig order på 8 000 st produkter. Priset för denna order är emellertid så lågt som 20 kr/st. Diskutera under vilka förutsättningar detta kan vara ett alternativ som överhuvudtaget är värt att överväga. Erhållet pris RK TB = 20 kr 18 kr 2 kr 3

5 Tillverkningskostnad enligt en divisionskalkyl En produkt förädlas i tre steg i tillverkningsavdelningarna A, B och C. Inom varje avdelning varierar mängden produkter i arbete (PIA) från tillfälle till tillfälle. Nedanstående tabell visar antalet produkter i arbete den 1 april och den 30 april ett visst år samt avdelningens kostnader. Under april levererades material för 2 000 produkter till avdelning A till ett värde av 110 kr/st. A B C PIA den 1 april 150 st 350 st 100 st PIA den 30 april 250 st 150 st 200 st Kostnader för april 106 000 kr 134 000 kr 88 000 kr Beräkna tillverkningskostnaden kr/st enligt en divisionskalkyl för de halvfabrikat som lämnade respektive avdelning. A B C IB 2000 st 1900 st 2100 st PIA 1/4 150 st 350 st 100 st PIA 30/4 250 st 150 st 200 st UB 1900 st 2100 st 2000 st Under månaden levereras material till 2 000 enheter, dessa levereras till avdelning A för att sedan gå vidare i processen. Den utgående balansen (UB) blir ingående balans (IB) i nästa avdelning. Processkostnader: A: 106 000 / 1 900 = 55,79 kr/st B: 134 000 / 2 100 = 63,81 kr/st C: 88 000 / 2 000 = 44,00 kr/st Internpriser enligt en divisionskalkyl: A: 110,00 + 55,79 = 165,79 kr/st B: 165,79 + 63,81 = 229,60 kr/st C: 229,60 + 44,00 = 273,60 kr/st A B C Processkostnader 55,79 63,81 44,00 IB-kostnader 110,00 165,79 229,60 UB 165,79 229,60 273,60 4

6 Normal, genomsnittskalkyl Ventil AB tillverkar en produkt under 2003 i 8 000 enheter. Nästa år beräknar företaget att tillverka och sälja 10 000 enheter. Den normala volymen anses uppgå till 2003 års produktion. Ekonomiavdelningen har för år 2004 budgeterat följande kostnader (som i förhållande till 2003 enbart skiljer sig p g a förändringen i tillverkningsvolym) i kkr. Kostandsslag TVK-avd TVK-avd Adm Adm Totalt Totalt 100% 125% 100% 125% 100% 125% Material 7200 9000 480 600 7680 9600 Löner 10000 12500 0 0 10000 12500 Övriga RK 2400 3000 320 400 2720 3400 Summa RK 19600 24500 800 1000 20400 25500 Avskrivningar 1500 1500 200 200 1700 1700 Hyra 200 200 50 50 250 250 Övriga FK 100 100 100 100 200 200 Summa FK 1800 1800 350 350 2150 2150 a) Beräkna den förkalkylerade produktkostnaden för 2004 enligt genomsnittskalkyl. Totala kostnaden 25500 + 2150 Genomsnittskalkyl2001 = = = 2765kr / st Beräknad volym 10000 b) Beräkna produktkostnaden för såväl 2003 som 2004 enligt normalkalkyl. Normalkalkyl Normalkalkyl 2003 2004 = = FK Normal volym FK Normal volym + + RK verklig volym RK verklig volym = = 2150 8000 2150 8000 + + 20400 8000 25500 10000 = 2819kr / st = 2819kr / st c) Efterkalkylerad självkostnad för 2004 enligt en minimikalkyl: Rörliga kostnader 25500 Minimikalkyl 2004 = = = verklig volym 10000 2550kr / st 5

7 Ekvivalentkalkyl Företaget har tre produkter som genomgår samma tillverkningsprocess och man har funnit att respektive produkts resursförbrukning har ett inbördes förhållande som är 1.5, 2.75 och 4.25. Under en period tillverkade man 60 000 St. P1, 43 500 st. P2 och 29 750 st. P3. Totalt uppgick kostnaden för denna produktion 25 567 000 kr. Beräkna kostnaden per styck för de tre produkterna. Produkt Ekvivalenttal Volym Ekviv.mängd P1 1.50 60 000 90000 P2 2.75 43 500 119625 P3 4.25 29 750 126438 336 063 Kostnaden för P1= 90000 14 336063 2 43 0,2678 * 25567000 = 6847016kr kostnad/st. P1 = 6847016/60000 = 114.12 kr /st. Alternativt 25567000 = 336063 76,078 Pris P1 = 76,078*1,5 = 114,12kr kostnad/st. P2 = 9100830/43500 = 209.21 kr /st. kostnad/st. P3 = 9619150/29750 = 323.33 kr /st. 6

8 Ekvivalentkalkyl Ett företag har följande produktionsmix av sina produkter Villa 15 000 st, Herrgård 8 000 st och Mansion 5 000 st. Alla produkter genomgår samma process men de kostar olika mycket i resursförbrukning. Villa kostar 10 kg och Herrgård kostar 15 kg samt Mansion kostar 25 kg. Produktionskostnaderna för dessa produkter kan inte separeras utan företaget vet att samtliga kostar 5 675 000 kr att producera. Förpackningskostnader tillkommer för respektive produkt med Villa 23.50, Herrgård 33 kr och Mansion med 42 kr. Utöver dessa kostnader beräknas marknadsföringskostnaderna vara för Villa 3 kr per kg och Herrgård 2,50 kr per kg, samt Mansion med 2 kr per kg, Vilken kostnad har respektive produkt? Produkt Ekvivalenttal Volym Ekvivalentmängd Villa 10 15 000 150 000 Herrgård 15 8 000 120 000 Mansion 25 5 000 125 000 395 000 Produktionskostnad per produkt: Produkt Beräkning Villa 150 000/ 395 000 =0,3797 0,3797 * 5 675 000 = 2 155 063 kr Herrgård 120 000/395 000 = 0,3038 0,3038 * 5 675 000 = 1 724 050 kr Mansion 125 000/ 395 000 = 0,3165 0,3165 * 5 675 000 = 1 795 886 kr Produktionskostnad per enhet av produkten plus förpackningskostnader och marknadsföringskostnader kr/st: Produkt Beräkning Kostnad kr/st Villa 2 155 063/15000 + 23,50 + 3,00 * 10 = 197,17 kr Herrgård 1 724 050/8000 + 33,00 + 2,50 * 15 = 286,00 kr Mansion 1 795 886/5000 + 42,00 + 2,00 * 25 = 451,17 kr 5676000 Alternativt: Kostnad / st = = 14,37kr / st 395000 Kostnad Villa = 14,37 *10 + 23,50 + 3,00 *10 = 197,20 kr / st 7

9 Självkostnadskalkyl Ett företag har en tillverkning av en produkt, där följande uppgifter finns: Direkt material 300 kr, direkt lön 500 kr och försäljningspris är 1500 kr. a) Beräkna täckningsbidraget per styck. TB = 1500 500 300 = 700 kr per styck b) Beräkna täckningsgraden. TG = TB/FP => 700/1500 = 0,4667 c) Vilket antal måste företaget producera om företaget har samkostnader på 1 000 000 kr och vill ha en vinst på 100 000 kr. 1 500 * x 800 * x - 1 000 000 = 100 000 kr 700x = 1 100 000 => x = 1 571,43 stycken d) Antag att företaget säljer 5 000 st av produkten. Om samkostnaderna i uppgift c) består av 350 000 kr i fasta MO och resterande del i fasta TO och AFFO-pålägget för företaget är 12%. Vilken självkostnad per styck har i så fall produkten, om påläggen beräknas för att jämt täcka de olika fasta kostnaderna? MO-pålägg = 350 000 / (5000 * 300 ) = 0,2333 TO-pålägg = 650 000 / ( 5000 * 500 ) = 0,26 DM 300 MO (0,2333 * 300=69,99) 70 DL 500 TO (0,26 * 500 = 130) 130 TVK 1000 AFFO (0.12*1000 = 120) 120 SJK 1120 Vinst 380 FP 1500 e) Vilken vinstmarginal har företaget om försäljningspriset är 1 500 kr? Vinstmarginal => FP *(1-marg) = sjk 1120/1500 = 0,7467 => marginalen är (1-0,7467 = 0,2533 eller 25.33% marginal) Eller vinst/fp = 380/1500 = 0,2533 8

10 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar en produkt som kostar 325 kr i direkt lön och har en åtgång på 0,6 kg material. Materialet är en legering som kostar 800 000 kr per ton och levereras i mindre mängder vid behov, men då tillkommer en ytterligare kostnad på 15% per kg och leverans. Företaget köper i genomsnitt 500 kg per månad på grund av det höga priset. Deras materialomkostnader är 750 000 kr per år och tillverkningsomkostnader 8 500 000 kr per år. Administrationen kostar företaget 2 500 000 kr varje år och det inkluderar även försäljningsomkostnader. Företagets lönekostnader för produktionen är 3 250 000 kr per år. a) Beräkna de olika påläggen per styck för denna produkt, anta att företaget endast har denna produkt i sin produktion. Direkt materialkostnad = 500 * (800 000 *1,15)/1000 *12= 5 520 000 kr MO-pålägg = 750 000 / 5 520 000 = 0,1359 eller 13.59% TO-pålägg = 8 500 000 / 3 250 000 = 2,62 eller 262% AFFO = 2 500 000 /(5 520 000+8 500 000+750 000+3 250 000) = 0,1387 eller 13,87% b) Beräkna självkostnaden och försäljningspris per styck om företaget vill ha 25% vinstmarginal. Avrunda till hela kronor i svaret. Beräkning Pris DM (1,15*800000/ 1000)*0,6 =552 552,00 MO 0,1359 * 552 = 73,02 DL 325,00 TO 2,62 * 325 = 851,50 TVK 1 801,52 AFFO 0,1387 * 1 801,52 249,87 SJK 2 051,39 Vinst 2051,39/(1-0,25) 683,80 FP 2 735,19 c) Vilken är nollpunktsvolymen för denna produkt? 2735,19x = 552,00x+750000+3250000+8500000+2500000 x = 6 871 st 9

11 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar två produkter A och B. Dessa produkter är olika i sin struktur och A är arbetsintensiv, medan B är kapitalintensiv. De två produkterna har följande resursförbrukning och värden: Produkt A B Direkt material 150 250 Direkt lön 250 100 Tillverkningstid i maskinen (min) 10 30 Antal 2 500 3 500 Tillverkningsomkostnaderna uppgick under föregående period till 4 250 000 kr, varav maskinkostnaden stod för 80% av kostnaderna. Den totala maskintiden i tillverkningen uppgick till 2 170 timmar. Materialomkostnaderna för produkterna var under perioden 125 000 kr. Här ingår förrådskostnader och lönekostnader för personal i förrådet. Antalet produkter under föregående period var för A 2500 och för B 3 500 st. a) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och DL som påläggsbas. b) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och maskintid som påläggsbas. c) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med differentierade påläggsbaser. d) Av dina uträkningar ovan, ange vilken du tycker är bäst och motivera ditt förslag. a) MO-pålägg: 125 000/(2500*150+3500*250) = 0,1 TO-pålägg: 4 250 000/(2500*250+3500*100) = 4,36 Produkt A B DM 150 250 MO 15 25 DL 250 100 TO 1 090 436 TVK 1 505 811 b) MO-pålägg: 125 000/(2500*150+3500*250) = 0,1 TO-pålägg: 4 250 000/(2 170 * 60) = 32,65 kr/min Produkt A B DM 150 250 MO 15 25 DL 250 100 TO 326,50 979,50 TVK 741,50 1354,50 c) MO-pålägg: 125 000/(2500*150+3500*250) = 0,1 TO-pålägg (DL-bas): 850 000/(2500*250+3500*100) = 0,87 TO-pålägg (maskintid): 3 400 000/(2170 * 60) = 26,11 kr/min 10

Produkt A B DM 150 250 MO 15 25 DL 250 100 TO 26,11 kr/min 261,10 783,30 TO 0,87 217,50 87,00 TVK 893,60 1 245,30 d) Beräkningen i c ger den bästa fördelning. Här har hänsyn tagits till produkternas olika tillverkningstid och kostnaderna är fördelade på maskinkostnader och övrigt, vilket ger en bra kostnadsfördelning. Att schablonmässigt fördela kostnaderna ger en felaktig bild av produktkostnaderna (kausalitetsprincipen). 12 Självkostnadskalkyl I ett företag passerar produkterna två tillverkningsavdelningar. Arbetsomkostnaderna är uppdelade i fast och rörliga kostnader. I tabellen nedan anges de normalpålägg som företaget använder. Typ av Pålägg Påläggsprocent Materialomkostnader 5% Fasta arbetsomkostnader Avd 1 50% Rörliga arbetsomkostnader Avd 1 40% Fasta arbetsomkostnader Avd 2 40% Rörliga arbetsomkostnader Avd 2 60% Administrationsomkostnader 20% Försäljningsomkostnader 15% Provision 3% Reklam specifikt för produkten (påläggsbas TVK) 2% Patentavgifter (påläggsbas samtliga TVK) 3% Vinstmarginal före provision 25% Din uppgift är att beräkna företagets försäljningspris för en produkt med följande direkta kostnader: Lösning: Kostnadstyp Kr/st Direkt material 125 Direkt lön Avd 1 225 Direkt lön AVD 2 155 Direkta försäljningskostnader 30 Beräkna de olika påläggsbeloppen för respektive avdelning och summera dessa (se TVK1). På dessa kostnader läggs sedan patentavgiften som tillhör speciella direkta tillverkningskostnader och därefter erhålls TVK2, som är den egentliga tillverkningskostnaden för produkten. På samma sätt är det med provision, använd försäljningspriset för att bestämma provisionskostnaden den bör inbakas i priset då företaget har ett avkastningskrav på 25%. 11

Självkostnadskalkyl DM 125,00 MO (0,05 * 125 = 6,25) 6,25 DL avd 1 225,00 TO(f) avd 1 (0,50 * 225 = 112,5) 112,50 TO avd 1 (0,40 * 225 = 90) 90,00 DL avd 2 155,00 TO(f) avd 2 (0,40 * 155 = 62) 62,00 TO avd 2 (0,60 * 155 = 93) 93,00 TVK(1) 868,75 SDTK (Patentavgift) (0,03 * 868,75 =26,06) 26,06 TVK(2) 894,81 AO (0,20 * 894,81 = 178,96) 178,96 FO (0,15 * 894,81 = 134,22) 134,22 FO (direkta) 30,00 SDFK (0,02 * 894,81 = 17,90) 17,90 SJK 1255,89 Vinst (1744,29 1255,89-52,33= 436,09 FP (1255,89/0,72 =1744,29) 1744,29 Provision (1744,29 * 1,03 52,33 13 Differentierade påläggsbaser Kr Ett företag tillverkar två produkter W1 och Y5. Dessa produkter har olika kostnadsanknytningar. W1 är en tidkrävande produkt, medan Y5 har höga kostnader i form av direkt material. Din uppgift är att beräkna tillverkningskostnaden för de två produkterna under två olika scenarier. Produkt W1 Y5 DM 95 kr/st 225 kr/st DL 769 kr/st 135 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min Lönekostnaderna för företaget var under perioden 2 500 000 kr och tillverkningsomkostnaderna var under samma period 10 750 000 kr. Av tillverkningskostnaderna låg den största delen av kostnaderna på maskintiden, resterande del är ospecificerad. Maskintiden som finns till förfogande under året inom företaget är 11 107timmar. 1. Beräkna TVK med DL som fördelningsnyckel. TO-Pålägg = TO/DL = 10750000/2500000 = 4,3 eller 430% Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO 4,3*DL 3306,70 kr/st 580,50 kr/st 12

TVK 4170,70 kr/st 940,50 kr/st 2. Beräkna TVK med maskintid som fördelningsnyckel för TO. TO-Pålägg = 10750000/(11107 * 60) = 16,13 kr/st Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO*tid 3 403,43 kr/st 483,90 kr/st TVK 4 267,43 kr/st 843,90 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min 14 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar produkterna A och B. Dessa ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 27,50 12,75 dl kr/st 43,00 57,00 Summa kr/st 70,50 69,75 Man tillverkar för närvarande 8 300 st av A och 12 200 av B per år. De indirekta kostnaderna (FK) är per år: Materialomkostnader 32 500 kr Tillverkningsomkostnader 967 500 kr Administrationsomkostnader 254 500 kr Försäljningsomkostnader 175 000 kr Summa 1 429 500 kr a) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. b) Hur stor blir totalkostnaden för verksamheten om tillverkningen av A minskar till 5 000 st/år och tillverkningen av B ökar till 14 000 st/år. A) Totala dm 27,50 * 8 300 + 12,75 * 12 200 = 383 800 kr Totala dl 43,00 * 8 300 + 57,00 * 12 200 = 1 052 300 kr 1 436 100 kr MO - pålägg = 32500 383800 = 0, 08467 0, 085 8, 5% TO - pålägg = 967500 = 0, 9194 0, 92 92% 1052300 AO - Pålägg = 254500 32500 + 967500 + 383800 + 1052300 = 0,10044 0,10 10% FO - Pålägg = 175000 32500 + 967500 + 383800 + 1052300 = 0, 071836 0, 072 7, 2% 13

Kostnadsslag A B dm 27,50 12,75 MO 8,5% 2,34 1,08 dl 43,00 57,00 TO 92% 39,56 52,44 Tillverkningskostnad 112,40 123,27 AO 10% 11,24 12,33 FO 7,2% 8,09 8,88 Självkostnad 131,73 144,48 b) Samtliga FK kommer inte att förändras på grund av volymskillnaderna, däremot kommer de rörliga kostnaderna att förändras: 5 000 * 70,50 + 14 000 * 69,75 + 32 500 + 967 500 + 254 500 + 175 000 = 2 758 500 kr 15 Självkostnadskalkyl I en verksamhet tillverkas produkterna A och B. De ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 72 64 dl kr/st 144 165 Summa kr/st 216 229 Tillverkningsvolymerna är för närvarande A = 15 500 st och B = 21 300 st per år. De indirekta kostnaderna är per år: Materialomkostnader 174 600 kr Råvaruförrådskostnader 265 300 kr Tillverkningsomkostnader 1 254 600 kr Administrationsomkostnader 1 113 616 kr Försäljningsomkostnader 696 010 kr a) Hur stora blir påläggen som måste göras? b) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. c) Vilket försäljningspris fordras för att man skall erhålla en vinstmarginal på 30%? Totala kostnader: För att kunna beräkna påläggen, måste vi veta den totala materialkostnaden och den totala lönekostnaden, den beräknas på följande sätt: dm = dl = 15 500 * 72 + 21 300 * 64 = 2 479 200 kr 15 500 * 144 + 21 300 * 165 = 5 746 500 kr a) Pålägg: MO = (174 600 + 265 300)/2 479 200 = 0,1774 ca: 17,7% TO = 1 254 600/ 5 746 500 = 0,2183 ca: 21,8% AO = 1 113 616 /(174 600 + 265 300 +1 254 600 + 5 746 500 + 2 479 200) = = 0,112257 eller 11,2% FO = 696 010 /(174 600 + 265 300 + 1 254 600+ 5 746 500 + 2 479 200) = = 0,0701 eller 7% 14

b) Självkostnadskalkyl: A B dm 72 64 MO 17,7% 12,74 11,33 dl 144 165 TO 21,8% 31,44 36,02 TVK 260,18 276,35 AO 11,2% 29,14 30,95 FO 7,00% 18,21 19,34 SJK 307,53 326,64 Vinstmarg. 30% 131,80 139,99 FP 439,33 466,62 16 Självkostnadskalkyl Företaget Extra tillverkar avancerade produkter och använder påläggskalkylering vid prissättningen. Påläggssatserna revideras en gång per år och för närvarande uppgår de till MO 18%, TO 250% och AFFO 85%. Man skall offerera en produkt som kräver direkta kostnader/st enligt följande: dm 20 kr och dl 60 kr och därutöver krävs speciella direkta kostnader för verktyg m m till en kostnad av 9 600 kr. Offerten avser 2 000 st. Vilket lägsta pris kan man sätta på offerten om man kräver 15% i vinstmarginal. dm 20 MO 0,18*20 3,60 dl 60 TO 2,50 * 60 150 Spec. direkta kost. 9 600 = 4,80 2 000 Tillverkningskostnad 238,40 AFFO 0,85 * 238,40 202,64 Självkostnad 441,04 Vinstmarginal 15% 441,04 / 0,85 = 518,87 kr / st Offertpris för 2 000 stycken: 2 000 * 518,87 = 1 037 740 kr avrundat 1 038 000 kr 15

17 Självkostnadskalkyl Under ett år tillverkar ett företag 20 000 enheter av produkt A och 30 000 enheter av produkt B. Företaget har följande totala kostnader i kr: Gemensamma Produkt A Kostnader Produkt B Direkt material (dm) 40 000 80 000 Direkt ackordslön (dl) 60 000 100 000 Materialomkostnader 12 000 Tillverkningsomkostnader 128 000 Affärsomkostnader 168 000 Direkta försäljnings- 25 000 39 000 kostnader Under ett normalår tillverkar företaget 18 000 st av produkt A samt 24 000 st av produkt B. Upprätta en påläggskalkyl för A och B och beräkna självkostnaden i kr/st för de båda produkterna. Påläggsbasen är dm för MO, dl för TO och tillverkningskostnad för AFFO. Antag att alla direkta kostnader är rörliga och att alla omkostnader (gemensamma) är fasta kostnader. Bestäm påläggen med hjälp av normalårskalkylering. 1) Direkta styckekostnader: Produkt A kr/st Produkt B kr/st dm 40 000/20 000 = 2 80 000/30 000 = 2,67 dl 60 000/20 000 = 3 100 000/30 000 = 3,33 dfk 25 000/20 000 = 1,25 9 000/ 30 000 = 1,30 2) Normalpålägg: MO 12 000 / (2*18 000 + 2,67*24 000) = 11,99% TO 128 000/(3*18 000 + 3,33*24 000) = 95,58% AFFO 168 000 / (2*18 000 + 2,67*24 000+ +12 000 + 3*18 000 + 3,33*24 000+ +128 000) = 168 000/ 374 000 = 44,92% 3) Påläggskalkyl (kr/st) Produkt A Produkt B dm 2 2,67 dl 3 3,33 MO 0,1199*2 = 0,24 0,1199 2,67 = 0,32 TO 0,9558*3 = 2,87 0,9558*3,33 = 3,18 TVK 8,11 9,50 AFFO 0,4492*8,11 = 3,64 0,4492*9,50 = 4,27 dfk 1,25 1,30 Självkostnad: 13,00 15,07 16

18 Projektkostnad Ett konsultföretag inom telefoni har fått en förfrågan från ett oljeproducerande land om telekommunikation. Projektet innebär att ca 4 000 arbetstimmar för egna konsulter beräknas gå åt, förutom dessa tillkommer 500 timmar som måste införskaffas från ett annat konsultföretag då kompetensen inte finns inom det egna företaget. Det anlitande företagets kostnadsdebitering är 300 kr per timme, förutom denna debitering tillkommer ersättningar för resor och traktamenten på ca: 32 000 kr. Lönekostnader för den egna personalen är beräknad till 155 kr per timme inklusive lönebikostnader. En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men kräver tillgång till telebolagets utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta 120 000 kr. Förutom detta kalkylerar företaget med 10% administrationsomkostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna på anbudet om man kräver 10% vinstmarginal för detta projekt. DL 4000 * 155 620 000 kr Projektkostnad 0,25 * 620 000 155 000 kr SDPK 500 * 300 + 32 000 + 120 000 302 000 kr Projektkostnad 1 077 000 kr Adm kostnader 0,10 * 1 077 000 107 700 kr Försäljningskost. 0,07 * 1 077 000 75 390 kr Självkostnad 1 260 090 kr Vinst 1 400 100 1 260 090 140 010 kr Försäljningspris 1 260 090 / 0,90 1 400 100 kr 19 Differentierad Produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO 4 200 kkr 168 kkr 910 kkr 2 730 kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. 17

a) Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. Lösning Grått 1,2 500 600 Kallt 2,0 700 1 400 Regnigt 6,0 300 1 800 Summa 3 800 4 200 000 kr / 3 800 kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) b) Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. Lösning TO (dl) = 2 730 000 kr * 40% = 1 092 000 kr DL = 910 000 kr TO-pålägg = 1092000/910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = 2 730 000 kr * 60% = 1 638 000 kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = 1638000/2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) 20 ABC-kalkyl Ett företag har analyserat sina kalkyler och kostnader där framkommer det att det förmodligen föreligger fel i kalkylerna. Vissa produkter bär förmodligen högre kostnader än de förorsakar, medan andra produkter har belagts med för låga kostnader. Din uppgift är att hjälpa företaget att lägga detta tillrätta. Nedan följer en tabell med uppräkning av kostnader och kostnadsdrivare. Aktivitet Aktivitetskostnad Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolym Inköp av material 1 000 000 kr Antal inköp 1 250 st Kundbesök 3 500 000 kr Besökstid 1 850 timmar Försäljning över disk 2 992 500 kr Antal kunder 7 500 kunder Maskinbearbetning 6 450 000 kr Bearbetningstid 2 400 timmar 18

a) Beräkna självkostnaden per styck för produkten AKS 120 när följande gäller, både vid en vanlig självkostnads- och en ABC-kalkyl. Vid en vanlig självkostnadskalkyl används material som påläggsbas för materialomkostnaderna och de totala materialkostnaderna var under föregående år 10 milj kr. och tillverkningsomkostnadspålägget använder DL som påläggsbas och den direkta lönekostnaden var under föregående år 3 225 000 kr. Alla försäljnings- och administrativa kostnader slås ihop till AFFO och dessa ingår i försäljning över disk. Produkt Antal Produkt AKS 120 12 000 stycken Materialkostnad 300 000 kr Lönekostnad 900 000 kr Antal inköp 12 Kundbesök 24 timmar Försäljning över disk 1 250 kunder Maskinbearbetning 850 timmar Aktivitetskostnad: Kostnad / förekomst Aktivitet Inköp 1 000 000 / 1 250 800 kr / inköp Kundbesök 3 500 000 / 1 850 1892 kr / besökstimme Försäljning över disk 2 992 500 / 7 500 399 kr/ kund Maskinbearbetning 6 450 000 / 2 400 2 687,50 kr per maskintimme Lösning ABC-Kalkyl Produkt AKS 120 Kostnad totalt kr Kostnad/st DM 300 000 300 000 / 12 000 25,00 DL 900 000 900 000 / 12 000 75,00 Inköpskostnad 12 * 800 =9 600 9 600 / 12 000 0,80 Kundbesök 24 * 1892 = 45 408 45 408 / 12 000 3,78 Försäljning över disk 1 250 * 399 = 498 750 498 750 / 12 000 41,56 Maskinbearbetning 850 * 2687,50= 2 284 375 2 284 375 / 12 000 190,36 SJK 336,50 Självkostnadskalkyl Kostnad/st DM 25,00 MO 1 000 000/10 000 000 = 0,1 =>0,1*25= 2,50 DL 75,00 TO 6 450 000 / 3 225 000 = 2,0 => 2,0*75= 150,00 TVK 252,50 AFFO 6 492 500 / 20 675 000 = 0,314 => 0,314*252,50 = 79,29 SJK 331,79 Totala TVK = 6 450 000 + 1 000 000 + 10 000 000 + 3 225 000 = 20 675 000 kr 19

b) Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? Produkten AKS 120 bär inte sina kostnader till fullo. Det innebär att de till viss del subventioneras av andra produkter. ABC-kalkylen däremot ger en rättvisare bild av kostnaderna, då det lagts ner arbete på att härleda kostnadsdrivare och aktiviteter. Därför är den kostnad för produkten AKS 120 som beräknats i ABC-kalkylen mer riktig. Ytterligare kommentarer kan vara att kostnaderna för maskinbearbetningen kan analyseras ytterligare och fördelas på än bättre sätt, då de är relativt stora. Likaså bör försäljning över disk undersökas, då kostnaderna för produkten verkar höga. 21 ABC-kalkyl Företaget AB tillverkar ett antal olika produkter till industrin. En undersökning har genomförts av de aktiviteter som förekommer och delat in dem i fyra kategorier. I tabellen nedan visas de olika aktiviteternas respektive kostnader och dess kostnadsdrivare. Aktivitetsgrupp Kostnader Kostnadsbärare Förekomst Logistik 3 200 000 Antal enheter material 375 000 st Arbete 1 250 000 Direkt lön 1 125 000 kr Tillverkningsomkostnader 950 000 Antal styck 150 000 st Tillverkningsorder 375 000 Antal tillverkningsorder 500 st För en specifik produkt (AKP) gäller följande: Antal tillverkningsorder 25 st Logistik 2 850 st Direkt material 75 kr per styck Direkt lön 150 kr per styck Antal stycken 1 500 stycken Med logistik menas anskaffning av material och antal stycken är tillverkningen av produkter. Det innebär att det åtgår mer andelar material per styck till produkterna. De direkta lönekostnaderna i produktionen är beräknade till i genomsnitt 100 kr per produkt och den direkta materialkostnaden per styck är beräknad till 75 kr i genomsnitt. Det innebär att vissa produkter har en högre DL-kostnad och även DM-kostnad än andra. 1. Din uppgift blir att beräkna tillverkningskostnaden per styck genom en självkostnadskalkyl där tillverkningsomkostnaderna fördelas i förhållande till DL och logistikkostnaderna med DM som påläggsbas. MO-pålägg = 3 200 000 / (150 000*75) = 0,2844 TO-Pålägg = 2 575 000 / (150 000*100) = 0,1717 SJK Kostnad /st DM 75 MO 0,2844*75 21,33 DL 150 TO 0,1717*150 25,76 TVK 272,09 20

2. Beräkna dessutom tillverkningskostnaden för produkten APK genom en ABCkalkyl. Aktivitet Kostnad per förekomst Kostnad per styck för APK Logistik 3200000/375000=8,53 kr (2850*8,53)/1500=16,21 kr Arbete 1250000/1125000=1,11kr 1,11*150=166,50 kr Tillverkningsomkostnader 950000/150000=6,33 kr 6,33 kr per st Tillverkningsorder 375000/500=750 kr (750*25)/1500=12,50 22 ABC-Kalkyl ABC-Kalkyl Kostnad per styck DM 75 DL 150 Logistik 16,21 Arbete 166,50 Tillverk.omk. 6,33 Tillverkningsorder 12,50 TVK 426,54 3) Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? ABC-Kalkyl= 426,54 SJK-Kalkyl = 272,09 Differens = 154,45 ABC-Kalkylen bygger på en mer exakt fördelning av kostnaderna, varför den prissättningen kan förmodas bättre motsvara den verkliga kostnaden för produkten. Ett företag har gjort en revidering av sina kostnader och var de hör hemma. Man ha kunnat konstatera att det förekommer 4 olika aktiviteter inom företaget. I tabellen nedan har en uppställning gjorts över de olika aktiviteterna: Aktivitet Kostnad Kostnadsdrivare Frekvens Kostnad kr/st 1 750 000 kr Antal order 5 000 st 150 kr/order 2 3 500 000 kr Maskintimmar 1750 timmar 2000 kr/maskintimme 3 7 550 000 kr Antal enheter 12 500 604 kr/st 4 2 750 000 kr Antal produkter 80 st 34 375 kr/produkt Den direkta lönekostnaden för företaget är 3 500 000 kr per år. De direkta materialkostnaderna för företaget uppgår normalt till ca: 10 700 000 kr per år. Aktivitet 1 är kostnader förknippade med förrådshantering och ordermottagning. Aktivitet 2 är tillverkningsavdelningens omkostnader. Aktivitet 3 är även det en kostnad som tillhör tillverkningsavdelningen. Aktivitet 4 är kostnader som uppstår i samband med försäljning och marknadsföring av produkterna samt installation och serviceavtal. 21

För en speciell produkt ur företagets sortiment gäller följande (artikel TPS 75): Antal enheter Antal order Antal maskintimmar Direkt material Direkt lön 8 500 st 175 st 425 timmar 306 000 kr 637 500 kr a) Beräkna tillverkningskostnaden och självkostnaden per styck enligt en normal påläggskalkyl där pålägget görs enligt de beräkningar som gjorts ovan. För MO pålägget används DM som påläggsbas och för TO-pålägget används som bas den direkta lönen DL. För FO gäller att alla produkter ges en generell kostnad av 7 kr per styck. Beräkning Kr/st DM 36,00 MO 750000/10700000 = 0,07 2,52 DL 75,00 TO 11050000/3500000= 3,157 236,79 TVK 350,31 FO 7,00 FO 2750000/(750000+3500000+7550000+3500000+10700000)=0,1057 37,02 SJK 395,33 b) Beräkna självkostnaden enligt en ABC-kalkyl. ABC-Kalkyl Beräkning Kr/st DM 306 000/8 500 36,00 DL 637 500/8 500 75,00 Akt 1 150*175/8500 3,09 Akt 2 (2000*425)/8 500 100,00 Akt 3 604,00 Akt 4 34375/8500 4,04 SJK 822,13 Vilka slutsatser drar du av dina beräkningar? Produkten har tydligen varit subventionerad tidigare. I och med att företaget lagt ner resurser på att lokalisera kostnaderna och dess kostnadsdrivare, kan ABC-kalkylen med fog antas vara mer rätt än påläggskalkylen. 23 Trång sektion Ett företag har två produkter i sitt sortiment. Omsättningen uppgår till 138 milj kr/år för dessa två produkter tillsammans. Företaget har 86 anställda varav 50% av de anställda är kvinnor. I tabellen nedan finns data som berör de två produkterna: 22

Anmärkning X Y Försäljningspris kr/st 60 80 Särkostnad rörlig kr/st 40 48 Tid i maskin 1 min/st 2 4 Tid i maskin 2 min/st 3 5 Del av fast kostnad kr/st (fördelas med DL som bas) 11 17 a) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 1 är trång sektion? Svar: Välj att tillverka X X Y FP 60 80 Särkostnad 40 48 TB 20 32 TB kr/min Mask.1 20/2 = 10 32/4 = 8 b) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 2 är trång sektion? TB kr/min Mask.2 20/3 = 6,67 32/5 = 6,40 Svar: Välj att tillverka X c) Vilken produktsammansättning är mest lönsam om maskin 1 är en trång sektion och försäljningen av produkt X är begränsad till maximalt 20 000 enheter. Det finns 800 timmar till förfogande i maskin 1. Av ovan gjorda beräkningar visar det sig att X har högst TB i båda maskinerna, så utifrån det resultatet är rådet tillverka X i första hand. Tillverkning av 20 000 enheter X kräver: 20 000 * 2 = 40 000 min Då återstår det: 800 * 60-40 000 = 8 000 min Tillverka i så fall: 8 000 / 4 = 2 000 enheter Y Produktsammansättning: X= 20 000 enheter Y= 2 000 enheter d) Vilket resultat uppnår företaget på dessa produkter om förhållandet i c) gäller? Resultat vid tillverkningen i c: 20 000 * (60-40 - 11) + 2 000 * (80-48 - 17) = 210 000 kr 23

24 Trång sektion Företaget har en tillverkning inom den grafiska industrin och gör utsmyckning till olika offentliga miljöer. Företagets produkter P1, P2 och P3 passerar genom två maskiner Ettan och Tvåan. Reproduktionen kräver olika lång behandlingstid i maskinerna, i tabellen nedan visas de värden som gäller för respektive produkt och maskin. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 Din uppgift blir att beräkna i vilken ordning produkterna skall tillverkas om: a) Ettan är en trång sektion. Vid trånga sektioner är det som avgör vilken produkt som skall tillverkas det högsta TB per den trånga sektionen. I detta fall beräknas TB/min för respektive produkt. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 TB per st. 240 280 300 TB/min av trång sektion 48 kr 70 kr 50 kr Tillverkningsordning om Ettan är en trång sektion: P2 (70 kr/min), P3 (50 kr/min) och P1 (48 kr/min) b) Tvåan är en trång sektion. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 TB per st. 240 280 300 TB/min av trång sektion 120 kr 56 kr 100 kr Tillverkningsordning om Tvåan är en trång sektion: P1 (120 kr/min), P3 (100 kr/min) och P2 (56 kr/min) 24

25 Tillverkningsprioritering Ett företag inom spelmarknaden tillverkar olika sällskapsspel och har i tabellen nedan presenterat de värden som är aktuella för ett visst spel av sin produktion. Försäljningspris kr/st Material kr/st Lön kr/st Spelplan 12,00 kr 3,00 kr 6,00 Spelmarker 14,00 kr 3,50 kr 8,00 kr Tärningar 9,50 kr 2,00 kr 3,50 kr Kartong 12,00 kr 4,00 kr 7,00 kr Hela spel 60,00 kr Företaget kan antingen sälja hela spel till en grossist, eller delar till andra tillverkare till priserna i tabellen. När man säljer hela spel tillkommer en extra kostnad för packning och slutkontroll på 15,50 kr per spel. a) Beräkna TB kr/st för spelet. TB/st = 60-(3,00+3,50+2,00+4,00+6,00+8,00+3,50+7,00)-15,50 = 7,50 kr/spel b) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong FP 12,00 14,00 9,50 12,00 Mtrl.kost 3,00 3,50 2,00 4,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Tillvekningsprioritering: Tärningar, spelplan spelmarker och kartong. c) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om arbetstiden är en trång sektion? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB/lönekrona 3/6=0,5 2,50/8 = 0,3125 4/3,50=1,143 1/7 = 0,1428 Prioriteringsordning: Tärningar, Spelplan, spelmarker och kartong d) Företaget kan sälja antingen hela spel eller komponenter. Vilket alternativ är förmånligast för företaget. TB/spel = 7,50 kr TB/komponent = 3,00 + 2,50 + 4,00 + 1,00 = 10,50 kr Det är förmånligast att sälja komponenter! 25

26 Tillverkningsordning Följande data gäller: A B C FP kr/st 130 kr 100 kr 90 kr Materialkostnad (60 kr/kg) kr/st 20 kr 15 kr 20 kr Lönekostnad (120 kr/tim) kr/st 35 kr 25 kr 20 kr För tillverkningen av dessa produkter krävs det kontinuerlig utbildning för personalen. För produkt A 600 000 kr, B 500 000 kr och för produkt C 750 000 kr under det första året. Företaget beräknar att man kan avsätta 10 000 st A, 12 000 B och 20 000 C under år 1. a) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, respektive 3:dje hand. A B C FP kr /st 130 100 90 Materialkost. Kr/st 20 15 20 Lönekostnad Kr/st 35 25 20 TB kr/st 75 60 50 Utbildningskostnad 600 000 500 000 750 000 Försäljningsantal 10 000 12 000 20 000 Sök maximalt TTB: Produkt Beräkning TTB kr/produkt A (130-20-35)*10 000-600 000 150 000 kr B (100-15-25)*12 000-500 000 220 000 kr C (90-20-20)*20 000 750 000 250 000 kr Prioriteringsordning: C, B och A b) Bortse från utbildningskostnaden och antag att materialtillgången är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? Sök TB/kg: Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 20/60=0,333 (1/3) 75/(1/3)= 225 2 B 15/60=0,25 60/0,25= 240 1 C 20/60=0,333 (1/3) 50/(1/3) = 150 3 Alternativt Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 60/20=3 3*75= 225 2 B 60/15=4 4*60= 240 1 C 60/20=3 3*50= 150 kr 3 26

c) Bortse från utbildningskostnaden och antag att arbetstiden är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 35/120=0,29 75/0,29= 258 3 B 25/120=0,20833 60/0,21=285 2 C 20/120=0,1667 50/(1/6) =300 1 Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 120/35=3,43 3,43*75= 257,25 3 B 120/15=4,8 4,8*60= 288 2 C 120/20=6 6*50 = 300 1 d) Samma förutsättningar som i c) med tillägget att det endast finns 6 000 arbetstimmar till förfogande. Vilken produktblandning bör väljas under dessa förutsättningar? Då C ger oss det högsta värdet per timme är det givet att vi skall tillverka så många C som möjligt, därefter B och till sist A. Tid per produkt: A: 60*0,29 = 17,4 min 60/3,43=17,49 min B: 60*0,21 = 12,6 min 60/4,8=12,5 min C: 60*0,167= 10,0 min 60/6 = 10 min Beräkning Ackumulerad tid Totalt antal min till förfogande 6000*60=360 000 min 360 000 360 000 C 20 000 *10min= 200 000 min 160 000 B 12 000 * 12,5 min= 150 000 min 10 000 A 10 000/17,49 min 571 styck 0 Produktmix: C: 20 000 styck B: 12 000 styck A: 571 styck e) Produkt B har dålig kvalitet vid efterkontrollen och det fordras en viss omarbetning som kostar 65 kr/st. Vilka konsekvenser får det för företagets produktion av produkten B? TB per produkt B: 100 (15-25) 65 = -5 kr Produkten får ett negativt TB vilket innebär att produkten utgår ur sortimentet. 27

27 Produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO 4 200 kkr 168 kkr 910 kkr 2 730 kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. i) Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. (2p) Lösning Grått 1,2 500 600 Kallt 2,0 700 1 400 Regnigt 6,0 300 1 800 Summa 3 800 4 200 000 kr / 3 800 kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) j) Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. Lösning TO (dl) = 2 730 000 kr * 40% = 1 092 000 kr DL = 910 000 kr TO-pålägg = 1092000/910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = 2 730 000 kr * 60% = 1 638 000 kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = 1638000/2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) k) Beräkna MO-pålägg för produkten Grått i kronor per styck enligt påläggsmetoden. 28

Lösning MO=168 000 DM = 4 200 000 kr MOpålägg = 168 000 / 4 200 000 = 4 % 4% * 1326 = 53 l) Beräkna AO-pålägg i kronor per styck för produkten Grått enligt påläggsmetoden. Lösning TVK = 4 200 + 168+ 910 + 2 730 = 8 008 kkr AO=961 kkr AO-pålägg = 961/8008=12% 12%*(1326+53+150+180+197)=1906*12%=228,72 =229 m) Företaget funderar på att införa ABC-kalkylering och har gjort en variant av fördelningsnyckel som liknar ABC-kalkylens sätt att fördela omkostnaderna. Beräkna FO för Grått. Gör en fördelning av FO och använd dig av antal fakturor som fördelningsnyckel. Totalt sänds det ut 1200 fakturor för företagets alla produkter under denna period. Fakturering av Grått sker med 250 fakturor under samma period. Lösning Total kostnad för FO = 545 000 kkr Antal fakturor = 1200 Pris per faktura 454,16 Antal för Grått=250 st Totalkostnad = 113541,66 Antal produkter = 500 Kostnad per st=113541,66/500= 227,08 kr/st. n) Enligt upprättad produktkalkyl för Kallt så erhålls en självkostnad på 3200 kronor per styck. Företaget har ett pris satt på 3520 kronor per styck för produkten. Vad är produkten Kallt:s vinstmarginal. Lösning (3520-3200) /3520 = 9,09% 29

28 Stegkalkyl Snusfabriken AB har 6 produktionslinjer där snuset paketeras. De betjänas av blandarna där smakämnen, oljor mm. tillsätts. Blandarna betjänas av malning och förblandning där tobaksblad och stjälk mals och blandas. Paketeringslinjerna producerar dosor med snus som paketeras i stavar och kartonger. Slutligen lagras de i två olika kylrum, ett nytt och ett gammalt. Produktionsschemat ser ut så här. Sort DM/DL per dosa Rörlig maskinkostnad/dosa Pris per dosa Tillverkning och försäljning Linje 1 Grov lös 5 1 15 2 000 000 Linje 2 Grov Portion 3 2 20 1 500 000 Linje 3 Röda Lacket Lös 6 1 15 1 000 000 Linje 4 Ettan Lös 4 1 15 1 000 000 Linje 5 Ettan Portion 2 2 20 750 000 Linje 6 Catch Portion 1 2 18 1 200 000 Lagringsställe 1 kostar 5 000 000 kr Lagringsställe 2 kostar 3 000 000 kr Blandare Grov och Röda lacket kostar 3 000 000 kr per år och blandare. Blandare Ettan och Catch kostar 4 000 000 kr per år och blandare. Malning och förblandning kostar 10 000 000 kr Gör en fullständig stegkalkyl i så många steg som du kan se är möjligt. Lösning Linje 1 2 3 4 5 6 Sort Grov L Grov P Röda L Ettan L Ettan P Catch Pris 15 20 15 15 20 18 RK 6 5 7 5 4 3 TB/st 9 15 8 10 16 15 Volym 000 st 2000 1500 1000 1000 750 1200 TB1 (tkr) 18 000 22500 8000 10000 12000 18 000 Kostn blandare (tkr) -3000-3000 -4000-4000 TB2 (tkr) 37500 5000 18 000 14 000 Lagrings-kostnad 5000-3000 TB 3 (tkr) 42500 29000 Malning och förbland -10000 TB4 (tkr) 61500 30

29 nuvärde, internränta, utbyteskalkyl Gruvbolaget Gold Goblin PLC avser att investera i en ny schaktmaskin. Investeringens förutsättningar är följande: Grundinvestering: 6 mkr Ekonomisk livslängd 8 år Årligt inbetalningsöverskott 1,5 mkr Kalkylränta 12% Restvärde 1 mkr a) Beräkna nuvärdet av investeringen -6 + 1,5 x 4,968 + 1 x 0,4039 = 1,86 mkr b) Beräkna investeringens internränta Testa 15% -6 + 1,5 x 4,487 + 1 x 0,3269 = 1,06 mkr Testa 20% -6 + 1,5 x 3,837 + 1 x 0,2326 = -0,01 mkr,dvs. internränta 20% c) Antag att det finns en befintlig schaktmaskin som skall utrangeras (säljas för 0,5 mkr). Denna skulle kunna repareras för 0,5 mkr och fungera i ytterligare 2 år och bedöms då vara värdelös. Den befintliga maskinen ger samma inbetalningar som den nya men har driftskostnader som är 0,3 mkr högre. Är det bättre att behålla den befintliga i två år till eller byta nu? Annuitet ny 1,5 + (1 x 0,4039 x 0,2013) 6 x 0,2013 = 0,37 mkr Annuitet gammal 1,2 (0,5+0,5) x 0,5917 = 0,61 mkr Den gamla ger ett högre årligt överskott behåll denna i två år till 30 pay-off, nuvärde, ändrade förutsättningar Färjerederiet Lettlink planerar att börja trafikera linjen Riga Stockholm. Rederiet har beställt en ny färja av varvet Speedboat AB och skall i början av år 2003 betala 5 mkr i förskott. Övrig information om investeringen: Ytterligare delbetalning av färjan 60 mkr betalas i början av år 2004. Slutbetalning av färjan 5 mkr betalas i början av år 2005. Förväntade biljettinbetalningar per år 25 mkr. Förväntad bruttovinst av ombordförsäljning 10 mkr per år. Förväntade utbetalningar för drift och löner mm 22 mkr per år Ekonomisk livslängd 15 år Beräknat restvärde 20 mkr Färjan beräknas att tas i bruk vid början av år 2004. Lettlink använder sig av kalkylräntan 12% A. Beräkna investeringens återbetalningstid (pay-off). 70 / 13 = 5,4 år B. Beräkna investeringens nuvärde. Här får man tänka sig för ordentligt när det gäller åren. Om vår utgångspunkt i 31

investeringskalkylen är 2003 (år 0) innebär detta att vi diskonterar alla belopp till början av år 2003. Det är två års skillnad mellan den första utbetalningen av grundinvesteringen (början av 2003) och det första inbetalningsöverskottet (slutet av 2004) Detta innebär att livslängden är slut vid slutet av år 16 eftersom det första året inte innebär något nyttjande av investeringen då den inte är färdig då. - 5 60 x 0,8929 5 x 0,7972 + 13 x (6,974 0,893) + 20 x 0,1631 = 19,8 mkr Ett annat sätt att lösa problemet är att utgå från den stora utbetalningen för grundinvesteringen 2004 (år 0). Detta förfarande innebär att man måste slutvärdeberäkna förskottet fram till tidpunkten för den stora utbetalningen. - 5 x 1,12 60 5 x 0,8929 + 13 x 6,811 + 20 x 0,1827 = 22,1 mkr Skillnaden i lösning är 19,8 x 1,12 = 22,1 eftersom de är uttryckta i olika år. C. Under år 2003 när varvet börjat bygga färjan händer något som gör att förutsättningarna för kalkylen ändras dramatiskt och Lettlink funderar på om de skall avbeställa färjan. Detta skulle vara möjligt om företaget betalar 5 mkr i skadestånd utöver de då redan utbetalade 5 mkr i förskott. Vad kallas de 10 mkr i kalkylsammanhang och hur skall man hantera dem när man skall ta beslut om avbeställning eller ej? Sunk cost eller sjunkna kostnader Dessa får inte påverka investeringsbeslutet. Alltså är G= 60 i den nya kalkylsituationen. 31 vilken metod, räkna baklänges Följande situationer innebär ett investeringsproblem som behöver lösas. Redogör för det bästa tillvägagångssättet och motivera ditt val. Vissa situationer kräver att du räknar medan andra kräver att du analyserar problemet och föreslår lämplig teknik för att lösa det. A. AB Gallini har gott om intressanta investeringsmöjligheter. Företagets stora problem just nu är att investeringsbudgeten inte innehåller tillräckligt med pengar för att genomföra alla. Hur skall man gå tillväga när man väljer bland tänkbara projekt? Här gäller det att få ut så mycket kapitalvärde som möjligt av investeringsbudgeten. Det bästa sättet här är att räkna ut investeringarnas kapitalvärdekvot eller annuitetskvot. En rangordning med internräntan som utvärderingsinstrument skulle också lösa problemet. Nuvärde eller Pay back skulle inte prioritera på bästa sätt här. Genom den stora osäkerhet som råder om framtiden samt den hänsyn man måste ta när det gäller likviditeten gör att projektutvärdering bör ske enligt Pay back-metoden B. AB Chops befinner sig i en bransch som kännetecknas av stor turbulens och en enorm utvecklingstakt. Den kraftiga expansionstakten innebär också en hård påfrestning på företagets likviditet. Hur skall företaget utvärdera tänkbara investeringsprojekt? C. AB Brave överväger en investering som förväntas ge ett årligt inbetalningsöverskott under 6 år på 63. Företagets kalkylränta är 15% och man bedömer inte att investeringen har något restvärde vid periodens slut. Hur stor får utbetalningen för grundinvesteringen maximalt vara för att investeringen skall vara lönsam enligt nuvärdemetoden? 63 x 3,784 G > 0, G får maximalt vara 238 32

32 pay-off, nuvärde & internränta More Gas HB tillverkar reservdunkar till olika jeepmodeller. För att öka sin marknadsandel funderar företaget på att utveckla en variant i plast som komplement till nuvarande metalldunkar. Detta skulle innebära en investering i en formpress. Beslutsunderlag Inköp av formpress mm 3 mkr (2 mkr betalas kontant och 1 mkr betalas ett år senare). Försäljningspris per st 400:- Rörlig kostnad per st 80:- Årliga fasta kostnader för produktion av plastvarianten 300.000:- Beräknad årlig volym 3.000 st Ekonomisk livslängd 6 år Kalkylränta 8% Restvärde 0,5 mkr G= 2000 + 1000 = 3000 a = 400 x 3000 80 x 3000 300.000 = 660 n = 6 RV = 500 r = 8 % Uppgift: a) Hur lång är pay-off-tiden? 3000/660 = 4,54 år b) Är investeringen lönsam enligt nuvärdemetoden? 660 x 4,623 + 500 x 0,6302 2000 1000 x 0,9259 = 440 c) Hur stor är investeringens internränta? Internränta pröva 15 % 660 x 3,784 + 500 x 0,4323 2000 1000 x 0,8696 = -156 Pröva 12 % 660 x 4,111 + 500 x 0,5066 2000 1000 x 0,8929 = 73 33 Pay-off, nuvärde, internränta & känslighetsanalys AB Chalco överväger att lansera sin egenutvecklade produkt Miracle. Lanseringen medför följande konsekvenser: Maskininvestering Ny maskin för att tillverka Miracle i: 5 000 000:- Ekonomisk livslängd: 5 år Beräknat restvärde: 500 000:- Marknadsinvestering Kraftig reklamkampanj vid lansering 3.000.000 Årliga in- och utbetalningar Beräknad årsförsäljning av Miracle: 9 000 st. Produktionskostnad per st.: 2 000:- Försäljningspris per st. 2 500:- Marknadsföringskostnader: 2 000 000:- Företagets kalkylränta är 10% A) Hur stort är inbetalningsöverskottet? 9 000 x (2 500 2 000) 2 000 000 = 2 500 000 33