RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

SID 1 (8) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET 7-2010 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden måndagen den 18 oktober 2010 i Kristallen, Hantverkargatan 3D. Närvarande: Anders Bodin (ordf.), Fredrik von Feilitzen, Bo Grandien, Rolf Lindell, Hugo Nordenfelt, Ulf Sporrong, Bo Swenson, Kjell Strandqvist samt Mia Torpe; Anna Karin Edblom, sekreterare, Monica Hector handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Frånvaro hade anmälts av Görel Cavalli- Björkman. Under sammanträdet närvarade också Katarina Balog samt Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret. Förelåg extra föredragningslista. 1. Dagordning 2. Långe Erik 2, Kärrtorpsvägen, nybyggnad av förskola (SR Dnr 2010-0315) Återupptogs ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde 2010.10.04 ( 13) angående Långe Erik 2, Kärrtorpsvägen, nybyggnad av förskola. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Ansökan om bygglov visar en förskola med två vinkelställda byggnadskroppar i en respektive två våningar. Byggnaden trappas med oregelbundna takfall och en varierad taknockshöjd vilket ger ett intryck av att huslängan snarare består av en samling byggnadsvolymer, inte endast två. Parallellerna till den närbelägna bebyggelsen i bostadsrättsföreningen Understenshöjden är tydliga. Skönhetsrådet ställde sig mycket positivt till ansökan om bygglov. I synnerhet byggnadens välgestaltade utformning gladde rådet som tidigare agerat mot det

SID 2 (8) (forts 2.) slentrianmässiga uppförandet av barackartade förskolor placerade på stadens grönytor. Rådet ansåg det viktigt att förskoleverksamheten förankras i byggnadens arkitektur, såväl interiört som exteriört, och att föreliggande ritningar visar prov på en byggnad som möjliggör många fördelar för verksamheten. Dock ansåg rådet att det finns ett problem vad gäller den yttre färgsättningen av fasaden. Den grå ton som visas är enligt rådet allt för mörk. Rådet menade att byggnaden, i sin form, hittat rätt uttryck i jämförelsen med Understenshöjden och skulle vilja knyta förskolebyggnadens gestaltning än närmare dit. Rådet föreslog därför ett färg- och fasadbyte. Det vore en förbättring med den mer vänliga och mjukare verkan, mer i samklang med verksamheten, som järnvitriol målat på stående panel skulle kunna ge byggnaden. Beslöt rådet att, med ovanstående erinran, tillstyrka bifall till ansökan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 3. Krillans krog 1, Kristineberg, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0302) Återupptogs ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde 2010.10.04 ( 10) angående Krillans krog 1, Kristineberg, förslag till detaljplan. Planens syfte är att ersätta den befintliga hotellbyggnaden, Hotell Kristineberg, med ny bostadsbebyggelse samt lokaler för förskola. Förslaget visar en triangelformad planform med bebyggelse i kvarterets ytterkanter: bostäder och centrumverksamhet mot Hjalmar Söderbergs Väg, endast bostäder mot parken samt bostadsbebyggelse med utrymme för förskoleverksamhet, minst 4 avdelningar, mot Kristinebergs Slottsväg. I ett parti sluts kvarteret genom ett bullerskydd i form av en genomsiktlig skärm och i två andra delar genom pergolor. Den huvudsakliga avsikten med planidén är att skapa en lugnare miljö i ett bullerutsatt läge. Under sammanträdet diskuterade Skönhetsrådet prioriteringen när det gäller frågor om buller respektive parkens siktaxel och visuella koppling till Fredhällsparken. Rådet anser att den kortsiktiga lösningen att bygga bostadslängor som bullerskydd måste prövas mot stadsbyggnadsmönstrets livslängd. Bullerstörning är ett stort problem i stadsmiljön idag. Frågorna är aktuella och diskuteras i många former. Vi får därför inte utesluta att en utveckling som främjar en tystare trafikmiljö fordonstekniska lösningar, tyst asfalt, omdraget trafiknät inom en inte allt för lång tidsrymd förändrar bullermiljön till det bättre. Att som idag använda

SID 3 (8) (forts 3) arkitektur som bullerskydd är således inte att optimera livsmiljön på ett långsiktigt, hållbart sätt. Stadsbyggnadsidén måste kunna ha bäring i stadslandskapet längre än så. Den gröna strukturen som sträcker sig från Hornsbergs strand, via Fredhäll och Konradsberg, till vattenlinjen vid Rålambshovsparken består av flera sammanhängande parkrum som är viktiga att bevara i det expansiva stadsutvecklingsområdet. Kristinebergs slottspark är en viktig länk mellan den större stadsdelspark som nu skapas i Nordvästra Kungsholmen och Fredhällsparken. Även den visuella koppling som finns mellan Kristinebergs slottspark och Fredshällsparken är viktig att bevara. Genom att placera bebyggelsen inom planområdet i en tydligare gruppering mot öster skulle endast redan hårdgjord yta tas i anspråk och en större del av Kristinebergsparken sparas. Om de två västligaste byggnadskropparna utgick och kvarteret slöts med ett bullerskydd som med tiden går att avlägsna skulle således en långt mer tillfredställande miljö kunna skapas. Än hellre skulle rådet vilja se ett bebyggelsemönster som genom bostadskroppar i form av flänsar mot parken skulle tillåta en närmare kontakt med parkrummet. Skönhetsrådet uppskattade de perspektiv och vyer gällande kvarteret Krillans krog som redovisades under ett tidigare sammanträde. Volymstudierna illustrerade tydligt den påverkan som den tillkommande bebyggelsen (i kvarteret Krillans Krog samt ytterligare bebyggelse i den fortsatta sträckningen av Hjalmar Söderbergs Väg) hade på siktlinjen från Tranebergsbron, inte minst i jämförelse med Stadshuset. Genom att studera området i en vidare miljö kan dess påverkan justeras på ett stadsbildsmässigt relevant sätt. Rådet har i tidigare ärenden efterlyst ett liknande material och kan därför med glädje konstatera hur viktiga studierna visar sig vara för stadsmiljön. Som materialet visade är det viktigt att byggnadshöjderna rent generellt hålls nere i området, möjligtvis kan området tåla en något högre volym i den sydöstra delen. Beslöt rådet att, med hänvisning till betydelsen av en bibehållen siktlinje mellan de två parkrummen Kristinebergsparken och Fredhällsparken, avstyrka förslag till detaljplan i dess föreliggande form. Rådet ställde sig dock inte negativt till en bebyggelse i området i enlighet med det som föreslagits ovan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.

SID 4 (8) 4. Träsket 17 & 18, Norrmalm, förslag till detaljplan samt skrivelser från privatpersoner (SR Dnr 2010-0299, -0317, -0331, -0333, -0337) Återupptogs för behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde 2010.10.04 ( 6) angående Träsket 17 & 18, Norrmalm, förslag till detaljplan. Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Förelåg även skrivelser från privatpersoner i ärendet. Kvarteret upptas till största del av det s.k. Thulehuset uppfört för Lifförsäkrings AB Thules räkning 1938-40 efter ritningar av arkitekt Gustaf Clason. Kontorsfastigheten övertogs 1963 av Skandia och huset är idag kanske mer känt som Skandiahuset. I kvarterets norra del finns en jugendbyggnad, ursprungligen uppförd som flickskola, samt ett mindre kontorshus uppfört under 1980-talet. Thulehuset är med sin storlek en märkesbyggnad och ett blickfång med sin nästan kvarterslånga fasad mot Sveavägen. Skönhetsrådet anser att den befintliga byggnaden har stora kvaliteter, både som enskilt objekt och som del i ett större sammanhang, d.v.s. stadsmiljön. Arkitekten Gustaf Clason hade att förhålla sig till beställarens behov av en märkesbyggnad samtidigt som huset måste falla in i Sveavägens bebyggelsestruktur. Det är ett storstadspalats som bildats genom en sammanslagning av flera mindre fastigheter. Thulehuset uttrycker samma storstadsmässighet som Esseltehuset på Vasagatan. Fasaden med sin repetitiva fönstersättning och fasadmaterialet av keramiska plattor bidrar till att förstärka husets starkt symmetriska uttryck. Samtidigt anpassar sig byggnaden till sin omgivning genom de avtrappande översta våningarna, fasadfärgen och skärmtaket som tar ner byggnadens skala och gör att gatumiljön får en mer mänsklig skala. I gestaltningsprogrammet beskriver arkitektkontoret sina visioner för huset: man vill göra huset mer synligt i stadsbilden för att öka attraktionskraften och detta ska man uppnå genom att klä kvarteret i en dräkt som speglar dess nya roll och förenar kvaliteterna i 1930-talets arkitektur med vår tids material och ideal. Det ligger naturligtvis i många fastighetsägares intresse att just deras byggnad syns och visar upp sig i på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. I bör man söka en balans mellan den enskilda byggnadens uppmärksamhetsvärde och sammanhangen med större allmänna värden, i detta fall Sveavägens boulevardkaraktär. Thulebyggnaden har, ansåg rådet, redan många av de kvaliteter som fastighetsägaren eftersträvar men önskan att se byggnaden i en modern och samtida gestalt har varit viktigare än att ta tillvara de ursprungliga kvaliteterna.

SID 5 (8) (forts 4) Förändringsviljan har lett till att man önskar byta fasadmaterial till nya plattor av klinkertyp, alternativt glasmosaik. I remissunderlaget hänvisar man till att fönsterbytet sannolikt innebär att många av de befintliga plattorna kommer att skadas varför det är rationellare att ersätta samtliga plattor med nya. Enligt skönhetsrådets uppfattning är fasadmaterialet en viktig del av byggnadens gestalt och rådet övertygas inte av förslagets beskrivning och illustrationer. Rådet anser att det nya föreslagna nya fasadmaterialet och slopandet av skärtaket banaliserar byggnadens nyanserade uttryck. Skärmtaket bör alltså bevaras utöver att det ger byggnaden karaktär så är det ett praktiskt regnskydd som ger en stark rumslighet i gatumiljön. De delar av detaljplaneförslaget som syftar till större öppenhet och bättre kommunikation ställer sig rådet positivt till. Luntmakargatan har idag, trots försök att på olika sätt rusta upp miljön, en klar karaktär av bakgata. Skönhetsrådet välkomnade därför förslaget att anordna en torgyta med uteservering i kvarterets södra del samt den öppna och genomgående bottenvåningen som kommer att förbättra kommunikationen mellan Sveavägen och Luntmakargatan. Rådet hade inte heller någon erinran mot förändringarna av taklandskapet mot Sveavägen. Däremot ansåg rådet att höjningarna mot Luntmakargatan bör göras med trappande indragningar inom 45 graders vinkel, för att stå i god relation till det smala gaturummet. Gestaltningsmässigt har avsikten varit att hålla samman den nästa kvartersstora byggnadsvolymen så att det gamla Thulehuset och byggnadskroppen som ersätter 80-talshuset i hörnet Luntmakargatan/Adolf Fredriks kyrkogata får samma uttryck/dräkt. Över takfotshöjd viks fasaden bakåt från gatulivet på ett sätt som skiljer sig från det traditionella takfallet och fönstersättningen i de tillkommande delarna, även i byggnadskroppen i hörnet, skiljer sig från de befintliga fasadernas strikta fönsterband då de får en friare placering. Rådet hyser vissa farhågor vad gäller gestaltningen och det enhetliga uttryck som önskas. Den till synes enkla fasadgestaltningen kommer att kräva precision ända ner på detaljnivå och resultatet kommer i mycket att bli avhängigt utförandet. Vidare ställde sig rådet frågan hur man kommer att lösa takavvattning m.m. då hela gestaltningen bygger på en enkelhet minsta list, droppnäsa eller annan teknisk/praktisk detalj kommer att riskera den tänkta formen. Skönhetsrådet välkomnade de planerade åtgärder som syftar till bättre kommunikation mellan Sveavägen och Luntmakargatan men anser att förslagsställaren har fel anslag vad gäller de gestaltningsmässiga principerna. Byggnadsvolymen skulle vinna på att inte gestaltas som en helhet, i stället vill rådet se en mer varierad utformning, vilket särskilt skulle gagna Luntmakargatan som bör ha en lägre och intimare skala i kontrast till Sveavägens stora mått och livlighet. Rådet anser således att hierarkin ska upprätthållas. En trappad utformning av påbyggnaden minska den negativa inverkan på detta gaturum. Rådet önskar vidare se att fasadmaterialet behålls och att man hittar ett sätt att byta

SID 6 (8) (forts 4) fönstren utan att plattorna skadas alternativt att nya plattor lika befintliga tillverkas. Alternativet är att hitta en ny fasadplatta som i uttryck liknar de gamla. I det fortsatta arbetet skulle rådet önska att man i högre grad tar fasta på byggnadens särart och särskiljer huset genom hög kvalitet på de tillkommande byggnadsdelarna och ett väl utformat skyltprogram för butiker och hyresgäster. Planärendet reste principiella frågor vad gäller taklisthöjd och byggrätter ovanför denna. Skönhetsrådet har både i samband med tidigare planförslag samt i en särskild skrivelse till stadsbyggnadsnämnden önskat generella riktlinjer avseende påbyggnader. Detta ärende visar, enligt rådets uppfattning, att behov av riktlinjer kvarstår både för att man ur ett planeringsperspektiv behöver ha kontroll över stadens silhuett och för att skapa tydlighet för fastighetsägare. Beslöt rådet att avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande utformning. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5. Molde 5, fasadändring, tilläggsisolering och putsning, utbyte av fönster, ny taklutning för två byggnader, flerbostadshus (SR Dnr 2010-0255) Upptogs ärende på extralista. Informerade Monica Hector, Skönhetsrådets kansli, om planerade renoveringar i Husby och kommande strukturplan för området. Bordlades ärendet. 6. Hundlekplats i Rödabergen (SR Dnr 2010-0335) Upptogs ärende på extralista. En privatperson hade tillskrivit Skönhetsrådet angående planer på en hudlekplats i Rödabergsområdet. Konstaterade rådet att områdets höga kulturhistoriska värde inte tillåter förändringen. Beslöt Skönhetsrådet att agera i ärendet. Uppdrogs åt kansliet att tillskriva stadsdelsnämnden samt att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.

SID 7 (8) 7. Skravelberget Större 20, Östermalm, tillbyggnad/påbyggnad av kontorshus/affärshus, inredning av vind till kontorshus (SR Dnr 2010-0325) Upptogs ärende på extralista. Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt skönhetsrådets yttrande över Skravelberget Större 20, Östermalm, tillbyggnad/påbyggnad av kontorshus/affärshus, inredning av vind till kontorshus. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Kontorsbyggnaden för Allmänna Brand på Birger Jarlsgatan 6 ritades av Anders Tengbom år 1963. Byggnaden ligger i kvarteret Skravelberget Större, mellan Styckjunkargatan och Ingmar Bergmans gata, och består av sex kontorsvåningar krönta av en indragen vindsvåning under ett flackt sadeltak täckt av kopparplåt. Fasaden är utförd i gnejs som med olika bearbetningar av ytan och små livskillnader ger fasaden ett flätat och mycket enhetligt uttryck. Byggnaderna är ännu inte klassificerade av Stadsmuseet. Birger Jarlsgatan utgör tillsamman med Stureplan och Kungsgatan en särskild utpekad värdekärna inom riksintresset Stockholms innerstad. Den aktuella bygglovsansökan visar ett förslag där man på det befintliga vindsbjälklaget över den indragna takvåningen föreslår en volym som genom en infogad mezzanin orienterad mot gårdssidan delvis blir i två våningar. Utgångspunkt för förslaget är en ökning av vinkeln på det befintliga takfallet mot gatan från 30 till 45 grader, medan takfallet mot gården utförs låglutande. I stället för takkupor föreslås en kontinuerlig håltagning i takfallet, nära takfoten, som både medger ljusinfall till ett vertikalt glasparti och bildar en slags nedskuren terrass längs hela påbyggnadens ytterkant mot gatan. Mot gården däremot redovisas en tvåvåning glasfasad i enhetligt utförande. Utöver den nya volymen som föreslås klädd med ärggrön bandplåt, tillkommer plåtinklädda huvar för avluft och hiss. Rådet hade under 2009 att bedöma en bygglovsansökan om tillbyggnad av Skravelberget Större 19, Östgöta bankens hus. Här önskade man tillskapa en ytterligare vindsvåning rymmande nytt fläktrum och kontorslokaler. Genom en tidigare ombyggnad finns redan en tredje vindsvåning på en del av byggnaden. Genom att ansluta till denna samt genom ändring av befintlig vinkel på takfallet till 45 grader mot gatan och ett låglutande fall mot gården, kunde ett och ett halvt nytt plan erhållas. Takkupor föreslogs på takfallen vid de nya kontorsytorna. Rådet avstyrkte bifall till ansökan med hänvisning till att åtgärderna stred mot detaljplan (vilket även den aktuella ansökan gör) och till att takkuporna skulle komma att uppfattas som störande i stadsmiljön. Ansökan reviderades senare så att

SID 8 (8) (forts 7) takkuporna ändrades till takfönster med en indragen vertikal del, varefter bygglov beviljades. Trots att grannbyggnaden Östgötabanken inom snar framtid kommer att vara påbyggd genom ändring till nya brantare takfall ställde sig rådet tveksamt till lämpligheten i en sådan lösning vad gäller den aktuella ansökan för Allmänna Brands byggnad. Läget i stadsmiljön är känsligare, och byggnaden kan upplevas från långt håll, både längs med den breda Birger Jarlsgatan och som fondmotiv för Smålandsgatan. Byggnaden är av hög arkitektonisk kvalitet och den föreslagna påbyggnaden utgör genom de ändrade takfallen en väsentlig förändring av den befintliga byggnadens arkitektoniska uppbyggnad och proportionering. Förändringen är heller inte särskilt tydlig, utan resulterar till slut i att byggnaden till synes endast försetts med en för byggnadstypen och stadsmiljön främmande och alltför brant taköverbyggnad. Rådet vill hellre se en självständig påbyggnadslösning som bygger på tydliga kontraster samtidigt som den befintliga proportioneringen bibehålls och framgent tillåts dominera upplevelsen av byggnaden. Beslöt rådet att avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande form. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 8. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2010.10.18 Anders Bodin Cecilia Skog vidi: Anna Karin Edblom