En promenad i den skånska bokskogen om våren främjar Lyhördheten

Relevanta dokument
Strömstad akademi vart är vi på väg?

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Albins folkhögskola,

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

VÄRDEGRUND. Almunge Förskola 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÖSTERGÅRDSSKOLAN

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Hunnebostrands förskola

Förskolans värdegrund och uppdrag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Pedagogiska ställningstaganden

Medarbetarpolicy. Eskilstuna kommunkoncern

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Handlingsplan GEM förskola

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Om mig själv. Spellararen.se. Felix Gyllenstig Serrao. Förstelärare, projektledare och bloggare. Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Äventyrspedagogik i förskolan

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Känsliga uppgifter och integritet

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Ögonstenens värdegrund

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Lokal arbetsplan för förskolan

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Etikdokument för personligt ombud

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Orange Centrals Förskola

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Lidingö Specialförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 17/18

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Vår gemensamma värdegrund.

Lokal arbetsplan 2010/2011

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

Arbetsplan Älvbackens förskola

Utvärdering Analys Prioriterade Läroplansmål Tallbackens förskola Ht -2012, Vt-13

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Transkript:

1

En promenad i den skånska bokskogen om våren främjar Lyhördheten 2

Del 1 Fenomenet Lyhördhet ur olika aspekter Del 2 LH pedagogik. 3

Semantisk analys. Ursprung, sammanhang och innebörder på svenska och främmande språk Närliggande begrepp som intuition och empati Hur ordet förekommer i litteratur, massmedia och skönlitteraturen igår och idag 4

Lyhördhet finns bara på de nordiska språken när det gäller den betydelse som vi lägger i ordet. Eng: to be keenly alive to (aware of) sensitive awareness, true presence Ty: Hellhörig Fr: Être un esprit ouvert Slutsats: Lyhördhet på olika språk innebär bland annat att Vara öppen, vaken, medveten, ha ett känsligt sinne, uppfatta olika företeelser såsom tidens krav, nya idéer och respektera andras behov 5

Igår förknippades Lyhördhet ofta med mystik och något som tillhör sagans, poesins och lyrikens värld. Religion och andlighet är också områden där lyhördhet förekom. Idag förekommer Lyhördhet ofta i samband med ledarskap/ekonomi/marknad /politik/pedagogik. 7

Sokrates (470-399 f Kr.) Att lyssna till sin inre röst Comenius (1592-1670) Att utgå från det enkla och från elevens livsvärld Rousseau (1712-1778) Att fostra i samklang med naturen Steiner (1861-1925) Att förena levande ideal med känslans fördjupning och handlingsviljans kraft Montessori (1870-1952) Att locka fram människan som finns i barnets själ Dewey (1859 1952) Ta vara på elevens verksamhetslust och intresse Elsa Köhler (1879-1940) Att utgå från barnet och utifrån verkligheten närma sig teorin 9

Att utgå från helheten till delarna och tillbaka Arbeta processorienterat Att låta processen framskrida utan splittring och avbrott Att lärarollen innebär ett igångsättande, vidmakthållande och reglerande av processen Att låta undervisningsmaterialet växa fram i en naturlig följd Att utgå från frågorna Vad? Varför? Hur? Att få den studerande att se meningen med och nyttan av kunskaperna 10

Att utgå från den studerandes egen vardagsvärld, livsvärld och omvärld Att gå från det enkla till det mer sammansatta. Från det konkreta till det abstrakta Att utgå från den studerandes individuella tidigare kunskaper, behov och resurser Att öka motivationen och ta tillvara nyfikenhet, intresse och verksamhetsslust Att öka självförtroendet. Förstärka det positiva Att ta tillvara intuitionen och den inre kraften Att utveckla såväl tanke som känsla liksom förmågan till problemlösning och adekvat handling Att uppmuntra till etiskt och moraliskt tänkande 11

Människosyn Kunskapssyn Diskuterades och alla var överens om att arbeta utifrån McGregors Y-teori (människan som aktiv, ansvarstagande med en rad outnyttjad resurser osv) 12

Människan enligt Y-teorin (LH-pedagogiken) är ambitiös är ansvarsfull är initiativrik vill kontrollera sig själv vill styra sig själv Människan enligt X teorin (traditionell pedagogik) är lat saknar ansvarskänsla är initiativlös vill kontrolleras vill styras 13

Stödjande, uppmuntrande och att vara lyhörd för de studerandes individuella resurser och motivera till flexibilitet och kreativitet och få dem att känna ansvar samt ge dem möjlighet till påverkan och delaktighet. Katalysator, mentor och coach för de studerandes kunskapsmässiga och affektiva utveckling. 14

En viktig person i detta sammanhang! Förebild för lärarna och de studerande. 15

Kunskaps och människosyn diskuteras Organisation av innehåll Helheter till sammanhängande delar Terminsplanering 16

Organisation Fasta grupper/4-5 studerande /grupp/arbetslag Tvärgrupp Storgrupp Bikupa Grupphandledning med läraren som gruppledare Klassrummet Möbleringen Morgonsamling Schema Öppet 1 vecka/tema Närvaro 17

Forskningsprocessen) NU-DÅ-SEDAN Inventering Planering Genomförande Utvärdering Inventering VAD kan vi och vad behöver vi ytterligare fördjupa oss i? Är dessa kunskaper viktiga? VARFÖR är dessa kunskaper viktiga? Planering HUR ska vi skaffa oss dessa kunskaper? (t.ex. söka på nätet, göra intervjuer, studiebesök m.m.) Genomförande HUR ska vi på ett pedagogiskt sätt dela med oss av dessa kunskaper till våra kurskamrater? (Tidskrifter, artiklar, läroböcker, rollspel osv.) Utvärdering VAD blev resultatet? VAD har jag/vi lärt mig/oss VAD har jag/vi kvar att lära? HUR går jag/vi vidare? 18

Kollektionskod ( Traditionell pedagogik) Klassificering Ämnen: Huvudmoment Kurser: Delkurser Yrkesfunktioner Inramning Lektioner Läxor-Läroböcker Förhör Auktoritet Lydnad Produktmål Integrationskod (Progressiv pedagogik) Klassificering Problem Teman Verklighetsområde Projekt Utvecklingsarbete Inramning Arbetspass Arbetsuppgifter-Källor Bedömning-Handledning Samråd samverkan Processmål 19

Historien om de två stenhuggarna: Båda stod och högg fyrkantiga block i granit. På en fråga om vad de höll på med svarade den ene trött: Jag hugger de här blocken fyrkantiga. Den andre svarade entusiastisk: Jag är med och bygger en katedral! 20

Lyhördhet är relevant inom områden där det handlar om möten och mellanmänskliga relationer. Lyhördhet förutsätter en positiv syn på människan och en tro på att hon /han har förmåga till aktivitet, skapande och ansvarstagande samt att hon har en mängd outnyttjade resurser inom sig. Lyhördhet innebär öppenhet, medvetenhet, närvaro och fokusering i tid och rum. Lyhördhet innebär att handla efter den etiska principen att att göra gott och inte skada. Lyhördhet grundas i ödmjukhet och respekt för människans integritet och autonomi. Lyhördhet ger utrymme för och bygger på empati och intuition. Lyhördhet präglas av samverkan i stället för konkurrens och egen prestige. Lyhördhet förutsätter en helhetsinriktning och är en grundförutsättning för en helhetssyn innebärande att allt hör ihop och förekommer i ett sammanhang. 21

Erfarenhet och kunskap integrerad med empati och medmänsklighet som genom intuition och känsla för vad som krävs just i ett speciellt ögonblick i en speciell situation leder fram till en handling som får positiva konsekvenser" (Frisdal, 2001) 22

23

24