Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast: 250 mm/år >1000 mm/år 1
Milt, maritimt klimat > 0 º Inlandsklimat Jämtlandspasset, mildare/blåsigare Inlands - klimat Havsvattentemperatur och is-utbredning påverkar klimatet högst påtagligt! Medetemp 12-15 grader. Medeltemp 15-18 grader. Under sommaren är medel-temperaturen likartad i stora delar av Sverige. Beror främst på höjden över havet. Medeltemp 15-18 grader. 2
Normalt antal dagar med snötäcke (djup >1 cm som täcker > 50%) Största uppmätta snötäcke under 1900- talet Snötäckets djup beror på : - vinterns längd - dominerande vindar - topografi - höjd över havet Lokalt maximum vid ostvindar och öppet hav. Max vid situationer med mycket NOvind. Dessutom högre terräng Max vid Nederbördsrika S-SO lägen, lång vinter 3
Hur värms atmosfären upp? Reflektion Temperaturprofil i atmosfären dagtid Markytan värms => Marken värmer luften Hur sker avkylningen av atmosfären? Temperaturprofil i atmosfären nattetid +2 INVERSION -5 Markytan kyls av => Kyler luften underifrån 4
Solen är drivkraften bakom alla vädersystem!. Men hur påverkar det egentligen våra lågtryck, högtryck, moln och vindar? Tryck och temperatur Uppvärmning Hög densitet => Högt tryck avkylning Låg densitet =>Lågt tryck H Luften strömmar från högre lufttryck mot lägre. L 5
Energi i lågtryck Energin i ett lågtryck kommer från varm och fuktig luft som avkyls och kondenseras. Vid kondensation frigörs energi => fördjupar lågtrycket och förstärker vind och nederbörd. Ju varmare och fuktigare luft desto större potentiellt energi finns det! Hur utvecklas lågtryck på våra breddgrader? Normalt tar det mellan 5 och 7 dagar, fro m att ett lågtryck föds till det försvagas och dör ut. På den tiden kan också lågtrycket röra sig från USA:s ostkust till Skandinavien. 6
Typisk lågtryckspassage över Skandinavien Största Nederbördsmängderna Blåsigast bakom kallfronten Mildast, fuktigast Per-stormen 13 jan 2007 = Stormvindar 25-30 m/s 7
Vattnet i atmosfären Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft Vid temperaturen + 30 grader kan luften innehålla upp till 6 ggr mer vattenånga än vid 0 grader! Ju högre temperatur desto större sannolikhet för stora nederbördsmängder All avkylning leder till kondensation dagg/frost dimma moln Uppvärmning leder till avdunstning upptorkning Moln/dimupplösning Grafisk beskrivning av luftens förmåga att innehålla vattenånga vid olika temperaturer 8
Molnbildning: Från vattenånga till vattendroppar I atmosfären ger all avkylning förr eller senare kondensation => molnbildning Vattenånga (gas) + kondenstationskärnor (stoft, salt, föroreningar) Svävande vattendroppar c:a 1/1000 mm Moln Molnbildning: Från vattendroppar till iskristaller Om luftens temperatur går under -10 grader, fryser vattendropparna till iskristaller. vattendroppar + fryskärnor (små partiklar) iskristaller 9
Moln och nederbördsbildning: Molnen består av små fritt svävande vattendroppar (1/100-1/1000 mm diameter!) eller iskristaller. Underkylda vattendroppar är vanligt förekommande ned till -10 grader! Tjocka moln ( i vertikal led) med en blandning utav iskristaller/droppar är oftast en förutsättning för nederbörd. -15 +5 KALLT Orografisk hävning Varmfront En varmfront närmar sig.. 10
Molnbildning genom avkylning i vertikal eller horisontal led Konvektion=> regn/snöbyar Advektion=> lätt nederbörd (duggregn) Kall atmosfär Varm fuktig luft Uppvärmd land-/havsyta Kall land eller havsyta Sommar Vinter 11
Frysande regn Temp 1 - +5 Temp.profil Inversion Minus 1-5 Stora nederbördsmängder: - Största dygnsnederbörden under juli/aug - Sekundärt maximum oktdec vid Västkusten samt västra fjällen (väster om vattendelaren). -Minsta nederbördsmängderna feb-april 12
Påverkan av topografi/konvergens 1 mm regn = 1 l/m3 (10mm på 1000m3 = 10 000 l!) 1 mm snö => 1 cm snö nära noll, men 2.5-3 cm vid T< -5 º Nederbörden ökar c:a 10% för varje 100m:s stigning upp till 7-800 m ö h (ej tvingad hävning) Vid tvingad hävning (kraftig vind mot bergsluttning) kan mängderna bli 50-100% högre! Nederbördskugga på läsidan av berg. Effekten beror på höjd samt årstid. Nederbördsförstärkning (konvergens) vid N-NO vindar på ostkusten, samt S-SV vindar på Västkusten. Exempel på konvergens och topografisk hävning: Topografisk (tvingad) hävning Kustkonvergens 13
Lågtrycksbanorna som kan ge mest nederbörd i Sverige Denna lågtrycksbana mest vanlig vintertid. Mycket ndb i söder. Se upp! Lågtrycksbanan 5b från Kontinenten eller Svarta Havet kan ge mycket stora ndb-mängder! Vanligast på sommaren. Exempel på nederbördsmängder vid lågtryck från sydost, lågtrycksbana 5b 90% av de extrema nederbördsmängder (> 50mm/dygn) som uppmätts under 1900-talet härör från dessa lågtryck! 14