Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

Relevanta dokument
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Uppsamlingsskrivning i religionskunskap med didaktisk inriktning, termin 1

fredag 7 december 12 VAD ÄR RELIGION?

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Religion Livsfrågor och etik

Ämne Religionskunskap

1. Ett system av symboler som bidrar till

Delkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Deltid, Kväll

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Religionskunskap. Ämnets syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Mening. Anna Petronella Foultier

Kvalitativa metoder II

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Organisering. Aida Alvinius.

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Utbildningsplan för Masterprogram i religionsvetenskap och teologi

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Förklaringar och orsaker

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi

Religionskunskap. Syfte

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Humanistiska programmet (HU)

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Kursplan. Religionsvetenskap

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap

Religionsbegreppet i skolan - en studie om lärares syn på och användande av religionsbegreppet

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Vetenskap sökande av kunskap

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

för att komma fram till resultat och slutsatser

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Missförstånd KAPITEL 1

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Ämnesblock Religion 142,5 hp

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

I ljuset av det ondas problem

Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?

Religionsundervisning?

Perspektiv på kunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Kunskapskrav i religion

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

Kultur I. Kultur. Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag 1/23/2018

Styrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Föreläsningar i religionsfilosofi

Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm

Transkript:

Religionshistoria?

Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med kultur/samhälle - Personliga intressen: nyfikna, religiösa, sökare, ateister - Konfessionellt eller inte: Observatörens objektivitet - Teologisk hjälpvetenskap till mångfald av perspektiv - Idéämne till kulturämne - Det dubbla dubbla perspektivet - Det enskilda och det generella - Avgränsat och integrerat - Religion: En konstruktion?

Traditionell och modern religionsforskning Traditionell religionsuppfattning: All religion har en eller flera gemensamma nämnare Modern religionsuppfattning: Ifrågasätter de grunder man använt sig av när man pratat om religion och om begreppet verkligen kan gälla för alla kulturer eller om det snarare är präglat av ett västerländskt/kristet sätt att tänka om religion Religionsdefinitioner är mer pragmatiska, inte universellt giltiga, måste anpassas beroende på situation och syfte

Teori och metod??? - Medvetandegöra egna och andras utgångspunkter - Förstå olika sätt att tänka om religion - Utveckla kritiskt förhållningssätt - Att välja perspektiv - Förstå forskningens kontext och referensramar - Att positionera sig

Att definiera religion - Definition påverkar metod - Problematisering - Praktiska konsekvenser: ekonomi och lagstiftning - Tro, moral, handling, rit? - Kristendomen som modell - Avgränsat fält eller kulturellt integrerat? - Universellt eller kulturspecifikt?

Förståelsehorisonter - Grundläggande utgångspunkter - Hur man förstår religion - Hur man vill definiera och teoretisera - 1. Essentialistisk - 2. Reduktionistisk -3. Hermeneutisk

Essentialistisk förståelsehorisont - Religion har en inre kärna, en essens, bakom yttre former - Religion har en unik kvalité som andra fenomen inte har - Försöker förstå vad religion verkligen är, innerst inne - Religion är något sui generis, något oreducerbart - Har ofta en föreställning om det heliga - Negativ syn på sekulära samhället? - Positiv syn på religion! - Otto, Eliade, Berger

Reduktionistisk förståelsehorisont - Religion är inte vad det ser ut att vara - Religion är uttryck för andra processer - Försöker förklara religionens egentliga funktion - Psykologiska, biologiska, sociala etc - Freud, Jung, Marx, Durkheim

Hermeneutisk förståelsehorisont - Religiösa uttryck måste tolkas för att få fram dess mening - Sättas in i sitt rätta sammanhang - Skiljer på metodisk och ontologisk reduktionism - Skiljer på emic och etic - Ofta fokuserat på språk, text, berättelser, symboler - Flood, Geertz

Mer om förståelsehorisonter - En fjärde: Deskriptivistisk - Fokuserar på specifika religioner, beskrivning, historieskrivning - Horisonter svarar mot olika intressen - Essentialistisk: förstå religionens väsen - Reduktionistisk: förklara eller förklara bort religion - Hermeneutisk: förstå vad religion förmedlar till människor

Religionsdefinitioner - Substantiella och funktionella: är och gör - Edward Tylor Tro på andliga väsen. - Armin Geertz Religion är ett kulturellt system och en social mekanism (eller institution) som styr och främjar idealtolkningen av tillvaron och ideal-praxis med hänvisning till en eller flera transempiriska makter. - Gavin Flood Religioner är värdeladdade berättelser och beteenden som binder människor till deras mål, till varandra och till icke-empiriska krav och väsen.

Fler religionsdefinitioner - Clifford Geertz Religion är ett system av symboler som bidrar till att etablera starka, genomgripande och bestående stämningar och motivationer hos människor genom att formulera föreställningar som har med verklighetsuppbyggnad att göra, och genom att ikläda dessa föreställningar en sådan aura av fakticitet att de nämnda stämningarna och motivationerna framstår som utomordentligt realistiska. -Gilhus och Mikaelsson Religion är människors förhållande till föreställningsuniversa som kännetecknas av kommunikation om och med hypotetiska gudar och makter.

Ännu fler religionsdefinitioner -Karl Marx Religion är opium för folket. - Sigmund Freud Religion är en kollektiv neurotisk projektion. -MirceaEliade Religion är manifestationer av det heliga (hierofanier) i historien. - Definition genom familjelikhet

Religionshistoriska paradigm - Allmän, ofta outtalad, uppfattning om rätt metod - Dominerande sätt att tänka - Thomas Kuhn - Vetenskapliga revolutioner - G & M: Tongivande trender - 1. Evolutionistisk - 2. Fenomenologisk - 3. Kulturvetenskapligt

Evolutionistiskt paradigm - Religionens ursprung? - Utvecklats genom stadier, från det enkla till det komplexa - Influerade av Darwin och Spencer - Comte: teologiska, metafysiska och vetenskapliga stadiet

Fenomenologiskt paradigm - Religion har en inneboende logik, oberoende av tid och rum - Söker universella mönster - Vill förstå den religiösa upplevelsen - Homo Religiosus - Jämför religioner med varandra - Ser religion som egen sektor

Kulturvetenskapligt paradigm - Vill inte generalisera om religion - Religion är en del av större kulturell kontext - Religion ser olika ut i olika sammanhang - Levande vardagsreligion i fokus, inte texter - Postmodernism, diskursteori

Andra religionshistoriska paradigm - Naturvetenskapligt -Antropologiskt - Historiskt Grand Tours finito!

Religionsforskningens ämnen - Religionsvetenskap - Religionsfilosofi - Religionshistoria - Religionsantropologi - Religionssociologi - Religionspsykologi

Religionshistorisk historia I - Evhemeros 300 fvt -Mission - Upplysningsidealet -Romantiken - Evolutionistisk skrivbordsantropologi -Max Müller - Sigmund Freud -Carl Gustav Jung -William James - Emile Durkheim -Max Weber -Karl Marx

Religionshistorisk historia II - Rudolf Otto -MirceaEliade - Bronislav Malinowski - Alfred R. Radcliffe-Browne - Edward Evan Evans-Pritchard -Claude Levi-Strauss - Clifford Geertz - Victor Turner -Mary Douglas