Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor
Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande värden som präglar skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Läroplanen innehåller två inriktningar, en inriktning mot grundsär där eleverna läser ämnen och en inriktning mot träning där eleverna läser ämnesområden. Kursplanerna omfattar fem ämnesområden och/eller 13 ämnen: estetisk verksamhet (bild, slöjd och musik), kommunikation (engelska, modersmål, svenska och svenska som andraspråk), motorik (idrott och hälsa), verklighetsuppfattning (matematik, naturorienterande ämnen och teknik) samt vardagsaktiviteter (hem och konsumentkunskap och samhällsorienterande ämnen). Som elev i grundsärskolan, inriktning träning, har eleven även möjlighet att läsa ämnen från grundsärskolans kursplaner Regnbågen är en grundsärskola med inriktning mot träningsskola vilket innebär att de flesta elever läser ämnesområden. Totalt finns 18 elever på Regnbågen. Eleverna är uppdelade i fem klasser, från årskurs 1 till årskurs 9. Dessutom bedrivs fritidsverksamhet för en del av eleverna, i samma lokaler och med samma personal. Eleverna har förutom sin utvecklingsstörning även andra funktionsnedsättningar såsom kommunikationssvårigheter, rörelsehinder, synskada, epilepsi, autism, medfödd dövblindhet med flera. Eleverna befinner sig på olika utvecklingsnivåer och de flesta eleverna har flera funktionsnedsättningar i kombination. Alla elever har en individuell utvecklingsplan som utarbetas och utvärderas tillsammans med elevernas vårdnadshavare och eventuellt andra yrkesgrupper och instanser som t ex personliga assistenter, Barn- och Ungdomshabiliteringen samt kommunens korttidshem. Syftet är att varje elev skall utvecklas optimalt, utifrån sina förutsättningar, behov och intressen.
Regnbågens prioriterade mål I Läroplanen för grundsärskolan (Skolverket, 2011) står att skolans uppdrag är att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. För att leva upp till detta uppdrag måste skolorna ha en aktiv diskussion om kunskapsbegreppet, vad viktig kunskap är idag och vad det kan komma att vara i framtiden. Med åren har bedömning fått större utrymme i läroplaner och styrdokument vilket innebär att lärare och elevassistenter är i behov av mer kunskap om bedömningspraktiken, dess olika former och syften. Begreppen bedömning, förmåga och kunskap är viktigt att diskutera i skolan och för många lärare och elevassistenter, däribland oss själva, ligger en stor utmaning i att se just bedömningsarbetet som ett verktyg i undervisningen. Många gånger upplevs bedömningen som något som är skilt från undervisningen och blir då endast en form av dokumentation för personalen och inte som ett verktyg för lärande som kommer eleven till del. Kollegialt lärande och tid för kompetensutveckling är viktiga komponenter för en god utveckling av bedömningskompetens (Thornberg, 2015). Att detta gäller lärare i allmänhet, och lärare och elevassistenter i grundsärskolan inriktning träningsskolan i synnerhet, belyser Skolverket genom att själva uppmärksamma detta i deras egna publikationer om kunskap, lärande och bedömning. Där lyser exempel från särskolan med sin frånvaro (Skolverket, 2009). År 2011 kom Läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) och med den ett tydligt kunskapsuppdrag för Sveriges grundsärskolor att ta sig an. För första gången skulle lärare som arbetade i grundsärskolan inriktning träningsskola bedöma elevernas förmågor utifrån kunskapskrav i två nivåer: grundläggande kunskaper respektive fördjupade kunskaper. År 2013 kom ny Läroplan och nya ämnesområdesplaner för gymnasiesärskolan, individuella program (Skolverket 2013). För första gången någonsin fanns det nu kunskapskrav att bedöma elevernas kunskapsutveckling mot, enligt samma struktur som inriktning träningsskolan. Innan denna nya Läroplan trädde i kraft fanns endast mål att sträva mot beskrivna i kursplanerna. I denna skolform är alltså kunskapsbedömning en helt ny komponent i undervisningen. Traditionen att kvalitetssäkra särskolans resultat mot kunskapskrav och nationella mål måste alltså ses som ny och relativt svag. Skolverket (2009) uppger att det ofta inte går att urskilja särskolans resultat i de kommunala redovisningarna av elevers kunskapsutveckling eller i forskning. En tradition som däremot genom åren visat sig vara stark i särskolan är att omsorg prioriterats framför kunskap. Kunskapsutveckling har fått stå tillbaka och istället har fokus legat på att eleverna ska må bra och tränas inför vuxenlivet i olika vardagliga görande såsom hygien och måltider (SOU 2003:35, Berthén 2007; Skolverket, 2009).
Utifrån de behov och utvecklingsmöjligheter vi ser i vår verksamhet samt den vetenskapliga grund vi beskrivit kommer vi under läsåret 2015/2016 att ha följande övergripande mål: - Att synliggöra lärandet för eleverna. Att eleverna ökar sin medvetenhet om sin egen inlärning och ser sina framsteg. - Att personalens kunskap/medvetenhet i bedömningspraktiken ökar och används till att förbättra elevernas lärande. - Att skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande som främjar elevernas kunskapsutveckling. Vi startar arbetet med skolbilden genom att sitta ner i tvärgrupper och fritt diskutera runt viktiga ord och begrepp; kunskap, lärande, förmåga och bedömning. Under läsåret planerar vi att återkomma till diskussionerna och ta del av varandras tankar i det kollegiala lärandet. Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Doktorsavhandling, Karlstad Universitet). Karlstad Universitetstryckeriet. Hämtad 2015-03-12 från http:/kau.diva-portal.org Skolverket. (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux - ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes. SOU 2003:35. För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Regeringskansliet Thornberg, F. (2015). Kompetens i klassrumsbedömning en studie av lärares reflektioner om videodokumenterad undervisning. (Licentiatuppsats). Göteborg: Hämtad 2015-04-03 från http://hdl.handle.net/2077/38673
Estetisk verksamhet skapa genom bild, musik och slöjd använda ord begrepp och symboler inom ämnesområdet. Eleven gör en personlig dokumentation om något de arbetat med inom estetisk verksamhet i den form som passar eleven, för att synliggöra lärandet för eleven. Vid aktiviteten dokumenterar man genom att ta kort, filma och/eller skriva. Dokumentationen genomförs tillsammans med eleven för att få ett deltagande och en delaktighet hos eleven. Eleverna har möjlighet att spara det i bokform eller digitalt.
Kommunikation samspela med andra tolka olika former av kommunikativa uttryck använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation Eleven kan vid många olika tillfällen ges möjlighet att berätta hur de mår eller gillar undervisningen/ämnet/arbetspasset. Att det blir synligt för eleverna vilka begrepp/ord vi arbetar med vilket leder till att eleverna utökar sitt ordförråd. Genom tal, bild och/eller text får uttrycka sig om undervisningen, om det var roligt, tråkigt osv. Inför ett nytt arbetsområde kartlägger vi vilka ord som är aktuella/relevanta för eleven att kunna. Denna kartläggning bidrar till att alla runt eleverna använder sig av samma begrepp vilket ger bättre förutsättningar för elevernas inlärning
Motorik använda kroppens förmåga att röra allsidigt i olika sammanhang se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleverna använder sina fysiska förmågor i aktiviteter som främjar en hälsosam livsstil. Inför Regnbågens gemensamma friluftsdagar bidrar eleverna med olika aktiviteter som till exempel uppvärmning, lek eller avslappning. Alla elever på Regnbågen har gemensam uterast varje onsdag kl 13:00-13:30. Eleverna görs medvetna om hur den fysiska aktiviteten bidrar till en bättre hälsa, förebygger skador och ökar kroppsuppfattningen. Eleverna gör en gemensam rastaktivitetsbok, varje klass bidrar med en eller flera aktiviteter/lekar. Vi skapar ett bildstöd för att konkretisera elevernas valmöjligheter i aktiviteter och lekar.
Vardagsaktiviteter välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Eleverna deltar i att välja, planera och genomföra aktiviteter som bidrar till en hälsosam livsstil Laga mat från grunden, planera, handla, så och skörda. Vara med och plocka bär och frukter som vi sedan använder vidare i undervisningen. Eleverna på skolan gör en gemensam bok med hälsosamma recept. Arbetet med att sätta igång odlingslådorna fortsätter. Arbetet dokumenteras tillsammans med eleverna och parallellt med det praktiska arbetet arbetar vi också med dokumentationen för att på så sätt visa lärandet för eleverna.
Verklighetsuppfattning använda kunskaper om människa och natur ordna händelser och upplevelser i tid och rum använda ord begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleverna gör en film/bildframställning som visar på något de lärt sig. Personalen ska öka sin medvetenhet och kunskap kring varje elevs lärande, hur de lär sig och när de lär sig. När arbeten med eleverna startar tar vi bilder och filmar för att kunna påvisa för eleverna att de har lärt sig, när man jämför med bilder och filmer i slutet av samma arbete. Dokumentationen samlas genom planerade teman utifrån elevernas utvecklingsnivå, ett par klasser ska arbeta med tema familjen, en annan klass med temat rymden. Vi dokumenterar elevens lärande genom att ta bilder och film och tillsammans med eleven skapa en powerpoint, bok eller film. Det är viktigt att vi hittar elevernas motivation i lärandet, att de ser en mening och ett sammanhang i det de gör.