EpiLife Gothenburg Center for Epidemiologic Studies on Mental and Physical Health Interacting over the Lifecourse Göteborgs epidemiologiska centrum för forskning om samspel mellan mental och fysisk hälsa i ett livstidsperspektiv www.epilife.se
EpiLife 2012-2013 GOTHENBURG CENTER FOR EPIDEMIOLOGIC STUDIES ON MENTAL HEALTH AND PHYSICAL HEALTH INTERACTING OVER THE LIFE COURSE The EpiLife Center was launched in 2007. Following a competitive evaluation of proposals submitted to the Swedish Council for Working Life and Social Work (FAS), ten centers of excellence were selected and established throughout Sweden. The ten-year research investment in Gothenburg aimed to support existing epidemiologic studies and to create better research environments for graduate students and post-docs. The research carried out at the centre is based on the extensive population based research conducted in Gothenburg since the 1960s. EpiLife s databases contain detailed information on more than 20,000 individuals born 1900-1990. This type of research has implications for individuals health as well as health planning in society. During the remaining years of funding, the Steering group will continue to support research cooperation across disciplines and to offer special research and training opportunities to the younger researchers. We hope that these EpiLife activities will continue for many years to come. Nils Crona Chairman EpiLife & Lauren Lissner Coordinator EpiLife WORK AND CORE AREAS EpiLife activities are organized into four work areas and four core areas that support all work areas. On following pages each group will present their activities in English and Swedish. Work area 1: Work area 2: Work area 3: Work area 4: Psychosocial factors and susceptibility to cardiovascular disease Mental disorders over the lifecourse Overweight and obesity over the lifecourse Cognitive functioning from normal to dementia Core area 1: Core area 2: Core area 3: Core area 4: Biomarkers and genetics Data management and statistics Transfer and communication Administration 2
EpiLife 2012-2013 GÖTEBORGS EPIDEMIOLOGISKA CENTRUM FÖR FORSKNING OM SAMSPEL MELLAN MENTAL OCH FYSISK HÄLSA I ETT LIVSTIDSPERSPEKTIV Epilife är ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet. Det grundades 2007 som ett av 10 framstående FAS-centra, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, i Sverige. Att utses till FAS-centra innebär en flerårig statlig forskningssatsning med målet att utveckla och integrera den epidemiologiska forskningen i Göteborg. EpiLifes forskning fokuserar på att studera samspelet mellan fysisk och mental hälsa och bygger på omfattande befolkningsstudier som bedrivits i Göteborg sedan 1960-talet. EpiLifes databaser omfattar detaljerad information om mer än 20 000 personer födda mellan 1900-1990. Verksamheten har en stark tvärvetenskaplig prägel och involverar flera framstående forskare både från Sahlgrenska akademin och från andra fakulteter inom Göteborgs universitet. En viktig del av EpiLifes arbete är att stödja pågående epidemiologisk forskning men även att utveckla bättre forskningsmiljöer för yngre forskare och forskarstuderande. Ett mål för styrgruppen är att fortsätta stödja tvärvetenskapligt forskningssamarbete och erbjuda forsknings och utbildningsmöjligheter för yngre forskare. Efter EpiLifes första fem år ser vi nu en snabb och positiv utveckling av verksamheten som vi tror skall fortsätta många år framöver. Vi vill med denna broschyr presentera vår verksamhet och våra tankar om EpiLife i framtiden. Lauren Lissner och Nils Crona ARBETS- OCH STÖDOMRÅDEN EpiLife är indelat i fyra arbetsområden och fyra stödområden. På de kommande sidorna kommer varje arbetsområde att presentera sin verksamhet och hur de olika områdena samarbetar kring forskningsprojekt. Eftersom det finns flera nationaliteter knutna till EpiLife, har vi valt att skriva presentationerna på både engelska och svenska. Nils Crona Ordförande EpiLife & Lauren Lissner Centrumledare EpiLife Arbetsområde 1: Arbetsområde 2: Arbetsområde 3: Arbetsområde 4: Psykosociala faktorer och hjärt-kärlsjukdomar Psykiska sjukdomar under livscykeln Övervikt och fetma under livscykeln Kognitiv funktion från normalitet till demens Stödområde 1: Stödområde 2: Stödområde 3: Stödområde 4: Biomarkörer och genetik Biostatistik och databasadministration Transfer och kommunikation Administration 3
WORK AREA 1 Psychosocial factors and susceptibility to cardiovascular diseases Chair: Professor Annika Rosengren Institute of Medicine Department of Molecular and Clinical Medicine annika.rosengren@gu.se Co-chair: Professor em Dag Thelle Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine and University of Oslo Institute of Basic Medical Sciences Department of Biostatistics d.s.thelle@medisin.uio.no Cardiovascular disorders including coronary heart disease, heart failure and cerebrovascular stroke constitute major causes of death worldwide with profound economic consequences. These disorders are to a large extent influenced by lifestyle and societal conditions, but mental conditions and genetic susceptibility contribute substantially to individual risk. The population-based cardiovascular research in Gothenburg stretches back more than four decades. The combined databank including biological specimens together with new methods and collaborative projects across the specialties provide an extensive base for future investigations. The current research aims at assessing the interaction between lifestyle and certain genotypes, social conditions as well as mental problems on the overall risk of coronary heart disease. One particular project is directed towards gender specific issues and cardiovascular disease. 4
WORK AREA 1 Psykosociala faktorer och hjärt-kärlsjukdomar Sjukdomar i hjärta och kärl är en vanlig dödsorsak hos människor över hela världen. Detta medför bland annat ekonomiska konsekvenser för samhället. Ohälsan i hjärta och kärl beror till stor del på vår livsstil och de samhällsvillkor vi lever under, men även psykiska faktorer och genetisk sårbarhet bidrar till ökad risk för den enskilda individen. Forskningen kring hjärt-kärlsjukdomar baserad på befolkningsstudier har pågått i mer än 40 år i Göteborg. Kombinationen av nya forskningsmetoder, tvärvetenskapliga samarbetsprojekt och en stor databank skapar stora möjligheter för framtida forskare. Målet med dagens forskning är att undersöka hur samspelet mellan livsstil, sociala faktorer, mental ohälsa och individens genetiska egenskaper påverkar risken för sjukdom i kranskärlen. I ett särskilt projekt tittar man specifikt på kopplingen mellan hjärtkärlsjukdom och kön. SOME RECENT PUBLICATIONS Björck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J 2009 May;30(9):1046-56. Dudas K, Lappas G, Stewart S, Rosengren A. Trends in out-of-hospital deaths due to coronary heart disease in Sweden (1991 to 2006). Circulation 2011 Jan 4;123(1):46-52. Lind M, Bounias I, Olsson M, Gudbjörnsdottir S, Svensson AM, Rosengren A. Glycaemic control and incidence of heart failure in 20,985 patients with type 1 diabetes: an observational study. Lancet 2011 Jul 9;378(9786):140-6. Rosengren A, Subramanian SV, Islam S, Chow CK, Avezum A, Kazmi K, Sliwa K, Zubaid M, Rangarajan S, Yusuf S; INTERHEART Investigators. Education and risk for acute myocardial infarction in 52 high, middle and low-income countries: INTERHEART case-control study. Heart 2009 Dec;95(24):2014-22. Yusuf S, Islam S, Chow CK, Rangarajan S, Dagenais G, Diaz R, Gupta R, Kelishadi R, Iqbal R, Avezum A, Kruger A, Kutty R, Lanas F, Lisheng L, Wei L, Lopez-Jaramillo P, Oguz A, Rahman O, Swidan H, Yusoff K, Zatonski W, Rosengren A, Teo KK; Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) Study Investigators. Use of secondary prevention drugs for cardiovascular disease in the community in high-income, middleincome, and low-income countries (the PURE Study): a prospective epidemiological survey. Lancet 2011 Oct 1;378(9798):1231-43. 5
WORK AREA 2 Mental disorders over the lifecourse Chair: Professor Ingmar Skoog Institute of Neuroscience and Physiology Department of Psychiatry and Neurochemistry ingmar.skoog@neuro.gu.se Co-chair: Professor Margda Waern Institute of Neuroscience and Physiology Department of Psychiatry and Neurochemistry margda.waern@neuro.gu.se Mental disorders, such as dementia, psychosis, depression and anxiety disorders are common at all ages and constitute a large health care problem for society and individuals. However, these disorders are seldom recognized or properly treated by health professionals. Furthermore, suicide, the most common cause of death in persons below age 40, is most often related to mental disorders. To learn more about mental disorders, it is important to have a life-course perspective. We therefore investigate mental disorders throughout life in population studies conducted since the 1960s, also including a large number of individuals age 95 and above. We also study secular changes in mental disorders. SOME RECENT PUBLICATIONS Beckman N, Waern M, Gustafson D et al. Secular trends in self reported sexual activity and satisfaction in Swedish 70 year olds: cross sectional survey of four populations, 1971-2001. BMJ 2008 Jul 8;337:a279. Börjesson-Hanson A, Waern M, Östling S et al. One-month prevalence of mental disorders in a population sample of 95-year-olds. Am J Geriatr Psychiatry 2011 Mar;19(3):284-91. Johansson L, Guo X, Waern M et al. Mid-Life Psychological Stress and Risk of Dementia: A 35-Year Longitudinal Population Study. Brain 2010;133:2217-24. Olesen P, Gustafson DR, Simoni M et al. Temporal Lobe Atrophy and White Matter Lesions are Related to Major Depression over 5 years in the Elderly. Neuropsychopharmacology 2010;35(13):2638-45. Sacuiu S, Gustafson D, Sjögren M et al. Secular changes in cognitive predictors of dementia and mortality in 70-year-olds. Neurology 2010;75:779-785. Wiktorsson S, Runeson B, Skoog I et al. Attempted suicide in the elderly: Characteristics of suicide attempters (70+) and a general population comparison group. Am J Geriatr Psychiatry 2010;18:57-67. 6
WORK AREA 2 Psykiska sjukdomar under livscykeln Psykiska sjukdomar såsom demens, psykos, depression och ångestsyndrom är vanligt förekommande sjukdomar och utgör ett stort hälso- och sjukvårdsproblem för samhället och individen. Dessa sjukdomar identifieras inte alltid eller får rätt behandling av personal arbetande inom hälso-och sjukvården. Självmord, som är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 40 år är oftast orsakad av psykisk sjukdom. För att få mer kunskaper om psykiska sjukdomar är det viktigt att ha ett livscykelperspektiv. Vi undersöker därför förekomsten av psykisk sjukdom under livet i populationsstudier som genomförts sedan 1960-talet vilka också inkluderar ett stort antal personer över 95 år. Vi studerar också sekulära förändringar vad gäller psykiska sjukdomar. 7
WORK AREA 3 Overweight and obesity over the lifecourse Chair: Professor Lauren Lissner Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine lauren.lissner@medfak.gu.se Co-chair: Professor Anna Winkvist Institute of Medicine Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition anna.winkvist@nutrition.gu.se The epidemic of obesity has been well documented worldwide. Currently there appears to be a plateau in the Swedish epidemic, particularly in children but also in some adult groups. The research in Work area 3 aims to understand whether this plateau is a specifically Swedish phenomenon, and whether it is age- and gender-dependent. Could this positive trend be due to healthier diets? Or is the epidemic just taking a break? Why does the social gradient in obesity remain so high in Sweden? These questions are being examined in a number of population studies involving children, young adults, middle-aged cohorts, and the elderly. Many of these studies are longitudinal making it possible to study determinants and health consequences of obesity at different periods in the lifecycle. Preliminary findings involve exposures early in life (diet, sedentary activities) that may predispose obesity. Moreover, obesity in early and midlife is associated with multiple cardiovascular and neurodegenerative impairments 8
WORK AREA 3 Övervikt och fetma under livscykeln Att vi har en fetmaepidemi är både välkänt och väldokumenterat över hela världen. Under de senaste åren verkar dock epidemin ha stannat av och nått en platå, framför allt när det gäller barn, men även i vissa vuxengrupper. Kan denna positiva trend bero på mer hälsosam kost, eller har fetmaepidemin bara tagit en paus? Med vår forskning vill vi ta reda på om detta är ett specifikt svenskt fenomen och om det är kopplat till ålder och kön. Det är även viktigt att undersöka varför relationen mellan social tillhörighet och fetma fortfarande är så stark i Sverige. Dessa olika frågeställningar undersöks i studier på barn, unga vuxna, medelålders personer och äldre. Med hjälp av longitudinella studier kan vi studera både vad som orsakar fetma men också vilka konsekvenser fetman har för hälsan under olika perioder av livscykeln. Preliminära resultat pekar på att faktorer, såsom kost och stillasittande aktiviteter, tidigt i livet kan ha betydelse för att utveckla fetma. Dessutom kan fetma som förvärvats tidigt eller sent i livet bland annat leda till hjärt-kärlproblem. SOME RECENT PUBLICATIONS Brandhagen M, Forslund HB, Lissner L et al. Alcohol and macronutrient intake patterns are related to general and central adiposity. Eur J Clin Nutr 2011 Nov 16. Heitmann BL, Lissner L. Hip Hip Hurrah! Hip size inversely related to heart disease and total mortality. Obes Rev 2011 Jun;12(6):478-81. Hörnell A, Winkvist A, Hallmans G et al. Mis-reporting, previous health status and health status of family may seriously bias the association between food patterns and disease. Nutr J 2010 Oct 30;9:48. Lanfer A, Knof K, Barba G et al. Taste preferences in association with dietary habits and weight status in European children: results from the IDEFICS study. Int J Obes 2012 Jan;36(1):27-34. Lissner L, Sohlström A, Sundblom E et al. Trends in overweight and obesity in Swedish schoolchildren 1999-2005: has the epidemic reached a plateau? Obes Rev 2010 Aug;11(8):553-9. Strandhagen E, Berg C, Lissner L et al. Selection bias in a population survey with registry linkage potential effect on socio-economic gradient in cardiovascular risk. Eur J Epidemiol 2010 Mar;25(3):163-72. Tognon G, Rothenberg E, Eiben G et al. Does the Mediterranean diet predict longevity in the elderly? A Swedish perspective. Age (Dordr). 2010 Nov 26. 9
WORK AREA 4 Cognitive functioning from normal to dementia Chair: Professor Boo Johansson Department of Psychology boo.johansson@psy.gu.se Co-chair: Associate Professor Linda Hassing Department of Psychology linda.hassing@psy.gu.se Cognitive functioning refers to higher order brain functions involved in memory and thinking, abilities that are at risk of becoming compromised in later life. Although normal aging does not produce cognitive disability, the aging nervous system becomes more vulnerable for disease processes and co-morbidities. In this Work area we examine inter-relationships among genetic, biological and psychosocial risk factors for cognitive decline and dementia and whether the influence of these risk factors changes with age and over time. Another primary focus is to identify risks and predictive symptoms of dementia and cognitive decline, as well as conditions and factors that may protect cognitive functioning. The life course perspective on cognitive functioning typically means longitudinal analyses of the role of early and mid-life predictors for cognitive health and in aging. A long collaboration is already established between work area 2 and this area. 10
WORK AREA 4 Kognitiv funktion - från normalitet till demens Kognitiv funktion refererar till överordnade hjärnfunktioner som är engagerade i minne och tänkande förmågor som i senare delen av livet riskerar att bli negativt påverkade. Även om normalt åldrande inte medför kognitiv svaghet blir det åldrande nervsystemet alltmer sårbart för sjukdomsprocesser och annan sjuklighet. I arbetsområde 4 studerar vi förhållandet mellan genetiska, biologiska och psykosociala riskfaktorer för kognitiv utveckling och demens. Vi studerar också hur påverkan av riskfaktorer och deras interaktion förändras med åldern och över tiden. Vi söker identifiera prediktorer och tidiga symtom på demens och kognitiv svikt samt att hitta faktorer som kan skydda den kognitiva funktionen. Det är även viktigt att undersöka om individer med demens blir upptäckta av hälso- och sjukvården och om de får adekvat behandling. Hur ser långtidsprognosen ut för demens och kognitiv svikt i relation till institutionalisering och mortalitet? Epidemiologiska data för analys innefattar information från neuropsykologiska, psykiatriska, genetiska, somatiska och psykosociala undersökningar, liksom data från datortomografi av hjärna, cerebrospinalvätskeanalyser och personlighetstester. Vår forskningsplan omfattar studier av prediktorer i medelåldern för kognitiv funktion och demens i högre åldrar, samt sekulära trender vad gäller kognitiv funktion och demens. Det finns ett nära samarbete mellan arbetsområde 2 och 4. SOME RECENT PUBLICATIONS Berg AI, Hassing LB, Nilsson SE et al. As long as I m in good health. The relationship between medical diagnoses and life satisfaction in the oldest-old. Aging Clin Exp Res. 2009;21(4-5):307-13. Guldberg-Kjär & Johansson. Old people reporting childhood AD/HD symptoms: Retrospectively selfrated AD/HD symptoms in a population-based Swedish sample aged 65-80. Nordic Journal of Psychiatry. 2009;23:1-8. Hassing LB, Dahl AK, Pedersen NL et al. Overweight in midlife is related to lower cognitive function 30 years later: a prospective study with longitudinal assessments. Dement Geriatr Cogn Disord 2010 Jul;29(6):543-52. Mielke MM, Zandi PP, Shao H et al. The 32-year relationship between cholesterol and dementia from midlife to late life. Neurology 2010 Nov 23;75(21):1888-95. Thorvaldsson V, Skoog I, Hofer SM et al. Nonlinear blood pressure effects on cognition in old age: Separating between-person and within-person associations. Psychol Aging 2011 Oct 10. Thorvaldsson V, Macdonald SW, Fratiglioni L et al. Onset and rate of cognitive change before dementia diagnosis: findings from two Swedish population-based longitudinal studies. J Int Neuropsychol Soc. 2011;17(1):154-62. 11
CORE AREA 1 Biomarkers and genetics Professor Henrik Zetterberg Institute of Neuroscience and Physiology Department of Psychiatry and Neurochemistry henrik.zetterberg@clinchem.gu.se Chair: Professor Kaj Blennow Institute of Neuroscience and Physiology Department of Psychiatry and Neurochemistry kaj.blennow@neuro.gu.se Åsa Torinsson Naluai, PhD Institute of Biomedicine, Medical and Clinical Genetics asa@genomics.sahlgrenska.gu.se The primary focus of this Work area is to apply knowledge of the pathophysiology of neurodegenerative diseases to epidemiology. We use both neurochemical and molecular biology methodology, as well as methods for investigating how lifestyle and environments interact with genetic susceptibility and biomarkers for disease. Applied work is also ongoing with modern biobank systems. A central goal is to identify protein changes which are connected to the pathophysiology, so-called biochemical markers. The hypothesis is that biochemical markers will be as valuable for diagnostics and identification of pharmaceutical effects as for studies of pathogenesis directly in our patients. For the candidate gene approach it is now technically relatively easy to combine genetic information with epidemiological data in order to understand how our lifestyles and environments interact with genetic susceptibility in relation to disease and biomarkers for disease. The group has expertise in analyzing genetic data from traits and diseases with a complex inheritance pattern. The ambition is to increase our knowledge about interactions between biological, genetic and environmental risk factors for the development of neurodegenerative diseases. Åsa Torinsson Naluai is involved in research, focusing on elucidating underlying mechanisms behind common autoimmune and metabolic disorders. The latest achievements of her group include re-analyzing the raw-data from the first published Genome Wide association Study (GWAS) in celiac disease using a unique and novel approach. Her group have also performed a GWAS in families with celiac disease, identifying completely new pathways and genes which play a role in disease. In addition, two Nature Genetics publications have been published where she has taken part in GWAS analyses of both Lung function and Psoriasis. 12
CORE AREA 1 Biomarkörer och genetik Vårt primära mål är att tillämpa kunskapen om de neurodegenerativa sjukdomarnas (sjukdomar som långsamt bryter ner nervsystemet, till exempel Alzheimers och Parkinsons) patofysiologi eller sjukdomsmekanismer i ett epidemiologiskt sammanhang. Med hjälp av neurokemiska och molekylärbiologiska metoder undersöker vi hur livsstil och miljö interagerar med genetisk känslighet och biomarkörer för sjukdom Ett viktigt mål är att identifiera proteinförändringar som är länkade till patofysiologin, så kallade biokemiska markörer. Hypotesen är att biokemiska markörer är av utomordentligt värde för diagnostik, identifiering av farmakologiska effekter liksom för studier av patogenes direkt hos våra patienter. Genom tillvägagångssättet med kandidatgener är det nu tekniskt sett ganska lätt att kombinera genetisk information med epidemiologisk data för att förstå hur våra levnadsvanor och miljö interagerar med genetisk mottaglighet i relation till sjukdom och biomarkörer för sjukdom. Vår grupp har expertkunnande vad gäller att analysera genetisk data från sjukdomar och egenskaper med komplext ärftlighetsmönster. Vår ambition är att öka kunskapen om interaktioner mellan biologiska, genetiska och omgivningsfaktorer som ökar risken för utveckling av neurodegenerativa sjukdomar. Åsa Torinsson Naluai arbetar med att identifiera genvarianter och biomarkörer som påverkar våra vanliga folksjukdomar som t.ex celiaki, psoriasis, typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. Hennes forskargrupp vill identifiera gener med nyckelfunktioner för sjukdomsförloppet och framför allt få svar på varför vissa individer får sjukdomen. Förhoppningen är att den nya kunskapen ska leda till en individanpassad behandling och en möjlighet att förebygga sjukdomarna. SOME RECENT PUBLICATIONS Amundsen SS, Adamovic S, Hellqvist Å et al. A comprehensive screen for SNP associations on chromosome region 5q31-33 in Swedish/Norwegian celiac disease families. Eur J Hum Genet. 2007 Sep;15(9):980-7. Andreasen N, Blennow K, Zetterberg H. Neuroinflammation Screening in Immunotherapy Trials against Alzheimer s Disease. Int J Alzheimers Dis 2010 Dec 19;2010:638379. Blennow K, Zetterberg H. Is it time for biomarker-based diagnostic criteria for prodromal Alzheimer s disease? Alzheimers Res Ther 2010 Apr 30;2(2):8. Sjölander A, Zetterberg H, Andreasson U et al. BACE1 gene variants do not influence BACE1 activity, levels of APP or Aβ isoforms in CSF in Alzheimer s disease. Mol Neurodegener 2010 Sep 17;5:37. Zetterberg H, Mattsson N, Blennow K et al. Use of theragnostic markers to select drugs for phase II/III trials for Alzheimer disease. Alzheimers Res Ther 2010 Nov 30;2(6):32. Zetterberg H, Blennow K, Hanse E. Amyloid beta and APP as biomarkers for Alzheimer s disease. Exp Gerontol 2010 Jan; 45(1):23-9. Review. Zetterberg M, Sjölander A, von Otter M et al. Ubiquitin carboxy-terminal hydrolase L1 (UCHL1) S18Y polymorphism in Alzheimer s disease. Mol Neurodegener 2010 Mar 19;5:11. 13
CORE AREA 2 Data management and statistics Valter Sundh Statistician Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine valter.sundh@geriatrik.gu.se Kirsten Mehlig Statistician Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine kirsten.mehlig@gu.se Georgios Lappas Statistician Institute of Medicine Department of Molecular and Clinical Medicine georgios.lappas@hjl.gu.se Thomas Marlow Statistician Institute of Neuroscience and Physiology Department of Psychiatry and Neurochemistry tom.marlow@neuro.gu.se We form a group of four statisticians that give support to the researchers and students in EpiLife. Our tasks include providing statistical competence within EpiLife in all areas of applied statistics, to improve the general knowledge of statistics and epidemiology, and to ensure the availability and quality of the epidemiological databases that are part of EpiLife. More generally, our task is to follow the development of new methods and techniques, which successively get implemented in standard statistics software. This development is driven in parallel by research on statistical methods and the appearance of faster and powerful personal computers. Examples of such methods used in EpiLife are survival analysis methods, multilevel models for the analysis of correlated data including frailty models, analysis of data from complex samples with varying sampling probability, data imputation for the analysis of incomplete observations and computer intensive methods for statistical analysis without the usual standard assumptions of normal distribution and equal variance. We are also working as consultants for the Centre for Applied Biostatistics at Sahlgrenska Academy, providing statistical help for researchers at the and Västra Götaland Region. The Centre for Applied Biostatistics may be contacted via http://www.akademistatistik.gu.se/ 14
CORE AREA 2 Biostatistik och databasadministration Vi är fyra statistiker som arbetar som stöd för forskare och studenter inom EpiLife och som stöd för forskare inom Akademistatistik. I vårt uppdrag ligger att tillföra forskningen kompetens inom olika områden av statistisk analys, att bidra till att utveckla kunskapsnivån inom statistik och epidemiologi, och att ansvara för tillgängligheten och kvalitén på innehållet i de epidemiologiska databaser som ingår i EpiLife. På ett generellt plan är uppgiften för gruppen att aktivt följa utvecklingen inom relevanta områden av tillämpad statistik. Många nya metoder har utvecklats och blir successivt tillgängliga i standardprogrammen för statistisk analys, en utveckling som även drivs av framkomsten av allt kraftfullare persondatorer. Exempel på sådana metoder som kommer till användning i EpiLife är metoder inom överlevnadsanalys (till exempel upprepade mätningar på förklaringsvariabler, konkurrerande utfall), flernivåmodeller för att analysera korrelerad data inklusive frailty modeller, analys av data från flerstegsundersökningar för att analysera data med varierande urvalssannolikhet, dataimputering för att analysera observationer med ofullständiga mätningar, och datorintensiva metoder för att analysera data utan att göra standardantaganden om normalfördelning och lika varians. Akademistatistik kan kontaktas via http://www.akademistatistik.gu.se/ SOME RECENT PUBLICATIONS Björck L, Capewell S, Bennett K et al. Increasing evidence-based treatments to reduce coronary heart disease mortality in Sweden: quantifying the potential gains. J Intern Med 2011 Apr;269(4):452-67. Gustavsson J, Mehlig K, Leander K et al. Interaction of apolipoprotein E genotype with smoking and physical inactivity on coronary heart disease risk in men and women. Atherosclerosis 2012 Feb;220(2):486-92. Mehlig K, Skoog I, Guo X et al. Alcoholic Beverages and Incidence of Dementia: 34-year follow-up of the Prospective Population Study of Women in Göteborg, Am. J. Epidemiol 2008 Mar 15;167(6):684-91. Risnes KR, Vatten LJ, Baker JL et al. Birthweight and mortality in adulthood: a systematic review and meta-analysis. Int J Epidemiol 2011 Jun;40(3):647-66. 15
CORE AREA 3 Transfer and communication Chair: Professor Cecilia Björkelund Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se Information manager Tine Högberg Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine tine.hogberg@allmed.gu.se The transfer of knowledge from EpiLife research will be communicated through regional, national and international media. Information is also transferred within the university and between research groups by the creation of a comprehensive EpiLife message. Transfer of knowledge will also be achieved by the clinical implementation of research results, obtained in EpiLife, in clinical intervention studies monitored through a network of participating centers in primary care and hospitals in the region. In close collaboration with research and development units in primary and community care we are developing a vast network of Primary Care Units, participating in RCT, implementation studies, focus group studies etc. This network will also be an important part in the surveillance network, e.g. surveillance of obesity development, cardiovascular risk factor control and preventive activities. An important part of the scientific collaboration is the development of electronic patient records for research purposes. It is important to develop an effective method to transfer acquired knowledge SOME RECENT PUBLICATIONS Blomstrand A, Björkelund C, Ariai N et al. Effects of leisure-time physical activity on well-being among women: a 32-year perspective. Scand J Public Health 2009;37:706-12. Mortenius H, Marklund B, Palm L et al. Implementation of innovative attitudes and behaviour in primary healthcare by means of strategic communication a seven-year follow up. Accepted for publication in Journal of Evaluation in Clinical Practice Feb 2011. Månsson J, Nilsson G, Strender LE et al. Reasons for encounters, investigations, referrals, diagnoses and treatments in general practice in Sweden a multicentre pilot study using electronic patient records. European J General Practice 2011 Jun;17(2):87-94. The Emerging Risk Factors Collaboration: analysis of individual data on lipid, inflammatory and other markers in over 1.1 million participants. Eur J Epidemiol 2007;22(12):839-69. 16
CORE AREA 3 Transfer och kommunikation Med Transfer MENAR vi att aktivt överföra kunskap från epidemiologisk forskning till hälsofrämjande och preventiv verksamhet i hälso- och sjukvården. Vi arbetar för att sprida kunskapen om EpiLifes forskning via olika kommunikationskanaler regionalt, nationellt och internationellt. Likaså skall forskningsresultaten vidarebefordras till andra forskargrupper. Ett nätverk av deltagande centra inom primärvård och sjukhusvård i regionen underlättar implementeringen av forskningsresultat från EpiLife till regionens hälso- och sjukvård genom interventionsstudier. I nära samarbete med FoU-enheter i primär- och kommunal vård utvecklas ett brett nätverk av vårdcentraler som bland annat deltar i randomiserade, kontrollerade studier, implementeringsstudier och fokusgruppsstudier. Detta nätverk kommer också att spela en viktig roll i epidemiologisk övervakning av exempelvis övervikt samt kardiovaskulär riskfaktorkontroll och preventivt arbete. En viktig del av forskningssamverkan är utvecklingen av datafångst i datajournaler för forskningsändamål. Ett framgångsrikt preventivt arbete för förbättrad hälsa i befolkningen är beroende av effektiv spridning av kunskap och det är viktigt att utarbeta och utveckla strategier för ett verksamt överförande av kunskap till samhället för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Vi arbetar även med den tredje uppgiften via press och media i nära samarbete med informationsavdelning vid Sahlgrenska akademin. CORE AREA 4 Administration Katarina Englund, Research Administrator katarina.englund@gu.se Lena Beijer, Economist lena.beijer@allmed.gu.se Institute of Medicine Department of Public Health and Community Medicine 17
EpiLife Futures network and working group The role of Epilife Futures, which started in 2009, is to enhance contacts and future collaborations between postdocs, doctoral students and other researchers within EpiLife. One goal is to enhance the scientific and learning environment for researchers in the different work areas and core facilities within EpiLife. EpiLife Futures is organized by a working group which includes representatives from all four work areas and the core areas for Transfer and Administration. Members and chairs of the working group are exchanged regularly in order to promote transparency. To enhance new research ideas and collaborations within EpiLife, it is important for researchers within the network to get to know each other and become familiar with each other s research questions and methods. Therefore the scientific as well as social activities arranged by EpiLife Futures are of great importance. There are 125 members of the Futures network of whom 7-9 are in the working group at any one time. EpiLife futures är ett nätverk vars ledning består av representanter från de fyra arbetsområdena samt från supportområdena Transfer och Administration. Nätverket bildades 2009 och har som uppgift att skapa en gynnsam miljö för samarbete och kommunikation mellan postdocs, doktorander och övriga forskare inom EpiLife. Ett av våra mål är att förstärka den vetenskapliga inlärningsmiljön för våra forskare. För att öka transparensen i arbetsgruppen byts medlemmarna ut regelbundet. För att förbättra samarbetet och öka antalet nya forskningsidéer inom EpiLife är det viktigt att forskare inom nätverket lär känna varandra och förstår varandras forskningsfrågor och metoder. Därför är alla vetenskapliga och sociala aktiviteter som arrangeras av EpiLife både viktiga och uppskattade. Nätverket har 125 medlemmar, varav 7-9 personer ingår i arbetsgruppen. ACTIVITIES ANNUAL RESEARCH MEETINGS ROUND TABLE DISCUSSIONS ACADEMIC WRITING COURSE ANNUAL SOCIAL EVENTS SEMINARS ABOUT STATISTICS PHD STUDENTS PRESENT THEIR PROJECTS LIFE COURSE EPIDEMIOLOGY 18
Futures working group Chair: Lena Björck Psychosocial factors and susceptibility to cardiovascular disease lena.bjorck@gu.se Co-chair: Lena Johansson Mental disorders over the lifecourse lena.johansson@neuro.gu.se Wai Giang Kok Psychosocial factors and susceptibility to cardiovascular disease wai.giang.kok@gu.se Madeleine Mellqvist Mental disorders over the lifecourse madeleine.mellqvist@neuro.gu.se Gianluca Tognon Overweight and obesity over the lifecourse gianluca.tognon.3@gu.se Valgeir Thorvaldsson Cognitive functioning from normal to dementia valgeir.thorvaldsson@psy.gu.se Maria Waller Transfer and communication maria.waller@gu.se FORMER CHAIRS: Agneta Sjöberg, Overweight and obesity over the lifecourse Annica Sjölander, Biomarkers and genetics/centre of culture and Health FORMER MEMBERS: Kerstin Dudas, Psychological factors and susceptibility to cardiovascular disease Deborah Gustafson, Mental disorders over the lifecourse/cognitive functioning - from normal to dementia Pernille Olesen, Mental disorders over the lifecourse Gabriele Eiben, Overweight and obesity over the lifecourse Christel Larsson, Overweight and obesity over the lifecourse Linda Hassing, Cognitive functioning from normal to dementia 19
EpiLife Box 100 S-405 30 Gothenburg Sweden Phone +46 31-786 0000 www.epilife.se