Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Relevanta dokument
FTEA12:2 Filosofisk metod

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Logik: sanning, konsekvens, bevis

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Robin Stenwall Lunds universitet

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Formell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

En introduktion till logik

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation

Föreläsning 5. Deduktion

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Historia IV - 30 hp - Kursplan

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Subjektivism & emotivism

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Moralfilosofi. Föreläsning 9

4. Moralisk realism och Naturalism

Datum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Moralfilosofi. Föreläsning 2

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp

Guds egenskaper och natur

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Moralfilosofi. Föreläsning 8

SANNING eller fake 1

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Kursplan. Kursens benämning: Folkrätt i militära operationer. Engelsk benämning: International Law of Military Operations

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5

7, Diskreta strukturer

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Moralfilosofi. Föreläsning 5

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

Robin Stenwall Lunds universitet

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Logik och modaliteter

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

NSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

En introduktion till predikatlogik

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

AVDELNINGEN FÖR HANDELSHÖGSKOLANS EKONOMPROGRAM

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

Datum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Transkript:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys

Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys

Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se Omfång: 7,5 hp (5 veckor) Upplägg: Två moment: Kritiskt tänkande och retorik. Jag ansvarar för kritiskt tänkande. Schema (kontrollera ofta): www.fil.lu.se Klicka vidare till Kurser, HTXF04:3 eller FTEB05 (Hbg) OBS! Använd er av Schema (inte Live@Lund)

Kurslitteratur: Kritiskt tänkande William Hughes, Jonathan Lavery & Katheryn Doran, Critical Thinking. Sjätte upplagan. Broadview Press. 2010. Kap. 1-10 samt 13 och 14. För att underlätta läsandet av boken kommer jag att dela ut instuderingsfrågor.

Kurslitteratur: Retorik Cicero, Marcus Tullius, Om talaren. Första boken. Övers. Birger Berg. Retorikförlaget 2008. Sigrell, Anders, Retorik för lärare. Att välja språk konstruktivt. Retorikförlaget 2008. Andra texter kan tillkomma

Examination Kritiskt tänkande: Ordinarie salstentamen 30/11, kl 14-18, E413 Omtenta 14/12, kl 14-18, E422 Retorik: inlämningsuppgifter och seminarieövningar

Betyg Sammanvägs. För betyget G på delkursen måste både kritiskt tänkande- och retorikmomentet vara godkända. För betyget VG krävs VG på något av momenten samt betyget G+ på det andra momentet.

Vad är ett argument? Ett argument: en mängd påståendesatser (satser som säger något sant eller falskt i kontrast till frågor och uppmaningar) Påståendesats Påståendesats Påståendesats Påståendesats Ett argument: en strukturerad mängd påståendesatser Premiss Premiss Premiss Slutsats Slutsatsen följer ur, kan härledas från, är en logisk konsekvens av, stöds av, görs mer trolig av, premisserna

Ett argument är ett aktivt sammanlänkande av påståenden Jämför (a) och (b): (a) Allan är fattig och han är olycklig. (b) Allan är fattig, därför är han olycklig. (a) Anna var med om en bilolycka förra veckan och hon förtjänar semester. (b) Anna var med om en bilolycka förra veckan, så hon förtjänar semester. (a) Den där triangeln har lika sidor och lika vinklar. (b) Den där triangeln har lika sidor, därmed har den lika vinklar.

Slutledningsindikatorer alltså sålunda implicerar det följer att därmed så troligen I logiken: ett (eller dubbla) streck

Uteslutna premisser och avsaknad av indikatorer Argument där vissa premisser är implicita: P: Sokrates är människa S: Sokrates är dödlig P: En teori är vetenskaplig om och endast om den är empiriskt testbar S: Strängteorin är inte en vetenskaplig teori Argument där slutledningsindikatorerna är implicita: Det kommer in mörka moln; det kommer att börja regna.

Övning P: Jag upplever att jag ser ett glas fyllt med genomskinlig vätska. S: Det finns ett glas vatten framför mig. Identifiera eventuella implicita premisser och slutledningsindikatorer i argumentet ovan.

Logisk styrka Ett arguments logiska styrka är det stöd som premisserna ger åt slutsatsen. Två centrala egenskaper: 1. Ett arguments logiska styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendesatserna. 2. Ett arguments logiska styrka kan sägas vara en gradfråga: slutsatsen kan få fullständigt stöd av premisserna, inget stöd alls, eller visst stöd av premisserna.

Logisk styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendena Maximal logisk styrka Lund är Sveriges huvudstad (F) Lund ligger i Halland (F) Sveriges huvudstad ligger i Halland (F) Maximal logisk svaghet Eskilstuna ligger i Södermanland (S) Växjö ligger i Småland (S) Köpenhamn ligger i Danmark (S)

Logisk giltighet och logisk konsekvens Argument av starkaste graden av logisk styrka kallas logiskt giltiga argument. I logiskt giltiga argument kan slutsatsen inte vara falsk samtidigt som premisserna är sanna. Med andra ord: Om premisserna är sanna, då måste slutsatsen vara sann. Följdriktigheten kan alltså inte ifrågasättas! Det är ett riskfritt argument. P1: Alla svanar är vita. P2: Börje är en svan. S: Börje är vit. Slutsatsen i ett logiskt giltigt argument sägs vara en logisk konsekvens av premisserna.

Deduktiva argument Ett deduktivt argument hävdar eller utger sig för att vara ett argument av starkaste graden, dvs. ett argument vars slutsats är en logisk konsekvens av premisserna. Ett logiskt giltigt deduktivt argument lyckas i sitt uppsåt.

Hur skiljer vi ett logiskt giltigt från ett logiskt ogiltigt deduktivt argument? 1. Formella metoder (mekanisk beräkning) 2. Informella metoder (a) VISUALISERING: försök att föreställa dig en situation där premisserna är sanna men slutsatsen är falsk. (b) Konstruera ett ALTERNATIVT ARGUMENT MED SAMMA LOGISKA FORM: försök formulera ett annat argument, med samma logiska form (men annat innehåll) som det argument för vilket du vill avgöra giltighet, som är uppenbart ogiltigt.

Exempel: alternativt argument med samma logiska form Anta att du ska bedöma huruvida följande deduktiva argument är ett giltigt argument: Vegetarianer äter inte skinka. Ghandi åt inte skinka. Ghandi var vegetarian. Du urskiljer först och främst ovanstående arguments form: Alla X är Y a är Y a är X Du formulerar ett annat argument med samma form som är uppenbart ogiltigt: Alla katter är köttätare USA:s president är köttätare USA:s president är en katt

Övning Vilka problem och brister finns det med de informella metoderna (visualisering och konstruktion av alternativt argument med samma logiska form)?

Logiskt giltiga/ogiltiga deduktiva argument och sanning Ogiltigt deduktivt argument: Falska premisser in ---- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann eller falsk slutsats Giltigt deduktivt argument: Falska premisser in --- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann slutsats HUVUDREGEL: Ett deduktivt argument är logiskt giltigt om och endast om: OM premisserna är (vore) sanna så MÅSTE slutsatsen vara sann

Ett logiskt giltigt deduktivt argument kan dock angripas på så sätt att dess premisser angrips Skeptiker: Jag tror inte att det är sant att alla svanar är vita. Om premiss 1 är falsk, vilket jag tror att den är, behöver inte Börje vara vit. Förespråkaren för att Börje faktiskt är vit (utan att ha sett honom) kan då försöka försvara premiss 1 ( Alla svanar är vita ) genom hänvisning till vad han hittills sett i enskilda fall. Ett sådant försvar kan styrka vår tro på premiss 1 (som då blir slutsats i ett nytt argument), men aldrig garantera att premissen är sann (eftersom den är universell): INDUKTIVA ARGUMENT P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. S: Alla svanar är vita. Logiskt ogiltigt: slutsatsen kan ju vara falsk även om premisserna är sanna. Det kan finnas en svan utöver svan 1 och svan 2 som är svart, grön, blå, etc (Börje?).

Ett induktivt argument kan aldrig mäta sig i styrka med ett logiskt giltigt deduktivt argument Ett starkare induktivt argument P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit S: Alla svanar är vita Ett maximalt starkt argument (logiskt giltigt deduktivt argument) P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit. P: Svan 1 t.o.m. 5 är de enda svanar som finns, har funnits eller kommer att finnas. S: Alla svanar är vita.

Hur skiljer vi ett deduktivt från ett induktivt argument? Eftersom det finns både giltiga (lyckade) och ogiltiga (misslyckade) deduktiva argument, kan vi INTE säga att ett deduktivt argument är ett där premissernas sanning garanterar slutsatsens sanning, och att ett induktivt argument är ett argument där premissernas sanning snarare ger stöd för slutsatsens sanning. Vad vi kan säga: Ett deduktivt argument hävdar att slutsatsens sanning garanteras av premissernas sanning; ett induktivt argument hävdar inte detta, utan säger endast att premissernas sanning ökar sannolikheten för att slutsatsen är sann.

Hur vet vi vad som hävdas? Inte alltid helt enkelt att svara på. En ledtråd: valet av slutledningsindikator (problemet är att ibland är indikatorn ej explicit formulerad). Se till intentionerna hos den som formulerade argumentet.

Övning Fundera ut tre induktiva argument som du själv brukar förlita dig på. Fundera även på om dina induktiva slutledningar är starka eller svaga.

Vad hör ihop med vad? Sanning: en egenskap hos påståendesatser! Logisk styrka: en egenskap hos argument!

Sundhet Ett SUNT argument: ett logiskt giltigt argument med sanna premisser (och därmed också sann slutsats) Sundhet: en egenskap hos argument!

Mål: argument som är sunda, dvs logiskt giltiga argument med sanna premisser (och därmed med sann slutsats). Några undantag: (i) kontrafaktiska argument Ibland är vi intresserade av vad som skulle ha varit fallet om något annat hade varit fallet (kontra faktum). I sådana argument är någon av premisserna medvetet falsk. En historiker t.ex. skulle kunna resonera så här: Om Hitler hade försökt att invadera Storbritannien 1940 (vilket han ju inte gjorde) så skulle han ha lyckats eftersom Tyskland, vid det tillfället, var militärt överlägset. (ii) reductio ad absurdum Används för att visa att en viss uppfattning måste vara falsk. Exempelvis resonerar vissa teologer enligt följande: Anta att allting har en orsak. Om allting har en orsak kan det inte finnas något som sätter igång orsakskedjan. Detta innebär att ingenting orsakas, vilket i sin tur måste innebära att ingenting sker. Alltså kan det inte vara så att allting har en orsak. (Därför måste det finnas en första orsak, något som inte självt är orsakat. Alltså finns Gud!).

Sammanfattningsvis: håll reda på följande begrepp Logisk styrka Logisk giltighet Deduktiva argument Induktiva argument Sundhet

Att diskutera Besvara följande frågor för vart och ett av nedanstående argument: (i) är det induktivt eller deduktivt; (ii) om deduktivt, är det logiskt giltigt; (iii) om induktivt, är det starkt? Om inbrottstjuven bröt sig in genom köksfönstret, då finns dennes fotavtryck nedanför köksfönstret. Det finns inga fotavtryck nedanför köksfönstret. Alltså bröt inte inbrottstjuven sig in genom köksfönstret. Jonas har nikotinfläckar på fingrarna; så Jonas är en rökare. Lisa köper två paket mjölk om dagen. Därför lämnade någon fotavtryck utanför köksfönstret.

Att diskutera Vilka av följande argument är sunda? Om jag redan har fått upp krona sju gånger i rad så är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än 50-50. Jag har fått upp krona sju gånger i rad; därför är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än 50-50. Om du motionerar regelbundet och inte röker så kommer du att ha god hälsa. John röker inte och han har god hälsa; därför måste det vara så att han motionerar regelbundet. Ekar växer endast på platser där det regnar med viss regelbundenhet. I Sahara regnar det inte regelbundet; därför växer inga ekar i Sahara.

Övningar Formulera deduktiva argument med följande egenskaper: 1) logiskt giltigt med sanna premisser och sann slutsats. 2) logiskt giltigt med minst en falsk premiss men med sann slutsats. 3) logiskt ogiltigt med sanna premisser och falsk slutsats. 4) logiskt ogiltigt argument med sanna premisser och sann slutsats.