Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:11 Sjukdomar, besvär och hälsa December 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc
Östgötens hälsa 2006 Sjukdomar, besvär och hälsa Rapport 2007:11 Linköping december 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Helle Noorlind Brage - I -
- II -
Förord Detta är en rapport från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, med data från befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006. I rapporten redovisas egenupplevda sjukdomar och besvär samt hur dessa påverkar livet. Dessutom beskrivs den självskattade hälsan och levnadsvanor ur ett sjukdomsgruppsperspektiv. Uppdraget med att göra en enkät som beskriver östgötens hälsa, kommer från hälsooch sjukvårdsnämnden vid Landstinget i Östergötland. Nämnden skriver i sitt styrkort om vikten av att främja befolkningens hälsoutveckling, bland annat genom att förstå och synliggöra olika gruppers livsvillkor och behov. Man lyfter också landstingets roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Rapporten är i första hand tänkt som ett underlag för landstingspolitikernas arbete med behovsanalyser och styrdokument, men vår förhoppning är att den också väcker intresse bland personer verksamma inom kommun, landsting och bland dem som har ett allmänt intresse för befolkningens hälsa och livsvillkor. De tidigare rapporterna från Östgötens hälsa 2006, kan läsas på vår hemsida: http://www.lio.se/templates/page.aspx?id=28914. Linköping december 2007 Helle Noorlind Brage Produktionsenhetschef Elisabeth Wärnberg Gerdin Produktionsenhetschef Vi vill rikta ett stort tack till dem som bidragit till arbetet med denna rapport. Framför allt vill vi tacka alla de personer som tagit sig tid att besvara enkäten. Stort tack till Johan Alinder samt Bengt-Göran Emtinger och Sven Ordell. Tack också till Christina Aldin vid Folkhälsovetenskapligt centrum. Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Helle NoorlindBrage - III -
- IV -
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Svarsfrekvens och bortfall... 5 Tolkning av resultat... 6 Datakvalitet... 6 Viktning och kalibrering... 6 Variabelbeskrivning... 6 Sjukdomar och besvär... 6 SF-36... 7 EQ-5D... 8 Levnadsvanor... 8 Begränsningar i datamaterialet... 9 Resultat... 10 Sjukdomsgrupper och påverkan på livet... 10 Sjukdomsgrupper och mätinstrument... 13 SF-36... 13 EQ-5D... 15 EQ-5D index... 18 Sjukdomsgrupper och levnadsvanor... 21 Rökning... 21 Alkohol... 23 Matvanor... 24 Fysisk aktivitet... 24 Övervikt och fetma... 25 Riskindex... 27 Slutord... 28 Referenser... 30 Bilaga 1 Bilaga 2-1 -
- 2 -
Sammanfattning I Östergötland uppger två tredjedelar att de har mer än en sjukdom eller långvariga besvär. Datamaterialets omfattning gör att rena sjukdomsgrupper inte kan analyseras eftersom antalet observationer är för få. I gruppen med ortopediska sjukdomar finns därför personer som, förutom ortopediska sjukdomar, till exempel kan ha både cancer och allergi. Hälften av östgötarna har ortopedisk sjukdom Ungefär 50 procent av östgötarna anger att de har ortopedisk sjukdom. Av dem är det 24 procent som påverkas mycket av sin sjukdom. En annan stor sjukdomsgrupp är endokrina sjukdomar, 37 procent, och i den gruppen är det 13 procent som påverkas mycket av sin sjukdom. Cancersjukdom och stroke utgör en liten andel i befolkningen men de som har dessa sjukdomar upplever en stor påverkan på livet. Äldre har, i jämförelse med yngre, i högre utsträckning mycket påverkan av sin sjukdom, förutom gruppen psykisk ohälsa, där högsta andelen med mycket påverkan finns i den yngsta åldersgruppen. Stroke påverkar både den fysiska och psykiska hälsan Den självskattade hälsan har i de olika sjukdomsgrupperna mätts med SF-36 och EQ-5D. I de dimensioner för SF-36 som avser fysisk status, är det personer med stroke eller reumatisk sjukdom som har de lägsta värdena och i de dimensioner som avser psykisk status, är det personer med stroke eller psykisk ohälsa som har de lägsta värdena. EQ-5D-frågorna om smärta samt oro och nedstämdhet visar att mer än 20 procent av de med reumatisk sjukdom har svåra smärtor. Bland personer med neurologisk sjukdom och/eller psykisk ohälsa att det 10 procent som rapporter att de i hög grad lider av oro och nedstämdhet. Många med endokrina sjukdomar har ohälsosamma levnadsvanor Människors hälsa påverkas av levnadsvanorna, fysisk aktivitet, matvanor, alkoholvanor och tobaksvanor. Nästan hälften av östgötarna har mellan tre och fem ohälsosamma levnadsvanor. I gruppen kvinnosjukdomar finns den lägsta andelen med tre eller flera ohälsosamma levnadsvanor, och bland personer med endokrina sjukdomar finns den högsta andelen. En hög andel med ohälsosamma levnadsvanor finns också i sjukdomsgrupperna stroke, urologiska sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar. Fyra av tio personer med hjärt- kärlsjukdom har slutat att röka Jämfört med befolkningen i Östergötland är andelen rökare högre bland dem med mag- tarmsjukdom. Den högsta andelen som slutat röka återfinns bland dem med hjärt- kärlsjukdom. Även bland personer med urologiska sjukdomar, öronsjukdomar och endokrina sjukdomar är andelen som slutat röka högre jämfört med befolkningen i Östergötland. Andelen riskdrickare är högst i sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa, hudsjukdomar och andningsorganens sjukdomar. I dessa sjukdomsgrupper finns en hög andel unga och den högsta andelen riskdrickare i befolkningen finns just i den yngsta åldersgruppen. Andelen som inte når upp till rekommendationerna om minst 500 gram frukt och grönsaker och minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag, är hög både i befolkningen och bland personerna i olika sjukdomsgrupper. - 3 -
Inledning Det finns flera definitioner av begreppet hälsa och vilken definition man väljer beror på vilket syfte och sammanhang som beskrivs. Hälsan har mycket stor betydelse för individen och för samhället, oavsett av vilken definition man väljer. Hälsan är beroende av en mängd olika faktorer som brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. Dessa handlar om arv, miljö, livsstil och levnadsvillkor. Folkhälsovetenskapligt lexikon beskriver hälsa som en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. Folkhälsa beskrivs i samma lexikon som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan [1]. Ungefär hälften av alla dödsfall bland män inträffar i åldrarna 75 år och uppåt och bland kvinnor i åldrarna 80 år och uppåt. Sett till enskilda dödsorsaker utgör skador till exempel hälften av alla dödsfall för män under 55 år. Att bara ta hänsyn till dödlighet för att beskriva befolkningens hälsoutveckling, är dock inte tillräckligt. Allt eftersom sjukvårdens insatser förbättras, överlever allt fler sina sjukdomar. Det innebär att dödligheten sjunker men sjukligheten ökar, eftersom många av sjukdomarna inte går att bota helt, utan man lever med sin sjukdom resten av livet. Ålder har stor betydelse för hälsan vilket beskrivs bland annat i Folkhälsorapport 2005 [2]. Det är inte helt enkelt att mäta och beskriva befolkningens hälsa. Landstinget i Östergötland registrerar, liksom alla andra sjukvårdshuvudmän, alla diagnoser bland befolkningen. Register ger en god bild över sjukdomspanoramat, men kan inte beskriva befolkningens hälsa i ett vidare perspektiv. Människor upplever sjukdom och besvär på olika sätt även om de har samma diagnos i ett vårdregister. När upplevelserna är olika, är troligen hälsan i det vidare perspektivet också olika, även om diagnosen är densamma. Användning av befolkningsenkäter innebär att individens egna tolkningar av hur man själv ser på sin hälsa och sin livssituation är i fokus. Den självskattade hälsan anses vara ett bra mått på att beskriva faktisk sjuklighet och nedsatt kroppsfunktion och den är en bra prediktor för dödlighet. Den självskattade hälsan finns inte i något register, därför är frågor om denna ett nödvändigt komplement när det gäller att kartlägga befolkningens hälsa. De vanligaste rapporterade sjukdomarna i den nationella Folkhälsorapporten är sjukdomar i rörelseorganen, hjärt-, kärlsjukdomar och endokrina sjukdomar. Två av tre personer som drabbas av cancer är över 65 år. Man räknar med att sannolikheten för att få cancer före 75 års ålder är 30 procent för män och 27 procent för kvinnor. Närmare 25 procent av all cancersjuklighet orsakas av rökning [2]. Kvinnor anger oftare än män att de har en långvarig sjukdom beroende på besvär från rörelseorganen, skillnaden framträder markant från 55-årsåldern. Fler kvinnor än män rapporterar också att de lider av allergisjukdomar och dessa är vanligare i unga åldrar [2]. - 4 -
Syfte Syftet med den här rapporten är att beskriva egenupplevda sjukdomar och besvär ur perspektivet om de påverkar livet mycket, lite eller inte alls. Dessutom beskrivs den självskattade hälsan, levnadsvanor och riskfaktorer utifrån ett sjukdomsgruppsperspektiv. Metod Undersökningen är en tvärsnittsstudie grundad på ett frågeformulär Östgötens hälsa 2006, som innehåller frågor om bland annat hälsa, livsstil, vårdbehov och förändringsbenägenhet. Frågorna besvaras utifrån självskattning. De redovisade resultaten grundas således på vad respondenterna anger. Undersökningen baseras på ett slumpmässigt kommun-, ålders- och könsstratifierat urval 1 om totalt 13 440 personer i åldrarna 18 till 84 år bosatta i Östergötland under våren 2006. Folkhälsovetenskapligt centrum har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden genomfört undersökningen. För utskick och insamling ansvarade Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsovetenskapligt centrum gemensamt. För en mer utförlig beskrivning av metoden se Metodrapport 1 [3]. Svarsfrekvens och bortfall Den totala svarsfrekvensen för undersökningen blev 54 procent (tabell 1), vilket innebär att 7 238 personer har besvarat enkäten. Bland unga män (18 29 år) har endast 32 procent svarat vilket är den lägsta svarsfrekvensen medan den högsta, 70 procent, återfinns bland de äldsta männen. En större andel kvinnor än män har besvarat frågorna. Tabell 1. Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) 18 29 år 749 48 519 32 1 313 40 30 44 år 934 56 680 41 1 614 48 45 64 år 1 077 64 924 55 2 001 60 65 84 år 1 144 68 1 166 70 2 310 69 Totalt 3 949 59 3 289 49 7 238 54 1 Stratifiering innebär att målpopulationen (östgötar 18-84 år) delas in i delpopulationer (strata) med avseende på kön, ålder och kommun. Ur varje delpopulation tas ett slumpmässigt stickprov. - 5 -
Tolkning av resultat Datakvalitet Vid enkätundersökningar finns en osäkerhet i resultaten beroende på att ett urval, och inte hela befolkningen, tillfrågats. Denna osäkerhet kan beräknas och redovisas som konfidensintervall. I rapporten finns 95-procentinga konfidensintervall i vissa figurer. Dessa ses som klammerförsedda linjer i ändarna av staplarna och om konfidensintervallen inte överlappar varandra finns en säkerställd skillnad. En annan felkälla kan vara frågeformuläret i sig som mätmetod, det vill säga att personer ger felaktiga svar på grund av att de inte förstår frågan, av misstag eller medvetna felsvar. Dessa fel ger upphov till olika former av mätfel och är svåra att beräkna. I de flesta undersökningar finns det personer som inte vill eller kan svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultaten att bli missvisande. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfall görs en kalibrering av resultaten, se nedan. Viktning och kalibrering Stratifiering av urvalet gör att personer i till exempel små kommuner jämfört med stora har en större sannolikhet att komma med i urvalet. För att kompensera för detta samt för bortfall har data viktats. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer i Östergötland han eller hon representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela länet. Det gör att resultaten går att generalisera till hela Östergötlands befolkning (18 84 år). Ytterligare en åtgärd för att kompensera för bortfallet är att använda kalibrerade vikter. Kalibreringsvariablerna i denna studie är födelseland, civilstånd, utbildning och sysselsättning. Användning av kalibrerade vikter innebär att en svarande förutom att representera personer i samma stratum dessutom representerar personer i urvalsgruppen som har samma värden på kalibreringsvariablerna. Variabelbeskrivning För att beskriva den självskattade hälsan, har vi utgått från flera frågor. Vi har dels använt oss av två väletablerade och internationellt frekvent använda mätinstrument, SF-36 samt EQ-5D och dels har vi utgått från en flervalsfråga som innehåller 20 olika sjukdomar eller besvär. De levnadsvanor vi beskriver i rapporten är rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och kostvanor. Vi beskriver också övervikt och fetma enligt WHO:s beräkningar för BMI, genom att respondenterna uppgett längd och vikt [4]. Sjukdomar och besvär Frågan om självupplevda sjukdomar och besvär bygger på 20 av de vanligast förekommande sjukdomarna samt en öppen fråga, se bilaga 1. Symtomen i flervalsfrågan har sedan komprimerats till 18 sjukdomsgrupper. I endokrina sjukdomar ingår - 6 -
diabetes, högt blodtryck samt övervikt och fetma. Sjukdomar i urinvägar, könsorgan och underlivs- sjukdomar/besvär är uppdelade efter kön, vilket ger sjukdomsgrupperna kvinnosjukdomar respektive urologiska sjukdomar. I svarsalternativen får de svarande ange om sjukdomen påverkar livet mycket, litet eller inte alls. SF-36 Måttet bygger på 36 frågor om hälsa och beskriver hälsorelaterad livskvalitet med åtta dimensioner (tabell 2). Fysisk funktion, fysisk rollfunktion och smärta mäter fysisk hälsa, och social funktion, social rollfunktion och psykiskt välbefinnande mäter psykisk hälsa. Allmän hälsa och vitalitet är förknippade med båda dimensionerna. Höga värden på måtten indikerar en bättre hälsorelaterad livskvalitet, jämfört med låga värden (skala 0 100) [5]. I bilaga 2 presenteras vilka frågor som hör till vilken dimension. Tabell 2. Definition av högsta och lägsta värdena av varje SF-36 dimension SF-36 dimensionerna Högsta värde Lägsta värde Fysisk funktion Rollfunktion - fysisk Fysiska aktiviteter inklusive de mest ansträngande, utgör inte något hinder Inga fysiska problem att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter Begränsad fysiks aktivitetsnivå, inklusive ADL, som att tvätta och klä sig Problem med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av fysisk ohälsa Smärta Ingen smärta Mycket svår och i hög grad handikappande värk/smärta Allmän hälsa God hälsa Dåligt allmänt hälsotillstånd och tro om att hälsan kommer att bli sämre Vitalitet Pigg och energisk Känner sig trött och utsliten Social funktion Rollfunktion emotionell Normala sociala umgänget i och utanför hemmet utan störningar på grund av fysisk eller psykisk ohälsa Inga problem med att utföra arbete eller andra aktiviteter på grund av känslomässiga problem Omfattande och ofta förekommande störningar av det normala umgänget i och utanför hemmet på grund av fysisk eller psykisk ohälsa Svårigheter med att utföra arbete eller andra aktiviteter på grund av känslomässiga problem Psyksikt välbefinnande Harmonisk, lugn och glad Känner sig nervös och nedstämd hela tiden - 7 -
EQ-5D Livskvalitetsinstrumentet EQ-5D är ett standardiserat instrument för att mäta och beskriva hälsoutfall. Instrumentet består av fem frågor om rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Svarsalternativen är indelade i tre allvarlighetsgrader: inga problem, måttliga problem respektive svåra problem. Frågorna är också hopslagna till ett EQ-5D-index med värden mellan 0 och 1, där 0 är död och 1 är full hälsa [6]. Måttliga och svåra problem i de fem dimensionerna av EQ-5D rapporteras i högre utsträckning ju äldre ålderskategori som studeras. Likaså är indexvärdet för mätinstrumentet lägre i äldre åldersgrupper, jämfört med yngre [7, 8]. Levnadsvanor Levnadsvanorna innefattar de frågor som rör fysisk aktivitet, frukt och grönt, rökning, vikt och alkoholkonsumtion. I rapporten presenteras andelen personer som inte når rekommendationer för de olika levnadsvanorna. Klassificeringen bygger på nationella riktlinjer enligt tabell 3. Eftersom hälsan påverkas av människors levnadsvanor, har vi också valt att beskriva sjukligheten utifrån ett riskindex, byggt på de nämnda levnadsvanorna. Indexet summerar antalet ohälsosamma levnadsvanor på individnivå. De ohälsosamma levnadsvanorna är inte graderade utan anses som lika allvarliga. I riskindexet ingår fem faktorer och för frukt- och grönsaker och fysisk aktivitet är det 90 procent respektive 70 procent av östgötarna som inte når upp till rekommendationen. Detta gör att vi valt att presentera andelen personer som har en ansamling av tre eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Tabell 3. Definitioner av rekommendationer/riktlinjer Levnadsvanor Fysisk aktivitet Frukt och grönt Rekommendationer/ riktlinjer Daglig 30 minuter fysisk aktivitet Minst 500 g frukt och grönt/dag Når ej rekommendationer/ riktlinjer Ej regelbundet fysisk aktiv Mindre än 500 g frukt och grönt/dag Rökning Avstå från rökning Dagligrökare Vikt Normalvikt Övervikt och/eller fetma Alkoholkonsumtion Måttligt drickande Berusningsdrickande och/eller riskfylld veckokonsumtion - 8 -
Begränsningar i datamaterialet Ålder har betydelse för sjukdomsförekomst och materialet är därför indelat i fyra åldersklasser; 18 29 år, 30 44 år, 45 64 år samt 65 84 år. Vi vet också att kön har en stor betydelse för sjukligheten. I möjligaste mån har vi delat upp resultaten på både kön och ålder. Det finns begränsningar i datamaterialet som gör att det ibland inte finns tillräckligt många individer (färre än 15) som svarat, för att kunna göra en uppdelning, och då redovisas det samlade resultatet istället. En ålders- och könsuppdelning kan göras för andningsorganens sjukdomar, endokrina sjukdomar, hudsjukdomar, kvinnosjukdomar, mag- tarmsjukdomar, munsjukdomar, ortopediska sjukdomar och öronsjukdomar samt psykisk ohälsa. Eftersom fler än 67 procent uppger att de har mer än en sjukdom, finns begränsningar när det gäller att dela upp datamaterialet i sjukdomsgrupper. Vi har därför inte kunnat redovisa renodlade sjukdomsgrupper, det vill säga att man bara har just den sjukdom som beskrivs. I gruppen med ortopediska sjukdomar finns således personer som, förutom ortopediska sjukdomar, till exempel kan ha både cancer och allergi. - 9 -
Resultat Sjukdomsgrupper och påverkan på livet Inledningsvis presenteras hur stor andel av befolkningen som har respektive sjukdom och hur stor påverkan sjukdomen har på livet. Därefter redovisas resultaten för de två indexen SF-36 och EQ-5D, samt hur stor andel i varje sjukdomsgrupp som har ohälsosamma levnadsvanor. Vanligast med ortopediska sjukdomar Ungefär 50 procent av östgötarna anger att de har ortopediska sjukdomar, vilket motsvarar cirka 158 000 personer (tabell 4). Av dem påverkas 24 procent mycket av sin sjukdom. En annan stor sjukdomsgrupp är endokrina sjukdomar och bland dem är det 13 procent som har mycket påverkan på livet. I befolkningen är det en liten andel som har cancersjukdomar, neurologiska sjukdomar, stroke och reumatiska sjukdomar men personer med dessa sjukdomar anger i större utsträckning än andra, att sjukdomen påverkar deras liv. Tabell 4. Andel personer med sjukdomar samt fördelning på påverkan Sjukdom Andel (%) i befolkningen Antal i Fördelning över påverkan befolkningen* Mycket (%) Lite (%) Ingen (%) Andningsorganens sjukdomar 14 44 200 17 46 37 Cancersjukdomar 3 9 500 39 43 18 Endokrina sjukdomar 37 116 800 13 39 48 Hjärt- och kärlsjukdomar 8 25 200 23 54 23 Hudsjukdomar 14 44 200 11 38 51 Infektionssjukdomar 3 9 500 21 50 29 Kvinnosjukdomar 27 85 200 12 51 37 Mag- tarmsjukdomar 17 53 700 17 53 30 Munsjukdomar 11 34 700 14 39 47 Neurologiska sjukdomar 6 18 900 33 46 20 Njursjukdomar 2 6 300 11 33 57 Ortopediska sjukdomar 50 158 000 24 52 24 Psykisk ohälsa 24 75 700 22 55 23 Reumatiska sjukdomar 7 22 100 33 45 22 Stroke 2 6 300 33 34 33 Urologiska sjukdomar (män) 12 37 900 15 52 34 Ögonsjukdomar 7 22 100 22 44 34 Öronsjukdomar 21 66 300 16 47 37 * Observera att varje person kan ha flera sjukdomar varför kolumnen med antal i befolkningen inte summerar till 315 600. - 10 -
Äldre oftast mer påverkade av sjukdom än yngre Generellt har äldre, jämfört med yngre, i högre utsträckning mycket påverkan på livet av sin sjukdom. Undantaget är psykisk ohälsa där andelen med stor påverkan av sjukdomen är störst bland de yngsta (29 procent bland de yngsta och 14 bland de äldsta). För vissa sjukdomsgrupper finns skillnader mellan kvinnor och män. Exempelvis har fler kvinnor mycket påverkan på livet om de har en ortopedisk sjukdom (29 respektive 19 procent). Likaså har fler kvinnor mycket påverkan på livet om de har en munsjukdom (18 jämfört med 7 procent). Ålder och kön spelar roll för sjukligheten Fler kvinnor än män har ortopediska sjukdomar, psykisk ohälsa och mag-tarmsjukdomar (figur 1). För de övriga sjukdomsgrupperna finns inga tydliga skillnader. Män Kvinnor Ortopediska Endokrina Kvinno Öron Psykiska Mag/tarm Hud Andning Urologiska 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) Figur 1. Andel personer i nio sjukdomsgrupper, per kön. - 11 -
Andelen personer med ortopediska sjukdomar är högre i de äldsta åldersgrupperna jämfört med de yngsta bland både män och kvinnor. Ändå har 33 procent av de unga kvinnorna och 27 procent av de unga männen en ortopedisk sjukdom (tabell 5). Endokrina sjukdomar förekommer i alla åldersgrupper, och i särskilt stor utsträckning bland de äldsta, där över 50 procent har någon endokrin sjukdom. Hjärtkärlsjukdomar och stroke förekommer i liten utsträckning i de yngre åldrarna. Andningsorganens sjukdomar och hudsjukdomar är jämnt fördelade över kön- och åldersgrupper. Tabell 5. Andel med sjukdomen per kön och ålder Kön Män Kvinnor Åldersklass 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Antal i befolkningen 31 185 42 767 54 823 29 692 27 978 40 162 53 601 35 379 Andningsorganens sjukdomar 10 11 15 16 11 13 17 16 Cancersjukdomar <1 1 3 7 <1 1 4 7 Endokrina sjukdomar 16 26 43 55 22 29 41 60 Hjärt- kärlsjukdomar 1 2 9 28 1 1 6 21 Hudsjukdomar 9 14 14 17 17 13 15 13 Infektionssjukdomar 1 2 4 3 5 2 4 6 Kvinnosjukdomar 24 19 33 31 Mag- tarmsjukdomar 10 11 16 18 13 18 21 26 Munsjukdomar 4 5 9 18 8 6 13 25 Neurologiska sjukdomar 2 3 5 4 7 8 9 8 Njursjukdomar 1 3 3 5 <1 <1 1 1 Ortopediska sjukdomar 27 42 53 58 33 46 62 71 Psykisk ohälsa 20 22 19 17 34 27 30 27 Reumatiska sjukdomar <1 2 8 11 3 6 11 19 Stroke 0 1 3 7 <1 <1 2 7 Urologiska sjukdomar (män) 3 4 12 33 Ögonsjukdomar 2 2 4 19 1 2 6 29 Öronsjukdomar 10 10 27 52 12 9 20 38-12 -
Sjukdomsgrupper och mätinstrument SF-36 Fysiska dimensioner låga värden vid stroke eller reumatisk sjukdom Reumatiska sjukdomar och stroke har generellt lägre värden jämfört med övriga sjukdomsgrupper för de fyra fysiska dimensionerna (figur 2). För alla sjukdomsgrupperna är medelvärdet för fysisk funktion högre än för de tre övriga dimensionerna. Fysisk funktion är också den dimension som är starkast förknippad med ålder [5], vilket avspeglar sig då höga värden ses för de sjukdomsgrupper som har en hög andel unga, som till exempel psykisk ohälsa, och låga värden för de sjukdomsgrupper som har en hög andel äldre, hjärt- kärlsjukdom och stroke. 100 Fysisk funktion Rollfunktion Smärta Allmän hälsa 90 80 70 Medelvärde 60 50 40 30 20 10 0 Andning Cancer Endokrina Hjär/kärl Hud Infektion Kvinno Mag/tarm Figur 2. Hälsorelaterad livskvalitet i de fysiska dimensionerna på SF-36, per sjukdomsgrupp (medelvärde). Mun Neurorologiska Njur Ortopediska Psykiska Reumatiska Stroke Urologiska Ögon Öron Befolkningen Psykiska dimensioner låga värden vid stroke eller psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och stroke har de lägsta värdena för de fyra psykiska dimensionerna (figur 3). Vitalitet är den dimension som ligger lägst i alla sjukdomsgrupper. Vitalitet och hälsoupplevelse har ett starkt samband med både fysisk och psykisk hälsostatus [5]. Personer som upplever sig ha dålig hälsa har låga värden på vitalitet och personer som upplever sig ha god hälsa har höga värden. - 13 -
I figur 3 ses att de med reumatiska sjukdomar, psykisk ohälsa och stroke har de lägsta värdena på dimensionen vitalitet. I just dessa tre sjukdomsgrupper är det också en hög andel som har påverkan på livet av sin sjukdom. Samma sjukdomsgrupper har också låga värden på emotionell rollfunktion, det vill säga har svårigheter att utföra arbete eller andra aktiviteter på grund av känslomässiga problem. Även de med munsjukdom har låga värden på emotionell rollfunktion. 100 Vitalitet Social funktion Rollfunktion Psykiskt välbefinnande 90 80 70 Medelvärde 60 50 40 30 20 10 0 Andning Cancer Endokrina Hjär/kärl Hud Infektion Kvinno Mag/tarm Figur 3. Hälsorelaterad livskvalitet i de psykiska dimensionerna på SF-36, per sjukdomsgrupp (medelvärde). Mun Neurorologiska Njur Ortopediska Psykiska Reumatiska Stroke Urologiska Ögon Öron Befolkningen - 14 -
EQ-5D Det finns ingen skillnad mellan sjukdomsgrupperna i hur stor andel som är sängliggande (tabell 6). Däremot är andelen som inte klarar sin dagliga hygien högre bland dem som har haft stroke jämfört med dem som har hudsjukdomar. De personer som har haft stroke har också, jämfört med personer i andra sjukdomsgrupper, svårare att klara huvudsakliga aktiviteter, såsom exempelvis arbete, studier och hushållssysslor. Även bland personer med cancersjukdomar och reumatiska sjukdomar påverkas förmågan att klara huvudsakliga aktiviteter. Tabell 6. Sjukdomsgrupper och EQ-5D. Andel Sängliggande (%) Klarar ej daglig hygien (%) Klarar ej huvudsakliga aktiviteter (%) Svåra smärtor besvär (%) I hög grad orolig nedstämd (%) Andningsorganens sjukdomar <1 1 2 8 4 Cancersjukdomar <1 1 6 13 3 Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar <1 1 2 7 4 <1 1 4 11 5 Hudsjukdomar <1 <1 1 7 4 Infektionssjukdomar <1 2 2 13 2 Kvinnosjukdomar <1 1 2 8 5 Mag- tarmsjukdomar <1 1 2 11 5 Munsjukdomar 1 2 5 14 6 Neurologiska sjukdomar <1 1 4 15 11 Njursjukdomar <1 1 2 7 3 Ortopediska sjukdomar <1 1 2 9 4 Psykisk ohälsa <1 1 3 9 10 Reumatiska sjukdomar <1 2 6 22 7 Stroke 1 5 12 15 10 Urologiska sjukdomar (män) <1 1 2 11 5 Ögonsjukdomar <1 1 2 8 6 Öronsjukdomar <1 1 2 7 4 Befolkningen <1 1 1 4 3-15 -
Svåra smärtor och besvär vid reumatiska sjukdomar En större andel bland dem med reumatiska sjukdomar, jämfört med de flesta andra sjukdomsgrupper, har svåra smärtor och besvär (figur 4). Men problemen finns också i flera av de andra sjukdomsgrupperna. Bland dem som har reumatiska sjukdomar är det högre andel i de två mellersta åldersgrupperna, jämfört med de två övriga, som har svåra smärtor och besvär (26 respektive 16 procent). I den äldsta ålderskategorin har kvinnor, jämfört med män, i högre utsträckning svåra smärtor och besvär (20 respektive 7 procent). Kvinnor har i högre utsträckning svåra smärtor och besvär jämfört med män, bland dem som har munsjukdomar, (18 respektive 8 procent) och störst andel med besvär finns i åldersgruppen 30 44 år. Fördelningen över dem som har svåra smärtor och besvär är ungefär lika i alla åldersgrupper, bland kvinnor som har neurologiska sjukdomar (mellan 15 och 20 procent). Bland männen är det åldersgruppen 45 64 år som har högst andel med svåra smärtor och besvär (27 procent). Reumatiska Neurologiska Stroke Mun Cancer Infektion Mag/tarm Hjärt/kärl Urologiska Psykiska Ortopediska Kvinno Andning Ögon Endokrina Öron Hud Njur Befolkningen 0 5 10 15 20 25 Andel(%) Figur 4. Andel personer som har svåra smärtor och besvär, per sjukdomsgrupp. - 16 -
Oro och nedstämdhet vid neurologiska sjukdomar, psykisk ohälsa och stroke Höggradig oro och nedstämdhet känner omkring 10 procent av de personer som har neurologiska sjukdomar, psykisk ohälsa och stroke (figur 5). De med neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa känner i högre utsträckning oro och nedstämdhet jämfört med personer med ortopediska sjukdomar, endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar. Yngre med psykisk ohälsa mer oroliga och nedstämda En större andel yngre personer, jämfört med äldre, med psykisk ohälsa känner hög grad av oro och nedstämdhet, framför allt gäller detta de yngsta männen. Bland dem är det 17 procent som känner hög grad av oro jämfört med 12 procent bland de yngsta kvinnorna. Neurologiska Psykiska Stroke Reumatiska Mun Ögon Urologiska Mag/tarm Hjärt/kärl Kvinno Andning Öron Hud Ortopediska Endokrina Njur Cancer Infektion Befolkningen 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Andel(%) Figur 5. Andel personer som i hög grad känner sig oroliga eller nedstämda, per sjukdomsgrupp. - 17 -
EQ-5D index Lågt EQ-5D-index hos dem med reumatiska sjukdomar och stroke De sjukdomsgrupper som har lägst medelvärde på EQ-5D indexet är reumatiska sjukdomar och stroke (figur 6). Även neurologiska sjukdomar och munsjukdomar har låga värden på detta index. De sjukdomsgrupper som har högre värden på EQ5Dindexet är hudsjukdomar, endokrina sjukdomar, andningsorganens sjukdomar och öronsjukdomar. Högre EQ-5D-index hos män jämfört med kvinnor Genomgående har män högre medelvärden på EQ-5D-indexet än kvinnor vilket överensstämmer med bland annat en tidigare befolkningsstudie i Stockholms län [7]. Till exempel är männens respektive kvinnornas värden bland dem med njursjukdomar 0.77 respektive 0.59, hjärt- kärlsjukdomar 0.71 respektive 0.60, cancersjukdomar 0.70 respektive 0.60 och ögonsjukdomar 0.75 respektive 0.65. 1,0 0,9 Medelvärde 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Andning Cancer Endokrina Hjärt/kärl Hud Infektion Kvinno Mag/tarm Mun Neurologiska Njur Ortopediska Psykiska Reumatiska Stroke Urologiska Ögon Öron Befolkningen Figur 6. EQ-5D-index, per sjukdomsgrupp. - 18 -
Lägre EQ-5D-index hos äldre Medelvärdet på EQ-5D-indexet tenderar att sjunka med högre ålder (figur 7). Även detta är i överensstämmelse med rapporten från Stockholms län 2002 [7]. För att tydligare kunna följa mönstret på EQ-5D-indexet i relation till ålder och sjukdomar visas i figurerna 7 och 8 en åldersindelning i tretton klasser. Dessutom redovisas endast de sjukdomsgrupper vars EQ-5D-index skiljer sig från värdet i befolkningen. 1 Befolkningen Mag/tarm Ortopediska Psykiska 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 18-25 år 26-30 år 31-35 år 36-40 år 41-45 år 46-50 år 51-55 år 56-60 år 61-65 år 66-70 år 71-75 år 76-80 år 81-84 år Figur 7. Medelvärdet på EQ-5D index, per åldersgrupp och sjukdomsgrupp. Befolkningens medelvärde i de tretton åldersklasserna är tydligt högre jämfört med sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa, ortopediska sjukdomar och mag- tarmsjukdomar. I punktlistan framgår inom vilka sjukdomsgrupper och åldersgrupper det finns en tydlig skillnad i EQ-5D-index jämfört med i befolkningen: o Psykisk ohälsa: åldersgrupperna 18 80 år o Ortopediska sjukdomar: åldersgrupperna 18 70 år o Mag- tarmsjukdomar: åldersgrupperna 18 25 år, 36 45 år, 56 70 år - 19 -
Skillnader mellan befolkningen och sjukdomsgrupper inom åldersklasser Figur 8 visar de fyra sjukdomsgrupper med högst andel som har mycket påverkan på livet av sin sjukdom. Dessa är: cancersjukdomar, neurologiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar och stroke. Cancersjukdomar, reumatiska sjukdomar och stroke har för få svarande, i de yngre åldersgrupperna, för att redovisa medelvärdet på EQ-5D-indexet. 1 Befolkningen Cancer Neurologiska Reumatiska Stroke 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 18-25 år 26-30 år 31-35 år 36-40 år 41-45 år 46-50 år 51-55 år 56-60 år 61-65 år 66-70 år 71-75 år 76-80 år 81-84 år Figur 8. Medelvärdet på EQ-5D index, per åldersgrupp och sjukdomsgrupp. Neurologiska sjukdomar och reumatiska sjukdomar är de sjukdomsgrupper där det finns skillnader inom många åldersgrupper, medan i grupperna cancer och stroke är det bara en åldersgrupp som skiljer sig från befolkningen. o Cancersjukdomar: åldersgruppen 61 65 år o Neurologiska sjukdomar: åldersgrupperna 18 25 år, 31 45 år, 51 60 år, 76 84 år o Reumatiska sjukdomar: åldersgrupperna 36 80 år o Stroke: åldersgruppen 66 70 år - 20 -
Sjukdomsgrupper och levnadsvanor Rökning Rökning ökar risken för ett stort antal sjukdomar och många sjukdomar antingen orsakas eller förvärras av rökning [2]. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning [9]. Rökning förkortar livet med tio år och ger upp till tjugo gånger så hög risk att få ett fyrtiotal sjukdomar som kan sätta ner livskvaliteten allvarligt, däribland hjärt- kärloch lungsjukdomar samt många cancersjukdomar [9]. Tobak utgör alltså en av de enskilt största hälsoriskerna i världen liksom i Sverige, och är därmed ett av WHO: s mest prioriterade områden. Högre andel rökare bland män med infektionssjukdomar och lägre bland kvinnor med ögonsjukdomar Andelen rökare i Östergötlands befolkning är 14 procent (figur 9). Endast bland dem som har mag- tarmsjukdomar är andelen rökare signifikant högre, 19 procent. Jämfört med motsvarande grupper i befolkningen skiljer sig andelen rökare i vissa sjukdomsgrupper. Bland män med infektionssjukdomar är andelen rökare högre (31 respektive 12 procent) och bland kvinnor med ögonsjukdomar är andelen lägre (8 respektive 15 procent). I åldersgruppen 18 29 år med mag- tarmsjukdom och i åldersgruppen 45 64 år med munsjukdom är andelen rökare högre jämfört med motsvarande åldersgrupp i befolkningen. Njur Infektion Mag/tarm Andning Reumatiska Hud Kvinno Psykiska Mun Neurologisk Ortopediska Stroke Öron Endokrina Urologiska Ögon Hjärt/kärl Cancer Befolkningen 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Andel(%) Figur 9. Andel personer som röker dagligen i respektive sjukdomsgrupp. - 21 -
Hög andel som slutat röka bland dem med hjärt- kärlsjukdomar Totalt är det 26 procent av befolkningen som har slutat röka (figur 10). I sjukdomsgruppen med hjärt- kärlsjukdomar finns en hög andel som har slutat. Även bland dem med urologiska sjukdomar, öronsjukdomar och endokrina sjukdomar är andelen högre jämfört med befolkningen. Personer med hjärt- kärlsjukdomar och urologiska sjukdomar har i högre utsträckning slutat röka jämfört med de som har ortopediska sjukdomar, hudsjukdomar, kvinnosjukdomar, mag- tarmsjukdomar och psykisk ohälsa. Män i flera sjukdomsgrupper har slutat röka Jämfört med motsvarande grupp i befolkningen är det större andel män med cancersjukdomar, endokrina sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, stroke, urologiska och öronsjukdomar som slutat röka. Dessutom är det en större andel bland dem med hjärtkärlsjukdom, i åldersklassen 65 84 år, som slutat röka. Hjärt/kärl Urologiska Cancer Stroke Öron Neurologisk Reumatiska Endokrina Andning Mun Ortopediska Ögon Mag/ tarm Kvinno Hud Njur Psykiska Infektion Befolkningen 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) Figur 10. Andel personer som har slutat röka i respektive sjukdomsgrupp. - 22 -
Alkohol Alkohol är, efter rökning och högt blodtryck, den tredje största riskfaktorn för försämrad hälsa och för tidig död och utgör därmed en större hälsorisk än höga kolesterolvärden och övervikt. Alkoholrelaterade sjukdomar och dödlighet utgör 10 procent av alla DALYs [10], det vill säga funktionsjusterade levnadsår, i Europa [11]. Hög andel riskdrickare bland dem med psykisk ohälsa, hudsjukdomar och andningsorganens sjukdomar I figur 11 ses att andelen riskdrickare i länet är hög bland dem med psykisk ohälsa, hudsjukdomar och andningsorganens sjukdomar (mellan 13 och 14 procent). Dessa sjukdomsgrupper skiljer sig från kvinnosjukdomar, reumatiska sjukdomar, hjärtkärlsjukdomar och ögonsjukdomar där andelen riskdrickare är lägre (omkring 6 procent). Andelen riskdrickare i befolkningen, är omkring 13 procent. Psykiska Hud Andning Urologiska Neurologiska Infektion Öron Ortopediska Stroke Cancer Endokrina Njur Mag/tarm Mun Kvinno Reumatiska Hjärt/kärl Ögon Befolkningen 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Andel(%) Figur 11. Andel personer som är riskdrickare i respektive sjukdomsgrupp. I de olika sjukdomsgrupperna är det en mindre andel som är riskdrickare både bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper, jämfört med motsvarande grupper i befolkningen. o Hjärt- kärlsjukdomar: kvinnor och män o Ortopediska sjukdomar: kvinnor o Ögonsjukdomar: kvinnor o Reumatiska sjukdomar: män o Endokrina sjukdomar: åldersgruppen 18 29 år o Infektionssjukdomar: åldersgruppen 65 84 år - 23 -
Matvanor Även kosten har stor betydelse för hälsan. Äter man mycket frukt och grönsaker minskar risken för till exempel cancer. Ett högt fettintag ökar risken för hjärtkärlsjukdomar [2]. Andelen personer som inte äter den mängd frukt och grönsaker som Livsmedelsverket rekommenderar, 500 gram per dag, är hög i alla sjukdomsgrupper men också i befolkningen (omkring 90 procent eller mer). Kvinnor i vissa sjukdomsgrupper äter mindre frukt och grönsaker I sjukdomsgrupperna mag- tarmsjukdomar, munsjukdomar, njursjukdomar och ögonsjukdomar är andelen kvinnor som inte når upp till den nationella rekommendationen för frukt- och grönsakskonsumtion högre jämfört med motsvarande grupp i befolkningen. Även bland dem med munsjukdomar i åldersklassen 45 64 år och bland dem med njursjukdomar i åldersklassen 65 84 år är andelen högre, jämfört med motsvarande grupp i befolkningen. Fysisk aktivitet Det är vetenskapligt underbyggt att regelbunden fysisk aktivitet har en starkt positiv effekt på hälsa, livskvalitet och välbefinnande, samtidigt som en stillasittande livsstil har ett starkt samband med ohälsa och sjukdom. Brist på fysisk aktivitet hänger samman med kroniska sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, högt blodtryck, åldersdiabetes och övervikt [2]. Stillasittande personer har ungefär fördubblad risk för hjärt- kärlsjukdom jämfört med personer med en fysiskt aktiv livsstil. Fysiskt aktiva personer har 33 50 procent lägre risk att utveckla typ 2 diabetes jämfört med stillasittande. Hög andel bland dem med stroke är inte fysiskt aktiva Omkring 75 procent av befolkningen når inte upp till rekommendationen om 30 minuters fysisk aktivitet per dag, och bland dem som har en sjukdom är andelen upp mot 97 procent (figur 12). Stroke är den sjukdomsgrupp som har högst andel som inte når upp till rekommendationen och stroke skiljer sig också tydligt från de flesta andra sjukdomsgrupper. - 24 -
Stroke Hjärt/kärl Ögon Reumatiska Cancer Njur Endokrina Mun Öron Infektion Ortopediska Urologiska Mag/tarm Neurologisk Andning Hud Kvinno Psykiska Befolkningen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel(%) Figur 12. Andel personer som inte är fysiskt aktiva enligt rekommendation i respektive sjukdomsgrupp. Skillnader mellan sjukdomsgrupper och befolkningen I några sjukdomsgrupper är andelen personer högre som inte når upp till rekommendationen för fysisk aktivitet, jämfört med motsvarande grupper i befolkningen. o Endokrina sjukdomar: kvinnor och män, åldersgrupperna 30 64 år o Hjärt- kärlsjukdomar: kvinnor och män, åldersgruppen 65 84 år o Ortopediska sjukdomar: kvinnor och män o Reumatiska sjukdomar: kvinnor och män, åldersgruppen 30 44 år o Stroke: kvinnor och män, åldersgruppen 45 64 år o Ögonsjukdomar: kvinnor och män, åldersgruppen 30 44 år o Öronsjukdomar: kvinnor och män o Cancersjukdomar: män o Njursjukdomar: män o Munsjukdomar: kvinnor o Infektionssjukdomar: åldersgruppen 45 64 år o Andningsorganens sjukdomar: åldersgruppen 65 84 år Övervikt och fetma Av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länder, har cirka hälften samband med matvanor. Ett problem är för lågt intag av fibrer, frukt och grönsaker [12]. Övervikt och fetma är ett exempel på följder av ohälsosamma matvanor. Fetma är en betydande riskfaktor för ökad sjuklighet och ökad dödlighet. Fetma ger ökad risk för cancer och för besvär i rygg och leder. Bland överviktiga jämfört med normalviktiga är det tre gånger vanligare med högt blodtryck [2]. - 25 -
Flera sjukdomsgrupper med högre andel överviktiga och feta än i befolkningen Jämfört med befolkningen skiljer sig andelen överviktiga eller feta i bland annat sjukdomsgrupperna endokrina sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och ortopediska sjukdomar (figur 13). Resultatet gäller för både kvinnor och män i dessa sjukdomsgrupper. Likaså är det en högre andel överviktiga eller feta bland dem med urologiska sjukdomar. Andelen personer med övervikt eller fetma är alltså störst bland dem med endokrina sjukdomar. Observeras bör att just personer med övervikt och fetma ingår i kategorin endokrina sjukdomar. Personer med urologiska sjukdomar och hjärt- kärlsjukdomar är i högre utsträckning överviktiga eller feta än personer med vissa andra sjukdomar, exempelvis de med ortopediska sjukdomar, andningsorganens sjukdomar magtarmsjukdomar, hudsjukdomar, neurologiska sjukdomar, psykisk ohälsa, infektionssjukdomar och kvinnosjukdomar. Högre andel överviktiga eller feta kvinnor bland dem med munsjukdomar eller reumatiska sjukdomar I sjukdomsgrupperna munsjukdomar och reumatiska sjukdomar är det en högre andel kvinnor som är överviktiga eller feta och i sjukdomsgruppen neurologiska sjukdomar är andelen högre bland män, jämfört med motsvarande grupp i befolkningen. Då befolkningen och sjukdomsgrupperna jämförs uppdelat på åldersklasser, är det endast endokrina sjukdomar som skiljer sig från befolkningen. Bland dem är andelen med övervikt eller fetma högre. Endokrina Urologiska Hjärt/kärl Njur Stroke Öron Reumatiska Mun Cancer Ögon Ortopediska Andning Mag/tarm Hud Neurologiska Psykiska Infektion Kvinno Befolkningen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Andel(%) Figur 13. Andel personer som har övervikt och fetma i respektive sjukdomsgrupp. - 26 -
Riskindex Inom de flesta sjukdomsgrupper är andelen högre, jämfört med befolkningen, som har tre eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Lägst andel med ohälsosamma levnadsvanor bland dem med kvinnosjukdomar Kvinnosjukdomar är den grupp som jämfört med befolkningen, har en lägre andel med ansamling av flera ohälsosamma levnadsvanor (figur 14). Sjukdomsgruppen har också en mindre andel med ohälsosamma levnadsvanor jämfört med alla de övriga sjukdomsgrupperna utom neurologiska sjukdomar. Endokrina sjukdomar, urologiska sjukdomar och hjärt- kärlsjukdomar har en högre andel jämfört med dem som har psykisk ohälsa, neurologiska sjukdomar och kvinnosjukdomar. Endokrina Njur Stroke Urologiska Hjärt/kärl Öron Reumatiska Mun Andning Tumör Hud Ögon Ortopediska Mag/tarm Infektion Psykiska Neurologiska Kvinno Befolkningen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Andel(%) Figur 14. Andel personer som har tre eller fler ohälsosamma levnadsvanor i respektive sjukdomsgrupp. Högre andel med ohälsosamma levnadsvanor bland dem med endokrina sjukdomar, ortopediska sjukdomar och öronsjukdomar I några sjukdomsgrupper är andelen högre som har tre eller flera ohälsosamma levnadsvanor, jämfört med motsvarande grupper i befolkningen. o Endokrina sjukdomar: kvinnor och män samt åldersgrupperna 18 84 år o Ortopediska sjukdomar: kvinnor och män o Öronsjukdomar: kvinnor och män och åldersgruppen 18 29 år o Cancersjukdomar: män o Stroke: män och åldersgruppen 45 64 år o Ögonsjukdomar: män o Hjärt- kärlsjukdomar: kvinnor o Munsjukdomar: kvinnor o Reumatiska sjukdomar: kvinnor o Njursjukdomar: åldersgruppen 45 64 år - 27 -
Slutord Ortopediska sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och endokrina sjukdomar är de vanligaste besvären och sjukdomarna i landet, enligt Folkhälsorapport 2005. Mönstret ser ungefär lika ut i Östergötland. Ungefär hälften av östgötarna anger att de har symtom och besvär som är av ortopedisk art. Ungefär en fjärdedel av dem anger att deras besvär påverkar livet mycket. Det innebär att cirka 40 000 personer i åldrarna 18 84 år påverkas mycket av sin ortopediska sjukdom. Bland dem som har sjukdomar i hjärta och kärl anger var fjärde att sjukdomen har stor påverkan och ungefär hälften att de påverkas i liten utsträckning. För psykiska sjukdomar och besvär är det en större andel unga jämfört med äldre som beskriver en stor påverkan. Detta mönster följer den allmänna trenden i samhället där just de unga visar en större ökning av psykiska problem sedan 1990-talet [2]. Samma resultat redovisar den statliga utredningen från 2006, om ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Där diskuteras även paradoxen i att den psykiska ohälsan har ökat trots att tillvaron för de unga, men även för andra grupper, blivit både öppnare och rikare. En förklaring som nämnda utredning ger, kan vara den ökade individualiseringen, som gör att det som tidigare uppfattades som givet och naturligt nu ifrågasätts. Individuella problem som exempelvis psykisk ohälsa får en lägre acceptans vilket leder till att upplevelsen av problemen ökar [13]. Många sjukdomar påverkar en människas liv ur flera aspekter: det dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Stroke är en sjukdom som har stor påverkan på livet och det visar sig bland annat i SF-36 där sjukdomen har låga värden på alla åtta dimensionerna. Det innebär att de personer som har haft stroke både har fysiska och psykiska problem. Även personer med reumatiska sjukdomar har låga värden på SF-36. Låga värden på de psykiska dimensionerna i SF-36 har också personer med psykisk ohälsa och munsjukdomar. En del sjukdomar medför smärta och värk som påverkar förmågan att arbeta, det sociala livet, den fysiska och psykiska hälsan. Både i SF-36 och EQ-5D är det de personer med reumatiska sjukdomar och neurologiska sjukdomar som i störst utsträckning rapporterar problem med smärta och värk. Personer med neurologisk sjukdom, stroke och reumatisk sjukdom redovisar också något lägre genomsnittliga värden på EQ-5D-index. En förklaring kan vara att detta är sjukdomsgrupper med jämförelsevis hög förekomst av funktions- och aktivitetsbegränsningar, vilket kan tänkas ha stor påverkan på den upplevda livskvaliteten. Tittar man på sjukdomsmönstret i stort, är det framförallt de äldre som beskriver en stor påverkan på livet av sina sjukdomar. Den äldre befolkningen i Sverige har generellt sett ändå relativt god hälsa, enligt Folkhälsorapport 2005. Den framtida hälsoutvecklingen för äldre beskrivs i rapporten gå åt olika håll. Genom bättre behandlingsmetoder och därmed bättre överlevnad förväntas antalet personer med nedsatt hälsa öka. Samtidigt botas en del besvär genom till exempel operationer av höft- och knäleder, vilket minskar ohälsan i befolkningen. Människors tobaksvanor, alkoholvanor, matvanor och motionsvanor har stor betydelse för hälsan. Många sjukdomar kan förebyggas eller senareläggas genom att inte röka, inte dricka för mycket alkohol, äta mycket frukt och grönsaker och - 28 -
motionera. Det är få personer som når upp till rekommendationerna för frukt och grönsaker och för fysisk aktivitet oavsett sjukdomsgrupp, men även bland befolkningen i stort. Många personer har tre eller flera ohälsosamma levnadsvanor och den högsta andelen med ohälsosamma levnadsvanor finns bland dem med endokrina sjukdomar. Många undersökningar visar att det finns ett klart samband mellan sjukdom och rökning. Detta gäller för till exempel kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, kronisk bronkit, lungcancer, åderförkalkning, stroke, hjärtinfarkt, magsår, benskörhet [14]. Den högsta andelen som har slutat röka finns bland dem med hjärt- kärlsjukdom. Många östgötar som röker, har i befolkningsenkäten 2006 angett att de vill sluta röka och att de skulle vilja ha hjälp med detta av landstinget. Likaså är det lite mer än hälften av alla östgötar som tycker att landstinget har ett stort ansvar för både patienters och allmänhetens levnadsvanor [15]. Man vet också att det är av stor vikt för det medicinska resultatet att sluta röka före operationer [16]. Genom att praktiskt arbeta med förebyggande åtgärder och rökslutarstöd, skulle troligtvis många östgötar sluta röka, med bättre hälsa och bättre medicinska resultat som följd. Skadligt bruk av alkohol kan leda till skador av våld och olycksfall, familjetragedier och sjukdomar med alkoholdiagnos [2]. Det är främst unga personer (18 29 år) som är riskdrickare och speciellt de unga männen. I rapporten kan vi se att den högsta andelen riskdrickare finns bland dem med psykisk ohälsa, hudsjukdomar och andningsorganens sjukdomar. Dessa sjukdomsgrupper har också en hög andel unga. I sjukdomsgrupperna hjärt- kärlsjukdom och ögonsjukdom är det få unga och i dessa sjukdomsgrupper finns den lägsta andelen riskdrickare. Upplevelse av sjukdom och besvär är olika från person till person och därmed svår att mäta, även om diagnosen är densamma. Olika sjukdomar och besvär påverkar livet olika mycket och är också åldersberoende. Eftersom äldre personer jämfört med yngre oftare har fler sjukdomar, kan det ibland vara svårt att särskilja vilken av sjukdomarna som ger vilken grad av påverkan. Dessutom kan vissa sjukdomar som till exempel diabetes, övervikt och fetma komma att påverka och besvära individen först senare i livet, trots att man haft sjukdomen i flera år. - 29 -
Referenser 1. Janlert U, Folkhälsovetenskapligt lexikon. 2000, Natur och Kultur: Sverige. 2. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005. 2005, Socialstyrelsen: Stockholm. 3. Wenemark M, Östgötens hälsa 2006: Metodrapport 1 - Metodbeskrivning. 2006, Rapport 2006:10. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland: Linköping. 4. World Health Organization. BMI Classification. 2004 [cited 2007-11-16]; Available from: http://www.who.int/bmi/index.jsp?intropage=intro_3.html. 5. Sullivan M. et al, SF-36 Hälsoenkät Manual och tolkningsguide. 1994, Sahlgrenska universitetssjukhuset: Göteborg. 6. EuroQol Group. How to use EQ-5D. [cited 2007-11-16]; Available from: http://www.euroqol.org/. 7. Burström K. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D - Beskrivning av instrumentet samt resultat från en befolkningsundersökning i Stockholms län. 2002 [cited 2007-11-16]; Available from: http://www.folkhalsoguiden.se/upload/j%c3%a4mlik%20h%c3%a4lsa/h%c3%a4ls orelaterad%20livskvalitet%20i%20stockholms%20l%c3%a4n%202002%20(2006_ 1).pdf.. 8. Sullivan, P.W. and V. Ghushchyan, Preference-Based EQ-5D index scores for chronic conditions in the United States. Medical Decision Making, 2006. 26(4): p. 410-20. 9. Jernberger A. et al. Kunskapsunderlag Tobak. 2005 [cited 2007-11-16]; Available from: http://lisa.lio.se/upload/26647/tobak%202%20nov.ca.pdf. 10. World Health Organization. Disability adjusted life years (DALY). 2007 [cited 2007-11-16]; Available from: http://www.who.int/healthinfo/boddaly/en/. 11. Bendtsen P. Kunskapsunderlag Alkohol. 2005 [cited 2007-11-16]; Available from: http://lisa.lio.se/upload/26647/alkohol_kunsk_ca.pdf. 12. Angbratt M. et al. Kunskapsunderlag Mat och hälsa. 2005 [cited 2007-11-16]; Available from: http://lisa.lio.se/upload/26647/mat_och_halsa.2decvca.pdf. 13. Bremberg Sven. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder. 2006 [cited 2007-11-16]; Available from: http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf. 14. Tobaksfakta. Tobak den vanligaste yttre orsaken till för tidig död. 2005 [cited 2007-11-16]; Available from: http://www.tobaksfakta.org/default.aspx?id=3322. 15. Lindhe Söderlund L. et al, Östgötens hälsa 2006 - Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa. 2007, Rapport 2007:1. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland: Linköping. 16. Moller, A.M., et al., Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet, 2002. 359(9301): p. 114-7. - 30 -