Cannabis påverkan under tonåren Fredrikstad maj 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet
Dagens meny Cannabiskunnskap Argument som ungdomar använder som legitimering för sitt bruk Cannabinoidernas biokemiska påverkansprocess Cannabis farmakologiska, psykologiska och social effekt Canabis påvirkning av tenåringshjärnan Ungdomar i riskzonen
Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag stämplad av samhället som kriminell. Det är alltså hur samhället ser på en person som röker cannabis som är ett problem och därför borde det vara lagligt. Det är ett naturpreparat.
Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem Man dör inte av att röka cannabis. Jag blir lugn/glad/kreativ/ av cannabis. Röker man bara var sjätte vecka så är det inte farligt eftersom det på den tiden hinner gå ur kroppen. Det finns så många andra problem i världen som är värre än att jag röker cannabis. Jag kan sluta röka när jag vill men jag vill inte just nu. Jag kommer inte att bli beroende.
Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem Det är ju legalt i Holland, där får man röka cannabis utan att det ses som ett problem. Alla röker cannabis Jag fungerar bättre när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis Jag känner många som blir negativt påverkade av cannabis men jag påverkas inte så. Cannabisförbudet inskränker individens frihet.
Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem Cannabis är ingen inkörsport till tyngre droger. Vi har cannabisreceptorer därför är det meningen att man ska röka cannabis. Det är min kropp så jag bestämmer själv vad jag gör med den. Cannabis är inte alls farligt. Jag känner många cannabisrökare som fungerar alldeles utmärkt, med jobb, familj och villa.
Cannabinoidernas biokemiska påverkansprocess
Vad händer? Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Belöningssystemet har inga CB1 receptorer så dopamin får där en ökad frisättning. Risk för problem i återupptagningsprocessen En minskad frisättning i frontalloben och de exekutiva funktionerna Informationsprocessen försämras oavsett hindrande eller förstärkande påverkan Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det mesolimbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio.
Följande områden har hög täthet av CB1- receptorbindningar hippocampus, (kognitiva funktioner) cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) basala ganglierna, (motorisk kontroll) cerebellum, (motorisk kontroll) Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden.
beslutande centrum rörelsecentra Samordning sinnesintryck syn bedömning belöning minne muskelkoordination
Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule Output Amygdala förmågan att hantera komplex information, förmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, att vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, självkritik och känslomässighet Input koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.
Komplext system!
ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA
Cannabis påverkan avseende Medicinsk aspekt Psykologisk och neuropsykologisk aspekt Social aspekt De senaste vetenskapliga fynden
Den medicinska aspekten
Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja Och numera Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser
Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv
Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.
Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.
100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan 1 2 3 4 5 6 veckor
Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.
Utveckling av kronisk påverkan N + + + + - - -
Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna
Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens Tid i missbruk Tonårsperiod 15-18 år
Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser
John William Huffman Individer som använder dessa är idioter. Du vet inte vad substansen kommer att göra med dig. Det är som att spela rysk roulett eftersom vi inte har några data på giftighet vi vet inte vilka metaboliterna är och hur de fungerar och vi känner inte till farmakokinetiken (hur drogen uppför sig i kroppen). De kan med stor sannolikhet förhöja risken för framtid cancer.
Syntetiske cannabinoider Kommer ikke fra cannabisplanten Er ikke THC, men virker som det. Mest kjent er JWH-018 Er fremstilt i laboratoriet (J.W. Huffman 2008) Binder seg til både CB1-receptorene i hjernen og CB2- receptorene i lymfevev bl.a. Inneholder ikke CBD som fungerer som en motvekt til THC i naturlig cannabis www.rusmiddeletaten.oslo.kommu ne.no 27
Hva er spesielt for JWH-018? Virker på samme måte som THC Binder seg 24 ganger sterkere til reseptoren. Virkningen blir derfor 24 ganger sterkere og mer intens og varer lenger opptil 24 timer Blir raskere avhengig Kan røykes og spises www.rusmiddeletaten.oslo.kommu ne.no 28
Hva er spesielt for JWH-018? Angst, panikkanfall Uro, rastløshet Psykotiske opplevelser og tilbakefall hos tidligere velregulerte brukere I sjeldne tilfelle (helst hos ikke regulære brukere) Kramper og epileptiske anfall Har blitt beskrevet av erfarne røykere som skremmende, pga styrken www.rusmiddeletaten.oslo.kommu ne.no 29
Patientrapporter lett, høy, mer våken Høy, svimmel, svevende, kroppen kjennes lett, følelser forsterkes og/eller forvrenges. Ubehagelig da det raskt ga ubehag, paranoide tendenser, noe hallusinogen effekt, kvalme. JWH018. Rask virkning, etter 2-3 trekk, og innen et par minutter. Rusopplevelsen beskrives som 3 x den beste marihuanaen han hadde vært borti, og den varte i over en time Beskriver følgende fysiske reaksjoner på røykingen; veldig tørr i munn, mageproblemer / sterk diare, hodepine etter bruk. Av psykiske bivirkninger nevner brukeren angst / paranoia, men ikke i sterk grad, mer som et moment i rusen og i etterkant. Potent, og med nedtur / noia / mistroiskhet ovenfor omgivelsene både under og etter bruk. www.rusmiddeletaten.oslo.kommu ne.no 30
Patientrapporter Negativa effekter som uppstår omedelbart: Uttorkning Röda ögon En rätt udda pulserande känsla mellan ögonen Det kändes som att allt syre försvann från hjärnan Jag upplevde det som att jag förlorade kontrollen. Negativa effekter som kan uppstå dagen efter: Allmän bakfullhet liknande den vid bakfylla på grund av alkohol, fast utan illamående. Mentalt långsam förvirrad tankspridd som att leva i en ostkupa jag pratade med gröna fyrkanter
Vanliga aktiva ingredienser i Spice Cannabicyclohexanol (CP 47,497 dimethyloctyl homologue, (C8)-CP 47,497) är en CB1 receptor agonist som Fizer utvecklade 1979. CP 47,497 är många gånger starkare i sin variant också starkare än klassiska substanser som HU-210. Dronabinol (Marinol)
JWH018, en dimethyloctyl variant av CP47,497 (CP47,497-C8) och nu på senare tid JWH073 som inte binder lika starkt som JWH-018 och CP 47,497-C8. HU-210 är en syntetisk cannabinoid som syntetiserades 1988 av en grupp vid Hebrew University (därav förkortningen) under ledning av Professor Raphael Mechoulam HU-210 är 100 to 800 gånger starkare än naturligt THC och har en förlängd påverkans tid. Det är egentligen en variant av den substansen som uppstår när THC går in i systemet. HU-210, tillsammans med andra syntetiska cannabinoider som WIN 55,212 och JWH 133 antas förhindra inflammationer orsakade av proteiner som är involverade i Alzheimers sjukdom.
HU-210 är också en potent smärtlindrare med många effekter som liknar naturligt THC. Andra HU cannabinoider är HU-211, HU-239, HU-243, HU-308, HU-320, HU-331, HU-336, HU-345 Andra syntetiska forskningssubstanser som har förbjudits eller som kommer att bli det inom en snar framtid är JWH-015, JWH-018, JWH-073, JWH-081, JWH-133, JWH-200, JWH-250, JWH-398, CP 47,497.
From: Panda Chem Dear Sir, How are you? Now AM2201 is banned in some place, we have new products, MAM2201 this is stronger than AM 2201, USD 3700/kg, we accept the Paypal. And 5g sample price is USD 99 including EMS fee, the EMS is safer than DHL. If you need others, Pls feel free contact me. Sincerely waiting for your reply. Mike Panda Chem Promise for life. Mobile: 86-13969155946 Web: WWW.PANDACHEM.COM
Medications Containing Synthetic Cannabinoids: Dronabinol (Marinol) Nabilone (Cesamet) Sativex Rimonabant (SR141716/Acomplia)
roducts that Contain (or Have Contained at One Time) Synthetic Cannabinoids: Spice Smoke Blend K2 Genie Yucatan Fire Skunk Sence Smoke ChillX Highdi s Almdröhner Earth Impact Gorillaz Galaxy Gold Space Truckin Solar Flare Moon Rocks Blue Lotus Aroma Scope Sky OG Potpourri
Du som röker Spice Tänk på att det är lösningsmedel du röker. Tänk på att den tillförda JWH O18 (THC liknande) ökar risken att du får cancer.
Den psykologiska aspekten
Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga) Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser) Psykomotilitet (flexibilitet i tanken) Minnesprocessen Korttids/arbetsminne Långtidsminne- semantiskt, episodiskt Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en helhet) Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet) Gestaltminne (helhetsminne) älfungerande Välfungerande Experimentellt Cannabisbero ende Kronisk påverkan Kvalitativ försämring
Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.
Minnessystemet 1. Korttidsminnet/arbetsminnet Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli.
Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.
Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.
Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen.
Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)
Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner Förändrad känsla av självkännedom Nedsatt mognadsutveckling
Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern? 1,6% av de som testar De som inte har fått hjälp med sin social och/eller psykologiska brist (33-50%). De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning av känslor och tankeverksamhet. De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala sammanhang.
Neuropsykologiska aspekter
Endocannabinoidsystemet Cannabinoider = Endocannabinoider Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda Ständigt nya överraskningar
Endocannabinoiderna är involverade i: motoriskt beteende kognitiva funktioner smärtupplevelse aptit och mat intag drog- och alkoholberoende hormonutsöndring reproduktion Immunrespons gatrointestinal och cardiovascular funktion.
Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992 psykomotorisk kontroll, minne, sömn subjektiv perception tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion.
Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).
Onödiga kopplingar försvinner. Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare. Det som inte används försvinner Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de stimuleras att upptäcka. Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut. Intressant är att en fördröjd av förtunning, där hjärnan under en längre period har kvar många kopplingar, hänger samman med högre resultat på IQ-test
Drogdebuten äger rum i en period av förändring Biologisk puberteten Kognitiv konkret operativt -> formal operativt tänkande Social nya kompisar Maktlös -> Makt Beroende -> Oberoende Nonchalerad -> Uppmärksamhet
Tonårshjärnan transformeras till Vuxenhjärna Abstrakt tänkande. Att inte behöva se för att förstå. Impulskontroll Målformulering Motivation Interpersonell interaktion Resonemangsförmåga Positiv eller negativ feedback? Utvärdering av tidigare försök, värdering av beteende Bromsar. Hindra sig själv innan det går fel.
Konflikten för tonåringen Identitet Positiv identitet som person Självständighet Oberoende Klarar sig själv Detta befäster identiteten. Beroende upplevs som att man hindras i sin personliga utveckling och skapar ångest. Rollförvirring negativ identitet Beroende föräldrar myndigheter Samhällsinsatser Mäktig utmaningar Klarar av, bekräftar att man finns som självständig individ. Självkänsla Tro på framtid Tro på förmåga. Uppmärksamhet Bli sedd som den person man är Maktlös Maktlöshetskänslor skapar ångest. Självförakt självskadebeteende Nonchalerad Känsla av att vara oviktig.
Utanförskap. Jag är unik. Jag lever ett alternativt liv utanför samhället Alkohol är ju tillåtet och det är mycket farligare än hasch Kärnkraft är farligt, inte hasch Om det etablerade samhället störtade samman skulle allt bli bättre Jag borde bo ute på landet med bara en ko Jag borde bo i en stuga i skogen och bara tillverka bra bongar. Jag fungerar inte bra utan hasch. Jag har en brist som måste kompenseras med att röka cannabis
Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll
Padula och medarbetare (2007) visar resultat som stärker misstanken om att Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna. I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en underutvecklad exekutiv funktion som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll.
Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood. 1995 Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.
Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras. Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset.
Den sociala fasen i eliminationsprocessen hos unga: När verkligheten kommer tillbaka ska de unga fungera i en miljö de flytt ifrån. Aspekter som behöver beaktas blir då: Hur ser nuet ut. Hur planerar den unge sin dag Cannabis/Spice effekten då och funktion nu. Medvetandegöra förbättring av verbal förmåga, logiskanalytisk förmåga och minnesfunktionen. Familjesituationen Tillgång till vuxen förälder Att kunna backa i sin frihetssträvan Ta emot pedagogiskt stöd (ingen förberedelser för skolan) Ta emot socialt stöd (tex mot mobbning) Mognadsdiskussioner Ta emot psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad) Utvärdering av positivt och negativa effekter på hur han/hon fungerar Upplevelsen av verklig inre kontroll Vem är ens familj och vem kan man umgås med
Ungdomar i riskzonen och samsjuklighet
Missbruk i fyra stadier 16% 1 Testning 1 4 ggr 62.5% m 37.5% kv? 35% 3 år 20% 2 92% har slutat Rekreationellt bruk > 5 ggr totalt 6 2,5 3 Själv-reglerande bruk > 4 ggr/månad 1 6 10% Vid dagligt missbruk 33 50% 1,6 % 4
Det är alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas
Unge-Teamet De sårbare unge hvem er de? Rask Sårbar Syg Den sårbare unge ligger i området mellem det sunde og det syge Der er ingen faste grænser Ikke målgruppe for ungdomspsykiatri Ikke velfungerende, deltagende og i udvikling en institution under
Drogdebuten äger rum i en period av förändring Biologisk Kognitiv Social
Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984
Riskgruppen karaktäriseras av: Dysfunktionell familjebakgrund Ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar) Ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor) Ringa föräldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar med och med vem jag är) Långt pedagogiskt stöd (inge förberedelser för skolan) Lågt socialt stöd (tex mot mobbning) Lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer Lågt psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad) Får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde) Ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässigbearbetning Diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla Missbruket uppklevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om ett maskerat depressivt tillstånd) Man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter Den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet
Bland ungdomar med missbruk- eller beroendediagnos rapporterar 50 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006, Armstrong & Costello 2002). I en studie av svenska ungdomar med missbruksproblem/riskbruk framkom att 90 procent av flickorna respektive 82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström 2006).
DIAGNOSBARA SYMTOM Trotssyndrom (ODD) Uppförandestörning (CD) Depression Ångest ADHD/ADD (beteendediagnoser) PTSD Trauma
Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer utbrett hos pojkar emedan flickor med missbruk/beroende i högre grad uppvisar en internaliserad problematik (förstämningssyndrom och ångest) (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh, et al 2006). Detta överstämmer med resultatet från en svensk studie där 80 procent av pojkar med missbruk/beroende hade en livstidsprevalens för CD, 54 procent för depression och 33 procent för ångest. Hos flickor med missbruk/beroende i studien var depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %) (Tengström 2006).
Hos ungdomar med ADHD enbart eller i kombination med annan psykiatrisk diagnos uppfyller 15-30 procent även kriterierna för missbruk eller beroende (Wilens et al. 2005a). I populationer av missbrukande ungdomar rapporteras ADHD hos 40-75 procent (ibid.). Det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat sig att missbruk hos ungdomar som diagnostiserats med uppförandestörning och ADHD förklaras missbruket bättre av symtomen på uppförandestörningen än symptomen på ADHD (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al 2006).
Ungdomar som samtidigt har missbruk och annan psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk än andra missbrukande ungdomar. De debuterar tidigare och använder narkotika mer regelbundet och över tid (Couwenbergh et al. 2006). Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att utveckla andra sociala problem såsom familje- och skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende (Armstrong & Costello 2002, Bender et al, 2006, Wilens et al. 2005a). Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i uppförandestörning och missbruk/beroende i ungdomsåren och diagnosen antisocial personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen ålder (Couwenbergh et al. 2006).
Forskning visar att i en absolut majoritet av fallen uppträder den psykiska problematiken långt innan barnet/ungdomen provar någon substans för första gången (Armstrong & Costello 2002). Missbrukets allvarlighetsgrad kan dock inte relateras till om den psykiska problematiken har utvecklats före eller efter själva missbruket, behovet av behandling är lika stort oavsett utvecklingsväg (Bender et al. 2006).
Cannabiskunskap Familjearbete med cannabisproblematik Orginalmetoden annabisbehandling och FFT Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv Internetbaserad behandling Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Guide på olika språk HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Internetbaserad självhjälpstest Gatuguiden Cannabiskurs i häktet
FRAMTIDEN?