Viktigt med rätt förväntningar

FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ RIKSBANKEN ÅRGÅNG 95 NR 3 2014 KONSTEN ATT PRESENTERA: DAGS ATT VÄSSA KUNSKAPERNA MEJLANDET DÅ OCH NU: SÅ GJORDE VI 1995 SPELFANTAST VILL STARTA E-SPORTSEKTION Christina Jacobsson, ny HR-chef Viktigt med rätt förväntningar TYCK OM MATEN SIDAN 10

BANCOPOSTEN 2 2014 Mycket på gång DET HÄNDER OTROLIGT mycket på Riksbanken som vi vill berätta om. Lyssna på Cecilia Skingsley i P4 Norrbotten, Vi behöver din åsikt!, Träningskampanj, Nya ITchefen på plats, Avbrott i skrivarna i kväll och så vidare är bara några exempel på vad som kan komma att publiceras på Banconätet under en och samma dag. Min kollega Jessica och jag pratade häromdagen om att det känns som att det bara blir mer och mer som vi vill kommunicera kring (angenämt tycker vi) och att risken är stor att många inte hinner läsa det som står innan det puttas bort från startsidan. Alla nyheter fi nns naturligtvis lagrade i nyhetsarkivet (nås via knappen Nyhetsarkivet längst ned i mittenkolumnen på Banconätet) och om ni inte vill missa något som händer i banken är det bara att gå in där. En föredragning måste vara kort, koncis och ha ett tydligt huvudbudskap. Om det blir för långrandigt tappar lyssnaren intresset. FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER ETT OMRÅDE SOM det händer särskilt mycket kring just nu är presentationsteknik och vi satsar stort på att utbilda medarbetarna. Marianne Sterner, Riksbankens språkkonsult, leder utbildningen i retorik där man får lära sig hur man planerar, strukturerar och framför en muntlig presentation. Bancoposten var på plats vid ett av dessa utbildningstillfällen och på sidorna 5-7 kan du läsa om hur det gick. I ETT AV Bancopostens nummer från 1995 fanns en artikel som hette Får jag kika i din mejl? där tre medarbetare svarade på frågor om sin mejlanvändning. En av dem var Pether Burvall på STA, som fortfarande arbetar på Riksbanken. Kul läsning! 1995 var året när jag fl yttade till Stockholm och började jobba på Riksbankens dåvarande betalningsmedelsavdelning. För några dagar sedan fi ck jag reda på att en av mina kollegor från den tiden tyvärr inte fi nns med oss längre. Han hamnade snett i livet och jag har emellanåt tänkt på honom och undrat hur det har gått. Verkligen ledsamt och man påminns om hur viktigt det är att ta vara på den tiden man har med sina nära och kära. God läsning! LOTTA ALLVIN JANNERGREN, REDAKTÖR FOTO: EMMA HOLMGREN INNEHÅLL Aktuellt: Tufft med doktorandstudier men roligt 4 Reportage: Snacka är silver presentera är guld 5 7 Omvärld: Får jag kika i din mejl? 8 Porträttet: Christina Jacobsson: Vill se medarbetarna blomma 9 Plocksidan: Var med och påverka maten 10 Språkfrågan: Förändringar i svenska språket 10 Med äventyr som hobby 11 Min dag: Olle Hallin 10 11 En annan sida: Jack Mollart: My Swedish adventure 12 Ansvarig utgivare: Ann-Leena Mikiver. Adress: Bancoposten, Sveriges riksbank, 103 37 Stockholm, www.riksbank.se Chefredaktör: Lotta Allvin Jannergren, tel. 08-787 05 48, 076-725 66 75. Redaktion: Lotta Allvin Jannergren, Jessica Bühler och Åsa Söder Nilsson, Riksbanken, Susanne Glennegård och Sara Bidö, Intellecta Corporate. Redaktionsråd: Kommunikationsenheten, Joanna Gerwin, Jan Schüllerqvist, Jill Billborn, Helena Runnquist, Carina Selander och Linda Palmqvist. Omslagsfoto: Petter Karlberg. Produktion: www.intellectacorporate.se Tryck: Ineko 2014. ISSN: 0005-4895. Riksbankens avdelningar: ABK avdelningen för betalningssystem och kontanter AFM avdelningen för marknader AFS avdelningen för finansiell stabilitet APP avdelningen för penningpolitik AVS avdelningen för verksamhetssupport IR internrevisions - avdelningen STA stabsavdelningen Sidorna 5 7 8 10 FOTO: JESSICA BÜHLER FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN 2 BANCOPOSTEN 3 2014

AKTUELLT Snart kommer de nya sedlarna Nästa år lanseras Sveriges nya sedlar och mynt och de introduceras i två etapper. Från den 1 oktober 2015 kommer Riksbanken att börja ge ut nya 20-, 50-, 200- och 1000-kronorssedlar. Susanna Grufman, chef för enheten för kontantförsörjning på ABK, ni jobbar nu intensivt med att förbereda er för det kommande sedeloch myntutbytet. Hur går det? Detta är ett mycket stort projekt med många inblandade, både internt inom banken och utanför banken. Nyligen hade vi till exempel ett omfattande möte med aktörer på kontantmarknaden för att de skulle informera oss om hur långt de har kommit i sina förberedelser och för att fånga upp de frågor som behöver diskuteras vidare. Det är en stor utmaning att få all logistik på plats och se till att alla berörda får den information de behöver om vad som händer och när. BANCONÄTET En längre intervju med Susanna Grufman kan du läsa på Banconätet. HALLÅ DÄR Johanna Fager Wettergren, tidigare enhetschef på AFS... du jobbar nu med en utvärdering åt Norges Bank. FOTO: EMMA HOLMGREN ETAPP 1 ETAPP 2 1 oktober 2015 Första lansering (de nya 20-, 50-, 200- och 1000-kronorssedlarna) 30 juni 2016 Första indragning (de gamla 20-, 50- och 1000- kronorssedlarna) Oktober 2016 Andra lansering (de nya 100- och 500-kronorssedlarna samt de nya 1-, 2- och 5-kronorna) 30 juni 2017 Andra indragning (de gamla 100- och 500-kronorssedlarna samt de gamla 1-, 2- och 5-kronorna) TRE AV OSS VAD GÖR DU FÖR ATT BLI PIGG I HÖSTMÖRKRET? Johanna Fager Wettergren Vad ska du göra där? Jag har fått i uppdrag att utvärdera Norges Banks analys på området Finansiell Stabilitet/Makrotillsyn. Det handlar om ganska övergripande frågeställningar som Ligger fokus på rätt frågor? Behöver analysen breddas? Hur kan den externa kommunikationen på området finansiell stabilitet förbättras? Jag kommer att arbeta med detta i höst och rapportera till centralbankens ledning i december. Varför fick just du uppdraget? Riksbanken och Norges Bank har en lång tradition av samarbete och vi har ganska liknande strukturer och sätt att se på världen. Jag upplever att våra möten och diskussioner ofta har resulterat i nya idéer och infallsvinklar. Jag har träffat företrädare för Norges Bank många gånger genom åren så jag misstänker att det handlade om intressant erfarenhet från Riksbanken i kombination med goda kontakter. Hur ska resultatet användas? Det beror nog på vad jag kommer fram till, men tanken är att det ska användas som input i Norges Banks strategiska arbete med att vidareutveckla analys och kommunikation. Jenny Rosenblad, senior handläggare, AVS Hösten är min favoritårstid, då är de flesta fortfarande fulla av energi. Hösten är så vacker i alla sina färger! Jag går gärna långa promenader i skogen med hunden och när jag kommer hem tänder jag en massa ljus och dricker te och värmer mina kalla fingrar. Anna Lidberg, ekonom, APP Jag försöker utnyttja det dagsljus som finns och ge mig ut och promenera eller springa på lunchen. Jag tycker också om att gå på teater, bio, konserter och liknande när det är mörkare ute, så det passar jag på att göra om hösten. Mattias Hector, senior rådgivare, AFS För några helger sedan var jag i Värmland för att skörda äpplen till höstens ciderbryggning, så fascinerande att se hur den processen går framåt. Annars kan man köpa en låda med gamla rostiga verktyg fantastiskt spännande att skrapa på rosten och se vilka fynd man gjort! Hur har du det nu? Tack, jag har det mycket bra! Det var ett svårt beslut att lämna Riksbanken, jag har trivts väldigt bra med både uppgifter och kollegor under alla år. Men jag tror att man måste utmana sig själv ibland och det känns väldigt roligt att få sätta sig in i en helt ny organisation och vara en del i det strategiska arbetet. JESSICA BÜHLER BANCOPOSTEN 3 2014 3

AKTUELLT HALLÅ DÄR Malin Alpen, biträdande avdelningschef på AFS... du har fått nytt jobb och lämnar Riksbanken i slutet av november. FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN Malin Alpen Hur känns det? Att lämna Riksbanken känns sorgligt och vemodigt. Jag har arbetat här i väldigt många år, i princip hela mitt arbetsliv och jag har haft det fantastiskt bra. Samtidigt ser jag förstås mycket fram emot att få prova något nytt. Vad kommer du att sakna mest? Alla som jobbar här! Inte minst de otroligt duktiga, trevliga och roliga kollegorna på AFS, men även alla andra som jag fått förmånen att arbeta med under dessa år. När börjar du det nya jobbet? Jag slutar på Riksbanken i slutet av november och efter nyår börjar jag på Svenska Fondhandlareföreningen. Vad ska du göra där? Fondhandlareföreningen representerar gemensamma intressen hos de företag som driver värdepappersrörelse i Sverige och jag ska arbeta med frågor som rör marknader och fi nansiell infrastruktur. Det ska bli mycket spännande! FOTO: EMMA HOLMGREN LOTTA ALLVIN JANNERGREN Välkommen på Riksbanksfest! DEN 14 NOVEMBER är det dags för den årliga höstfesten som i år går av stapeln på restaurang Mynchen vid Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand. Anmäl dig senast den 31 oktober till Maria Gil eller Fredrik Leufstadius, båda AVS. BANCONÄTET Mer information finns på Banconätet inom kort. Min tanke är att jag ska komma tillbaka till Riksbanken men med betydligt bredare och mer gedigna kunskaper, säger Magnus Åhl. Tufft men väldigt roligt Ett sätt att utveckla sin kompetens på Riksbanken är att doktorera eller licca inom sitt ämnesområde. Magnus Åhl, APP, tvekade länge men går nu forskarutbildningen i nationalekonomi på Stockholms universitet. Trots ett tufft första år är han glad att han hoppade på detta tåg. Magnus började jobba som statistikassistent på modellenheten 2008. Efter några år fick han en ekonomtjänst på samma enhet. Att doktorera hade han inga direkta planer på men på något sätt låg det ändå i bakhuvudet och grodde. Jag var nog helt enkelt för bekväm för att komma igång. Men under min tjänst ledighet, jag jobbade under ett år i ett projekt på Finansdepartementet, undrade min chef på modellenheten Ulf Söderström om det inte vad dags att gå den där forskarutbildningen nu. Det blev den knuff jag behövde och jag satte ihop min ansökan, säger Magnus. Magnus blev antagen och hösten 2013 började han sin utbildning på Stockholms universitet. Det är en fyraårig utbildning där man är garanterad fi nansiering under samtliga år. Under det första året är alla kurser obligatoriska och man måste räkna med att lägga ner väldigt mycket tid på sina studier. FAKTA/DOKTORANDSTUDIER Om du är intresserad av doktorandstudier börja med att prata med din chef om dina möjligheter. Riksbanken kan erbjuda: tjänstledigt under utbildningen ersättning för litteraturkostnad utfyllnad upp till 75 procent av din månadslön under det första studieåret. Jag var förvarnad men ändå inte riktigt förberedd på den tid det har tagit. Men det har också varit roligare än jag hade trott. Nu under det andra året blir det mer valbara kurser och man blir lite mer fri i sina prioriteringar, säger Magnus. Har du något tips till andra som går i samma tankar? 1. Gör inte som jag och gå och fundera i fem års tid utan sök! Bara processen att söka gör att man blir motiverad. 2. Vänta inte till sista veckan utan börja fi la på din ansökan i god tid. 3. Man ska veta vad man ger sig in på det första året. LOTTA ALLVIN JANNERGREN BANCONÄTET Läs mer på Banconätet under Kompetens/Utbildning/Doktorandstudier Riksbanken satsar på att synas bland doktorander UNDER HÖSTEN HAR Dilan Ölcer, AFS, Vesna Corbo och Christoph Bertsch, APP, medverkat på ett antal konferenser för att marknadsföra Riksbanken bland doktorander. Den 5 november arrangeras dessutom ett öppet hus för doktorander och nyblivna forskare på Riksbanken. 4 BANCOPOSTEN 3 2014

REPORTAGE: UTBILDNING Snacka är silver presentera är guld Inspiration, aha-upplevelser och massor av konkreta råd. Språkkonsult Marianne Sterner utbildar Riksbankens medarbetare i hur de ska vässa sina presentationer. TEXT: SUSANNE GLENNEGÅRD FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER BANCOPOSTEN 3 2014 5

REPORTAGE: UTBILDNING Mikael Funseth, Marcus Pettersson, Anna Lindahl och Maja Orska lyssnar intresserat. Muntliga dragningar är en del av vardagen för de flesta på Riksbanken. Det pratas och presenteras på enhetsmöten, avdelningsmöten, för ledningsgruppen och direktionen. Många människor lägger ned många timmar, både de som talar och de som lyssnar. Men om budskapet inte går fram, ja då är kommunikationen förgäves. Därför måste en föredragning vara kort, koncis och ha ett tydligt huvudbudskap. Om det blir för långrandigt tappar lyssnaren intresset. Det gäller inte minst ledningsgruppen och direktionen. De vill ha precis den information de behöver vid varje tillfälle, inte mer, säger Marianne Sterner, språkkonsult på Riksbanken. ATT PRESENTERA är en konst och för att ge alla medarbetare chansen att vässa sina kunskaper erbjuder nu Riksbanken utbildning. Marianne leder kurserna i presentationsteknik och retorik, och idag har tio medarbetare från AFM, AFS, AVS och APP samlats i sammanträdesrummet Linné på plan 12. De tittar intresserat på Marianne som vevar med en osthyvel i luften. Om man försöker ta bort information så här, genom att bara skrapa på ytan, då fi nns det risk för att det blir osammanhängande. Då är det bättre att begränsa genom att ta bort en hel bit, säger hon, och tar istället upp en tårthyvel för att understryka resonemanget. Marianne introducerar en uppgift, en elevator pitch. Alltså att mycket kortfattat, på cirka 30 sekunder, förmedla ett budskap till en åhörare. Till exempel i en hiss. 6 TIPS 6 TIPS: Samla in mycket fakta t men sovra hårt Ha ett tydligt syfte och huvudbudskap Utgå från åhörarnas kunskap och intresse Hitta den röda tråden som åhörarna kan följa Knyt ihop säcken, avsluta genom att sammanfatta Presentationsbilder förstärker budskapet Hon ber gruppen att två och två gå ut någonstans i huset och testa. Kul, spännande och ganska svårt, säger deltagarna när de kommer tillbaka. Någon konstaterar att hon berättade alldeles för mycket om bakgrunden. Och att det bara gjorde kollegan förvirrad. Hon borde ha börjat med det viktigaste först så att man på en gång förstod vad hon ville. Bra. Då har ni lärt er något viktigt! Tänk alltid på vad som är kroken. Det gäller att kondensera och det är något man måste träna på, säger Marianne och fortsätter: Tänk också på att underlätta för åhöraren genom att tala om vad de ska förvänta sig. Till exempel: Idag vill jag informera er om hur långt vi har kommit i den här frågan. Eller Idag vill jag ha er åsikt. STEFAN INGVES: Vi måste vara duktiga på att förklara Riksbanken satsar på utbildning i presentationsteknik och retorik. Varför är det viktigt? Vi fattar beslut som rör många människor och vi gör gedigna analyser och prognoser inför dessa beslut. Men det räcker inte för att vi ska kunna fullfölja våra uppdrag och nå resultat. Vi måste också kunna förklara våra beslut så att andra förstår varför vi gör på det ena eller andra sättet. Jag skulle nog säga att sättet vi förmedlar vårt arbete och våra beslut på är lika viktigt som själva besluten. Och det här gäller både oss i direktionen och medarbetarna. För mig som riksbankschef är det viktigt att jag kan förmedla bakgrunden till ett räntebeslut när jag besöker någon av våra banker för att tala om detta. För en enskild medarbetare är det viktigt när han eller hon ska presentera ett uppdrag för ledningsgruppen eller direktionen. Vad behöver Riksbanken bli bättre på? Våra medarbetare är otroligt kompetenta inom sina områden. Men jag tror att vi kan höja oss ett pinnhål när det gäller att våga sålla och lyfta fram det viktigaste, och det gäller både i det skriftliga och i det muntliga. Det gäller att noga tänka igenom vad de som ska lyssna behöver veta och att inte tappa bort sig i alltför mycket detaljer. Vad tycker du är den största utmaningen när du själv presenterar? Det är nog att presentera ett komplicerat budskap på kort tid, hur mycket kan man sålla utan att tappa sammanhanget? Jag känner också ofta att jag vill säga så mycket att huvudbudskapet kan gå lite förlorat bland alla olika teman i till exempel ett tal. Den största utmaningen är att öva, öva, öva trots att det ofta är ont om tid. 6 BANCOPOSTEN 3 2014

TRE SOM VAR MED: En osthyvel och en tårtspade får illustrera konsten att sovra i sitt material på rätt sätt. En bra presentation handlar om att ge åhörarna precis vad de vill ha och behöver. Kort sagt, samla in mycket, men sovra hårt. Då vet de som lyssnar hur de ska ställa in sina hjärnor. Utgå från lyssnarens kunskap, intresse och behov. Förberedelsen inför en presentation inkluderar nästan alltid research och insamling av en mängd fakta. Att undvika att ta med för mycket är den verkligt svåra utmaningen. Att vi ger för mycket information har ofta att göra med att vi vill visa att vi är duktiga. Det är ju så himla tråkigt om andra inte vet det Men en bra presentation handlar om att ge åhörarna precis vad de vill ha och behöver. Kort sagt, samla in mycket, men sovra hårt, säger Marianne. EN AV DELTAGARNA invänder: men jag vill ju visa att det fi nns belägg för det jag säger och att lyssnaren ska kunna bedöma mina argument. Ja, så känner många. Jag tror att det delvis beror på att det fi nns en stark vetenskaplig tradition i det här huset. Vi vill redovisa detaljerna för att andra ska kunna kontrollera. Och det är bra, samtidigt som jag tycker att vi borde kunna lita på varandras kunskaper. Redovisar vi allt fi nns risken att skogen skymmer träden, säger Marianne och får några instämmande nickar. Riksbanken har under många år arbetat med klarspråksfrågor för att genom tydligare kommunikation bättre få fram sina budskap. Ett bevis på Marianne Sterner poängterar vikten av att hitta den röda tråden. FAKTA/UTBILDNINGEN MARIANNE STERNER det är att ha en anställd språkkonsult, det är inte helt vanligt. Innan Marianne kom till Riksbanken, som konsult 2006 och som anställd 2011, arbetade hon med en rad olika företag och myndigheter. JÄMFÖRT MED många andra tycker jag att Riksbanken har kommit långt. Det fi nns en stor medvetenhet kring hur stor betydelse språk och kommunikation har för kärnverksamheten. Det märks inte minst på det stora intresset för de här utbildningarna, säger hon. Ett annat bevis är att Riksbanken 2009 fi ck Klarspråkskristallen. Det är ett pris som ges ut av Språkrådet och som belönar goda resultat i arbetet för klara och tydliga texter och som uppmuntrar till fortsatta språkvårdsinsatser. ALLA MEDARBETARE ska få chansen att vässa sina kunskaper i att planera, strukturera och framföra muntliga presentationer. Den första omgången i presentationsteknik och retorik är redan fullbokad, det finns lediga tider från mars 2015. Platser till kursen i PowerPoint finns kvar under hösten. Gå in på Banconätet för mer information. Ian Sörensen, systemansvarig, AVS Ett toppenbra innehåll. Jag kommer att tänka mer på vem jag riktar mig till, och att jag måste känna min publik för att kunna lägga tonvikten rätt. Det viktiga är ju inte att berätta om mitt tidigare arbete och rabbla en massa fakta, utan att få lyssnarna intresserade. Jag gillade också att det var en mix av deltagare från olika enheter. Det var intressant att få höra om andra områden. Det enda jag skulle velat ha mer av är tid! Det blev lite komprimerat. Hanna Armelius, rådgivare, APP Det jag främst tar med mig är sättet att strukturera innehåll. Att se till att det blir intressant, hitta den röda tråden och förklara mer levande. Det gäller att hitta små detaljer som gör att man får med sig lyssnarna hela vägen. Att inte först tänka det här tycker jag är viktigt, utan att sätta sig in i lyssnarens perspektiv. Det viktiga är inte vad jag har gjort, utan hur det tas emot. Tor Johansson, ekonom, AFS Jag lärde mig hur viktigt det är att inleda varje presentation med att tydligt specificera presentationens syfte och huvudbudskap. Det är ju framför allt då man har publikens uppmärksamhet. Jag insåg också vikten av att prioritera talets struktur framför utseendet på powerpointbilder eller annan media. Särskilt för kortare presentationer kan man ofta med fördel utelämna powerpointbilder helt. Jag tycker att jag fick ut det jag förväntat mig av kursen med de tidsramar vi hade. BANCOPOSTEN 3 2014 7

FOTO: JESSICA BÜHLER 1. Hur många brev finns i ditt INfönster? 2. Handen på hjärtat hur ofta städar du där? 3. Hur ofta skickar du iväg brev i mejlen? 4. Vad tycker du om mejlen? 5. Hur används den här på banken, tycker du? 6. Finns det meddelanden som inte bör skickas i mejl? 7. Använder du externa mejl (internet)? Hur mycket? 8. Det konstigaste eller roligaste mejl du fått? Svaren 1995: 1. 199 stycken. (!) 2. Ett par gånger hittills tror jag. 3. Flera om dagen. Får jag kika i din mejl? Pether Burvall på spaning efter en ännu äldre posthantering. I nummer 8 av Bancoposten 1995 fanns en artikel som hette Får jag kika i din mejl? där tre medarbetare svarade på frågor om sin mejl-användning. En av dem var Pether Burvall, som fortfarande arbetar på Riksbanken. Att tekniken gått framåt de senaste 20 åren är väl knappast någon överdrift. För att få en bild av hur utvecklingen ser ut ställde vi samma frågor igen. 4. Det är jättebra. Men här ser jag just att det hade gått snabbare att ta X2000- tåget från Karlstad till Stockholm än att skicka detta mejl därifrån och hit. 5.? 6. Nej, det vet jag inte. Det skulle väl vara hemliga saker då. 7. Nej, inte med officiella brev i alla fall. Sedan är det ju faktiskt så att inte alla utanför banken är uppkopplade. 8. Jag kommer inte ihåg något speciellt. Svaren 2014: 1. Just nu 2 362 stycken. 2. Varje dag tar jag bort de mest uppenbara fulmejlen. Idag tog jag till exempel bort och avbeställde utskicket från Elite Kontorsstolar som på något sätt hittat till mig. Men någon mer fullständig städning sker tyvärr pinsamt sällan. 3. Olika beroende på vad jag jobbar med för tillfället. En titt i skickat ger att jag förra veckan skickade ungefär 100 mejl. 4. Det är baskanalen för vår interna dialog. Ett bra verktyg för omvärldsbevakning och lite lugnare kommunikation, man måste inte agera inom tio minuter utan kan prioritera. En nackdel är att sådana som jag bidrar till att det lagras väldigt mycket information i onödan som måste administreras. Därför försöker jag nu använda Lync för korta frågor som eftervärlden troligen inte kommer att sakna. 5. I stort okej. Vi överdriver ofta cc-andet för säkerhets skull och är ibland lite otydliga med vad vi förväntar oss när vi skickar mejlbollar. Dessutom ska jag bli bättre på att använda funktionen fördröj leverans där man kan programmera mejlet för senare utskick. Jag jobbar ofta udda tider och det kan kännas lite väl uppfordrande att mejla en fråga en söndag morgon. För det mesta vill jag ju bara komma ihåg att skicka bollen, inte att någon ska behöva använda helgtimmar för att ta emot den. 6. Om man behöver vara lite nyanserad, kritisk och hundra procent säker på att budskapet gått fram så är mejl ganska trubbigt, oavsett hur välsorterade smiley-kataloger folk verkar ha. 7. Använder jag internet det känns som en fråga från 1995! Just nu har jag en intensiv kommunikation med min guru i Nya Zeeland som hjälper mig med ett underlag till den strategiska planen. Eftersom tidsskillnaden är så stor passar det bra att kombinera (väldigt tidiga eller sena) Skypemöten med mejl. 8. Har uselt minne för sådant. En kollega som skulle häckla en annan kollega men råkade svara alla på ett utskick till hela Riksbanken ligger nog på en topplista i alla fall. 8 BANCOPOSTEN 2 2014

PORTRÄTTET: CHRISTINA JACOBSSON Christina vill se medarbetarna blomma Vår nya HR-chef älskar medelhavsmat, utförsåkning, det klara vattnet på Västkusten och att jobba. FOTO: PETTER KARLBERG Christina Jacobsson kom till Riksbanken i augusti. Jag har verkligen sett fram emot detta, säger hon om sitt nya jobb som HR-chef hos oss. Det är både spännande och roligt att lära känna verksamheten, alla nya kollegor och de möjligheter vi har att ta ett väl fungerade HRarbete till nya höjder. Christina har jobbat med HR i olika organisationer under många år. Det är det enda jag kan, säger hon och skrattar. HR är ett fantastiskt arbetsområde med möjligheten att se andra utvecklas och växa i sina roller. HR är en förkortning av Human Resources, det engelska begreppet för personalfrågor som blivit vedertaget även i Sverige. För Christina handlar det främst om att hantera HR-frågor på ett enkelt, effektivt och proffsigt sätt. Det som gör att jag trivs så bra med mitt jobb är möjligheten att få interagera med hela verksamheten, att få arbeta både med situationen just nu och med ett längre perspektiv. Det ska vara smidigt på vår resa framåt, men det måste också fi nnas utrymme för diskussion och påverkan, säger hon. ÄVEN OM det mesta inom HR kommer igen på olika arbetsplatser tycker Christina att det kan skilja sig mycket mellan olika företagskulturer. Vad som till exempel kännetecknar en framgångsrik ledare inom en organisation behöver inte vara detsamma i en annan, säger hon. Själv vill hon som chef ta ut den färdriktning som gynnar verksamheten men också vara ett bollplank och stöd. Alla i gruppen ska ha möjlighet att utvecklas både individuellt och som team. Jag vill gärna tro att jag lyckas med det. Det är viktigt med gemensamma utgångspunkter och rätt förväntningar, att ha en ömsesidig respekt för varandra och att jag är tillgänglig, säger hon. Och jobbet betyder mycket för Christina, som verkligen gillar att jobba. FAKTA/CHRISTINA JACOBSSON Ålder: 52 år. Familj: Man och två barn, 20 och 22 år. Bor: På Lidingö. Gör på fritiden: Tränar, lagar mat och åker skidor. Blir glad av: Gemenskap och att se resultat av det jag gör. Gillar inte: Oärlighet. Motto: Ta vara på stunden som är just nu. Om Christina inte valt en karriär inom HR hade ett annat stort intresse legat nära till hands, nämligen matlagning. Jag är nyfi ken på det mesta, och det blir mycket medelhavsmat. Men det måste gå fort, maten får inte ta för lång tid att laga, säger hon. CHRISTINA KOMMER ursprungligen från Säffle och är uppvuxen i Vänersborg. Till Stockholm kom hon för snart 30 år sedan och bor nu på Lidingö med man och två vuxna barn som är på väg att fl ytta hemifrån. Barnen, alltså. Nu känns det helt okej, men för ett år sedan hade det nog varit lite jobbigt. Båda barnen har varit hemifrån en del under längre perioder så jag har fått chansen att vänja mig. Nu måste jag bearbeta att livet går in i en ny fas, säger Christina. VARJE VINTER reser familjen till Alperna för att åka skidor, något som de alla älskar. Dessutom har de ett sommarställe i Bohuslän, inte långt från Christinas hemtrakter. Vattnet är så fantastiskt där, säger hon. Under hösten ska det byggas till och borras egen brunn så att man kan vara där året om, vilket Christina ser fram emot. Det fi nns så många härliga platser att göra utflykter till, tycker hon. Och så goda skaldjur. Det blir mycket räkor, vilket de andra i familjen är lite trötta på ibland. Jag gillar verkligen räkor. JESSICA BÜHLER BANCOPOSTEN 3 2014 9

PLOCK SPRÅKFRÅGAN Matrådet består av, från vänster: Håkan Persson, kökschef, Antti Koivisto, APP, Daniel Carlberg, AFM och Fredrik Leufstadius, AVS. Var med och påverka maten! På Riksbanken fi nns ett matråd med representanter från olika avdelningar i banken, som regelbundet har möten med personalen i köket. Matrådets uppgift är att samla in medarbetarnas synpunkter på maten, serveringen eller något annat som rör köket. Framför dina önskemål till någon i matrådet, direkt till köket eller lämna en kommentar på matrådets sida på Banconätet. BANCONÄTET Läs mer på Banconätet under Stöd & service/restaurangen/matrådet FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN Förändringar i svenska språket NYA ORD sprider sig snabbt nuförtiden. Men går det verkligen fortare nu än förr? Jo, det gör faktiskt det. För hundra år sedan hade vi varken teve eller radio därhemma och om vi ville höra hur människor utanför byn eller kvarteret uttryckte sig så var vi tvungna att förflytta oss dit. Och det var inte bara att ta bussen Det fanns inte heller så många skrivande och läsande personer i landet. För hundra år sedan var det nästan bara de som skrev i arbetet som skrev överhuvudtaget. Nu kan vem som helst skriva bloggar och göra statusuppdateringar på Facebook som läses av tusentals andra. Ett nytt ord, som curla, kan få fäste nästan från den ena dagen till den andra. Men större förändringar, som faktiskt påverkar språket i grunden, tar betydligt längre tid på sig. Den enda större förändring som skedde i svenskan under 1900-talet var att pluralformerna på verben försvann. Så blev till exempel de sprungo till de sprang. Språkbruket är alltså i grunden konservativt och även de som ställer sig skeptiska till inflödet av nya ord kan utan större problem göra sig förstådda i vardagen. MARIANNE STERNER är språk konsult på Riksbanken. Om du har frågor om språket i banken mejla till: marianne.sterner@riksbank.se MIN DAG: OLLE HALLIN, SERVICEDESK, EVRY Har jobbat på EVRY sedan 2011. 10:30 Ålder: 23 år. Yrke: Servicedesk analyst. Det glömmer jag aldrig: När jag fastnade i en av slussarna på Riksbanken. 09:30 Gemensam frukost är en trevlig start på dagen. Anton Ödling och Andreas Käck rådgör med varandra om hur de ska göra med ett ärende som kommit in. 09:10 09:30 10.30 12:00 13:00 Framme på jobbet efter en kort promenad. EVRY ligger i de norra delarna av Örebro. Frukost med Erik, en av mina kollegor. Mina arbetskamrater i full gång med problemlösning av olika slag. Lunch. Jobbar med alla mejl som kommit. 10 BANCOPOSTEN 3 2014

MEDARBETARE: EFTER JOBBET Med äventyr som hobby Ian Vitek på Riskenheten gillar att spela dataspel och vill gärna starta en e-sportsektion på Riksbanken för att kunna tävla mot andra banker. I an medger att han har en del udda hobbyer. Jag menar, låsdyrkning hur många håller på med det? Ja, kanske fl er än man tror. Att ägna sig åt det kräver dock en del förberedelser och avsatt tid, och är därför något som Ian sällan hinner göra. Dataspel, däremot, kan man sysselsätta sig med nästan när och var som helst. Och det är en av anledningarna till att han gillar det så mycket. Är du intresserad av att vara med i en e-sportsektion på Riksbanken? Kontakta i så fall Ian Vitek. ATT SPELA dataspel är ungefär som att se på tv fast mer aktivt. När du ser ett tv-program tar du del av en berättelse. Det gör du också när du spelar dataspel, fast du kan själv vara med och påverka handlingen, säger han. Ian spelar någon timme varje kväll, oftast äventyrsspel där det pågår en kamp mellan olika parter. Spelen är online vilket betyder att man kan logga in och spela mot andra, såsom kollegor, kompisar eller sina barn. Jag umgås nog mer med mina barn än många andra eftersom vi har spelandet som gemensamt intresse, säger han. MEN ÄR det inte mer socialt att träffa sina vänner i verkliga livet eller IRL (in real life), som det kallas? Jag hade den synen tidigare. Man kan jämföra med Facebook. Om det inte fanns skulle man ju ses IRL istället men hur ofta? Spelandet blir en light-träff men du ses däremot varje dag, säger han. Likväl som det fi nns schack- eller Ian Vitek delar intresset för dataspel med sina barn. löparsektioner så har många företag i dag en e-sportsektion där man tävlar i dataspel. Sektioner från olika banker brukar träffas och tävla mot varandra. Ian skulle gärna starta en på Riksbanken och vet att det fi nns intresse även här, men många vågar inte berätta att de spelar. Det anses ofta som lite nördigt och oseriöst. Man säger kanske hellre att man ser Idol på tv. JESSICA BÜHLER FOTO: JESSICA BÜHLER 16:00 20:00 Promenad i skymningen. 13:00 14:15 Problemlösning. 14:15 16:00 18:00 20:00 23:30 Samtalar med några av Riksbankens medarbetare om diverse problem. Gruppmöte. Hemgång. Matlagning och sedan kvällspromenad. Läggdags. BANCOPOSTEN 3 2014 11

EN ANNAN SIDA An Englishman in Stockholm: My Swedish adventure Jack Mollart joined the Riksbank in October last year from the Bank of England (BoE). Here, Jack describes his time at the Riksbank and how he found life and work in Sweden. FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN My secondment to the Riksbank was largely personally motivated because I wanted to join my girlfriend who was studying in Sweden. I joined the middle office in AFM and in my time here, I have worked on a variety of topics surrounding the Riksbank s foreign exchange and gold reserves including market risk, stress testing and performance reporting. Given my credit risk experience at the BoE, I have also been heavily involved with RIE on the limit project. This project aims to develop internal methods and models to assess the credit risk and associated credit limits for issuers that the Riksbank invests in. I have also helped out on the CALM project, in particular looking at how to procure prices for the Riksbank s new collateral management system. There are a number of similarities in the way the Riksbank and the BoE work, but also some notable differences. The similarities include the strong co-operation between employees. Like the BoE, I found at the Riksbank that everyone is willing to help you out with any problems, or spare some time to have a coffee for a quick chat about something. In terms of outputs and processes, there are some striking similarities in both the Financial Stability Report and Inflation Report. Like the Riksbank, the BoE similarly has made some big steps to improve transparency since the crisis. It will come as little surprise but the biggest difference is how much more traditional and hierarchical the BoE is than the Riksbank. I suppose the number of employees at the BoE is so much larger that it leads to extra layers of management, but also how much we Brits love tradition! It is great that at the Riksbank the analysts are closer to the final decision-making process and senior management. I have also enjoyed how informal the relationship is between analysts and senior managers. In terms of personal development, living in Sweden and working at the Riksbank has been an invaluable experience for me and one I will cherish for a long time. I have improved my ability to communicate on an international stage and of course, my Swedish has improved dramatically! Although I must admit that I found some of the long dark, cold days in winter difficult, I have really enjoyed my time in Stockholm. I am a big foodie so I ve really enjoyed eating out at some great restaurants here. I have loved the long summer days and taking a fika in a nice café somewhere. I have also had the opportunity to enjoy the beautiful nature of other parts of Sweden, including the west coast and the fjällen in the north. The way of life in Stockholm is much slower and less hectic than London. People work less and enjoy their family more, which is great. In London, we tend to both work and socialize more with colleagues or other friends after work, with perhaps a weekly trip or two to the pub. I would just like to say a big thank you to everyone here who has been so friendly and helpful to make it a fantastic experience for me! Name: Jack Mollart. Age: 26. Usual workplace: Risk Management Division in the Markets area, Bank of England, London. Current workplace: Middle O f fi c e,afm. Place of residence: Kungsholmen, Stockholm. Family: Girlfriend. Interests: Football, politics and music. What makes me happy: Chelsea winning in the football and eating good food!