Analys av sjukfrånvaron avseende år 2012 Rapporten är sammanställd av: Ronnie Sjöberg Personalsekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen
Inledning Det finns inga enkla förklaringsmodeller till varför sjukfrånvaron har ökat under år 2012 jämfört med år 2011. Denna rapport kommer endast att påvisa vissa samband som kan ha påverkat sjukfrånvaron. Tre rektorer har intervjuats och huvudskyddsombuden har fått lämna in synpunkter. Fördjupad statistik har även hämtats från rehabiliteringsverktygets ADATO. Orsakerna till den ökade sjukfrånvaron har även diskuterats med personalavdelningen. Kommentarer till tabell 1-7 De nedanstående tabellerna beskriver sjuktal jämfört med yrkesgrupper, långtidsfrånvaro, korttidsfrånvaro, sjukfrånvaro i olika verksamheter, medelålder samt den upplevda arbetsbelastningen. De yrkesgrupper som redovisas i tabellerna är de som utgör den största andelen anställda i förvaltningen. Ur tabell ett kan man utläsa att barnskötarna har det högsta sjuktalet, 10,22. En ökning från 4,94 % år 2011 till 10,22 %. Inom lärarkategorien är det lärare som har praktiska/ estetiska ämnen som har det högsta sjuktalet, men denna lärarkategori har relativt få anställda om man jämför med hela gruppen av anställda lärare. En liten ökning av antal sjukfall innebär då en stor ökning i procent. Däremot har sjuktalet för lärare i senare år minskat från 3,1 år 2011 till 2,89 år 2012. Det finns ett visst samband mellan ett högt sjuktal och en hög medelålder. Se tabell 2. Observera dock att lärare senare år har en lågt sjuktal men har en hög medelålder. De samband man kan finna ur tabellerna är att barnomsorgen har det högsta sjuktalet. Här ser man klart sambandet mellan hög medelålder och högt sjuktal. Ur tabell tre och fyra kan man utläsa att personer som arbetar inom barnomsorgen har mycket stor korttidsfrånvaro, Det är hela 70 personer av totalt 84 personer, som har fler än sex sjuktillfällen under år 2012, Dessa 70 personer arbetar inom barnomsorgen. Sjukfrånvaro över 59 dagar har också ökat inom förvaltningen. Se tabellerna fem och sex. Långtidssjukskrivningen har också ökat inom hela kommunen. Under år 2012 var det många byten av handläggare inom försäkringskassan vilket kan påverka handläggningstiden av de långa sjukfallen. Många av diagnoserna under år 2012 kräver också en längre läkningstid. Tabell sju beskriver den upplevda arbetsbelastningen, uppgifterna är hämtade ur arbetsmiljöenkäten från år 2012. Den yrkesgrupp som har det högsta värdet på den upplevda arbetsbelastningen är lärare, tätt följt av förskollärare/fritidspedagoger. Den yrkesgrupp, barnskötare, som har det högsta sjuktalet har dock inte högst värde när det gäller arbetsbelastning. Med andra ord kan man inte alltid se ett samband med att en hög arbetsbelastning ger en högt sjuktal. Däremot kan man se ett samband mellan ett relativt högt sjuktal och ett högt värde när det gäller arbetsbelastningen.
Tabeller Yrkesgrupp 2011 Sjuktal 2011 Yrkesgrupp 2012 Sjuktal 2012 Barnskötare 4,94 Barnskötare 10,22 Förskollärare 5,89 Förskollärare 6,54 Lärare tidigare år 3,45 Lärare tidigare år 6,72 Lärare praktiska/estetiska ämnen 5,27 Lärare praktiska/estetiska ämnen 7,41 Lärare senare år 3,1 Lärare senare år 2,89 Tabell 1. Sjuktal och yrkesgrupper Yrkesgrupp Medelålder den 1 november år 2012 Barnskötare 49,1 Förskollärare 46,4 Lärare tidigare år 47,3 Lärare praktiska/estetiska ämnen 48,5 Lärare senare år 49,1 Tabell 2. Yrkesgrupper och medelålder År 2011 År 2012 Förskola 1-5 5,82% Förskola 1-5 7,18% F-klass 7,97% F-klass 6,95% Fritidshem 6,49% Fritidshem 6,90% Grundskola 4,18% Grundskola 6,30% Särskola 3,63% Särskola 4,21% Tabell 3. Verksamhet och sjuktal. Antal personer med fler än 6 Antal personer med fler än 6 sjuktillfällen under år 2011 sjuktillfällen under år 2012 Verksamhet Antal personer Verksamhet Antal personer Skola 8 Skola 14 Barnomsorg 57 Barnomsorg 70 Tabell 4. Korttidsfrånvaro
Total sjukfrånvaro avseende år 2011 Totalt antal kalenderdagar Antal kalenderdagar Antal kalenderdagar angivet i % 18657 7118 38,15% Tabell 5. Långtidsfrånvaro avseende år 2011. Total sjukfrånvaron avseende år 2012 Totalt antal kalenderdagar Antal kalenderdagar Antal kalenderdagar angivet i % 25506 11978 45,19% Tabell 6. Långtidsfrånvaro avseende år 2011. Arbetsmiljöenkät avseende år 2012 Yrkesgrupp Upplevd arbetsbelastning Lärare 2,3 Dagbarnvårdare/Barnskötare 3,1 Förskollärare/Fritidspedagoger 2,6 Tabell 7. Upplevd arbetsbelastning jämfört med yrkesgrupper. OBS! Ett lägre värde innebär högre arbetsbelastning. Sammanställning av diagnoser och yrkesgrupper Ur bilaga ett kan man utläsa antal diagnoser uppdelat på yrkesgrupper gällande år 2012.Materialet är hämtat från rehabverktyget ADATO. Totalt är det 20 sjukärenden uppdelat på både korttidsärenden och rehabiliteringsärenden. De mest frekventa diagnoserna utgörs av fysiska sjukdomar samt infektioner. Enbart fyra diagnoser utgörs av psykiskt ohälsa. Yrkesgruppen förskollärare är den grupp som har flest sjukärenden, 23 st. Majoriteten av dessa diagnoser är av fysisk karaktär. Förskollärare utgör också den största yrkesgruppen i förvaltningen. Yrkesgruppen lärare har 19 sjukärenden varav de flesta diagnoserna utgörs av fysiska sjukdomar. Det är dock värt att notera att det är hos denna grupp man finner tre diagnoser av psykiska ohälsa. Barnskötare har 11 sjukärenden. Diagnoserna här utgörs mest av infektioner och av övriga fysiska sjukdomar. Två av diagnoserna är dock tumörer.
Sammanställning av intervjuer från rektorer samt åsikter från huvudskyddsombuden Från fackligt håll vill man framhålla att den ökade arbetsbelastningen har påverkat sjuktalet. En stor del av arbetsbelastningen inom skolan beror på att det administrativa arbetet har ökat för lärarna. Man upplever också att det för mycket av olika projekt inom förskolan. Många arbetsuppgifter läggs till utan att man tar bort gamla arbetsuppgifter. Frustrationen att inte kunna arbeta mer med barnen ökar då bland personalen. Denna stress och frustration kan då påverka sjuktalet. Man vill också påpeka på att försäkringskassan har en mer mjukare hållning till sina sjukregler och detta kan då påverka att man har längre sjukskrivningar. Rektorernas intervjuer är koncentrerade på den ökade sjukfrånvaron inom barnomsorg/förskola. De uppger att det är nu som den äldre personalen inom förskolan börjar få förslitningsskador. En del av personalen kommer till förskolan fast de är sjuka och detta kan då innebära att fler personer inom förskolan blir sjuka. Personal tillbringar längre tider med barnen inom förskolan och detta kan då innebära att de utsättas för större risker att få infektioner. Vissa dagar kan det bli långa arbetspass. Kvällsarbete kan då förekomma. Rektorerna upplever också att influenserna kommer tidigare och oftare än förr. Man ser också en trend till att föräldrarna lämnar barnen innan de är helt friska. Förskolan har också fått ta in mera yngre barn. Den nya skollagen har medfört en större uppdelning mellan barnskötare och förskollärare. Detta kan då innebära att barnskötarna inte längre känner sig lika behövda eller delaktiga. Rektorerna menar att det är ovanstående faktorer som kan ha påverkat det höga sjuktalet inom förskola/barnomsorg. Sammanfattning Denna rapport har försökt att påvisa vissa förklaringssamband när det gäller den ökade sjukfrånvaron under år 2012. När det gäller den ökade korttidsfrånvaron så har denna ökningen skett till en mycket stor del inom barnomsorg/förskola. Enligt intervjuer med rektorer så uppger de att antal yngre barn har ökat inom förskolan och detta i sig kan medföra större smittorisker. De anställda tillbringar också mer tid med barnen. Rektorerna uppger också att man kan se en trend att föräldrar lämnar barnen till förskolan innan de är friska. Medelåldern är hög inom förskola/barnomsorg vilket kan påverka sjukfrånvaron. Man upplever också att antal influensor och magsjukdomar florerar mer frekvent nu än förr. Man kan se ett visst samband att den ökade arbetsbelastningen tenderar att påverka sjuktalet. En hög arbetsbelastning är en klar ohälsofaktor. Försäkringskassans många byten av handläggare har i den fall inneburit att handläggningstiderna har förlängts vilket kan påverka ökningen av långtidssjukskrivningen. Försäkringskassan har en mjukare tolkning av den nya rehabiliteringskedjan. En del personer som har varit i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan har nu kommit tillbaka till en ny sjukskrivningsperiod. Det är viktigt att notera att sjukfrånvaron har ökat i inom hela GR-regionen och även inom hela riket.