Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(18) 2015-06-29 Kvalitetsredovisning Jernvallsskolan åk 4-9 2014/2015 Organisation Jernvallsskolan är en F-9 skola med två paralleller i varje årskurs. Skolan är organiserad i tre arbetsenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolans leds av två rektorer med ansvar för åk F-3 respektive åk 4-9. Jernvallsskolan 4-9 s rektor Lena Dyremark ansvarar för åk 4-9 samt Landningens åk 7-9 för nyanlända elever. Klasserna åk 4-6 har en elevansvarig lärare som ansvarar för klassråd samt genomför utvecklingssamtalen med sina elever. Klasserna åk 7-9 har två elevansvariga lärare per klass. Vi har en speciallärare som arbetar över åk 4-9. Det är rektor som leder och fördelar arbetet på enheten. När ordinarie rektor inte är på plats tillträder i första hand rektor på Jernvallsskolan F-3 som tillförordnad rektor. Är båda rektorerna borta träder någon av utvecklingsledarna in som tf rektor. Skolan har en ledningsgrupp åk 4-9 med två utvecklingsledare, en lärare från varje ae. Ledningsgruppen träffas med rektor 1 gång / v. Där tas upp och diskuteras både aktuella frågor, uppföljning och utvecklingsfrågor. Rektor deltar regelbundet på arbetslagskonferenserna. Elevantalet på skolan har under läsåret varit ca 450 elever. Fritidshemmet åk F-4 har under läsåret haft ca 170 elever. Öppettiderna har varit 6.30-18.30. Pedagoger åk 4-9 : 20,7 tjänster. Personalen är dimensionerad utifrån kommunens nyckeltal. Åk 1-6 : 6,4 pedagoger/100 elever Åk 7-9 : 7,5 pedagoger/100 elever Vi har 3 lärare med specialpedagogisk kompetens samt 1 specialpedagog på skolan. Elevhälsa med kurator och skolsköterska. Övrig personal: skoladministratör, studie och yrkesvägsledare, kamratstödjare, elevresurser samt servicekontorets personal, skolmåltid, städ och vaktmästare. 97 % av lärarna har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Kunskapsförvaltningen
Datum Sidan 2(18) Systematiskt kvalitetsarbete (se bifogad plan för systematiskt kvalitetsarbete) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Normer och värden Mål 2014/15 Att den upplevda arbetsron för eleverna ska öka så att resultaten och kunskaperna för eleverna förbättras. Att eleverna upplever att de blir väl och likvärdigt behandlade av alla vuxna på skolan. Att eleverna är trygga och trivs på sin skola. Mått Att vi ska öka resultaten i kommunens elevenkät åk 5 och 8 samt i våra egna enkäter vad gäller arbetsro. Att vi ska öka resultaten i kommunens elevenkät åk 5 och 8 samt i våra egna enkäter vad gäller elevernas upplevelser av väl och likvärdigt behandlade av alla vuxna på skolan. Att eleverna skall fortsätta att trivas och uppleva Jernvallsskolan som en trygg skola. Arbetsro, trivsel, trygghet, Resultat (från kommunens elevenkät, april 2015, medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Skolans egna enkäter med frågor från kommunenkäten ställda till åk 4 och 6 samt åk 7 och 9. Arbetsro 2011 2,76 (2,97) 2,69 2,81 3,05 (2,71) 2,94 3,12 2012 2,65(2,88) 2,65 2,56 2,97 (2,68) 3,00 2,89 2013 2,5 (2,9) 2,7 2,1 2,9 (2,9) 2,9 2,9 2014 Skolinspektion enkät 2,6 (2,7) 2,6 2,7 2015 2,9 (2,9) 2,8 3,0 3,0 (2,7) 2,9 3,1 2
Datum Sidan 3(18) Trivsel 2011 3,46 (3,46) 3,62 3,33 3,53 (3,14) 3,41 3,62 2012 3,18 (3,34) 3,50 2,95 3,47 (3,25) 3,33 3,56 2013 3,2 (3,3) 3,2 3,3 3,4 (3,3) 3,5 3,4 2014 Skolinspektion enkät 3,3 (3,1) 3,1 3,2 2015 3,6 (3,5) 3,6 3,6 3,3 (3,1) 3,3 3,4 Trygghet 2011 3,55 (3,52) 3,54 3,56 3,77 (3,37) 3,71 3,81 2012 3,41 (3,39) 3,63 3,24 3,35 (3,46) 3,20 3,61 2013 3,2 (3,4) 3,2 3,1 3,5 (3,5) 3,7 3,4 2014 Skolinspektion enkät 3,1 (3,1) 3,1 3,1 2015 3,6 (3,5) 3,5 3,6 3,2 (3,2) 3,1 3,3 Likvärdighet 2012 2,24 (3,03) 2,24 2,69 2013 2,1 (2,9) 2,2 2,0 2,9 (2,8) 3,2 2,6 2014 Skolinspektion enkät 2,2 (2,6) 2,7 1,6 2015 3,1 (3,2) 3,2 3,0 2,5 (2,7) 2,6 2,5 Väl behandlad 2012 3,08 (3,36) 3,19 3,0 2013 2,9 (3,3) 3,1 2,6 3,2 (3,2) 3,5 3,0 2014 Skolinspektion enkät 2,9 (3,1) 3,2 2,6 2015 3,5 (3,5) 3,5 3,5 3,1 (3,1) 3,2 2,9 Målet uppfyllt i kommunenkäten vad det gäller arbetsro. Målet uppfyllt i hög grad i våra egna enkäter som omfattar samtliga klasser åk 4-9. Analys Eleverna på Jernvallsskolan känner sig trygga och trivs på sin skola. Den upplevelsen delas i mycket hög grad av lärare och föräldrar. Den upplevda arbetsron är fortfarande ett utvecklingsområde. Olika individer upplever arbetsro utifrån sin verklighet. Hur hittar vi en gemensam toleransnivå? Bestämda platser i samtliga årskurser och klassrum har gett en positiv effekt. Vi har sett goda resultat när vi samarbetat med elever och föräldrar i riktade möten kring dessa frågor. Lärare uttrycker att det generellt fungerar bättre i klassrummen (arbetsro) ju äldre eleverna blir. Att förstå målet med skolan ger mer motivation. Hur kan vi medvetandegöra/motivera eleverna i högre utsträckning? Kopplingen egen insats, möjlighet att påverka = resultat. 3
Datum Sidan 4(18) Skolans elever känner sig väl behandlade av de vuxna på skolan. Vi behöver fortsätta att arbeta med elevernas upplevelser av att behandlas likvärdigt speciellt i de högre årskurserna. Finns det ett genusperspektiv? Elever uttrycker ibland att det är jobbigt med vikarier eftersom de kommer nya till skolan och klassen. Vi har därför arbetat fram ett vikariehäfte där vikarier kunnat ta del av vilka regler och normer som gäller. Ordningsreglerna revideras tillsammans med eleverna vid höstterminens start och kommuniceras till föräldrarna vid föräldramötet. Åk 7-9 s lärare deltog under augusti i en fortbildning kring normer och värden Självbild och identitet Lärare och elever åk 9 deltog under ht i en workshop Vi är romer, Levande historia. Skolan genomförde även detta läsår en heldag Förintelsens minnesdag där elever och lärare tillsammans planerade programmet. Målet med vårt arbete är att vi aldrig någonsin skall glömma vad som är grunden till vår samhällsutveckling och det som ledde till andra världskriget men också de paralleller vi kan dra till den utveckling vi ser idag. Trygghetsarbete På skolan finns ett vuxenteam bestående av skolsköterska, kurator, vuxen kamratstödjare samt speciallärare. Huvuduppgiften är att arbeta med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Teamet träffar våra elevkamratstödjare för att följa upp det aktuella läget på skolan, i klasserna, i korridorerna, matsalen, på rasterna samt i idrottens omklädningsrum. Grunden för vårt arbete är skolans likabehandlingsplan. Vid trakasserier och kränkningar använder vi oss av åtgärdstrappan i vår likabehandlingsplan. Elevhälsan För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Det ska finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Den samlade elevhälsans främsta fokus ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Viktigaste uppgiften är att verka för elevens bästa och sätta eleven i fokus. På Jernvallsskolan består elevhälsogruppen av skolsköterska, skolkurator samt specialpedagog. Elevhälsogruppen är även knutna till den centrala elevhälsan med tillgång till talpedagog, skolläkare och skolpsykolog. Skolsköterskan erbjuder varje elev tre hälsobesök under grundskoletiden. Det omfattar allmänna hälsoundersökningar samt medverkar till att elever utvecklar hälsosamma levnadsvanor. Eleverna erbjuds även vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. Mellan hälsobesöken erbjuder skolsköterskan undersökning av syn och hörsel och andra begränsade kontroller. Skolsköterskan följer upp de elever som bedöms vara i behov av extra kontroller utifrån deras individuella hälsoutveckling. Utöver den planerade mottagningen har eleverna möjlighet att söka hjälp på den öppna mottagningen där skolsköterskan erbjuder enklare sjukvårdsinsatser. Skolkuratorns uppdrag är att 4
Datum Sidan 5(18) främja elevernas utveckling mot utbildningens mål utifrån det psykosociala perspektivet. Det sker genom konsultation och handledning till ledning och personal. Det sker också genom samtalsstöd till elever och elevgrupper. Under läsåret 2014/15 har skolsköterskan och kuratorn genomfört individuella hälsosamtal för årskurs 4, 7 och 8 (åk 4 totalt 44 elever, åk 7 totalt 45 elever, åk 8 totalt 49 elever). Varje elev har enskilt under 15-30 minuter fått möjlighet att samtala kring frågorna med skolsköterska respektive skolkurator. Hälsobesökens syfte är att göra eleven mer uppmärksam på sambandet mellan livsstil och hälsa, ge kunskap om och uppmuntra eleven till egna hälsosamma val. Eleven får information om elevhälsans verksamhet och genom strukturerat arbete kan vi uppmärksamma de elever som behöver fortsatt kontakt med elevhälsan. Under året har även riktade insatser genomförts i gruppsammanhang. Skolsköterska och skolkurator har bland annat genomfört samtal om pubertetsutveckling för flickor i årskurs 4. Då behovet av samtal om beteende, framtid och gymnasieval var stort i årskurs 9 har studie och yrkesvägledaren och skolkurator samverkat i ett projekt om livskunskap. Vid akut konflikthantering på skolan har skolkurator, i samarbete med kamratstödjare och speciallärare, genomfört allvarssamtal med inblandade elever. Skolkurator och kamratstödjare har även samverkat i skolans kamratstödjeverksamhet, utbildat de elever som har utsetts till kamratstödjare, haft regelbundna träffar för att kartlägga skolsituation utifrån ett trygghetsperspektiv samt genomfört trygghetsvandringar på skolan. Kamratstödjarna består av ca 2-5 elever ur varje klass i årskurs 7-9. Kunskaper Mål 2014/15 Att samtliga elever upplever en hög grad av hjälp och stöd under läsåret. Att måluppfyllelsen ökar åk 4-9. Att 100 % av skolans elever är behöriga till gymnasieskolan. Mått Att eleverna i kommunens och skolans elevenkäter anger att de får den hjälp de behöver. Att fler elever når sina egna uppsatta mål, dock lägst betyget E i samtliga ämnen åk 6-9. Att skolans totala betygsnivå ökat vid läsårets slut. Att elever i kommunens och skolans enkäter anger att de är mycket nöjda med undervisningen. Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 2011 3,21 (3,52) 3,31 3,13 3,26 (3,19) 3,25 3,27 2012 3,21 (3,40) 3,25 3,18 3,26 (3,28) 3,33 3,28 2013 3,3 (3,4) 3,4 3,2 3,0 (3,2) 3,1 2,9 2014 Skolinspektion enkät 2,8 (3,2) 2,8 2,8 2015 3,5 (3,5 3,5 3,5 3,2 (3,1) 3,1 2,2 5
Datum Sidan 6(18) Målen uppfyllda i ganska hög grad Måluppfyllelse och betyg visar på stora individuella skillnader Analys Glädjande nog kan vi konstatera att många elever upplever en hög grad av hjälp och stöd i skolarbetet. Måluppfyllelsen åk 4-9 är över tid god. Sedan 2013 gör varje lärare åk 4-5 en bedömning av elevens måluppfyllelse i ett särskilt måluppfyllelsedokument. Det ger en tydlig bild över hur eleverna i varje klass grupperar sig. Det tillsammans med betyg för åk 6-9 samt bedömd språkutveckling ger en bild över resursbehoven och hur de skolans stöd skall fördelas på bästa sätt. Skolinspektionen påpekade i oktober 2014 behovet av att också rikta insatser för de elever som kan nå mycket långt. Vi har under läsåret bland annat arbetat genom riktad undervisning i en mindre grupp i matematik med gott resultat. Skolan har 1 speciallärare samt 1 specialpedagog som arbetar åk 4-9. Utredningar av stödbehov, alternativa lärverktyg, alternativ till traditionella läromedel, bärbar dator till alla elever är några av de aktiviteter som gett resultat. Vi kan se goda resultat i riktat stöd och tydlighet i arbetssätt när vår specialpedagog observerat och handlett arbetslag. Vår speciallärare arbetar i första hand inom klassens ram vilket kommer flera elever till godo. Det är samtidigt ett kollegialt stöd till lärare i klassen. Mindre grupper och individuellt stöd förekommer när det är den bästa lösningen. Lärare använder alternativ till traditionella läromedel i en allt högre utsträckning. Elever får material scannat, inläst, dubbel uppsättning böcker mm när behov finns. Engelska Resultat Åk 6 från 2012 och åk 9 från 2009 Nationella prov, andel som nått mål i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po Åk 9 Fl Po 2010 86 82 89 93 100 87 2011 67 69 65 95 82 100 Åk 6 Åk 9 2012 85 95 74 96 96 95 2013 93 84 100 100 100 100 2015 96 100 93 80 80 80 Åk 6 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po 2010 86 82 89 2011 67 69 65 Åk 6 2012 85 95 74 2013 96 95 96 2015 98 100 96 6
Datum Sidan 7(18) Åk 9 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2010 95 100 91 2011 95 82 100 2012 96 97 95 2013 100 100 100 2015 86 80 93 Målet uppfyllt i mycket hög grad åk 6 Målet uppfyllt i ganska hög grad åk 9 Matematik Resultat Åk 6 från 2012 och åk 9 från 2009 Nationella prov, andel som nått mål i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 6 Fl Po Åk 9 Fl Po 2010 92 88 95 83 84 83 2011 90 92 88 60 45 66 2012 81 80 84 94 93 95 2013 96 95 96 89 84 92 2015 96 100 93 78 72 85 Åk 6 Betyg från 2013 Andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po 2010 92 94 97 2011 90 92 88 Åk 6 2012 81 80 84 2013 96 95 96 2015 96 100 92 Åk 9 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2010 93 100 87 2011 90 82 93 2012 94 93 95 2013 91 95 89 2015 87 80 93 Målet uppfyllt i mycket hög grad åk 6 Målet uppfyllt i ganska hög grad åk 9 7
Datum Sidan 8(18) Svenska / SvA Resultat Åk 6 från 2012 och åk 9 från 2009 Nationella prov, andel som nått mål i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 6 Fl Po Åk 9 Fl Po 2010 86 83 89 86 100 82 2011 67 69 65 98 91 100 Åk 6 Åk 9 2012 80 95 63 94 93 95 2013 100 100 100 100 100 100 2015 94 100 89 82 85 80 Åk 6 betyg från 2013 Andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po 2010 86 92 94 2011 67 69 65 Åk 6 2012 85 95 63 2013 100 100 100 2015 100 100 100 Åk 9 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2010 95 100 91 2011 100 100 100 2012 94 93 95 2013 96 100 92 2015 91 92 89 Målet helt uppfyllt åk 6 Målet uppfyllt i hög grad åk 9 Analys Mycket ambitiösa elever och lärare åk 6 har bidragit till den höga måluppfyllelsen för eleverna. Hårt arbete ger resultat. Åk 9 har under läsåret haft många elever med stora individuella behov vilket gjort att de inte nått ända fram till målen för åk 9. Även i denna åldersgrupp har många kämpat mycket och hårt för att uppnå sina betyg. Många elever visar mycket goda resultat. Lärare i tidigare årskurser har lagt en mycket bra grund för fortsatt utveckling. Sett i ett längre perspektiv bakåt så ser vi att läsförståelsen minskar ju äldre eleverna blir. Under läsåret har vi arbetat med språkutveckling med stöd av kommunens språkutvecklingsplan. Detta kommer att fortsätta under kommande läsår. Åk 4-6 har arbetat med En läsande klass Lärare åk 7-9 arbetar med Språk i alla ämnen 8
Datum Sidan 9(18) Resultat Behörighet till gymnasieskolan (andel som nått mål i %, siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2010 93 100 87 2011 88 73 93 2012 94 93 95 2013 91 95 89 2015 85 92 82 Målen uppfyllda i mycket hög grad för åk 4-6 Målen uppfyllda i ganska hög grad för åk 9 Analys Vi har höga förväntningar på att våra elever ska utveckla sina kunskaper och förmågor så långt som möjligt och arbetar målmedvetet för att nå detta. Vi har ett gott samarbete med hemmen kring utvecklingsområden. Vi arbetar medvetet med att utveckla och individualisera olika former av bedömning för att öka lärandet. Ju mer uppfinningsrika och flexibla vi är desto fler alternativ får eleverna. Vi har under året haft ett elevens val åk 7-9 Arbetspass där eleverna kunde arbeta med lärare i olika ämnen för att slutföra arbetsuppgifter och/eller fördjupa sig under våra lärares handledning. Eleverna uttrycker att denna möjlighet till skolarbete har varit mycket värdefull. Vi har under detta läsår haft en till en dator för samtliga elever. Det är ett kraftfullt verktyg när det används till skolarbete under dagen. Vi ser samtidigt att både mobiler och datorer är ett störningsmoment när elever inte själva förmår att begränsa sig. Vi kommer att ta med oss detta till elever, elevråd och föräldrar inför nästa läsår med målet att ytterligare öka måluppfyllelsen med hjälp av digitala hjälpmedel, inte stjälpas av desamma. Vi har behöriga lärare på skolans landning för nyanlända men studiehandledningen för eleverna på deras modersmål är i det närmaste obefintlig. Fem elever åk 9 från Landningen som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram väljer ett år till på Jernvallsskolan. Syftet med Landningens verksamhet är att skapa förutsättningar för att på ett respektfullt sätt kunna möta varje nyanländ elev / /Landningens verksamhet kännetecknas av att: Undervisningen utgår från och bygger på vad eleverna redan kan. Eleverna ses som resurser och tas emot med respekt. Det finns tydliga mål och god dokumentation. Samarbete, flexibilitet och kompetens är våra honnörsord. (Riktlinjer Landning antagna av kunskapsnämnden 8 maj 2012) Mål 2014/15 Undervisningen utgår från och bygger på vad eleverna redan kan. Eleverna ses som resurser och tas emot med respekt. Det finns tydliga mål och god dokumentation. 9
Datum Sidan 10(18) Mått Att eleverna vid utvecklingssamtal och i skolans egna enkäter är nöjda med undervisningen. Att eleverna vid utvecklingssamtal och i skolans egna enkäter upplever att de tagits emot med respekt. Att vi vid utvärdering av läsåret 14/15 har säkerställt tydliga mål och dokumentation. Resultat Vi har vid utvecklingssamtal fått det bekräftat att eleverna är nöjda med undervisningen. Skolans enkäter visar att eleverna är nöjda med undervisningen. Vid utvecklingssamtalen och skolans egna enkäter har det framkommit att eleverna har tagits emot med respekt när de har börjat i sin klass i olika ämnen. Vi följer riktlinjer för Landningen och har gjort justeringar för landningen på Jernvallsskolan. Vi dokumenterar med omdömen, måluppfyllelse, IUP och åtgärdsprogram. Elevdokumentation inför överlämning till ordinarie klass, utslussning. Kartläggning: Detta har jag lärt mig. Målet är helt uppfyllt Analys Jernvallsskolans lärare såväl på Landningen som lärare åk 7-9 har utvecklat verksamheten på bästa sätt. Ansvar och inflytande Mål 2014/15 Att öka den upplevda graden av elevinflytande för skolans elever vid kommunens mätning våren 2015. Att eleverna känner till undervisningens mål. Att elever upplever ett ökat inflytande över arbetsformer och innehåll. Att elever i takt med stigande ålder tar mer och mer ansvar för sin skolgång. Mått Att den upplevda graden av elevinflytande för skolans elever ökar vid kommunens mätning våren 2015. Att den upplevda graden av elevinflytande ökar vid egna utvärderingar och enkäter. 10
Datum Sidan 11(18) Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan. 2011 2,48 (2,91) 2,77 2,25 2,33 (2,24 2,59 2,13 2012 2,61 (2,82) 2,57 2,64 2,39 (2,47) 2,57 2,33 2013 2,4 (2,8) 2,3 2,6 2,7 (2,6) 2,8 2,5 2014 Skolinspektion enkät 2,3 (2,3) 2,2 2,5 2015 2,9 (3,0) 2,8 2,9 2,5 (2,4) 2,4 2,6 Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan. 2011 2,07 (2,80) 2,46 1,75 2,05 (2,02) 2,12 2 2012 2,36 (2,62) 2,67 2,14 2,25 (2,11) 2,46 2,11 2013 2,2 (2,7) 2,1 2,2 2,4 (2,4) 2,5 2,3 2014 Skolinspektion enkät 2,1 (2,1) 2,1 2,1 2015 2,4 (2,8) 2,5 2,4 2,4 (2,3) 2,5 2,4 Klassrådet ger mig möjligheter att påverka i skolan. 2011 3,17 (3,30) 3,15 3,19 2,81 (2,75) 2,94 2,72 2012 2,50 (3,10) 2,69 2,36 2,91 (2,77) 3,00 2,88 2013 2,8 (3,1) 2,8 2,8 3,0 (2,9) 3,1 2,9 2014 Skolinspektion enkät 2,4 (2,7) 2,4 2,3 2015 3,0 (3,2) 3,1 2,9 2,7 (2,5) 2,7 2,7 Elevrådet ger mig möjligheter att påverka i skolan. 2011 2,38 (3,18) 2,46 2,31 2,58 (2,65) 2,76 2,46 2012 2,64 (3,02) 2,94 2,40 2,67 (2,81) 3,14 2,33 2013 2,6 (3,0) 2,6 2,5 2,7 (2,8) 2,8 2,6 2014 Skolinspektion enkät 2,4 (2,6) 2,3 2,6 2015 2,9 (3,2) 2,8 2,9 2,4 (2,6) 2,6 2,2 Målet uppfyllt åk 5 och 8 i kommunenkäten Målet uppfyllt vid egna utvärderingar och enkäter. Analys Det är glädjande att konstatera att vi ser en positiv trend. Dock finns fortfarande utrymme för förbättringar inom samtliga delområden. Hur man arbetar är en relevant fråga där elevinflytande skall finnas, däremot Vad man arbetar med är av naturliga skäl styrt av lärare utifrån skolans styrdokument. Elevrådet åk 4-6 leds av rektor och träffas ca 1 gång/mån. Där avhandlas många praktiska frågor kopplade till arbetsmiljö på raster, i korridorer, klassrum, matsal och omklädningsrum. Elevrådet åk 7-9 leds av lärare/kamratstödjare. Exempel på mer elevaktiva arbeten är NTA-lådorna, egen planering av aktiviteter inom idrott och hälsa, temarbeten inom olika ämnen och årskurser. 11
Datum Sidan 12(18) Åk 4-6 har under året genomfört elevens val under en vecka varje termin där eleverna valt ämne och fördjupning. Åk 7-9 har i högre utsträckning diskuterat arbetssätt och bedömning med eleverna. Eleverna har fått planeringar med förtydligade bedömningsgrunder. Eleverna får matriser och utvärderingar för att se steg och nivåer. Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet med att planera och utvärdera arbetet tillsammans med eleverna i början och slutet av ett nytt arbetsområde. Hur gör vi? Varför gör vi det? Hur lär vi oss? Vad lärde vi oss? Nådde vi målet? Vi skall fortsätta arbetet med att förtydliga och ge exempel på vad som karakteriserar de olika betygsnivåerna. Elevarbeten kan med fördel användas till detta. Skola och hem Föräldrar kan hämta information via kommunens lärplattform Edwise. Där finns tillgång till underlag för bedömning, omdömen, måluppfyllelsedokument och pedagogiska planeringar. Varje elev har en egen mentor som är en kontaktyta mellan skola, hem och elev. Förutom utvecklingssamtalen så har mentorn kontakt via telefon och mejl vid behov. Veckobrev skrivs i vissa årskurser. Likabehandlingsplan, ordningsregler, arbetsplan och kvalitetsredovisning finns att hämta via skolans hemsida. På höstterminens föräldramöte informerar vi om de aktuella dokumenten och var de kan hämtas. Tillsammans med elever och vårdnadshavare följer vi upp och utvärderar dessa dokument. Det kan ske via klassråd, utvecklingssamtal, föräldramöten och via gemensamma utskick från skolan. Utvecklingsområde: Ett väl fungerande kalendarium och en utvecklad hemsida. Övergång och samverkan Åk 3 åk 4 och åk 6 åk 7 Lärare i avlämnande klass har tillsammans med rektor och elevhälsa en överlämnandekonferens till mottagande lärare. Eleverna får också möjlighet att träffa sina blivande lärare och besöka sitt nya klassrum. Det är alltid nära till samverkan kring eleverna då flertalet av lärarna finns kvar i organisationen. Åk 9 gymnasiet Rektor och studieyrkesvägledare träffar gymnasierepresentanter före höstterminens start. Information från Jernvallsskolan till gymnasiet sker efter samtycke från elev och föräldrar. 12
Datum Sidan 13(18) Skolan och omvärlden Mål 2014/2015 Att fastställa en plan för studie- och yrkesvägledningen för skolan för åk 1 9 där läroplanens mål med koppling till studie- och yrkesvägledning kopplas med de aktiviteter skolan gör för att uppnå dessa. Mått Vi ska jämföra läroplanens mål med de aktiviteter vi gör på skolan och säkerställa att vi minst uppnår dessa under året genom avstämningar. Resultat Dokumentet Plan för studie- och yrkesvägledning Jernvallsskolan var framtaget som ett arbetsmaterial inför läsåret 2014/2015. Där finns bland annat det centrala innehållet i de olika ämnena som kan kopplas till studie- och yrkesvägledningen samt förslag på aktiviteter i undervisningen för genomförandet. Målet var att skolan skulle arbeta med detta material under läsåret 2014/2015 och göra ändringar i det där behov fanns efter genomgång det har inte genomförts. Se förklaring under Analys. Studie- och yrkesvägledaren gör årligen en utvärdering med eleverna i åk 9 avseende gymnasievalet och studie och yrkesvägledningen; Utvärdering av gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen. I juni 2015 gjorde de båda klasserna i åk 9 en utvärdering av gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen. Antalet elever som svarat är 36/46. På frågan om det var någon som föreslog att du skulle välja de program som du valde svarade 32 nej. De som svarat ja har angett att det är elever i gymnasiet som föreslagit vad de skulle välja. De flesta eleverna (22/36) bestämde sig i åk 9 vad de skulle välja, 6/36 bestämde sig i åk 8 och åtta elever redan i åk 7 eller före åk 7. På frågan om de besökt en gymnasieskola på öppet hus svarade 23/36 ja. De har fått kunskaper om program genom, i fallande ordning där svar kunnat givas på flera alternativ studievägledare (19 svar), föräldrar/syskon (15 svar), gymnasieskolan (14 svar), programväljare/broschyr (13 svar), kamrat (13 svar), släkt (10 svar), annan person/ annat sätt (7 svar) lärare (1 svar). Det som påverkat eleverna mest i sitt beslut när de valt gymnasieprogram har varit intressen (24/36). På frågan vad de tyckte om vägledningssamtalet som de haft med studie- och yrkesvägledaren svarade 30/36 att det varit bra/mycket bra. Fem elever tyckte det var mindre bra, och en elev minns inte. Eleverna, 34/36, har svarat att de anser att de fått tillräcklig information inför gymnasievalet. Fem elever hade önskat mer hjälp i form av mer information lektionstid (1 svar), mer tid hos studie- och yrkesvägledaren (2 svar) samt eget studiebesök på program (2 svar). Elevernas uppskattning av egen nedlagt tid inför valet är att 15 stycken anser att de lagt ner mycket tid på att ta reda på information m.m. 11 elever anser att de inte lagt ner så mycket tid själv på att ta reda på information m.m. samt 7 elever som anser att de inte tagit reda på så mycket själv inför valet. Två elever anger att de ägnat så mycket tid till sitt gymnasieval som de känner att de behövt. 13
Datum Sidan 14(18) Målet att fastställa en plan för studie- och yrkesvägledningen är inte uppfyllt. Analys Nu vid läsårets slut inser skolan att målet var för högt satt; tid för detta arbete har inte funnits varken för studie- och yrkesvägledaren, lärare eller rektor att fastställa en plan för studie- och yrkesvägledningen. För att kunna genomföra målet måste tid avsättas i mindre grupper där utrymme för diskussioner om hur vi arbetar för att uppnå det centrala innehållet i läroplanen behövt genomföras. Utöver vanlig verksamhet har skolan använt konferenstid, nätverk samt studiedagar till att implementera en till en, det vill säga en dator till varje elev samt arbete med språkutvecklingsplanen. Det är ett arbete som Sandvikens kommun prioriterat. Att Jernvallsskolan tar fram en plan för studie- och yrkesvägledning skulle bidra till att alla som är verksamma i skolan förhoppningsvis ser utbildningen i grundskolan som en förberedelse inför ett kommande självständigt vuxenliv med vidare studier och yrkesliv för eleverna, där varje enskilt ämne i skolan är med och bidrar till detta. Samtal kring om målet ska kvarstå inför kommande läsår behöver göras. Analys av Utvärdering av gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen Vårterminen 2015 anser en stor majoritet av eleverna att de fått tillräcklig information inför gymnasievalet, att de är nöjda med sitt vägledningssamtal, att de fått kunskap om olika gymnasieprogram från flera olika källor och att de själva lagt ner mycket tid på att skaffa information. De har baserat sitt val till gymnasiet på sina intressen och själva gjort sitt val. 8/36 elever svarar att de bestämt vilket gymnasieprogram de skulle välja före årskurs 7 eller i årskurs 7. De elever som svarade att de bestämt sig i årskurs 8 för vilket gymnasieprogram de skulle välja var 6/36 elever. Kan en bidragande orsak till de relativt tidiga besluten om val av gymnasieprogram kopplas till att studie- och yrkesvägledaren arbetar med eleverna i årskurs 4 6, och att så har skett i flera år? På frågan hur mycket tid de uppskattar att de själva lagt ner på att ta reda på vilka gymnasievalen skulle bli, svarar 11 elever att de inte lagt ner så mycket tid själv på att ta reda på information m.m. samt 7 elever som anser att de inte tagit reda på så mycket själv inför valet. Då 34/36 elever svarat att de fått tillräcklig information inför gymnasievalet och 32/36 elever inte önskat mer hjälp bekräftar det målet att skolans arbete och tid med studie- och yrkesvägledningen är uppfyllt i mycket hög grad. Vid läsårets Livskunskap arbetade studie- och yrkesvägledaren och skolkuratorn med både 9A och 9B. Se Elevhälsans text i kvalitetsredovisningen. Övrigt Genom bidrag från de Göranssonska stiftelserna ges samliga elever på skolan möjlighet till studieresor. Ex Högbo, Gysinge och Carl Larssongården i Sundborn. Vi har samarbetat med SAIK om respektmodellen åk 7. 14
Datum Sidan 15(18) Vi har samarbetat med Kulturskolan. Vi har tagit del av musik och teater. Vi har promenerat till biblioteket för bokprat och boklån. Vi har deltagit i jul- och påskvandringar i kyrkan. Vi tar emot lärarstuderande från Högskolorna i Gävle och Falun. Åk 7-9 avslutar i juni 2015 ett Comeniusprojekt vilket utvecklat våra internationella kontakter. och betyg Skolans lärare deltar i kommunnätverken första måndagen varje månad. Kommunens ämnesnätverk har arbetat med bedömning, ämnesdidaktik samt kommunens språkutvecklingsplan Detta följs upp på skolans egna konferenser. Våra lärare åk 4-6 har under ht-14 använt en studiedag för att samarbeta kring bedömning och betygssättning åk 6. Utifrån Skolinspektionens synpunkter så har vi påbörjat ett tydligare analysarbete vad det gäller ämnesbetyg, skillnader flickor och pojkar mm. Jernvallsskolan har under vt-15 återuppväckt våra lokala ämnesnätverk inom svenska, engelska och matematik för att utveckla undervisningen och det gemensamma ansvaret för våra elever och deras resultat. Lärare har utfört delar av de nationella proven tillsammans och sambedömt resultaten både inom skolan och mellan skolor. Några prov har tagits med till kommunnätverket för en second opinion. Våra lärares bedömningar överstämmer i mycket hög grad med de mål och betyg eleverna uppnått på dessa prov. Vi uppfattar ett behov att fortsätta att ge konkreta exempel på betygsnivåerna både till våra elever och deras vårdnadshavare. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Mål 2014/2015 Att all personal känner sig förtrogna med gällande styrdokument. Att arbetsplanen används som en naturlig del i arbetet. Att Jernvallsskolans personal upplever att arbetstiden räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras. Att minimera de arbetsmoment som arbetstagare upplever som psykiskt påfrestande Mått: Att Jernvallsskolans personal använder gällande styrdokument i sitt arbete. Att flera lärare upplever att arbetstiden räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras. Uppföljning december 2014 och juni 2015. Att psykiskt påfrestande moment i arbetet minskar. Uppföljning december 2014 och juni 2015. 15
Datum Sidan 16(18) Resultat från medarbetarundersökning oktober 2014. Fortsätt prestera bra: Jag trivs med mina arbetsuppgifter. Min erfarenhet och kompetens tas tillvara för att utveckla verksamheten. Min närmaste chef är bra på att ta nödvändiga beslut och genomdriva dem. Mitt arbete ger mig möjlighet till personlig utveckling (inte bara i mitt yrke utan också som människa) Det är en positiv stämning i vår arbetsgrupp. Min närmaste chef stödjer och stimulerar medarbetare som vill förbättra verksamheten. Min närmaste chef hanterar problem och konflikter på ett bra sätt. Förbättra/utveckla: Jag har en rimlig arbetsbelastning. Jag kan påverka min arbetssituation. Analys: Jernvallsskolans personal är väl förtrogna med gällande styrdokument. Vi har använt studiedagar på ett effektivt sätt kopplat till omdömen och betygsättning. Årsarbetstiden har balanserats väl för de flesta lärare. Vid vikariebrist så pressas lärare och arbetslag hårt för att genomföra skoldagen för våra elever. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Hälsa och livsstil Mål 2014/15 Att alla elever får kunskap om hur de ska äta, sova och röra på sig för att må bra. Att alla elever får möjlighet att röra på sig utöver idrottslektionerna. Att alla elever blir mer medvetna om hur de kan påverka sin egen hälsa. Att alla elever får förutsättningar för att kunna bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mått Att bibehålla eller öka resultatet på kommunenkäten. Att elevernas måluppfyllelse i idrott och hälsa är 100%. Att skolans egen utvärdering visar goda resultat. Att vi minskar användandet av förbrukningsmaterial. 16
Datum Sidan 17(18) Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Jag får i skolan lära mig hur jag ska motionera för att må bra/fr o m 09 Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra. 2010 100 (87) 100 100 100 (84) 100 100 2011 100 (93) 100 100 95 (89) 100 92 2012 100 (87) 100 100 94 (90) 93 100 2013 83 (90) 82 86 98 (89) 100 96 2015 100 (92) 100 100 100 (87) 100 100 Jag får i skolan lära mig hur jag ska äta för att må bra/fr o m 09 Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra. 2010 100 (92) 100 100 100 (86) 100 100 2011 100 (94) 100 100 95 (88) 100 92 2012 96 (87) 94 100 97 (86) 100 100 2013 94 (93) 100 86 94 (86) 94 92 2015 100 (95) 100 100 91 (85) 94 88 Jag har rörelse på skoltid utöver idrottslektionerna minst en gång i veckan/fr o m 09 Jag deltar i någon form av organiserad fysisk aktivitet varje dag i skolan. (i %) 2010 100 (92) 100 100 53 (39) 64 48 2011 100 (90) 100 100 37(36) 12 54 2012 92 (87) 88 96 56 (37) 53 61 2013 94 (89) 96 93 33 (52) 35 53 2015 95 (91) 92 96 42 (50) 19 65 Målet uppfyllt till mycket hög grad Analys Resultatet på kommunenkäten visar att våra elever har mycket goda kunskaper om hälsa. Eleverna åk 4-9 rör på sig mera under skoldagen än tidigare. Skolgården upplevs som för liten när många elever är ute samtidigt. Vi har utifrån önskemål på klassråd och elevråd hyrt in oss på Jernvallens konstgräsplan. Det ökar möjligheten till rörelse och avlastar skolgården samtidigt. Hade vi en större och bättre utrustad skolgård så skulle både möjligheterna till aktiviteter öka och konflikterna sannolikt minska. Ett önskemål i våra egna enkäter är att idrottsprofilen skall vända sig till yngre elever (åk 6) och med ett tydligare fokus på både pojkar och flickor. Många av våra elever idrottar också på fritiden. Vi deltar i ett flertal skol DM för de elever som önskar. Åk 7-9 visar på en positiv utveckling i rörelse utöver idrottslektionerna Ett utvecklingsområde är att elevrådet kan medverka och utveckla en idébank på övningar. Vi har avslutat arbetet med hälsoprofiler på grund av tidsbrist hos både lärare och elevhälsa. 17
Datum Sidan 18(18) Ca 25 % av eleverna åk 7-9 deltar i vår idrottsprofil med inriktning på fotboll, bandy, ishockey och konståkning. Många av de elever som idrottar eller tränar, sover och äter bra, presterar också bra resultat i skolan. Det är en insikt som vi hoppas att eleverna får i vårt arbete med hälsa och livsstil. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Andelen elever som går vidare till ett nationellt program. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. 18