Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet Adjungerad docent vid Swinburne University of Technology, Melbourne, Australia Susanne.strand@oru.se 1
CAPS Center for Criminological and Psychosocial Research Visioner 2020 Vår forskning ska bidra till kunskap som kan användas för att förebygga brott, hjälpa brottsutsatta och minska otrygghet Vi ska vara nationellt ledande inom våra forskningsområden och vår forskning ska bidra på ett betydande sätt till den kriminologiska kunskapsutvecklingen både nationellt och internationellt Mätbara mål Vår forskning citeras med ökande frekvens i forskningsartiklar, handböcker och läroböcker Vi inbjuds att författa kapitel eller vara redaktörer i internationella och nationella handböcker, specialtemanummer i tidskrifter och läroböcker Vi inbjuds att vara huvudtalare (Key Note speakers) på nationella och internationella konferenser Vi inbjuds att vara sakkunniga och vetenskapliga råd vid nationella och internationella myndigheter/ instanser Vi erhåller externa forskningsmedel i konkurrens med andra forskare Våra viktigaste medel för att nå målen och visionerna Vi utvecklar och bibehåller strategiska samarbeten med innovativa och produktiva forskare. Vi söker externa forskningsmedel för att kunna besvara viktiga frågeställningar Vi publicerar primärt i internationella referee-granskade utgivningar på engelska för att få spridning och för att kvalitetsgranska vår forskning Vi samverkar med omgivande samhället för att tillse relevans och hållbarhet i vår forskning Vi sprider aktivt våra publikationer för att öka dessa inverkan på kunskapsutveckling och för att öka citeringar
Forskning vid CAPS Normbrytande/kriminellt beteende - Risk- och skyddsfaktorer och insatser. Psykopatisk personlighet (psykopati) Mätning, utveckling, risk- och skyddsfaktorer och samband med normbrytande/kriminellt beteende. Utsatthet för våld, mobbning och försummelse Förekomst, konsekvenser och insatser. Polisiära metoder och dess effektivitet. Checklistor och bedömningsinstrument för att förbättra praktiskt arbete Utveckling och utvärdering.
Riskbedömning för våld innebär att vi ska arbeta med prevention, inte prediktion. 16-12-08 4
Riskbedömning för våld Polisen Våld i nära relation (SARA:SV) Stalkning (SAM) Hedersrelaterat våld (PATRIARK) Rättspsykiatri Kvinnor som gärningspersoner Riskfaktorer för våld Självskadebeteende och aggression Samarbete med Centre for Forensic Behavioural Science (CFBS), vid Swinburne University of Technology i Melbourne, Australia. 16-12-08 5
Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande projekt var att implementera och utvärdera användandet av strukturerade riskbedömningar som en arbetsmetod vid polisanmälda fall av partnervåld, stalkningsrelaterad brottslighet, och hedersrelaterat våld. 1. Hur stor är följsamheten mellan polisiära riskbedömningar och åtföljande förslag till skyddsåtgärder i förhållande till åklagares faktiska beslut? 2. Hur ser återfallsfrekvensen ut i nytt partnervåld i förhållande till de polisiära riskbedömningarna, och åklagarnas vidtagna åtgärder. 3. I hur hög grad följer åklagarna polisens rekommendationer om kontaktförbud? 4. Finns det kopplingar mellan olika slags riskfaktorer och hur åklagare och polis bedömer risk? Och, hur slår detta ut? 16-12-08 6
Strukturerade vs ostrukturerade riskbedömningar för våld Bekostat av Brottsoffermyndigheten i två steg 1. 2009-2011 genomfördes implementeringen av den strukturerade professionella ansatsen som arbetsmetod inom polisen vad avser riskbedömning för våld. Resultatet visade att implementeringen fungerat väl (Belfrage, Strand och Hasselborg, 2012) 2. Utbildning av polis i riskbedömning och partnervåld 3. Datainsamling i Jämtland, Västernorrland och Dalarna 1. Polisens riskbedömningar 2011-2014 2. Ansökningar om besöksförbud och kontaktförbud under perioden 3. Djupintervjuer med poliser (10) och åklagare (6) under 2016 4. Analys av data 5. Slutrapportering 16-12-08 7
16-12-08 8
Stadsmiljö, landsbygd och glesbygd Särskilt fokus på polisens arbete med riskbedömning och riskhantering utifrån geografiska förutsättningar. Partnervåld Stalkning Hedersrelaterat våld Frågeställning: Vilka skyddsåtgärder fungerar på bästa sätt för att minska andelen drabbade som åter utsätts för nya brott av gärningspersonen? 16-12-08 9
Viktiga riskfaktorer att hantera för att minska risk för utsatthet Stad Förövaren våld, hot, upptrappning och negativ attityd, svårigheter i förhållande och psykiska problem Den utsatta extrem rädsla och farlig boende situation Landsbygd Förövaren upptrappning och negativ attityd, svårigheter i förhållande och psykiska problem Den utsatta farlig boende situation Glesbygd Förövaren upptrappning och negativ attityd, generell kriminalitet Den utsatta extrem rädsla, dålig tillgång till skydd och hjälp, farlig boende situation 16-12-08 10
Tack för att ni lyssnat! Frågor? 16-12-08 11