VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI



Relevanta dokument
Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan Inledning

Verksamhetsplan Inledning

Folkbildningsförbundets. verksamhetsberättelse med årsredovisning 2013

Inledning. Syfte. Personalbehov 2019

Verksamhetsplan med budget 2019

Kommunikationsplattform

Styrelsens verksamhetsplan

Folkbildningsförbundets. verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014

Folkbildningen och framtiden

Verksamhetsplan 2017 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet

Verksamhetsplan 2016 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr

Verksamhetsplan 2015 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Regional kulturverksamhet Louise Andersson

Verksamhetsplan Folkhögskolornas serviceorganisation

Kommunikationsplattform 2018

Folkbildningsförbundets. verksamhetsberättelse med årsredovisning 2012

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Folkbildning så funkar det

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.

Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Beskrivning av processen

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

VERKSAMHETSPLAN ÅR

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA

Folkbildningsförbundets. verksamhetsberättelse med årsredovisning 2015

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Redogörelse för hur studieförbunden utövar sin självkontroll.

Kommunikationsplan 1(5)

Målmatris SMARTA mål

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Ledamot i avdelningsstyrelse

VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

VERKSAMHETSPLAN 2017 Styrelsens förslag till föreningens årsmöte

Kommunikationsplan 1(8)

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015

Bidrag till studieförbund

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Då kanske du är vår nya verksamhetsutvecklare?!

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Målmatris SMARTA mål

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

VERKSAMHETSPLAN 2019 Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Omvärldsnytt nr. 1, 2012

insatser riktade till utrikes födda kvinnor i

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014

Studiecirklar och kulturprogram

Verksamhetsplan för Kollektivhus NU mars 2015 mars 2016

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelsen Värmland

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden. Se bifogad dagordning och bilagor

Verksamhetsplan En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum.

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Välkommen som cirkelledare

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Regional biblioteksplan Kalmar län

Internationell policy för Eksjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 25

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet för att stärka folkbildningens idé och sin ställning i samhället. Det saknas inte utmaningar för folkbildningen; de kommunala anslagen minskar, staten utvärderar sitt stöd till folkbildningen och inom den europeiska unionen diskuteras den framtida utformningen av utbildningsprogrammen. För studieförbunden öppnar det möjligheter att visa på värdet av folkbildningens pedagogik och metodik, på betydelsen av mellanmänskliga möten, demokratiska arenor och kulturell verksamhet. Folkbildningsförbundet kommer att fokusera på arbetet med etik- och kvalitetsfrågorna för att skapa den legitimitet som folkbildningen behöver för att bevara och stärka sin ställning. Samtidigt kommer kommunikationsarbetet att inriktas på att synliggöra folkbildningen och dess viktiga roll i samhället. Förhandlingarna om ett nytt cirkelledaravtal blir en central uppgift för Folkbildningsförbundet under det kommande året. Folkbildningsförbundet ska vara en naturlig och neutral mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan studieförbunden. Förbundets styrelse utser representanter i Folkbildningsrådets styrelse och beredningsgrupper.

2. Verksamhetsidé och prioriteringar Folkbildningsförbundet är en intresseorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället, så har styrelsen valt att formulera Folkbildningsförbundets verksamhetsidé. En verksamhetsidé som leder fram till följande, prioriterade områden för verksamheten under 2012: A. Etik och kvalitet B. Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning C. Förhandlingar och avtal A. Etik och kvalitet Folkbildningsförbundet är sedan 1990-talet forum för dialog kring de etik- och kvalitetsfrågor som studieförbunden vill diskutera gemensamt. Arbetet inom etikområdet syftar till att behålla och stärka förtroendet för studieförbunden som anordnare av folkbildningsverksamhet med stöd från stat och kommuner. Som grand för arbetet finns en gemensamt beslutad etisk plattform. Etikdelegationen är ett forum för att diskutera bl.a. statsbidragskriterier. Under året kommer delegationen att arbeta med regelverket och dess tillämpning. Under 2012 kommer arbetet att inriktas på studieförbundens relation med kommunerna och regionala och lokal etikkonferenser att genomföras. Delegationen kommer också att påbörja ett arbete med att utarbeta en gemensam uppförandekod för studieförbunden rörande förhållningssätt och relationer studieförbunden emellan. Kvalitetsgruppen kommer att arbeta med underlag för Folkbildningsrådets kvalitetsredovisning. Gruppen är också ett forum för erfarenhetsutbyte kring studieförbundens kvalitetsarbete. B. Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning Folkbildningsförbundets kommunikation ska bidra till att stärka folkbildningen och till att synliggöra dess betydelse för människor och samhälle. Genom systematisk omvärldsbevakning ska Folkbildningsförbundet bevaka folkbildningens intressen och hålla medlemsorganisationerna uppdaterade om vad som sker på olika områden, relevanta för studieförbunden. Förbundet ska arbeta proaktivt för att identifiera de frågeställningar som kan få konsekvenser för folkbildningen och genom sina olika företrädare vara en given samtalspartner för relevanta beslutsfattare och opinionsbildare.

Genom påverkansarbete och lobbying ska folkbildningens roll för individer, fungerande samhällen och demokrati lyftas fram. I samverkan med andra organisationer och forskarsamhället kan folkbildningens roll och betydelse belysas och analyseras. På nationell nivå arbetar förbundet främst tillsammans med studieförbundens centrala kanslier, Folkbildningsförbundets styrelse, dess delegationer och nätverk. Målgruppen är beslutsfattare, tjänstemän och opinionsbildare (inklusive medier) på nationell nivå. När det är relevant samarbetar vi med exempelvis SKL, EU-kommissionen, Folkbildningsrådet, RIO, med flera. På regional nivå arbetar vi främst med länsbildningsförbunden, där den årliga samverkanskonferensen är en viktig del. I arbetet med att verka för ökade kommunanslag ser vi länsbildningsförbunden som en naturlig samarbetspartner, för att öka uppmärksamheten kring studieförbundens verksamhet och folkbildningens roll runt om i landet. På europeisk nivå arbetar vi tillsammans med Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO för att folkbildningen ska vara erkänd och tilldelas resurser inom den europeiska unionen. Folkbildningsförbundets externa och interna kommunikation sker i huvudsak via vår webbsida (www.studieforbunden.se), Mynewsdesk (http://www.mvnewsdesk.com/se/pressroom/folkbildningsforbundet), vår Facebooksida (https://www.facebook.com/pages/folkbildningsp/oc3%b6rbundet/273956149308299), nyhetsbreven FBF-nytt och Aktualiteter samt pressmeddelanden och debattartiklar. Den nya hemsidan har ett gränssnitt som är enkelt att använda interaktivt tillsammans med övriga sociala medier som exempelvis Twitter och Youtube. Vi kommer också att kunna publicera nyheter på förstasidan, med hjälp av ett verktyg som plockar ut studieförbundens pressklipp i hela landet, varje dag. Folkbildningsförbundet producerar även material, främst för studieförbunden att använda. Det kan röra sig om samlingar med goda exempel från verksamheten, folkbildningspolitiska ämnen och statistiska fakta i användarvänlig version. C. Förhandlingar och avtal Förhandlingsdelegationen har styrelsens stadgeenliga mandat att teckna kollektivavtal med cirkelledarnas fackliga organisationer, samt "övriga" gemensamma avtal för studieförbunden. Inom delegationen, som består av en representant från varje studieförbund, utses en förhandlingsgrupp som tillsammans med förbundets tjänsteman genomför förhandlingar med aktuella fackliga motparter och andra avtalsparter. Förbundet svarar som central avtalspart för studieförbunden bland annat för medverkan i centrala förhandlingar med avtalsslutande parter och vid utbildningstillfällen för studieförbunden. Förhandlingsdelegationen utgör också studieförbundens organ för erfarenhetsutbyte och utveckling av gemensamma avtalsfrågor. Cirkelledaravtalet löper ut den 31 augusti 2012. Förhandlingar kommer att genomföras med Lärarnas samverkansråd, Handelsanställdas förbund och Teaterförbundet om ett nytt avtal.

De övriga avtal som Folkbildningsförbundet har med SAMI, Stim och Bonus kommer inte att vara föremål för förhandlingar under det kommande året. 3. Internationellt Folkbildningsförbundet samverkar med systerorganisationer i Norden inom nätverket Folkbildning Norden, är medlem i European Association for Education of Adults (EAEA) och International Council for Adult Education (ICAE) i syfte att hävda folkbildningens intressen internationellt. Inte minst på den europeiska nivån är det viktigt att hävda folkbildningens särart när diskussionerna om nya program på utbildningsområdet nu pågår. Folkbildningsförbundet agerar tillsammans med Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO för att folkbildningen ska vara känd och erkänd inom EU, för att öka de resurser som kommer folkbildningen till del, för att folkbildningen ska ses som en resurs i EU:s arbete och för att EU:s politik för vuxenutbildning ska breddas från ett snävt arbetsmarknadsperspektiv till att folkbildningens betydelse för personlig utveckling och demokrati lyfts fram. 4. Administrativ datasamverkan Målet för den administrativa datasamverkan, som numera omfattar nio av tio studieförbund, är att vidareutveckla och förvalta det gemensamt framtagna datasystemet Gustav. Genom ständig utveckling av Gustav ska verksamhetsutvecklingen i förbunden främjas, sårbarheten minska och de administrativa kostnaderna hållas så låga som möjligt. Gustavgruppen kommer under det kommande året att ha introducerat ytterligare ett studieförbund i samarbetet. Studiefrämjandet kommer successivt att fasa in alla sina avdelningar i Gustav med början 1 mars 2012. I samband med det har Gustavgruppen gjort vissa anpassningar och nyutveckling i Gustav, som välkomnats även av de övriga studieförbunden. En annan stor nyhet är den nyutvecklade funktionen för elektronisk närvarolista, där ledarna själva kan mata in deltagarnärvaro och signera sina studiecirklar antingen via sin dator eller via sin mobiltelefon. Nya Gustav 2012.0 testas på Sensus och kommer att installeras på studieförbunden under första kvartalet nästa år. Förutom vidareutveckling av e-lista och sedvanlig felrättning, kommer även ny funktionalitet för kostnadsersättningar, startsida i Gustav, statistik och inmatning av arrangemang via webben att förbättras/nyutvecklas under 2012. Möten med Datadelegationen och med Gustavansvariga kommer att hållas 4-5 gånger under året. Det planeras också en process med hjälp av extern konsult för att effektivisera arbetsrutiner och samarbete mellan studieförbundens Gustavansvariga och Gustavgruppen.

5. Samverkan inom Folkbildningsförbundet Folkbildningsförbundet ordnar en samverkanskonferens för erfarenhetsutbyte och diskussion, tillsammans med länsbildningsförbunden och de tio studieförbunden varje år. 2012 kommer konferensen att äga rum den 2-3 oktober. I samband med Folkbildningsförbundets styrelsemöte den 13-14 september kommer en överläggning med ordförandena i studieförbunden att genomföras. Folkbildningsförbundet har fyra studieförbundsgemensamma nätverk, Infonet, Kulturnet, Musiknet och det internationella nätverket. Nätverkens roll och uppgifter kommer att utvärderas under året. Folkbildningsförbundet är medlem i Civos, Sektor3, Ideell kulturallians och Vetenskap och Allmänhet för att företräda folkbildningens intressen i det civila samhällets sammanslutningar. Därutöver är förbundet medlem i Föreningen för Folkbildningsforskning. Folkbildningsförbundet är en av undertecknarna av såväl Överenskommelsen på det sociala området som den på integrationsområdet och följer nu utvecklingen mot en överenskommelse även på kulturområdet och när det gäller mänskliga rättigheter. Digidel 2013 är en kampanj för att få 500 000 fler svenskar att använda internet, som studieförbunden, folkhögskolorna, lärcentra, biblioteken, Handisam med flera driver..se samordnar kampanjen med eget kansli. Folkbildningsförbundet ingår i kampanj ledningen och har som uppgift att inspirera studieförbund och länsbildningsförbund till att arbeta med kampanjen över hela Sverige. "Typiskt svenskt" är en studieförbundsgemensam kampanj för demokrati och öppenhet och mot fördomar och inskränkthet, som drivits sedan 2010. 2012 kommer fyra utbildningar att genomföras inom ramen förprojektet, i Mölndal, Borlänge, Landskrona och Karlskrona. Utbildningarna genomförs tillsammans med Expo och Föres, och samtliga studieförbund inbjuds att delta med tio deltagare vardera.