prognos Arbetsmarknad Örebro län

prognos Arbetsmarknad Örebro län 2010

1 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 SAMMANFATTNING...2 SAMMANFATTNING...2 Botten är nådd i den globala konjunkturavmattningen...2 Industrikonjunkturens utveckling i Örebro län...2 Arbetskraften ökar...2 Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften...3 Arbetslösheten ökar under 2010...3 Antalet sysselsatta minskar marginellt under 2010...3 Arbetslösheten ökar...3 Utmaningar på länets arbetsmarknad...4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4 Lediga platser...5 Kapacitetsutnyttjande...6 Rekryteringsproblem...7 Varsel...8 Sysselsättningen i länet...8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...9 Industri/ Jord- och skogsbruk... 10 Byggnadsverksamhet... 10 Privat tjänsteproduktion... 11 Offentlig verksamhet... 12 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 12 Befolkningsutveckling... 12 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program... 13 Färre får ersättning från sjuk-/aktivitetsersättning... 13 Ökningen av arbetskraften alltjämnt hög under 2010... 13 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER... 14 Arbetslöshetens struktur... 14 Lokala bedömningar... 15 Arbetsmarknadsområde Karlskoga... 16 Arbetsmarknadsområde Lindesberg... 16 Arbetsmarknadsområde Örebro... 16 Fakta om prognosen... 16 YRKESBAROMETERN... 17 Brist och överskottsyrken i Örebro län... 17

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 2 Sammanfattning Botten är nådd i den globala konjunkturavmattningen Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet 2009. Därefter, under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och 2009. Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Industrikonjunkturens utveckling i Örebro län Tillströmningen av nya order till länets tillverkningsindustri har fortsatt minska under våren 2009 under hösten har dock en vändning kunnat skönjas. Också verksamhet inom övrig angränsande privat varu- och tjänsteproduktion har haft en antydan till en positiv trend på efterfrågesidan under den gångna hösten. Först under 2010 är det troligt att industrikonjunkturen vänder uppåt på bred front. Den minskade orderingången har verkat vara oberoende av företagsstorlek, såväl stora som mindre företag har redovisat minskad efterfrågan i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Under det senaste året har industrisektorn drabbats av flera varsel. Under senare delen av 2009 leder troligen den ökade efterfrågan till att varselsituationen förbättras även om efterfrågan på arbetskraft inte bedöms öka nämnvärt förrän under senare delen av 2010. För flera av branscherna inom det privata näringslivet i Örebro län har efterfrågan av varor och tjänster de senaste 6 månaderna visat på en oförändrad eller minskad efterfrågan. Inom finansiellverksamhet, företagstjänster, privat vård och omsorg samt delar handeln har dock viss ökning av efterfrågan funnits det senaste halvåret. De senaste månadernas hushållsindikatorer visar på en ökad och mer positiv syn, vilket ger underlag till att bedöma en något ökande efterfrågan det närmaste året dessa branscher. Inom offentliga sektorn pågår en fortsatt anpassning av verksamheterna utifrån de budgetanslag som finns, denna anpassning bedöms fortsätta det närmaste året. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren 2010-2012 och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos kommuner och landsting. Arbetskraften ökar Totalbefolkningen ökar alltsedan millennieskiftet i måttlig takt för närvarande främst genom inflyttning från utlandet. Positivt är att en stor del av denna ökning återfinns i åldrarna 17-24 år. Demografiskt sett finns möjlighet att befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att öka också under 2009 och 2010. Om inflyttningen till länet sedan kan hålla jämna steg med förestående ålderspensionering av stora åldersklasser återstår att se. Antalet personer i de i dag yngre tonåren motsvarar inte de kring 60 +.

3 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län Uppgången i antalet personer i arbetskraften kulminerar Till begreppet arbetskraften räknas enligt praxis personer som är sysselsatta genom förvärvsarbete eller är öppet arbetslösa och arbetssökande i program. Under kommande år beräknas antalet personer i åldrarna 16-64 år som står till arbetsmarknadens förfogande öka. Orsakerna är till detta är främst de demografiska förändringarna mellan åldersklasserna, trots ett på nytt stigande antal högskolestuderande. Arbetskraftutbudet i åldern 16 till 64 år i Örebro län ökade under 2006 och 2007 för att under 2008 och 2009 minska marginellt. Under 2010 bedöms ånyo en ökning med drygt 1 000 personer. De bakomliggande orsakerna till det ökande arbetskraftsutbudet är de demografiska effekterna samt att arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning om antalet sjukskrivna och antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Arbetslösheten ökar under 2010 Antalet sysselsatta minskar marginellt under 2010 Sysselsättningen i länet har under perioden 1997 och 2007 varierat mellan 126 200 och 122 100 personer enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007. Bedömningen för år 2009 är att sysselsättningen minskar med 3 500. Sysselsättningen bedöms fortsätt minska 2010 med cirka 400 personer 2010 som ett resultat av finanskrisen och en sammanfallande lågkonjunktur. Arbetslösheten ökar Antalet personer i program med aktivitetsstöd beräknas öka med drygt 46 procent från fjärde kvartalet 2009 till motsvarande kvartal 2010. Arbete med stöd ökar endast marginellt under prognosperioden. Under fjärde kvartalet 2009 bedöms antalet inskrivna arbetslösa på arbetsförmedlingen var i genomsnitt 8 000 personer. Under fjärde kvartalet 2010 bedöms en minskning till ett genomsnitt på cirka 7 800 personer som är arbetslösa av de inskrivna på arbetsförmedlingen. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna 16 64 år väntas minska från 4,4 procent fjärde kvartalet 2009 till 4,3 procent under fjärde kvartalet 2010. Den samlade arbetslösheten, arbetslösa och arbetssökande i program beräknas öka från 7,8 procent fjärde kvartalet 2009 till 8,7 procent fjärde kvartalet 2010. Det första kvartalet 2009 utgjorde den manliga arbetslösheten ungefär två tredjedelar av arbetslösheten. Under hösten 2009 har skillnaden mellan den manliga och kvinnliga arbetslösheten börjat att utjämnas, detta mycket beroende på en fortsatt minskad sysselsättning inom traditionellt kvinnliga yrken inom offentlig verksamhet.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 4 Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, kvartalsgenomsnitt inskrivna på Arbetsförmedlingen. Saknar arbete I arbete Sökande i program Sökande i arbete Arbetslösa med aktivitesstöd med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008 6 090 3,4% 3 298 1,8% 2 848 160% 2009 8 000 4,4% 5 667 3,1% 2 453 1,4% 2010 7 800 4,3% 7 683 4,3% 2 565 1,4% Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd samt sökande som har arbete, med stöd eller timanställda och deltidsarbetslösa. Förändring i antal personer, skillnad från kvartal 4 2008 Källa: Arbetsförmedlingen Utmaningar på länets arbetsmarknad För att kunna ackvirera platser och matcha effektivt behövs goda och täta kontakter med länets arbetsgivare. Därigenom kan behov och förändrade förutsättningar snabbt fångas upp. En effektiv matchning kräver också goda kunskaper om de arbetssökandes kompetens. Därför är en tidig verifiering av de arbetssökandes meriter tillsammans med kunskaper om kompetenskrav inom olika yrken av största vikt. Arbetsförmedlingen behöver också i större utsträckning tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring för att möjliggöra interlokal matchning. Arbetsförmedlingen ska fokusera på att stimulera den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. Under de närmaste åren kommer Örebro län att ha en något större generationsväxling än riket i stort. Skillnader i åldersstruktur och i näringslivsstruktur leder till olika effekter i olika delar av länet. Två grupper som är viktiga för Örebro läns framtida tillväxt är ungdomar och utrikes födda. Med en minskande brist på arbetskraft minskar möjligheterna till sysselsättning för dessa två grupper. Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att bidra till att synliggöra dessa resurser och underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. Samtidigt som matchningsarbetet intensifieras ska de arbetsmarknadspolitiska programmen i större utsträckning omfatta dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Två av dessa program är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Programmen inriktas på att stärka individer i syfte att förbättra deras möjligheter att delta i arbetslivet. Detta arbete kommer att kräva stora arbetsförmedlarinsatser i länet under prognosperioden. Även kompletterande aktörer kommer att spela en viktig roll. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Länets arbetsförmedlingar har under hösten 2009 kontaktat cirka 502 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Den relativt starka efterfrågeutvecklingen i Örebro län som framkommit i prognoserna under 2007 planade ut kraftig under år 2008 och första halvåret 2009. Under våren 2009 bedömde samtliga branscher förutom bygg, tillverkningsindustrin och transport en

5 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län oförändrad eller marginellt ökande efterfrågan, dessa bedömningar visade sig ha grund inom samtliga branscher förutom hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster, jordbruk- skogs- och fiskebruk. Delar av tillverkningsindustrin och transport som i vårens prognos bedömde en negativ efterfrågeutveckling har dock haft en ökad efterfrågan de senaste 6 månaderna. Samtliga branscher förutom bygg, jord- och skogsbruk bedömer en stigande och ökad efterfrågan det närmaste halvåret. För det närmaste året bedömer samtliga branscher en ökande efterfrågan vilket kan tyda på en försiktig optimism om en närstående konjunkturvändning. Tabell 2: Marknadsutvecklingen - nettotal 1 Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Näringsgren Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Byggverksamhet 36-36 22-4 -14-12 -18-16 22 Finansiell verksamhet, företagstjänster 26-11 56 7 22 34 18 25 56 Handel 12-26 40-6 12 31 10 22 40 Hotell och restaurang -11-9 50 44 23 36 44 14 50 Information och kommunikation 17 0 57-17 20 57 0 40 57 Jordbruk, skogsbruk o fiske 0-50 20-11 0-20 33 25 20 Personliga och kulturella tjänster 20 0 50 0 20 67 0 0 50 Tillverkning av verkstadsvaror 32-66 47-5 -31 22-17 9 47 Övrig tillverkn, exkl utvinning, energi o miljö 8-41 48-4 -11 29 8 2 48 Transport -3-42 41-19 -26 30-14 4 41 Vård och omsorg 10 13 33 30 19 22 40 31 33 Totalt 18-31 42-2 -1 25 3 11 42 Lediga platser Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som inleddes under 2008 i Örebro län mätt som antalet lediga jobb anmälda till arbetsförmedlingen fortsätter alltjämnt. De platser som anmälts har nästan varje månad innevarande år till antalet varit färre än i fjol. Minskningen omfattar både feriejobb och tillsvidareanställningar. Även jobb som innebär tidsbegränsade anställningar under 3-6 månader omfattas av den vikande platstillströmningen. Antalet lediga platser som inkommit till arbetsförmedlingarna i länet under perioden januari oktober 2009 uppgick till 8 854 vilket är 4 522 färre jämfört med motsvarande period år 2008. Lediga platser har minskat i samtliga branscher förutom tillverkning, utvinning av mineral och energiproduktion samt utbildning och forskning. Den i särklass största minskningarna av lediga platser finns inte oväntat inom verkstadssektorn, där minskningen var närmare 300 procent jämfört med året innan. 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10% att den har minskat (50% uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 6 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser 2000 Antal Örebro län Nyanmälda lediga platser januari 1993 - oktober 2009 1500 1000 500 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Platser över 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad Källa: Arbetsförmedlingen 2005 2006 2007 2008 2009 Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppgav 51 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket är 5 procentenheter färre än vid motsvarande undersökning under våren. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer innan investeringar i maskiner och lokaler behöver göras utgör 67 procent, vilket kan jämföras med våren 2009 års siffror som låg på 55 procent. Sammantaget gör detta att företagen har stora lediga resurser för att möta en ökad efterfrågan på varor och tjänster. Det innebär också att det kommer att dröja relativt länge innan en ökad efterfrågan på varor och tjänster kommer att slå igenom i en ökad efterfrågan på arbetskraft. Tabell 3: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Näringsgren 0% 1-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Byggverksamhet 25% 44% 10% 13% 8% Finansiell verksamhet, företagstjäns 15% 27% 29% 10% 19% Handel o kommunikationer 13% 34% 19% 18% 15% Industri 11% 37% 16% 15% 21% Jordbr, skogsbr o fiske 20% 40% 20% 0% 20% Personl och kulturella tjänster, renhå 11% 46% 32% 0% 11% Vård och omsorg 25% 35% 20% 10% 10% Totalt näringsliv 15% 36% 19% 14% 16%

7 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län Rekryteringsproblem Tillgången på arbetssökande är god i länet, med en bred variation i utbildningar och yrkeserfarenhet hos den enskilde. Totalt sett har detta utbud också relativt väl kunnat möta den senaste tidens efterfrågan på arbetskraft. Tillgången på arbetskraft kommer att öka allt eftersom sysselsättningen inom länet minskar under de kommande åren. Huvuddelen av tillfrågade företag uppger att man inte upplever någon brist på arbetskraft. Trots det kommer det att finnas yrken där man under prognosperioden kommer att uppleva brist. Ett 30-tal så kallade bristyrken förutses i Örebro län under prognosperioden. Dessa yrken återfinns i första hand inom IT-sektorn, specialutbildad arbetskraft inom vården, el-sektorn, samt byggsektorn. För det allra flesta yrken väntas ändå en arbetsmarknad i balans det närmaste året. Utbudet av arbetssökande i länet förväntas överstiga efterfrågan och bristyrkena förblir därmed alltjämt relativt få. Många av länets arbetsgivare har dock erfarenheter från rekrytering det senaste halvåret där man haft svårt att få tag i arbetskraft med rätt kompetens. I den intervjuundersökning som ligger till grund för denna prognos uppger omkring 13 procent av arbetsgivarna att de haft någon form av rekryteringsproblem, vilket kan jämföras med samma period för ett år sedan då hela 24 procent av arbetsgivarna upplevde det svårt att få tag på arbetskraft. Antalet arbetsställen i privata näringslivet som sedan förra prognosen upplevt rekryteringsproblem har minskat i samtliga branscher förutom finansiell och företagstjänster, transport, vård och omsorg. Totalt i länet har 49 av 390 arbetsställen inom privata näringslivet angett brist på arbetskraft i denna prognos. Inom offentlig sektor uppger omkring 21 procent av verksamhetsområdena att de haft någon form av rekryteringsproblem, vilket kan jämföras med samma period för ett år sedan då 27 procent av upplevde det svårt att få tag på arbetskraft. Totalt i länet har 13 av 63 verksamhetsområden inom offentlig sektor angett brist på arbetskraft i denna prognos. Under prognosperioden bedöms det att omfattningen av rekryteringsproblemen kommer att fortsätta att bli mindre än normalt inom ett flertal tidigare bristyrken. Tabell 4: Andel privata arbetsgivare som uppgett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Byggverksamhet 32% 15% 17% 19% Finansiell verksamhet, företagstjänster 32% 38% 25% 26% Handel o kommunikationer 21% 11% 7% 10% Industri 38% 29% 17% 7% Jordbr, skogsbr o fiske 30% 33% 0% 20% Personl och kulturella tjänster, renhållning 44% 35% 19% 7% Vård o omsorg 25% 17% 6% 15% Totalt näringsliv 31% 23% 15% 12% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 8 Tabell 5: Andel offentliga arbetsgivare som angivit att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Verksamhet Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Barnomsorg 44% 17% 13% 25% Grundskola 20% 36% 25% 22% Gymnasieskola 50% 33% 40% 0% Vuxenutbildning 0% 22% 0% 22% Vård och omsorg 60% 42% 50% 40% Övrig kommunal verksamhet 44% 42% 29% 11% Statlig verksamhet 17% 6% 8% 7% Offentliga tjänster 31% 27% 23% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 19% Kä Varsel Under de tio första månaderna av 2009 berördes io3 557 personer av varsel. Diagram 2: Antal personer berörda av varsel år 1992-2008 samt januari - oktober 2009 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 tom okt Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Den intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört bland arbetsgivare i Örebro län hösten 2009 visar att en nettosänkning av sysselsättningen har skett under 2009. En sammanvägning av enkätundersökningen och Arbetsförmedlingens bedömning av den ekonomiska situationen visar att sysselsättningen kommer att fortsätta minska marginellt även under 2010, en netto minskning med omkring 300 personer. Den minskade sysselsättningen i länet innebär minskade skatteintäkter för kommuner och landsting samtidigt som utgifterna för t ex kommunalt

9 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län försörjningsstöd ökar. Detta kommer under prognosperioden att medföra minskad sysselsättning i offentlig sektor. Åren 2010 2012 tilldelas kommuner och landsting extra statsbidrag för sina verksamheter, vilket gör att många anställda kan få behålla sina anställningar. Inom skolans område förutses under prognosperioden ske vissa neddragningar med konsekvenser för totala antalet arbetstillfällen i denna sektor. Statsbidraget till kommuner och landsting höjs åren 2010-2012 och kan lindra eventuella planerade nedskärningar inom offentliga sektorn. I det längre perspektivet - fram till utgången av år 2010 - är bedömningen att nedgången i den totala sysselsättningen inom Örebro län börjar avta. Nya jobb förväntas främst inom den privata tjänstesektorn. Det finns däremot just nu inga indikationer på att länets sysselsättning skulle vara ökande under denna prognos tidshorisont. Diagram 3: Sysselsättning Antal sysselsatta (anställda) kvartal 1 1997 - kvartal 3 2009 125 000 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Säsongrensad och trendad serie Källa: SCB, Kortperiodisk Sysselsättningsstatisk, säsongs- och trendrensade värden Näringsgrenar och yrken I Örebro län är för närvarande flest sysselsatta inom i vård- och omsorgsverksamhet, tillverkningsindustri, handel och kommunikationer. I ett stort antal näringsgrenar/branscher förutser man en negativ marknadsutveckling det närmaste året, med sjunkande efterfrågan på varor och tjänster.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 10 Industri/ Jord- och skogsbruk 2 Industri Industriell tillverkning och industri sysselsatte år 2009 knappt 21 000 personer vilket utgör omkring 20 procent av Örebro läns totala näringar. Efterfrågan på industrins produkter har minskat markant under det senaste gångna året, och en stor andel av industriföretagen har kunnat notera en stark minskning av orderingången. För sysselsättningen har det gångna årets minskande efterfrågan medfört att tusentals arbetstillfällen försvunnit och väldigt få nya arbetstillfällen uppstått under senaste året. Små signaler finns dock att marknaden för industriprodukter har börjat en inbromsning av den negativa efterfrågeutvecklingen. Under 2010 bedöms efterfrågeutvecklingen vända i positiv riktning vilket under senare delen av 2010 även kan innebär en ökad efterfrågan på arbetskraft inom vissa delar av den tillverkande industrin. Totalt beräknas dock sysselsättningen i länets industrisektor ligga relativt oförändrad under prognosperioden. En stor andel företag beräknas i nuläget ha ledig personalkapacitet. Rekryteringen till industrin beräknas kunna ske utan större problem i länet. Vissa yrken väntas dock även i fortsättningen komma att ha ett mera begränsat utbud av arbetssökande men risken för bristsituationer är relativt liten. Jord- och skogsbruk På lång sikt har antalet sysselsatta inom jord- och skogbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. Fortfarande arbetar dock traditionella huggare med motorsågen sida vid sida med skördare i det moderna och effektiva skogsbruket. Skogskonjunkturen bedöms stärkas under 2010 med höga priser på skogsråvara som följd. Tillgången på energi till rimliga priser påverkar i hög grad villkoren för skogsindustrin vilket, i kombination med priset på skogsråvara och en ökande efterfrågan, bedöms få positiva återverkningar även skogsbruket med en mindre ökning av sysselsättning som följd. Prognos: Antalet sysselsatta inom jordbruket beräknas bli oförändrat medan antalet sysselsatta inom skogsbruket beräknas öka något. Byggnadsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamheten sysselsatte år 2007 drygt 8 500 personer vilket utgör omkring 7 procent av Örebro läns totala näringar. Byggkonjunkturen i länet viker och tendensen för kommande år är minskad verksamhet totalt sett. Under 2009 beräknas byggbranschens inriktning inte förändras nämnvärt sett till fördelningen mellan bostäder, byggnadsinvesteringar för industri och handel, offentlig husbyggnad samt väg- och anläggningssektorn. En minskande investeringstrend kan noteras på alla områden, vilket medför att den totala byggvolymen i länet förväntas minska. Branschen har i dag ledig kapacitet och förväntningarna inför 2009 kännetecknas av ett lägre sysselsättningsläge. Under 2010 stabiliseras läget inom branschen troligen och inom delar av länet, de södra och centrala delarna, kan en svag positiv efterfrågeutveckling komma. Efterfrågan på personal väntas vara låg till byggbranschens flesta yrken under hela prognosperioden. 2 I Industri/ Jord- och skog ingår förutom ingår förutom inom tillverkning och utvinning, energi och miljö även all verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen

11 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län Den omfattande generationsväxlingen medför viss efterfrågan på personal med erfarenhet av att leda personal i kombination med administration och projektering. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste 10 åren och branschen sysselsatte 2006 drygt 40 000 personer i länet. Sysselsättningen inom branschen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industrin och bygg. När marknadsutvecklingen är stark inom bygg- och industrisektorn koncentrerar man sina resurser på själva produktionen/kärnverksamheten och köper externa tjänster. På samma sätt påverkas nu branschen av den kraftigt dämpade efterfrågan inom tillverkningsindustrin och sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Handel och kommunikation/transport sysselsatte år 2007 knappt 23 000 personer vilket utgör omkring 18 procent av Örebro läns totala näringar. Handelsbranschen har en upplevt en vikande efterfrågan som en direkt följd av lågkonjunkturen och den ökande arbetslösheten. Denna minskande efterfrågan har vänt till en marginellt ökande efterfrågan under det senaste halvåret. Under indelningen av 2010 kommer utvecklingen sannolikt att stabiliseras för att troligen utvecklas positivt under resterande delen av 2010. Efterfrågan på personal förutses öka något under hela prognosperioden beroende på den allt mer positiva efterfrågeutvecklingen. Det finns tillgång på sökande till jobben inom handel. Även transportnäringen har upplevt en minskande efterfrågan under hösten 2008 och vintern 2009. En under våren 2009 bedömd minskande efterfrågeutveckling inom transportbranschen har resulterat i en ökande efterfrågan. Under 2010 förväntas stabiliseringen av efterfrågeutvecklingen stärkas ytterligare inom transportnäringen. Utbudet av arbetssökande i länet beräknas väl möta den väntad efterfrågan även om det i slutet av prognosperioden kan uppstå arbetskraftsbrist avseende i första hand chaufförer. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat Finansiell verksamhet och företagstjänster består av många olika typer av företag inom ekonomi och teknik, antal sysselsatte var år 2007 drygt 14 700 personer vilket utgör omkring 11 procent av Örebro läns totala näringar. Huvuddelen av företagen är starkt beroende av industri och byggföretag som köper tjänster. Den svaga konjunkturen påverkar företagen negativt men trots allt än så länge i ganska liten omfattning. Såväl efterfrågan på företagens tjänster som antalet arbetstillfällen bedöms stiga under resterande del av 2009 och 2010. Branschen påverkas normalt negativt eller mycket negativt vid djupa lågkonjunkturer, då påverkas till exempel även efterfrågan inom till exempel IT-branschen i en större omfattning. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Högkonjunkturen ledde till en ökning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, framförallt inom konferensverksamheten, den här delen av branschen är extra konjunkturkänslig och kommer troligen att påverkas kraftigt av nedgången. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv, vilket bidrar till rekryteringsproblemen och det råder fortsatt brist på kockar i branschen, trots konjunkturnedgången.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 12 Prognos: sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden i takt med att hushållens disponibla inkomst minskar samt företagens ökande besparingskrav. Offentlig verksamhet Offentlig förvaltning består av alla statliga myndigheter samt ledningsfunktioner i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms minska marginellt under perioden fram till och med kvartal fyra 2010. Den svaga utvecklingen bedöms i stor utsträckning bero på minskat skatteunderlag inom kommuner och landsting samt ökande utgifter inom socialförsäkringsområdet. Den kommunala verksamheten kommer att minska inom utbildningsområdet där en minskning av antalet skolungdomar samt vikande kommunal ekonomi kommer att få genomslag på sysselsättningen. Oförändrad efterfrågan inom barnomsorgen där det fortsatt råder brist på förskollärare och fritidspedagoger. Tabell 6: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Industri, jord & skog Bygg och anläggning Handel Finans, uppdrag Personliga & kulturella tjänster Utbildning, vård, offentlig förvaltning Transport Totalt Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Omkring 121 000 personer finns i arbetskraften i länet. Männen är drygt 8 000 fler än kvinnorna. Befolkningsutveckling Totalbefolkningen ökar alltsedan millennieskiftet i måttlig takt för närvarande främst genom inflyttning från utlandet. Vid årsskiftet 2008/2009 var invånarantalet i Örebro län drygt 277 700 personer, vilket är en ökning med drygt 1 600 personer jämfört med förgående årsskifte. Under första halvåret i år 2009 har befolkningen i länet ökat med ytterligare drygt 300. Positivt är att en stor del av

13 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län denna ökning återfinns i åldrarna 17-24 år. Demografiskt sett finns möjlighet att befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att öka också under 2009 och 2010. personer. Skillnaden i tillträdande ålder 20-24 år och utträdande i ålder 60-64 år har de tre senaste åren legat på cirka 2800 färre tillträdande än utträdande. Skillnaden kommer de närmaste 2 3 åren att minska till lika många tillträdande som utträdande. Därefter kommer en period på 6-7 år då länet befinner sig i ett relativt gynnsamt läge utifrån ett generationväxlingsperspektiv, fler tillträdande än utträdande. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Enligt uppgifter från Högskoleverket så är det en markant ökning av förstahandsansökningar till landets universitet och högskolor inför hösten 2009. Vi kan därför anta att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar under prognosperioden, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ett ökat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning bedöms göra att även antalet vuxenstuderande kommer att öka något, vilket även här ger ett minskat tillskott till arbetskraften nästa år. Under fjärde kvartalet i år bedöms 14 500 personer vara arbetslösa eller delta i ett program med aktivitetsstöd. Det motsvarar cirka 8,2 procent av befolkningen i åldern 16-64 år. Länets samlade arbetslöshet förväntas bli relativt oförändrad under år 2010. Merparten av ovanstående tabells minskning av arbetslösa sker genom en övergång till deltagande i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd. Färre får ersättning från sjuk-/aktivitetsersättning Under 2008 minskade antalet personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning med omkring 150 personer i länet. Minskningen under 2009 beräknas uppgå till 200 personer. Dessa utgör ett tillskott till arbetskraften. Antalet långvarigt sjuka beräknas i år minska med 350 och under 2010 med omkring 600 personer. Samtidigt beräknas antalet personer i arbetskraften öka med samma antal. Ökningen av arbetskraften alltjämt hög under 2010 Med det underlag som för närvarande finns att tillgå är vår bedömning att antalet personer i arbetskraften är oförändrat under 2008 och förväntas minska med 350 personer under 2009. Tabell 7: Arbetskraftens förändring 3 Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring jämförelse ett år tillbaka Förändring jämförelse ett år tillbaka Förändring jämförelse ett år tillbaka Period 2009 kv4 700-3 500 4 200 2010 kv4 1 400-400 1 800 3 Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa ur Af:s register plus förändring av sysselsatta baserad enligt vår egen intervjuundersökning och annan sysselsättningsstatistik.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 14 Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten har stigit markant under 2009, en ökning med knappt 2 000 personer jämfört med ett år tidigare. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka initialt under 2010 för att minska under den senare delen medan antalet personer i aktivitetsstöd bedöms öka under 2010. Utvecklingen blir densamma när det gäller antalet personer i arbete med stöd. Tabell 8: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2007, prognos för 2008 och 2009 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv4 6 090 3 298 2 828 2009 kv4 8 000 31,4 5 667 71,8 2 453-13,9 2010 kv4 7 800-2,5 7 683 35,6 2 565 4,6 Arbetslöshetens struktur Den minskande efterfrågan på arbetskraft ökar tydligt antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande som får jobb minskar och inskrivningarna av nya arbetssökande ökar. I dag är 3 500 personer fler registrerade som arbetssökande jämfört med ett år tidigare, vilket innebär en ökning med omkring 16 procent. Sammanlagt söker för närvarande omkring 23 300 personer ett arbete i länet. Drygt 8 000 av dessa saknar i nuläget helt någon form av sysselsättning eller arbete. Det totala antalet arbetssökande vid länets Arbetsförmedlingar beräknas sjunka något under 2010. Minskningen av antalet arbetssökande beräknas det närmaste året bli omkring 200 personer. Utbildningsnivån bland de arbetssökande är i dag till närmare 50 procent en gymnasieutbildning. Ett ganska stort antal sökande har eftergymnasiala utbildningar. Drygt 3 900 personer (cirka 17 procent) av samtliga arbetssökande har en utbildning över gymnasienivån. Huvuddelen av dessa är mellan 30 och 50 år, men i övrigt relativt jämnt fördelat i åldersklasserna. Närmare 55 procent är kvinnor.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län Tabell 9: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv 3 2008 och 2009. Arbetslöshetens struktur - andelen arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper i procent av arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal 3 2008 i länet och kvartal 3 2009 i länet och riket. Andel arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd i respektive grupp av samtliga arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd Länet i fjol Länet i år Riket i år Kvinnor 48,7% 42,4% 43,9% Män 51,3% 57,6% 56,1% Ungdomar 18-24 år 22,0% 27,3% 24,2% Äldre 55-64 år 15,5% 13,2% 13,9% Funktionshindrade 13,4% 11,2% 13,8% Utrikesfödda 33,4% 27,2% 28,7% Respektive grupps andel av utrikesfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utrikesfödda, grundskola 47,2% 43,7% 34,6% Utrikesfödda, gymnasium 32,3% 36,0% 37,9% Utrikesfödda, högskola 20,5% 20,3% 27,5% Respektive grupps andel av svenskfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 25,6% 21,8% 21,3% Svenskfödda, gymnasium 55,9% 61,3% 56,4% Svenskfödda, högskola 18,5% 16,8% 22,3% Andel i respektive grupp av arbetslösa i respektive grupp Långtidsarbetslösa 18-24 år 7,2 % 14,8% 11,9% Långtidsarbetslösa män 29,9% 29,2% 28,2% Långtidsarbetslösa kvinnor 28,3% 28,6% 24,6% Långtidsarbetslösa utrikesfödda 42,6% 39,6% 33,4% Långtidsarbetslösa med funktionshinder 36,6% 41,2% 40,2% Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av arbetslösa 16-64 år 29,1% 29,0% 26,6% Källa: Arbetsförmedlingen * Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av befolkningen totalt. Lokala bedömningar I följande avsnitt har arbetsförmedlingarna inom arbetsmarknadsområdet beskrivit sin arbetsmarknad. Även om förutsättningarna varierar något mellan olika delar av länet kan sysselsättningen nästa år förväntas ligga på en lägre nivå i länets samtliga kommuner. Arbetslösheten inklusive programdeltagare väntas öka. Fram till utgången av år 2009 beräknas antalet ha ökat med omkring 3000 personer jämfört med samma tid året innan och 2010 med ytterligare 2 900.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län 16 En något högre arbetslöshet beräknas kvarstå i centralorten Örebro jämfört med övriga länet, främst på grund av demografin i Örebro samt den högre andelen nyanlända invandrare. Arbetsmarknadsområde Karlskoga Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under 2009. Under 2010 kan en ökning av efterfrågan komma att finnas inom finansiell verksamhet och företagstjänster, byggverksamheten samt inom verkstadsindustrin. Det är dock osäkert om denna efterfrågeökning kommer att generera en ökad efterfrågan på arbetskraft, det mest troliga är att ökningen på efterfrågan kan hanteras med befintlig personal. Arbetsmarknadsområde Lindesberg Under 2009 bedöms efterfrågeutvecklingen vara negativ inom Amo Lindesberg förutom inom handel och personliga tjänster som påvisar en ökad efterfrågan av varor och tjänster i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Den positiva utvecklingen för personliga tjänster bedöms fortsätta under 2010 om än i något minskad positiv trend. Även verkstadsindustrin bedöms få en positiv utveckling avseende efterfrågan. Sysselsättningen inom verkstadsindustrin och tillverkningsindustrin kan komma att utvecklas positivt under prognosperiodens senare del. Arbetsmarknadsområde Örebro Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under 2009. De branscher där en svag tillväxt kan skönjas är främst finansiell verksamhet och företagstjänster, privat vård och omsorg samt personliga och kulturella tjänster. Under prognosperiodens senare del kan en positiv utveckling ses även inom handeln och verkstadsindustrin. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning påvisar en ökning av antalet anställda inom den privata vård och omsorgen samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster under både 2009 och 2010. I övrigt sjunker sysselsättningssiffrorna. Under 2010 förväntas en mindre sysselsättningsökning även inom industrin och handeln Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 15 000 arbetsställen. I Örebro län var näringslivsurvalet 502 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 78 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstings verksamheten är denna undersökning en total-undersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Örebro län YRKESBAROMETERN Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt Brist och överskottsyrken i Örebro län Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft Maskiningenjör och maskintekniker VVS-ingenjör Apotekare Receptarie Sjuksköterska (grundutbildade) Geriatriksjuksköterska Grundskollärare, inriktning mot tidigare år Grundskollärare, inriktning mot senare år Telefonförsäljare Kock Djuruppfödare/djurskötare Betongarbetare Byggnadsplåtslagare VVS-montör Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare Smed Verktygsmakare Bilmekaniker Lastbilsmekaniker Lastbils- och långtradarförare Bagare/konditor Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Behandlingsassistent Undersköterska Vårdbiträde Barnskötare Administratör/sekreterare Ekonomiassistent/löneassistent Servitör Köks- och restaurangbiträde Städare/lokalvårdare Skogsarbetare Elmontör CNC-operatör Verkstadsmekaniker Maskinoperatör, livsmedelsindustri Fordonsmontör Montör, el- och teleutrustning Montör, metall, gummi och plast Truckförare Tidningsdistributör

Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Johan Bissman Grafisk form: ETC Arbetsförmedlingen i Örebro län Eftertryck tillåten med angivande av källa