BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND SvERIGES BYGGINDUSTRIER, BYGGNADS, MASKINENTREpRENöRERNA och SEKo väg & BAN I SAMvERKAN Årsrapport 2012

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012

innehåll Att vilja, kunna och uppleva kvalitet... 3 Reformerna har landat när lyfter de?... 4 Verksamhet... 6 Service... 6 Skolförlagd yrkesutbildning... 8 Vuxenutbildning... 13 Yrkesutbildning i företag... 14 Omvärlden... 16 Styrelse, utskott och kansli... 18 VÄRDEGRUND Vi respekterar varje enskild människa oavsett kön eller etnisk bakgrund Vi accepterar inte rasism, diskriminering eller trakasserier i någon form, varken i våra relationer med människor inom eller utanför BYN Vi agerar när någon utsätts för handlingar eller handlar i strid med BYNs värdegrund Vi arbetar för bra arbetarskydd och god arbetsmiljö Vi följer och respekterar ingångna avtal och överenskommelser Vi arbetar aktivt mot svartarbete och ekonomisk brottslighet Ur BYNs verksamhetsplan 2011, fastställd av BYNs styrelse 2010-12-01 Omslagsbild: Nya Karolinska, Stockholm. Foto: Holger Ellgaard, oktober 2012.

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 3 Att vilja, kunna och uppleva kvalitet Innan du börjar läsa orden och se på bilderna och statistiken vill jag ställa en fråga. Kan du påminna dig ett tillfälle eller ett ögonblick då du upplevde eller såg oöverträffbar kvalitet? Mer än riktigt bra och mer än extremt utmärkt. Om du upplevt ett sådant tillfälle, är frågan om alla andra skulle ha uppfattat det på samma sätt? Kvalitet är i sin upplevda form alltid subjektiv. Däremot går det att komma överens om standarder, certifieringar och kriterier som är objektiva. De kan, om de uppnås, skapa förutsättningar för god kvalitet. I BYNs verksamhetsplan för 2012 finns följande kvalitetsdeklaration: Uppdragsgivarna, våra samarbetspartners, företagen och de framtida yrkesarbetarna ska känna respekt och trovärdighet i allt BYN förmedlar. Vi ska agera med kunskap, tydlighet och engagemang. Som serviceorganisation ska BYN leverera nytta för uppdragsgivarna. Med andra ord, Byggnadsindustrins yrkesnämnd vill bidra till att elever, lärlingar, yrkesarbetare, lärare och företag gemensamt agerar för att vi ska få yrkesarbetare med oöverträffbar kvalitet. Resultatet varierar varför? På 90-talet frågade jag en rektor, vars skola fått en fin kvalitetsutmärkelse, om hans skola då var den i särklass bästa skolan i Sverige. Han svarade: Nej, men vi är den skola som är bäst på att dokumentera det vi gör. Kanske en bra utgångspunkt för att utveckla verksamheten, men inte en garanti för att eleverna upplever några år av unik kvalitet. BYN skapar och genomför aktiviteter som vi hoppas kan bidra till att ge kvalitet både i den grundläggande yrkesutbildningen och för färdigutbildningen i företag. Den här årsrapporten speglar vad BYN har arbetat med under 2012, men även vad som gjorts under de senaste åren. Till exempel har BYN tagit fram nya målbeskrivningar för BYNs yrken, varit aktiva i utvecklingen av GY-11 och VUX-12, infört Branschrekommenderad skola, genomfört lärarkonferensen Den professionelle yrkesläraren i mars 2012 och från och med januari 2013 helt och hållet gått över till en elektronisk utbildningsbok för lärlingar. Vi vill och vi kan men hur långt har vi kommit i kvalitetsutvecklingen? Nils-Gunnar Bergander

4 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan reformerna har landat när lyfter de? Ny gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna Under 2012 fastställdes nya kursplaner för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Det innebär att samtliga skolformer som på något sätt utbildar för byggbranschens yrken har reformerats. Hösten 2013 startar nya gymnasiesärskolan och den nya särskilda utbildningen för vuxna. Den enskilde individens behov och önskemål ska styra utbildningarnas innehåll och utformning. I gymnasiesärskolan och den särskilda utbildningen för vuxna ska eleverna få en god grund för att studera vidare, söka arbete och kunna delta aktivt i samhällslivet. Viktigt är att skapa förutsättningar för elevernas personliga utveckling. Syftet med reformerna är att forma en gymnasiesärskola och en särskild utbildning för vuxna med hög kvalitet. Ett centralt mål är att öka andelen ungdomar och studerande som har möjlighet att få en anställning efter sin utbildning. Förändringarna i den nya gymnasiesärskolan och den särskilda utbildningen för vuxna har anpassats till förändringarna i den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen, vilket innebär att hinder för samverkan mellan skolformerna har undanröjts. VUX 12 År 2012 genomfördes stora förändringar inom vuxenutbildningen som en naturlig följd av gymnasiereformen GY-11. De ämnen och kurser som utvecklats för gymnasieskolan blev nya ämnen och kurser i vuxenutbildningen, vilket var avsikten med reformarbetet redan från början. Tyvärr missade BYN och andra remissinstanser att tänka igenom vilka effekter införandet av de nya kurserna skulle få i vuxenutbildningen. T.ex. är de programgemensamma kurserna Bygg och anläggning 1 och 2 utformade för gymnasielever med mycket liten erfarenhet av arbets- och yrkesliv. Det gör att vissa moment kan uppfattas som överflödiga inom vuxenutbildningen. Allvarligare är att kurser för vissa maskinslag inom anläggningsfordon saknas efter reformen. Det gäller t.ex. tornkran och mobilkran, vilket innebär att de vuxenutbildare som utbildar för dessa yrken har svårt att göra det inom ramen för nuvarande regelverk. Visserligen går det att lägga in olika typer av maskiner i kurserna Anläggningsförare 1 4, men det skapar problem för dem som redan har betyg från dessa kurser. BYN med flera har uppmärksammat Skolverket på dessa problem. Vuxenutbildningen har också fått en ny betygsskala A F. A är högsta betyg och F är underkänt. De gamla betygen kan översättas till de nya där A motsvarar MVG, C motsvarar VG och E motsvarar G. De nya kurserna har andra kunskapskrav och betygskriterier än de gamla. Från och med hösten 2012 har gymnasieexamen ersatt slutbetyg. Gymnasieexamen ska motsvara ett program inom gymnasieskolan och kan vara högskoleförberedande eller en yrkesexamen. I en gymnasieexamen ingår även ett gymnasiearbete för vuxenstuderande. när reformerna lyfter När nu regering och riksdag har fattat alla beslut som rör gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna återstår det viktigaste arbetet med människors lärande. För att alla goda intentioner ska bli verklighet krävs lärare som har tid och resurser men även rektorernas stöd i arbetet med att omsätta allt det nya till något bra för eleverna och de studerande. Skollagen, förordningarna, läroplanerna, examensmålen, ämnes- och kursplanerna, kunskapskraven, bedömning och betygsättning påverkar tillsammans den utbildning som utformas. De satsningar staten gör för att reformerna ska få genomslag får inte slarvas bort. När medel för kompetensutveckling avsätts måste Skolverket och skolorna få den tid som krävs för att bearbeta informationen om aktuella utbildningar och om de bidrag som är möjliga att erhålla, så skolorna hinner göra en ansökan. I BYNs kontakter med skolor, rektorer, lärare och vägledare växer en bild fram av en yrkesutbildning med många olika förutsättningar. Det ger yrkesutbildning av skiftande kvalitet. Ett exempel är hur APL, det arbetsplatsförlagda lärandet, hanteras. Lärare hos vissa skolhuvudmän har avsatt tid för att skaffa APL-platser och ha kontinuerlig kontakt

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 5 med APL-företagen. När eleverna är på APU finns tid till täta och regelbundna besök på arbetsplatserna. Andra huvudmän ser APL-tiden som ett besparingsobjekt som inte får kosta någonting. Skolinspektionen har slagit fast att gymnasieskolors arbetsplatsförlagda lärande inte håller måttet. Skolverkets satsning på ökad kvalitet i APL-verksamheten är viktig, men den räcker inte. Styrningen av hur huvudmännen använder tillgängliga resurser måste bli tydligare, och det måste fastställas att APL är utbildning på arbetsplatser, som fordrar resurser för att fungera. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att verksamhetens resurser ska fördelas lika. Men tillgängliga resurser ska användas så effektivt som möjligt så att eleverna har möjlighet att nå utbildningsmålen utifrån sina olika förutsättningar. Det är positivt att regeringen har ändrat uppfattning i frågan om grundläggande behörighet för elever som väljer yrkesprogram. BYN ansåg det från början nu blir det verklighet. Förhoppningen är att de nya reformerna inte ska vara statiska utan att de är flexibla och kan justeras när det behövs. Då finns förutsättningarna för att reformerna ska kunna lyfta! GY-11, Vux-12 och GySär-13

6 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Verksamhet 2012 service BYN-regionerna och lokala stödet Lokala stödet är medel som BYNs parter genom det så kallade särskilda tillägget fördelar till BYNregionerna. De ska användas för aktiviteter som främjar en ökad kvalitet i och skapa en god rekrytering till yrkesutbildningarna. Inte minst viktigt är lokala stödet för att utveckla de goda relationer som byggbranschen har till gymnasieskolor och vuxenutbildare. Under 2012 fördelades drygt 7 miljoner kronor i förhållande till folkmängden i respektive BYNregion. För att kunna använda medlen måste BYNregionerna lämna en verksamhetsplan som kortfattat visar vilka aktiviteter regionen ska genomföra och finansiera med lokala stödet. Medlen används till handledarutbildning, rekryteringsinsatser, regional samordning, arbete i lokala programråd, lärarkonferenser med inslag av kompetensutveckling samt möten med studie- och yrkesvägledare och rektorer. Ett flertal BYN-regioner har under året genomfört utbildningar inom arbetsmiljöområdet. Det är viktigt för alla lärare, men speciellt viktigt för yrkeslärare, som har ansvar för byggprojekt med externa beställare som till exempel föreningar eller den egna kommunen. byn-konferenser hösten 2012 Under september oktober genomfördes tre välbesökta tvådagars BYN-konferenser. Inbjudna var parternas representanter som är aktiva i BYN-regionernas arbete med yrkesutbildningsfrågor. Syftet med att genomföra tre konferenser, i stället för en enda, var att ge utrymme för dialog och reflektioner. Rubriken på ett av passen var Så här är det att arbeta med yrkesutbildningsavtalet i en BYNregion. En BYN-region fick inleda med att berätta hur de arbetar innan gruppdiskussionerna tog fart. I samtalen belystes och lyftes ett flertal viktiga frågor. Det konstaterades att BYN-regionerna har mycket olika förutsättningar att arbeta med utbildningsfrågor och lärlingar. Det gör det nödvändigt att prioritera och till exempel avgöra hur mycket tid som ska läggas på arbetet med skolorna och eleverna under skoltiden i jämförelse med att följa upp lärlingarnas utbildning i företagen. Det är en viktig framtidsfråga för BYNs parter när ett nytt yrkesutbildningsavtal ska tas fram, och för BYNs styrelse i arbetet med kommande verksamhetsplaner. I övrigt innehöll konferenserna information och samtal kring den elektroniska utbildningsboken, BYNs valideringsmanual, valideringsnyckel och erkännandefrågor. Övriga punkter som togs upp var handledarutbildning, nya vuxenutbildningen VUX-12, samverkan BYN och TYA, bransch-rekommenderad skola och diskussion kring BYN-regionens roll i rekryteringen av elever och studerande till BYNs yrken. BYn:s Service kundlöften I samband med BYN-konferenserna presenterades resultatet av en enkätundersökning där de som är aktiva i BYN-regionernas arbete har svarat på frågor bland annat om hur nöjda de är med den service BYNs kansli ger via telefon och e-post. Generellt sett är de allra flesta över 95 procent nöjda eller mycket nöjda med den service kansliet ger. Svaret på frågorna som var mer detaljerade, till exempel om de som frågat fått svar i rätt tid, fått för omfattande svar eller blivit hänvisade och inte fått svar alls, gav kansliet anledning att fastställa kundlöften och att informera bättre om hur BYNs telefonservice fungerar. BYNs kansli har en svarsservice. När alla på kansliet är upptagna eller utanför kontorstid kopplas samtalet vidare till Kalix 24. De tar emot samtalet och skickar ett mejl till kansliet. Under förutsättning att en fråga inte måste avgöras av BYNs arbetsutskott/styrelse, eller att det är en specifik fråga där den som kan ge svaret är ledig eller frånvarande på grund av tjänsteärende, ger kansliet numera dessa två kundlöften: Den som ringer BYNs kansli ska få svar samma dag. E-post ska besvaras inom ett dygn.

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 7

8 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Skolförlagd yrkesutbildning BYN arbetar på många olika sätt för att gymnasieutbildning och vuxenutbildning ska motsvara BYNs målbeskrivningar och byggbranschens krav. Ett av BYNs mål är att arbeta för en ständigt förbättrad grundutbildning som främjar ett livslångt lärande. Det sker framförallt genom BYN-regionernas nära samarbete med gymnasieskolor och vuxenutbildare. Utöver det är BYNs parter och BYN centralt aktiva i remissinstanser, och på senare år engagerade i Skolverkets nationella programråd för Bygg- och anläggningsprogrammet. Gymnasieskola Från läsåret 2011/12 till läsåret 2012/13 har antalet elever som går i gymnasieskolan minskat med fem procent, vilket motsvarar 17 500 elever. Totalt går 352 000 elever i gymnasieskolan. Elevminskningen har inneburit att de flesta yrkesprogram har färre elever i årskurs 1. Störst är elevminskningen på hantverksprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Ekonomiprogrammet, teknikprogrammet och International Baccalaureate samt introduktionsprogrammen ökar däremot sina elevantal. Sedan 2007 har andelen elever på yrkesprogram minskat successivt. Förändringen var störst i samband med första antagningen till den nya gymnasieskolan hösten 2011. ELEVUTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH ANLÄGGNINGS- PROGRAMMET Antal elever på nationellt program och andel elever i fristående skolor. Skolverkets tabell 5 A och 6A. Läsår BA* Elever Andel i fristående skolor 2012/13 16 274 18,0 % 2011/12 16 998 17,6 % 2010/11 17 659 15,5 % Antalet elever på Bygg- och anläggningsprogrammet är fortsatt högt, men fortsätter att minska. Från läsåret 2010/11 till läsåret 2012/13 är minskningen 7,8 procent. Men mellan läsåret 2011/12 och läsåret 2012/13 är minskningen 4,3 procent vilket är mindre än den totala elevminskningen som är 5 procent. Tabellen visar att andelen elever som går i fristående skolor ökar något totalt sett. Andelen elever i fristående skolor i årskurs 1 har dock minskat från 25 procent läsåret 11/12 till 18 procent läsåret 12/13. Effekten av elevminskningarna är att ett antal skolor med Bygg- och anläggningsprogrammet har eller kommer att läggas ned. En annan effekt är att inriktningar som branschen efterfrågar läggs ned. Skolverket har tyvärr ingen aktuell statistik, men BYN Västerbotten rapporterar att risken i norra Sverige är stor att tre skolor lägger ned inriktningen Anläggningsfordon inför intagningen hösten 2013. För att inte för många skolor och inriktningar ska läggas ned krävs en konstruktiv samverkan inom och mellan regioner. Antalet gymnasieskolor minskade mellan läsåren 2010/11 och 2011/12. Antalet skolor med Bygg- och anläggningsprogrammet, BA, ökade däremot. Läsåret 2012/13 forsätter antalet gymnasieskolor att minska och nu minskar även antalet skolor med BA. Antal skolor med Bygg- och Bygg- och anläggningsprogrammet 2009/10 2012/13. Skolverkets statistik tabell 4 A. 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13* Skolor totalt 976 1 015 1 005 1 253 Fristående totalt Skolor med Bygg- & Byggoch anläggning 458 489 499 485 202 221 227 236 * Redovisningen har ändrats från skolor till skolenheter. Enhet kan vara del av skola med egen rektor. T ex kan två inriktningar på BA ligga på samma skola, men i två olika enheter beroende på hur skolan organaniseras. 2009/10 17 484 12,4 % 2008/09 16 969 9,6 % 2007/08 15 250 5,2 % * BA 2011/12 åk 1 och 2012/13 åk 1 och 2, övriga åk gamla Byggprogrammet. (Statistiken är därmed inte helt jämförbar på grund av att inriktningen Anläggningsfordon sedan läsåret 2011/12 ligger i BA). antal elever på IV/introduktionsprogram I och med GY-11-reformen har introduktionsprogrammen ersatt det individuella programmet, IV. De fem olika introduktionsprogram men ska ge obehöriga elever möjligheter att bli behöriga till ett nationellt program där de kan förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning.

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 9 Två inriktningar är av betydelse för byggbranschen: PRIV, programinriktat individuellt val, för de elever som inte har behörighet till ett yrkesprogram. De måste ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Eleven kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som hon eller han läser de kurser som saknas för behörighet. Yrkesintroduktion, för de ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Målet är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Antal elever på iv/introduktionsprogram Läsår IV/Introduktionsprogram* 2012/13 658 2011/12 559 2010/11 262 * IV 2010/11, därefter Introduktionsprogram Statistiken visar att antalet och andelen elever som tas in på ett introduktionsprogram med inriktning mot Bygg- och anläggning ökar, och till viss del väger upp minskningen på det nationella programmet. Vad det betyder långsiktigt beror på hur väl eleverna når sina mål under introduktionsutbildningen, vilket branschen förutsätter att Skolverket följer upp. Gymnasial lärling Bygg- och anläggningsbranschen har varit återhållsamt positiv till gymnasial lärlingsutbildning, och kritisk till hur den genomförs av vissa huvudmän. Skolinspektionen håller på att genomföra en granskning av kvaliteten inom gymnasial lärlingsutbildning. De kontrollerar om en utbildning med stor andel arbetsplatsförlagt lärande är ett likvärdigt alternativ till skolförlagd yrkesutbildning. Kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet har avgörande betydelse för den gymnasiala lärlingsutbildningen, eftersom mer än hälften av utbildningen sker på arbetsplatser. BYN har framhållit, och flera studier visar, att en viktig framgångsfaktor för arbetsplatsförlagd utbildning är att det bedrivs en planerad och systematisk samverkan mellan skola och arbetsliv. Även det granskas. Granskningen har gjorts på 40 slumpvis valda skolor och resultat kommer att redovisas under 2013 och blir förhoppningsvis avgörande för utvecklingen av lärlingsutbildning inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Antalet elever på gymnasial lärling har minskat. Under lärlingsförsöket började cirka 3 700 elever lärlingsutbildning varje läsår. Vid senaste intagning hösten 2012 började 1 250 elever lärlingsutbildning. På grund av brister i rapporteringen har Skolverket inte kunna få fram statistik som visar förändringarna över tid för respektive yrkesprogram. DEN PROFESSIONELLE YRKESLÄRAREN Yrkeslärare inom Bygg- och anläggningsprogrammet har vanligtvis sin yrkesidentitet som yrkesarbetare inom bygg- och anläggningsbranschen. Att vara, och att bli lärare, i en skolmiljö med andra normer och värderingar kommer i andra hand. För att utveckla yrkeslärarna på Bygg- och anläggningsprogrammet anordnades i mars 2012 konferensen Den professionelle yrkesläraren på Rönneberga kursgård, Lidingö. Arrangörer var Svensk Byggtjänst, Skolporten, Liber och BYN. Syftet med konferensen var att yrkeslärarna, som ska planera elevernas lärande utifrån styrdokumenten, skulle få verktyg att utveckla yrkesutbildningen inom ramen för nya gymnasieskolan, GY-11. I konferensen deltog 150 yrkeslärare och 30 övriga medverkande - inbjudna experter och arrangörerna. Den genomfördes både i stor grupp och i sex mindre seminariegrupper. Konferensen inleddes av Lars Tullstedt, ordförande i BYNs Arbetsutskott, och med två gemensamma pass: Den professionella yrkesläraren och Skickliga lärare gör skillnad Temaseminarierna hade följande aktuella teman kopplade till GY-11-reformen: Från examensmål, ämnesplaner och kursplaner till lärande. Så här kan du arbeta med nya läromedel. Svensk Byggtjänsts kostnadsfria webbtjänster i undervisningen.

10 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan APU/APL så mycket bättre. Internationellt utbyte gränslösa möjligheter. Gymnasiearbetet att visa yrkeskunnande. De deltagande lärarna var mycket nöjda med både utformning och innehåll. Så här uttryckte sig en deltagare i utvärderingen: Mycket bra kort och gott. Det som saknades var mer tid till samtal och idéutbyte med kollegor från andra skolor. BYNS LÄRARRÅD För att säkerställa att BYN har god insikt i skolornas verksamhet och villkor har BYN ett lärarråd. År 2012 ingick följande lärare i lärarrådet: Stefan Johansson, Luleå gymnasieskola, Ingvar Carlsson, Lars Kaggskolan Kalmar, Tobias Larsson, Växjö fria fordonsgymnasium, Claus Sevandersson, Kattegattgymnasiet Halmstad, Joacim Broman, Katedralsskolan Skara, Kjell Olsson, Bessemerskolan Sandviken. Lärarrådet har haft två möten under året då aktuella skolfrågor belysts och diskuterats. Mötet under våren genomfördes i Skara och det på hösten i Kalmar. I samband med lärarrådet i Kalmar skedde ett internationellt utbyte med lärare och skolledare från Italien. Branschrekommenderad skola Sedan införandet av Branschrekommenderad skola hösten 2011 har 145 skolor anmält att de vill bli branschrekommenderade. Sista december 2012 var 87 skolor branschrekommenderade. Under hösten tillfrågades tio skolor om vad de anser att branschrekommendationen betytt för dem. Media och allmänhet har gett skolorna positiv återkoppling och skolorna anser att de fått en kvalitetsstämpel som ger status. Utmärkelsen är ett tecken på att vi är på rätt väg och en skola i framkant, svarade en skola. Branschrekommendationen lyfts fram och är viktig i rekryteringsarbetet. En annan effekt är att den har stor betydelse i kontakterna med rektor och huvudmännen, de vill säga de som fattar beslut om resurser och investeringar. Några skolor anser att deras egen ambitionsnivå har höjts, och att branschrekommendationen förpliktigar. Med andra ord har branschrekommendationen gett effekter på skolornas kvalitetsarbete. För att det inte ska vara en engångsinsats, som glöms bort, förbinder sig skolorna att årligen diskutera branschrekommendationen och de kriterier som ligger till grund för att bli rekommenderad. Enkäten, som utgör underlag för att bli branschrekommenderad, ger BYN en hel del statistik. Den visar att det finns brister men även möjligheter att genom skärpta kriterier bidra till fortsatt utveckling av yrkesutbildningarna på Bygg- och anläggningsprogrammet. Bland annat visar enkäterna att skolorna, trots goda ambitioner, har svårt att ge handledarna på APL-företagen utbildning. Lärarna har mycket olika förutsättningar att följa eleverna under APL-perioden genom regelbundna besök då de träffar elever och handledare. Ett annat område som bör uppmärksammas är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har under några år specialgranskat Bygg- och anläggningsprogrammet. Många skolor har fått påpekande om brister som måste åtgärdas. Skolan måste medverka till att elevernas inställning till risker är adekvata och förmedla rätt kunskaper så att de kan göra korrekta riskbedömningar och förstå vikten av aktivt och ständigt pågående arbetsmiljöarbete.

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 11

12 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 13 Vuxenutbildning YRKESVUX OCH LÄRLINGSUTBILDNING FÖR VUXNA Från statens sida pågår en stor satsning på yrkesutbildning inom vuxenutbildning. Yrkesvux är en satsning mellan år 2009 och 2013 på yrkesinriktad vuxenutbildning. Syftet är dels att motverka brist på arbetskraft som har yrkesutbildning, dels att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Lärlingsutbildning för vuxna ska ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att, på en arbetsplats med stöd av en handledare, få kunskaper inom valt yrkesområde. Satsningen omfattar perioden 2011 2014 och gäller även för elever inom särskild utbildning för vuxna. Lärlingsutbildningen ska omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng. För att statsbidrag ska beviljas måste minst 70 procent av lärlingsutbildningen genomföras på en arbetsplats. BYNs ståndpunkt är att om elever, som saknar tidigare yrkesutbildning eller erfarenhet från byggbranschen, ska få en fullständig grundutbildning behöver utbildningen gälla samtliga yrkeskurser inom vald yrkesinriktning och därmed omfatta upp till 1 600 gymnasiepoäng. Godkända utbildningsgivare Vuxenutbildningen till BYNs yrken bedrivs dels inom den kommunala vuxenutbildningen, dels av enskilda utbildningsgivare. BYNs strävan är att alla som utbildar för BYNs yrken ska vara godkända utbildningsgivare. Genom att upprätta avtal med godkända utbildningsgivare vill BYN kvalitetssäkra den grundläggande yrkesutbildningen för vuxna. För närvarande finns cirka 120 godkända utbildningsgivare. Ett led i kvalitetsarbetet är att genomföra så kallade kvalitetssäkringsbesök som planeras i förväg tillsammans med den godkända utbildningsgivaren. I år genomfördes två sådana besök, hos Ånge Mobilkranar och hos Lernia i Växjö. Båda dessa utbildningsgivare uppvisade en fullgod verksamhet men tyckte också det var bra att få en genomlysning och vissa förbättringsförslag från BYN. Tyvärr fick också några kvalitetssäkringsbesök genomföras som grundade sig på klagomål från elever. Verksamheten gicks noga igenom och BYN föreslog förbättringsåtgärder som utbildningsgivaren måste genomföra. Uppföljning görs för att säkerställa att eleverna får en utbildning med den kvalitet de har rätt att kräva. Ett annat sätt att utveckla kvaliteten är att, tillsammans med de godkända utbildningsgivarna, genomföra den årliga konferensen med lärare och utbildningsansvariga. På dessa konferenser informerar BYN om sina krav på utbildarna och önskemål om utveckling. En mycket uppskattad konferens genomfördes i november på Friiberghs Herrgård. Även detta år fick nya lärare en endagsutbildning om de särskilda villkor som gäller vuxenutbildningen till BYNs yrken. FORTBILDNINGSPROGRAM FÖR YRKESLÄRARE Genom åren har BYN erbjudit yrkeslärarna olika former av fortbildningar. På 1990-talet genomfördes utbildningarna i egen regi. Olika skäl, som till exempel att lärarutbildningen ändrats, har gjort att antal fortbildningar från BYN minskat. Under perioden 2007 2009 erbjöds endast ett fåtal utbildningar i ställningsbyggnad, och lärarkonferenser anordnades av de dåvarande BYN-regionerna. Högskolor och universitet informerade om att de, inom ramen för lärarlyftet, erbjudit fortbildning för yrkeslärare. På grund av låg efterfrågan har denna inte genomförts och därför lagts ned. BYN har lagt ut länkiformation för lärare så de kan hitta information om olika typer av behörighetskurser. Utöver satsningen på Den professionelle yrkesläraren har BYN tagit fram lärarhandledningar till nya distansutbildningsmaterial inom vissa specialyrken. Kompletterande tvådagarsutbildningar för lärarna kommer att genomföras under 2013. Kurskostnaden är subventionerad av branschorganisationer. Konceptet ska utvecklas till en- till tredagars utbildningsinsatser inom flera, för branschen, viktiga områden. Bland annat ska en utbildning kring arbetsmiljöfrågor tas fram i samarbete med Arbetsmiljöverket. Samtidigt lyfter BYN fram de satsningar Skolverket gör och de bidrag som riksdag och regering ger till fortbildning av lärare och utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet. En riktad insats är att det finns bidrag att söka för att ge lärare möjlighet att besöka byggarbetsplatser för erfarenhetsutbyte och få kännedom och kunskap om de senaste materialen och teknikerna inom byggindustrin.

14 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Yrkesutbildning i företag kvalitetssäkrad Färdigutbildning den nya utbildningsboken Under 2012 arbetade BYN intensivt med att slutföra projektet med den elektroniska utbildningsboken för att omställningen från pappersbok till digital utbildningsbok skulle hinna bli färdigt till årsskiftet. Under hösten såg vi en tydlig trend att allt fler elektroniska utbildningsböcker utfärdades och vi kunde med tillfredställelse konstatera att e-boken inte hade några allvarligare barnsjukdomar. Under hösten började vi skicka ut påminnelser till lärlingar och handledare vid inaktivitet i e-boken. Det gav mycket positiva resultat vilket på sikt kommer att höja kvaliteten på färdigutbildningstiden, som också är målet för införandet av en elektronisk utbildningsbok. Den gör att såväl företaget som lärlingen kan ha kontroll över kunskapsutvecklingen fram till att yrkesbeviset är utfärdat och lärlingen är en färdigutbildad yrkesarbetare. Under 2012 var varannan utfärdad utbildningsbok en e-bok och under november-december var över 70 procent utfärdade utbildningsböcker elektroniska. Övergången till e-boken har även krävt stora utbildningsinsatser av BYN-regionernas personal, handledare och utbildningsansvariga på företagen. Detta arbete har även prioriterats av BYNs kansli. utbildningsböcker, distansutbildning och yrkesbevis Antal utfärdade utbildningsböcker 2008 2012 2008 2009 2010 2011 2012 5 020 3 700 5 057 4 895 3 806 Antalet utfärdade utbildningsböcker har minskat med drygt 22 procent. Det är en tydlig signal på att alltför många som slutfört en grundläggande yrkesutbildning, i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen, inte får en lärlingsanställning. Visserligen har branschen påtalat att det utbildas för många och att staten borde ta ansvar för att dimensioneringen av yrkesutbildningarna bättre ska motsvara efterfrågan på yrkesarbetare. Tyvärr finns ännu ingen genomgripande undersökning om vad som händer med de elever som inte får en lärlingsanställning. Helt klart är emellertid att de som, två år efter avslutad utbildning, inte har en lärlingsanställning får svårt att etablera sig i branschen. Antalet påbörjade och slutförda distansutbildningar 2008 2012 2008 2009 2010 2011 2012 Påbörjade 961 602 692 734 609 Klara* 580 323 417 389 107 Andel klara i % antalet anmälda* 60% 54% 60% 53% 18% * För 2008-2011 klara efter 1,5 år. OBS för 2012, klara efter mindre än ett år. (Normalstudietiden är 1,5 år). Antalet påbörjade distansutbildningar minskade under 2012. Det speglar, i likhet med minskningen av antalet utfärdade utbildningsböcker, att byggbranschen totalt sett har haft minskade volymer på grund av lågkonjunkturen. Åtgärden att minska studietiden för distanseleverna från två till ett och ett halvt år har ännu inte fått genomslag. Om andelen som slutför sin distansutbildning inom den tänkta idealtiden ökar går först att se om ett till två år. Antal utfärdade yrkesbevis 2008 2012 2008 2009 2010 2011 2012 7 680 5 947 7 590 4 892 3 526 Antalet utfärdade yrkesbevis har minskat drastiskt, vilket tydligt avspeglar lågkonjunkturen och det faktum att många lärlingar under andra halvan av 2012 blev uppsagda. KVALITETSSÄKRAD GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I FÖRETAG Den teoretiska utbildningen distansutbildningen för den traditionella lärlingen sker i samverkan med Hermods. Distansutbildningen genomförs på deras utbildningsplattform. Hermods leder även arbetet med att ta fram och utveckla nytt teoretiskt utbildningsmaterial utifrån BYNs målbeskrivningar. Under 2012 har nytt material för gemensamma grunder anläggning samt yrkesavsnitten för betongarbetare, håltagare och plattsättare färdigställts. Det är emellertid svårt att hitta författare som kan skriva studieguider för vissa av BYNs yrken. Dessutom är kostnaden hög för att ta fram utbildningsmaterial för de yrken där ett fåtal lärlingar utbildas varje år. För att kunna få fram grundläggande distansutbildning för alla BYNs yrken krävs samverkan med andra intressenter.

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 15 KOMPETENSPROVET EN MÖJLIGHET ATT VALIDERA SINA KUNSKAPER Sedan början av 2012 har BYNs kansli tagit över ansvaret för kompetensproven från BYN-regionerna. I samband med det infördes en avgift som ska täcka kostnader för systemteknik, handläggning av ansökningar och genomförande av provet. Kravet för godkänd låg initialt på minst 50 procent rätta svar på hela provet och minst 50 procent rätt på varje delprov. Införandet av provavgiften gav till resultat att de som anmälde sig till kompetensprovet läste på inför provet. Det förde med sig att resultaten blev högre än tidigare. Den 1 juli 2012 höjdes gränsen för godkännande till 65 procent rätta svar på hela provet och som tidigare minst 50 proent rätta svar på delproven. Under 2012 anmälde drygt 170 personer att de ville göra kompetensprovet. 120 prov genomfördes, och av dessa fick 103 godkänt resultat. Kvalitetssäkringen av provet pågår kontinuerligt. Under 2013 kommer aktiva yrkeslärare engageras för att identifiera brister i frågeställningar, omformulera vissa frågor och ta fram fler frågor. Kompetensprovet används även som valideringsprov. Avsnittet Teknik och säkerhet för maskinförare har översatts till fem språk. Utbildningsdelar som Arbetsmiljö & säkerhet, Ritnings läsning, Yrkesräk ning och Byggfysik är översatta till engelska.

16 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Omvärlden Validering Under året har BYN färdigställt en valideringsnyckel och en valideringsmanual som BYN regionerna kan använda sig av för att avgöra hur mycket av lärlingarnas tidigare erfarenhet som ska tillgodoräknas. Under året så har också avtalen med de av BYN godkända valideringsutförarna reviderats och ett antal nya har godkänts. Vi årets slut fanns det 29 godkända valideringsutförare. Under 2013 kommer BYN att samla de som genomför valideringar för utbildning och information. Målet är att nå likvärdighet i metoder och bedömning, vilket är avgörande för valideringsinstrumentets legitimitet. BYNs verksamhet med att utfärda erkännandeintyg har utvecklats. De som har dokumenterad grundutbildning som överensstämmer med en svensk utbildning, i den mån man kan kräva det, och minst två års yrkeserfarenhet kan ansöka om att få ett så kallat erkännandeintyg. Det visar att den som innehar erkännandeintyget har en utbildning som motsvarar kraven för ett svenskt yrkesbevis. Under 2011 utfärdades 93 erkännandeintyg. År 2012 har 106 erkännandeintyg utfärdats, vilket är en ökning med 14 procent från förra året. Detta trots att en ansökningsavgift på 2 500 kronor infördes 1 januari 2012. SAMVERKAN MED TYA BYN har fortsatt arbetet med att, i samverkan med TYA, ta fram gemensamma utbildningsplaner för maskinförare som utbildas inom vuxenutbildningen. Under året fastställdes utbildningsplanen för grävmaskin av parterna i BYN och TYA. Den presenterades också på BYNs och TYAs gemensamma konferens för maskinutbildare i september. Där fick utbildarna även möjlighet att diskutera utbildningsplanerna för övriga maskinslag som till exempel väghyvel och teleskoplastare. Arbetet med utbildningsplaner för lyftande maskiner kommer att genomföras under 2013. RE.FORM.E INTERNATIONELLT SAMARBETE BYN deltar i internationellt samarbete för att dels påverka yrkesutbildningen i Europa, dels för att utveckla yrkesutbildningen i Sverige. Vi kan till exempel se att de som utbildar byggnadsarbetare i Tyskland, Frankrike och Spanien har kommit en bra bit på väg med utbildningsinsatser kring energieffektivt byggande. Under 2012 var BYN värd för sex lärare och fyra skolledare från utbildningsorganisationen Formedil i Italien. Utbytet skedde i samband med lärarrådet i Kalmar. Erfarenheter av yrkesutbildning utbyttes och våra italienska vänner fick ta del av hur vi genomför yrkesutbildningen i Sverige. De besökte Bygg- och anläggningsprogrammet på Lars Kaggskolan i Kalmar och Växjö fria fordonsgymnasium, som utbildar anläggningsmaskinförare. I juni genomförde RE.FORM.E-nätverket sin åttonde kongress i Gallipoli i södra Italien. Vid kongressen fastställdes nätverkets inriktning för de kommande fyra åren. Nätverket beslutade även att Frankrike blir ordförandeland. De tar över efter Spanien som har varit ordförandeland de senaste fyra åren. PROJEKTET LINGUISTIC RE.FORM.E BYN har fortsatt sitt aktiva deltagande i Linguistic RE.FORM.E ett projekt som syftar till att identifiera eventuella hinder för elevutbyte länder emellan samt ta fram verktyg för att kunna undanröja dessa hinder. Deltagande länder är Belgien, Portugal, Tyskland, Spanien och Sverige. Under hösten 2012 var BYN värd för ett projektmöte som genomfördes på Skebo Herrgård. Projektet har under året bestått av tre arbetsfaser där delresultaten redovisats på projektmöten hos respektive deltagande land i Europa. Projektet ska avslutas och slutrapporteras under 2013. Yrkesarbetare av hög klass i internationell jämförelse SM för unga maskinförare SM för unga maskinförare genomfördes i Säffle med Herrgårdsgymnasiet som arrangör. 28 skolor anmälde sig till uttagningstävlingarna och 27 skolor deltog i kvalificeringsprovet. Uttagningen visar på stor spridning inom de grundläggande teoretiska avsnitten med klassnittpoäng på provets 40 frågor från drygt 53 procent rätt svar upp till den bästa klassen med över 94 procent rätt svar. Tävlingarnas körmoment genomfördes som ett välplanerat samarrangemang då det även var marknadsdag och motorklubben hade anordnat en

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan Årsrapport 2012 17 utställning. Det fanns också en mängd olika företag och organisationer representerade runt tävlingsområdet. Vi tackar Herrgårdsgymnasiet och Säffle kommun för ett fantastiskt arrangemang! Skoltävlingen vanns av Furhedsskolan, Kalix, som därmed blir arrangör av tävlingarna 2013. Skoltävlingar och framtid BYN har beslutat att basen för framtida engagemang i yrkestävlingar ska vara väl fungerande skoltävlingar. Under våren 2012 träffades därför ett antal lärare, med erfarenhet från skoltävlingar och yrkestävlingar på internationell nivå, och diskuterade förutsättningar och villkor för skoltävlingarna. Det fanns en samstämmighet kring att skoltävlingar framför allt kan bidra till att höja kvaliteten på yrkesutbildningarna och att höja statusen på Nöjda vinnare med prischeckar yrkena och därmed förstärka motivationen hos både elever och lärare. Under 2013 kommer arbetet med att få igång skoltävlingar att fortsätta. Innehållet i tävlingarna kommer att kopplas till ämnesplanerna och tävlingsuppgifterna ska vara begränsade så att de kan genomföras under en dag och med de resurser som den arrangerande skolan redan har.

18 Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan styrelse 2012 BYNs styrelse består av ledamöter från de fyra organisationer som gemensamt utgör den ideella föreningen Byggnadsindustrins yrkesnämnd. Parterna är BI, Sveriges Byggindustrier; Byggnads, Svenska Byggnadsarbetareförbundet; ME, Maskinentreprenörerna och SEKO, Facket för Service och Kommunikation. Ordinarie ledamöter Suppleanter För Sveriges Byggindustrier Andreas Brendinger, ordförande Eva Thor Lars Tullstedt Jenny Wingren För Sveriges Byggindustrier Jan-Åke Andersson Lars Sandström Tomas Weis För Svenska Byggnadsarbetareförbundet Roy Wernberg, vice ordförande Christer Carlsson Tomas Emanuelsson Anders Nilsson För Svenska Byggnadsarbetareförbundet Johan Lindholm Ulf Kvarnström Krister Strömberg För Maskinentreprenörerna Per-Erik Markström För SEKO Facket för Service och Kommunikation Thomas Brännström För Maskinentreprenörerna Per Ek För SEKO Facket för Service och Kommunikation Fredrik Persson styrelsens arbetsutskott kansli Lars Tullstedt, ordförande Roy Wernberg, vice ordförande Per Ek Thomas Brännström Christer Carlsson Jan-Åke Andersson styrelsens verkställande utskott Ing-Marie Andersson Wik Nils-Gunnar Bergander Carina Brevesjö Michael Gustafsson Pertti Hilonen Christian Nielsen Anna Nordberg ersatte Ulrika Thuning under hösten Carina Sköld ersatte Anna Nordberg i december Andreas Brendinger, ordförande Roy Wernberg, vice ordförande Per-Erik Markström Thomas Brännström

Produktion: Matador kommunikation. Foto: Alex&Martin, Holger Ellgaard, Rikkard Häggbom och BYN.

Box 4028, 171 04 Solna Tel: 08-564 881 60 Fax: 08-564 881 79 www.byn.se