Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen

Relevanta dokument
UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Ansökningsskede i kortfilm

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete

Examensmästare Examinandernas väg mot examen

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Examensmästare 2015, utvecklingsarbete. Yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet

GUIDE FÖR KOMPETENTA OCH MOTIVERADE BEDÖMARE

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Innehållsförteckning. Bilagor Personlig tillämpning Lista över vem som handleder i olika skeden

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

Personlig tillämpning vid avläggande av examen. Utveckling av elektronisk PEP (personlig examensplan) inom YA!

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

Bedömningen i fristående examenssystemet utifrån arbetsgivarens och arbetstagarens representanters synsätt

Hur planera och arrangera bedömningen vid examenstillfällen för Vigu.

Specialyrkesexamen i företagsledning

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

EXAMENSMÄSTARE, UTBILDNINGSPROGRAM (25 sp.)

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

AIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

Kundinriktad verksamhet

Anvisning för plan för anordnandet av fristående examina

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

Dokumentering av yrkesprov

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

EXAMENSMÄSTARE Utbildningsprogram. (25 sp)

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

Din väg till examen - en beskrivning av hur en fristående examen avläggs

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

Kvalitetssäkring av bedömningsfunktionen

Yrkesutbildningsreformen

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

Planering av examenstillfällen via CampusPro

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

JÄMFÖRELSE OCH UTVECKLING AV EXAMENSTILLFÄLLENA I FRISTÅENDE EXAMEN HOS AXXELL

ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING

Handledning, material och stöd inom fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

Yrkesexamen för arbete som teamledare

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

Utveckling av bedömningsblanketter

Handledningsmaterial inför examenstillfällen inom Grundexamen i barn- och familjearbete. obligatoriska examensdelar

Föreskrift 80/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

Dokumentering av yrkesprov

Schematisk presentation av logistikutbildningens uppbyggnad.

Vad önskar arbetslivet? Undervisnings- och kulturministeriet

MOD ATT FÖRNYA! Parasta osaamista. Bästa kunnande

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN

HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015

Din väg till examen. Det fristående examenssystemet

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

Föreskrift 66/011/2002. Grunder för fristående examen

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

Transkript:

Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdel Skogsvård och drivning Henrik Östman, 2016

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Syfte och metod 1 3. Målsättning 2 4. Genomförande 2 4.1 Bakgrund 2 4.2 Genomförande av intervju 3 5. Svar av examinander 4 6. Svar av arbetstagarrepresentanter 6 7. Svar av arbetsgivarrepresentanter 7 8. Svar av lärare 8 9. Spridning av resultat 9 10. Utvecklingsförslag 9 11. Självvärdering 9 12. Diskussion 10 Litteraturförteckning Bilagor

1. Inledning I examenmästarstudierna vid Yrkesakademin i Österbotten utgör det här arbetet den tredje och sista delen i studierna. Den handlar om kvalitetssäkring i verksamheten med fristående examen. Uppgiftens målsättning är att kunna ta in och analysera respons från berörda parter i examensprocessen och utgående från den utveckla kvaliteten på fristående examina i min egen bransch. Min bransch är Grundexamen för skogsbruk, utbildningsprogrammet/kompetensområdet för körning av skogsmaskiner, skogsmaskinförare. Jag arbetar som lärare skogsbruk vid Yrkesakademin i Österbotten. Efter att ha diskuterat skogsbruksundervisningens utvecklingsbehov i vår organisation med min förman valde jag att göra en närmare studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt. Grunder för yrkesinriktad grundexamen inom skogsbranschen ändrades 2015 och Yrkesakademin i Österbotten har ett nytta avtal och plan anordnande av fristående examen. YA har den 30/09 2015 beslutat om hur en fristående examen avläggs i dokumentet Din väg till examen- en beskrivning av hur en fristående examen avläggs. Det finns ett behov av att få fördjupad kunskap i hur examenstillfällen planeras att genomföras i praktiken, samt hur arbetslivet deltar i planeringen av examenstillfällen. Studien har avgränsats till att omfatta Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdel Skogsvård och drivning Studien har jag gjort genom telefonintervju eller intervju omfattande 6 frågor som 16 personer besvarat. Av personerna som besvarat intervjufrågorna så representerar 4 st. examinander, 4 st. arbetstagarrepresentanter, 4 st. arbetsgivarrepresentanter och 4 lärare. Dessa har valts ut slumpmässigt av Pernilla Kvist som ansvarar för skogsmaskinförarutbildningen för vuxna vid YA. 2. Syfte och metod Denna studie görs för att få se hur examenstillfället planeras att genomföras i praktiken, samt hur arbetslivet deltar i planeringen av examenstillfället. Studien avgränsas till att omfatta Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdelen Skogsvård och drivning. Jag har gjort telefonintervju eller intervju omfattande 6 frågor som 16 personer besvarat. Av personerna som besvarat frågorna så representerar 4 st. examinander, 4 st. Arbetstagarrepresentanter, 4 st. Arbetsgivarrepresentanter och 4 lärare. Dessa valdes ut slumpmässigt av Pernilla Kvist som ansvarar för skogsmaskinförarutbildningen för vuxna vid YA. 1

3. Målsättning Att få fördjupad kunskap i hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt fördjupad kunskap i hur arbetslivet deltar i planeringen av examenstillfällen. 4. Genomförande 4.1 Bakgrund Bakgrundsstudier har varit en viktig del av detta arbete för att fördjupa kunskapen. Handbok om fristående examina 2015 och Bedömningsguide 2015 har varit grundläggande. De viktigaste delarna finns i bilaga 2,3 och 4. Grunderna för examensdelen Skogsvård och drivning (se bilaga 1) anger kraven på yrkesskicklighet. YA har avtal om att ordna fristående examina och plan för hur kunnande visas vid examenstillfällen. Vid examenstillfällen strävar man efter att examinandens kunnande påvisas så heltäckande som möjligt gentemot examensgrunderna. Vid behov kan en examensdel delas upp i flera examenstillfällen. Bedömningen sker dock per examensdel. Varje examensdel bör omfatta åtminstone en praktisk uppgift som kan kompletteras med intervju och/ eller skriftliga uppgifter eller med dokument relaterade till uppgiften. Genom diskussion med examinanden och/eller handledaren på platsen för inlärning i arbetet bedöms om arbetsplatsen eller platsen för inlärning i arbetet lämpar sig att ordna examenstillfälle på. Utgående från examinandens och/ eller handledarens beskrivning av vilken typ av arbete (skogsvård och/eller drivning) examinanden befinner sig i vid tidpunkten för examenstillfället görs bedömningen om skogsmiljön/ arbetsplatsen är sådan att den kunskap som examensdelen kräver kan påvisas. Företaget ska ha personal som är yrkeskunnig och arbetsmiljön ska vara säker och uppfylla miljökraven. På arbetsplatsen/platsen för inlärning i arbete skall examinanden kunna utföra arbetsuppgifter som motsvarar kraven för de examensdelar som han/hon skall påvisa i examenstillfällena för att kunna avlägga sin examen. Examenstillfället genomförs och bedöms i en för examensdelen lämplig skogsmiljö med genuina arbetsuppgifter. I samband med utformning och förverkligandet av examenstillfällen vid fristående examina för grundexamen inom skogsbranschen har YA ett brett och nära samarbete med många aktörer inom skogsbranschen. Examinanden påvisar sitt kunnande vid ett examenstillfälle genom att planera en stämplingspost för drivning. Dessutom ska studeranden eller examinanden därtill förnya ett förnyelseobjekt och genom beståndsvårdande avverkning 2

upparbeta virke. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet. Examenstillfället kan också genomföras i skolans undervisningsskog. Samarbete med näringslivet är mycket viktigt. Arbetslivet är med vid planeringen av examenstillfället samt vid introduktion av bedömare. Arbetslivet får ge synpunkter på examensarrangemangen och på basen av responsen utvecklar YA arrangemangen. Efter genomfört och avslutat examenstillfälle sker ofta en utvärderingsdiskussion tillsammans med representanterna från arbetslivet där de erbjuds möjlighet att ge förslag till utveckling av verksamheten och examensarrangemangen. Responssystemet AIPAL används och svaren, av de som avlagt den berörda examen gett, analyseras. Efter genomfört och avslutat examenstillfälle sker ofta en utvärderingsdiskussion tillsammans med representanterna från arbetslivet där de erbjuds möjlighet att ge förslag till utveckling av verksamheten och examensarrangemangen. 4.2 Genomförande av intervju Jag valde att utföra en telefonintervju för att snabbt och säkert få svar på de 6 frågor som jag ställde. Tillvägagångssättet var att jag via e-post ca 2 veckor före intervju sände ut e-grunderna för examensdelen Skogsvård och drivning gällande Grundexamen inom skogsbranschen 2014. Vid utarbetande av intervjufrågor så studerade jag ingående examensgrunden för examensdelen, Handbok om fristående examina 2015 och Bedömningsguide 2015. Min förhoppning var att utforma frågor som är relevanta för syftet att få fördjupad kunskap i hur examenstillfällen planeras av examinanden att genomföras i praktiken och arbetslivets roll i planeringsprocessen. Vid utformningen av frågorna erhöll jag värdefull respons av utbildare Christel Holmlund-Norrèn vid YA med att ha enkla klara frågor. Det fristående 3

examenssystemet bygger på en treparts bedömning av examenstillfällen och av denna orsak är det viktigt för att alla parter deltar i undersökningen. Av personerna som deltar i undersökningen dvs. såväl, examinander, arbetsgivaroch arbetstagarrepresentanter och lärare så representerar 4 st. examinander, 4 st. arbetstagarrepresentanter, 4 st. arbetsgivarrepresentanter och fyra lärare. Dessa valdes slumpmässigt utav Pernilla Kvist som ansvarar för skogsmaskinförarutbildningen för vuxna vid YA. Jag intervjuade alla personer och alla besvarade frågorna. Intervjufrågor och tillhörande svarpresenteras i sin helhet i nedanstående text. Frågor: 1. Hur skall examenstillfället i Skogsvård och drivning ordnas? 2. Hur bedöms att platsen där examenstillfället ordnas är lämplig för att ordna examenstillfälle på? 3. Ordnas examenstillfället någon annanstans än på arbetsplatsen? Varför? 4. Kan hela examensdelen Skogsvård och drivning visas vid examenstillfället när den består av många olika delar? 5. På vilka sätt kan en examinand visa sin yrkesskicklighet inom skogsvård och drivning? 6. Arbetslivet skall vara med vid planeringen av examenstillfällen. På vilka sätt är arbetslivet med? 5. Svar av examinander 1. Hur skall examenstillfället i Skogsvård och drivning ordnas? 4

- Man visar sittkunnande i praktiken - Praktiskt när jag har tid och möjlighet - Praktiskt på min arbetsplats - Praktiskt där jag arbetar, kanske med komplettering på flera ställen 2. Hur bedöms att platsen där examenstillfället ordnas är lämplig för att ordna examenstillfälle på? - Jag och handledaren - Handledaren - Handledaren - Arbetsgivaren och jag 3. Ordnas examenstillfället någon annanstans än på arbetsplatsen? Varför? - Nej - Nej - Till den del kunnande inte kan visas på arbetsplatsen - Ifall någon del inte kan göras på arbetsplatsen 4. Kan hela examensdelen Skogsvård och drivning visas vid examenstillfället när den består av många olika delar? - Ja - Ja - Beror på hur planering lyckas - Svårt, många olika delar, kan ännu inte säga 5. På vilka sätt kan en examinand visa sin yrkesskicklighet inom skogsvård och drivning? - Praktiskt och teoretiskt + dokumentation - Praktiskt och teoretiskt - Praktiskt, skrivning, bild och film - Praktiskt, muntligt, bilder och diagram 6. Arbetslivet skall vara med vid planeringen av examenstillfällen. På vilka sätt är arbetslivet med? - Skogsvårdsföreningen har planerat arbetet och granskar utförandet - Arbetsgivaren - Vet ej - Jag, handledaren och arbetsgivaren går igenom hur och när det passar att ha examenstillfälle 5

6. Svar av arbetstagarrepresentanter 1. Hur skall examenstillfället i Skogsvård och drivning ordnas? - Ut i terrängen i praktiskt arbete - Praktiskt i arbetslivet - Praktiskt tillfälle där kunnande visas - Se på examinanders arbetsresultat i väsentliga delar 2. Hur bedöms att platsen där examenstillfället ordnas är lämplig för att ordna examenstillfälle på? - Handledaren, vid examenstillfället bedöms också lämpligheten - Handledaren och arbetsgivaren - Handledaren - Handledaren bedömer lämpligheten 3. Ordnas examenstillfället någon annanstans än på arbetsplatsen? Varför? - Delar av examensdelen där kunnande inte kan visas på arbetsplatsen - Komplettera om ngn del inte kan visas på arbetsplatsen - Ja, för att kunnande skall kunna visas.(viktigt att kunnandet påvisas i arbetslivet) - För komplettering av visande av kunnande, teknisk utrustning mm. 4. Kan hela examensdelen Skogsvård och drivning visas vid examenstillfället när den består av många olika delar? - Nej, inte utan kompletterande sätt. Ej praktiskt möjligt att visa sitt kunnande till alla delar vissa årstider, ex. vinter. - Svårt med många olika delar vissa årstider - Årstider, val av objekt är utmanande vilket sätter begränsningar - Nej, inte utan kompletterande sätt 5. På vilka sätt kan en examinand visa sin yrkesskicklighet inom skogsvård och drivning? - Praktiskt, bilder, film, skriftlig och muntlig redogörelse - Praktiskt, muntligt, skriftligt, bilder, film, digitala verktyg och hjälpmedel - Praktiskt, muntligt, skriftligt, bilder, video - Praktiskt, teoretiskt, muntligt, bilder, film 6. Arbetslivet skall vara med vid planeringen av examenstillfällen. På vilka sätt är arbetslivet med? - Bör vara med i förberedande process ex. styrgrupp eller motsvarande - Aktivt bör arbetslivet delta i planeringsprocessen, söker ännu sina former, närmast via bedömarskolning 6

- Söker sina former. Bedömarintroduktion och utvärdering som grund. - Vet ej. Arbetsobjekt och utrustning bör tillhandahållas. Arbetslivet borde utarbeta en bra handlingsmodell för hur ett examenstillfälle planeras och förverkligas 7. Svar av arbetsgivarrepresentanter 1. Hur skall examenstillfället i Skogsvård och drivning ordnas? - Praktiskt - Praktiskt - Vid bedömningstillfälle där kunnande visas - Praktiskt i terräng 2. Hur bedöms att platsen där examenstillfället ordnas är lämplig för att ordna examenstillfälle på? - Handledaren - Handledaren bedömer - Handledaren - Handledaren 3. Ordnas examenstillfället någon annanstans än på arbetsplatsen? Varför? - För kunnandet, visning av alla delar - Huvudsakligen på arbetsplatsen, eventuellt ngn del som måste göras på annat sätt - Ja, om någon del inte kan visas på arbetsplatsen - Ifall ngn del eventuellt inte kan visas 4. Kan hela examensdelen Skogsvård och drivning visas vid examenstillfället när den består av många olika delar? - Oftast, med komplettering ex. plantering och teoretiska saker - Svårt, beroende på årstid och många olika delar - Svårt, många olika delar - Ja, om det är bra planerat 5. På vilka sätt kan en examinand visa sin yrkesskicklighet inom skogsvård och drivning? - Praktiskt, teoretiskt, bilder, film - Praktiskt, muntligt - Praktiskt arbete (visa planering och utförande). Muntligt, skriftligt, bild, video som kompletterar kunnandet - Praktiskt, bild, teoretiskt kan beskriva, film, olika former av digitala verktyg, dokumentation 6. Arbetslivet skall vara med vid planeringen av examenstillfällen. På vilka sätt är arbetslivet med? 7

- Genomgång + utvärdering med alla bedömare 1 ggr/år för att dra upp riktlinjer - För examinanderna plan före examenstillfälle. Borde vara delaktig i planeringen ge riktlinjer i hur kunnandet kan påvisas Arbetslivet kunde delta i processen med riktlinjer för själva upplägget i planeringen. - Modell utarbetas, praktiskt kunnande påvisas, arbetslivets representanter - Positiva handlingsmodeller, kvalitetstänkande 8. Svar av lärare 1. Hur skall examenstillfället i Skogsvård och drivning ordnas? - Praktiskt i arbetslivet - Praktiskt på arbetsplats - Arbete praktiskt i arbetslivet - Praktiskt i arbetslivet 2. Hur bedöms att platsen där examenstillfället ordnas är lämplig för att ordna examenstillfälle på? - Handledaren och examinanden - Handledaren + examinand - Examinanden + handledaren - Handledaren + examinanden 3. Ordnas examenstillfället någon annanstans än på arbetsplatsen? Varför? - I undantagsfall på skollägenhet för att visa kunnande till alla delar - Ifall arbetsplatsen inte kan visa vissa valda examensdelar - Ja, vid behov - Ifall alla delar inte täcks vid examenstillfället 4. Kan hela examensdelen Skogsvård och drivning visas vid examenstillfället när den består av många olika delar? - Med bra planering - Med bra planering - Ja, med god planering - Kanske, med god planering 5. På vilka sätt kan en examinand visa sin yrkesskicklighet inom skogsvård och drivning? - Praktiskt, teoretiskt, bilder, film, digitala verktyg - Praktiskt, teoretiskt, muntligt, bild, film - Praktiskt och teoretiskt, med hjälpmedel ex. bild och film - Praktiskt, teoretiskt, foto CV, bild CV 8

6. Arbetslivet skall vara med vid planeringen av examenstillfällen. På vilka sätt är arbetslivet med? - Arbetsplatsen tillhandahålls av arbetslivet, vid bedömarutbildningen som ordnas av YA, vid utvärdering av examenstillfälle, AIPAL - YA:s bedömarutbildning, AIPAL, utvärdering vid examenstillfällen - Vid bedömning, arbetsplatsen där examenstillfället hålls 9. Spridning av resultat Resultatet används vid YA:s bedömarutbildning för Grundexamen inom Skogsbruk, examensdelen Skogsvård och Drivning. Resultatet kan också användas av examinander som planerar sina examenstillfällen. De viktigaste åtgärderna är att planera tidpunkten för ett praktiskt examenstillfälle i arbetslivet där alla delar kan visas och på vilket sätt kunskapen visas, samt hur komplettering av kunnande visas ifall alla delar inte kan visas på arbetsplatsen. 10. Utvecklingsförslag YA:s utvecklar sin verksamhet med anordnande av examenstillfällen och själva bedömningsprocessen för att fördjupa samarbetet med arbetslivet. Skogsbranschens arbetsgivare informeras om systemet med fristående examen på Skogsbrukets vinterskogsdagar. Arbetslivets roll vid planering av examenstillfällen utvecklas. Det finns behov av att närmare studera hur kunnandet i alla delar konkret visas vid examenstillfällen inom Skogsvård och drivning för det är en utmaning när den består av många olika delar. 11. Självvärdering För att kunna göra mitt utvecklingsarbete har jag närmare studerat HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMEN 2015 och BEDÖMNINGSGUIDE 2015. Det har varit mycket lärorikt. När YA uppgjorde avtal och plan för anordnande av fristående examen, grundexamen inom skogsbranschen 2014 Skogsmaskinförare 9

deltog jag i processen. Det var mycket viktigt för att jag verkligen skulle förstå hur systemet fungerar. Det har varit intressant och utmanande att närmare studera hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt i examensdelen Skogsvård och Drivning som jag redan tidigare känner väl till. Att ställa bra relevanta frågor till examinander, arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter och lärare var inte så lätt. Det krävdes en hel del tankearbete innan jag hade formulerat frågorna. Jag är nöjd med frågorna för alla svarade på intervjufrågorna. Före detta arbete var jag inte säker på hur arbetslivet deltar planeringen av examenstillfällen, under arbetets gång har jag lärt mig hur viktig arbetslivets roll är i det fristående examenssystemet. Att få fördjupad kunskap i hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt fördjupad kunskap i hur arbetslivet deltar i planeringen av examenstillfällen har varit mitt syfte med detta arbete. Detta anser jag att har lyckats bra. Under del tre har jag fått nytta av det jag tidigare lärt mig under examensmästarutbildningen. 12. Diskussion Examinander och bedömare var helt eniga om att examenstillfälle skall ordnas i arbetslivet där examensdelens kunnande visas. Alla ansåg att bedömningen av lämpligheten av platsen för anordnande av examenstillfälle skall bedömas av handledaren. Några ansåg att också examinanden och arbetsgivaren skall bedöma lämpligheten. Alla examinander planerar att visa sitt kunnande praktiskt på en arbetsplats under en lämplig tidpunkt. För att kunna visa kunnande till alla delar i examensdelen Skogsvård och drivning ansåg de flesta att det kan vara orsak att ordna kompletterande del någon annanstans än på en arbetsplats. Här är det viktigt att beakta YA:s avtal där det stipuleras att examenstillfället ordnas i arbetslivet eller i YA:s undervisningsskog. Vid frågeställningen om hela examensdelen Skogsvård och drivning visas vid examenstillfället när den består av många olika delar blev svaren varierande. Svårigheter med årstidsbegränsningar och svårt med bra planeringen av 10

examenstillfället angavs som orsak till problem för att kunna ordna examenstillfällen. Det finns säkert ett behov av att närmare studera hur kunnandet i alla delar konkret visas vid examenstillfällen inom Skogsvård och drivning för det är en utmaning när den består av många olika delar. För sätt att visa examinandens kunnande så svarade alla praktiskt och de flesta svarade också teoretiskt. Många lyfte fram hjälpmedel som bild, film och digitala verktyg som kompletterande sätt att visa kunnandet. Hur arbetslivet är med vid planeringen av examenstillfällen varierar svaren. Speciellt examinanderna har inte en klar uppfattning om arbetlivets roll. YA:s bedömarutbildning, AIPAL och utvärdering vid examenstillfällen är här grundläggande. Detta bör alla parter vara medvetna om och YA har ansvaret för att informera om hur denna process skall fungera i praktiken. Det är viktigt att detta betonas vid utbildning för bedömare och examinander för att säkerställa arbetslivets roll i det fristående examenssystemet. YA bör utveckla sin verksamhet med anordnande av examenstillfällen och själva bedömningsprocessen för att fördjupa samarbetet med arbetslivet. 11

Litteraturförteckning BEDÖMNINGSGUIDE 2015, Grundläggande yrkesutbildning Fristående examina Guider och handböcker 2015:6 HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015, För examensarrangörer och examenskommissioner Guider och handböcker 2015:7 e-grunder: Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdel Skogsvård och drivning AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA, Grundexamen inom skogsbranschen, kompetensområdet för skogsbruk, skogsmaskinförare YA:s plan för Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdel Skogsvård och drivning

Bilaga 1 Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdel Skogsvård och drivning Kraven på Yrkesskicklighet: Skogsvård och drivning kp Kod: 100563 Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan planera en stämplingspost som kan förverkligas mäta och värdera trädbeståndet planera och utföra skogsvårdsarbeten och använda maskiner, anordningar och redskap som allmänt används i dessa sammanhang gör växtskyddsarbeten i anknytning till skogsvård genom att följa lagstiftningen gällande användning av växtskyddsämnen o studeranden eller examinanden har en tidsenlig examen enligt lagstiftningen gällande växtskydd sköta plantbestånd och iståndsätta ungskog upparbeta virke manuellt iordningsställa och underhålla arbetsredskap och utrustning för skogsvård och drivning bestämma ståndortstyperna, utvecklingsklasserna, ledväxterna och de viktigaste inhemska trädslagen ange aktörerna, verksamhetsmiljön och verksamhetsprinciperna inom skogsbranschen. använder personlig skydd, beaktar arbetarskyddssynvinklar och upprätthåller arbetsförmågan beaktar i sitt arbete verksamhetens säkerhet och ansvarsfullhet o har de teoretiska och praktiska färdigheter som motsvarar FHJ 1

Bilaga 2 Fristående examina; sid 83 BEDÖMNINGSGUIDE 2015 Avtalet om att ordna fristående examina grundar sig på lagen (631/1998, 7 ) och förordningen (812/1998, 5 ) om yrkesinriktad vuxenutbildning samt på Utbildningsstyrelsens föreskrift 1/440/2012. I avtalet om att ordna fristående examina 4 kommer man överens om b.la arrangemangen kring examenstillfällena och bedömarna vid examenstillfällen. Dessutom förbinder sig examensarrangören att utbilda bedömarna för uppgiften. I planen för anordnande av fristående examen beskrivs i detalj hur examen ska genomföras. I planen beskrivs följande frågor som gäller bedömningen: 1) den personliga tillämpningen i de olika skedena av examen examens lämplighet för den som söker till fristående examen erkännande av examinandens tidigare inhämtade kunnande slutsatser som görs till sist vid ansökningen bedömnings- och beslutsprocessen vid erkännande av tidigare påvisat kunnande 2) ordnandet av examenstillfällena bedömning av hur lämplig arbetsplatsen eller platsen för inlärning i arbete är och urvalskriterier för ordnandet av examenstillfällen examenstillfällenas innehåll för varje enskild examensdel: 1) praktiska arbetsuppgifter i vilka examinanderna på ett heltäckande och tillförlitligt sätt påvisar att de har den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna, 2) kompletterande sätt att visa yrkesskickligheten för att påvisandet ska bli heltäckande och tillförlitligt och 3) hur specialkompetens som eventuellt ingår i examensgrunderna ska påvisas Påvisande av yrkesskicklighet; sid 96-97 BEDÖMNINGSGUIDE 2015 Yrkesskickligheten påvisas huvudsakligen i verkliga arbetsuppgifter i arbetslivet. Eftersom det centrala i yrkesskicklighet är förmågan att behärska helheter, bör man vid val av arbetsplatser eller platser för inlärning i arbetet sträva efter att examinanden vid examenstillfället på ett heltäckande sätt kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen. Om det inte är möjligt att bedöma yrkesskickligheten på ett heltäckande sätt, kan examinanderna utöver att visa sin yrkesskicklighet i praktiska arbetsuppgifter vid behov komplettera sin examensprestation på ett sådant sätt att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Det kunnande som visas vid examenstillfällena kan kompletteras med bland annat intervjuer och olika uppgifter.

Bilaga 3 Arbetsfördelningen mellan bedömarna; sid 99-100 BEDÖMNINGSGUIDE 2015 En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet. Varje examensdel ska bedömas separat. Företrädarna för arbetslivet och lärarna genomför den trepartsbaserade bedömningen noggrant och mångsidigt. Utgångspunkten är att bedömningen genomförs med alla tre parter närvarande, men ibland har inte alla bedömare möjlighet att närvara. I detta fall ska den bedömare som är närvarande dokumentera sin bedömning av examensprestationen så väl att de övriga i trepartsgruppen kan sätta sig in i bedömningen av examensprestationen innan bedömningsförslaget utarbetas. Exempel på situationer där alla bedömare inte kan delta: 1) vid examenstillfället behandlas konfidentiella ärenden eller dokument som kan betraktas som konfidentiella eller som innehåller affärshemligheter, 2) examenstillfället är till sin karaktär konfidentiellt: en förhandling, en försäljningssituation eller till och med en situation som är jämförbar med ett utvecklingssamtal, 3) arbetslokalen är sådan att arbetet försvåras om många extra personer är närvarande och 4) examensdelen består av så många enskilda examenstillfällen att arbetsplatsens normala rutiner skulle störas om flera utomstående personer ständigt vore närvarande Utbildning för bedömarna; sid 100 BEDÖMNINGSGUIDE 2015 Examensarrangören är enligt 4 i avtalet om att ordna fristående examina förpliktad att utbilda bedömarna för bedömningen av examensprestationer. Bedömarna ska således få utbildning för sitt uppdrag. Examensarrangören ska dessutom i uppgifterna om bedömarna eller i förteckningen över bedömarna meddela examenskommissionen vem av bedömarna som utbildats för bedömningsuppdraget. När examensarrangören ordnar utbildning för bedömarna, är det viktigt att se till att i synnerhet bedömarna från arbetslivet kan delta i dessa utbildningar som inte alltid hör till deras normala arbetsuppgifter. Detta kräver särskilda arrangemang. Utbildningen kan delas upp i korta perioder som genomförs på en arbetsplats. Den kan genomföras utanför arbetstiden, genom ett personligt samtal, genom studier på nätet eller med hjälp av skriftligt material. Dessa metoder är lämpliga särskilt när bedömarna informeras om systemet med fristående examina och de allmänna principerna för bedömningen. Den introduktion i examensgrunderna och bedömningen av kunnandet som behövs för ett enskilt examenstillfälle kan innehålla endast introduktion i den personliga examensplanen och de bedömningsblanketter som används. Detta räcker om bedömaren är erfaren och bedömningen görs på bedömarens och examinandens gemensamma arbetsplats

Bilaga 4 Påvisande av yrkesskickligheten vid examenstillfällen; sid 36 HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015 Examinanden visar sin yrkesskicklighet vid examenstillfällen i enlighet med dokumentet om personlig tillämpning. Yrkesskickligheten visas i huvudsak i verkliga arbetsuppgifter inom arbetslivet. Examensprestationen kan dessutom vid behov kompletteras med annat än praktiska arbetsuppgifter, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Kompletterande metoder är bl.a. skriftliga beskrivningar, videoinspelningar och intervjuer. Specialkompetens som ingår i examensgrunderna avläggs i enlighet med anvisningarna. Hur man ska visa yrkesskickligheten har fastställts i examensgrunderna. Examensarrangören kan inte lämna examensgrunderna obeaktade eller avvika från dem. Vissa fristående examina (t.ex. yrkesexamen för väktare, grundexamen i logistik och yrkesexamen för fordonskranförare) innehåller examensdelar som förutom av examensgrunderna också regleras av särskild lagstiftning. Avläggandet av sådana examensdelar är inte oberoende av sättet att förvärva yrkesskicklighet. I sådana fall är det den särskilda lagstiftningen som reglerar hur examinanden ska visa sin yrkesskicklighet. Om examensgrunderna tillåter det kan examinanden ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligen vid ett möte där en eller flera bedömare förutom examinanden är närvarande. Bedömaren antecknar under mötet sina iakttagelser i en bedömningsblankett. Genom detta förfarande säkerställs att examensprestationerna är tillräckligt täckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanden avlägger en examensdel eller efter att alla examensprestationer är avklarade.