Handledningsmaterial inför examenstillfällen inom Grundexamen i barn- och familjearbete. obligatoriska examensdelar

Transkript

1 Handledningsmaterial inför examenstillfällen inom Grundexamen i barn- och familjearbete obligatoriska examensdelar Gunilla Holmberg och Charlotta Lillas Utvecklingsarbete, Examensmästarutbildningen,

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 2. Genomförande 3. Presentation av resultat 4. Resultatdiskussion 5. Självvärdering Källor Bilagor

3 1. Inledning och bakgrund Att det finns ett behov av att utveckla ändamålsenliga metoder för handledning av examinander inför examenstillfällen inom Grundexamen i barn- och familjearbete är ingen nyhet för oss. Den responsen har vi fått från arbetslivet vid flera tillfällen genom åren. Liknande respons har även erhållits från andra branscher, man anser bland annat att språket som används i bedömningskriterierna är svårt att förstå. Ifall examinanden har språksvårigheter, till exempel på grund av läs- och skrivsvårigheter, blir det nästan omöjligt för hen att förstå examensgrunderna och det ställer därmed stora krav på arbetsplatshandledaren. De senaste åren har dessutom allt fler studerande med invandrarbakgrund sökt sig till fristående examina för att avlägga examen inom Grundexamen i barn- och familjearbete. Detta har medfört att arbetslivet, men även examensarrangörer och utbildare, ställts inför nya utmaningar när det gäller handledning av examinander. Personer som inte har svenska som modersmål behöver vanligtvis mer handledning än så kallade basstuderande. Det innebär mer handledningsarbete än tidigare, också för arbetsplatshandelaren, för att avläggandet av examen ska avancera. Både i Bedömningsguide 2015 och i Handbok om fristående examina sägs det att det är viktigt att man före examenstillfället kontrollerar att examinanden förstår de tillvägagångssätt, anvisningar och föreskrifter som gäller examenstillfället. Det är särskilt viktigt att tydliggöra sätten att påvisa yrkesskicklighet, kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterier. Arbetsplatshandledaren har en nyckeluppgift när det gäller att handleda examinanden inför examenstillfället. Det är arbetsplatshandledaren som brukar vara med och planera och arrangera examenstillfällena och vet hur examinanden kan visa sitt kunnande. Syftet med handledningen är att hjälpa examinanden att aktivt planera sitt examenstillfälle, att se vilka förutsättningar det finns att på bästa möjliga sätt påvisa sitt kunnande. Inför det behövs introduktion i examensgrunderna. Det är viktigt att examinanden får handledning på klarspråk. Handledarens uppgift blir att förklara och förtydliga kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna för examinanden. Det är viktigt att det sker på lättförståeligt språk, så att examinanden förstår instruktionerna för examenstillfället och vet exakt vad som kommer att bedömas. Bedömningsgrunderna redogörs för examinanden innan examenstillfället börjar. (Personlig tillämpning ur olika synvinklar) I Utbildning av arbetsplatshandledare sägs det att arbetsplatshandlaren ska handleda studeranden/examinanden med ändamålsenliga metoder. Det finns alltså ett behov av

4 att utveckla sådana metoder. I Bedömningsguide 2015 påtalas även vikten av att beakta kvaliteten och omfattningen på de särskilda stöd- och handledningstjänsterna. Vi anser alltså att det finns ett behov av att utveckla ändamålsenliga metoder som stöd för handledning. Det finns ett behov av att förtydliga och ibland förenkla ordval i bedömningskriterierna. Därför är syftet med vårt arbete att utveckla ett material som arbetsplatshandledarna kan använda sej av när de handleder examinander inför examenstillfällen. På så sätt skulle även kvaliteten på examenstillfällena säkras. Målet är att med enklare ord förklara vad som står skrivet i bedömningskriterierna för de tre obligatoriska examensdelarna: Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt, Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle och Handledning av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Materialet som vi ska utveckla kommer att bestå av en textmanual som innehåller de ursprungliga kriterierna samt vår bearbetade version. Dessutom kommer det i materialet även att ingå en bilaga med bilder som ytterligare ska stöda handledningen. I första hand riktar sig materialet till arbetsplatshandledarna, men även bedömare och examinander kan använda sig av det. Handledarens roll är dock viktig i sammanhanget och examinanden bör därför inte lämnas helt ensam med materialet. Vår avsikt är uttryckligen att skapa ett handledningsmaterial och vi vill därför inte ge färdiga exempel på hur examinanden ska visa sitt kunnande. Vi är av den åsikten att examinanden ska handledas till att självständigt kunna planera och tänka ut hur hen kan visa sitt kunnande vid examenstillfället. 2. Genomförande Vi valde att dela upp arbetet mellan oss och under arbetets gång delade vi våra dokument med varandra på Google drive så att den andra hela tiden såg vad som gjorts. Dessutom träffades vi med jämna mellanrum för att diskutera vårt arbete och hur vi skulle gå vidare. Hela arbetet bygger på och utgår från Föremålen för bedömning och Bedömningskriterierna. Dessa har alltså varit vårt allra viktigaste hjälpmedel för att kunna genomföra det här utvecklingsarbetet. Vårt mål var alltså att Bedömningskriterierna skulle bli lättare att förstå, därför lade vi stor vikt vid att hitta så enkla ord som möjligt. Utmaningen var att hitta enkla ord som beskriver vad som krävs utan att för den skull pruta på innehållet. Innehållet måste ju vara det samma för att examinanderna ska ha en rättvis chans i bedömningen. Det är

5 dock viktigt att komma ihåg att vår text är ett komplement till Bedömningskriterierna. Man ska alltså inte läsa enbart vår text och strunta i det övriga. För att ytterligare underlätta för examinander som inte har svenska som modersmål eller som annars har läs- och skrivsvårigheter valde vi att komplettera texten med bilder. Vi har per bedömningsföremål letat upp tre eller fler bilder som på olika sätt kan beskriva det som efterfrågas. Också detta har varit en stor utmaning och även här vill vi poängtera att bilderna ska tolkas med hjälp av texten. De är alltså ett hjälpmedel och inte ett fristående redskap. För att underlätta för handledaren har vi valt ut flera bilder som på lite olika sätt kan beskriva texten. Om det är någon bild man tycker att inte är till någon hjälp så har man ändå minst två andra bilder som förhoppningsvis underlättar handledningen. För oss har det också varit av största vikt att materialets utformning är funktionell. Vi har funderat mycket på hur manualen ska bli lättläst och hur man på ett enkelt sätt ska kunna koppla ihop innehållet i manualen med bilderna. Manualen valde vi att presentera som en liggande A4. I kolumnen längst till vänster finns Föremål för bedömning och i de följande tre kolumnerna finns Bedömningskriterier. Precis som vanligt med andra ord. Det nya är kolumnen längst till höger som vi valt att kalla Handledning. Den består alltså av vår nya text. När det gäller bilderna valde vi att presentera dem i en skild bilaga. Dels för att bilderna då kan vara större än om de presenteras i samband med texten, dels för att alla examinander kanske inte behöver bilderna. Vi ville gärna testa vårt material på några handledare/bedömare som i sitt arbete kommer i kontakt med Bedömningskriterierna. Vi ringde upp sju personer som representerade både kommun och församling och förklarade vad vi gjort och varför, samt frågade om de var villiga att hjälpa oss att ytterligare utveckla materialet genom att besvara några frågor. Alla sju lovade ställa upp. Vi sammanställde frågor som vi gärna ville ha svar på (se bilaga 1) och författade ett följebrev (se bilaga 2) som vi bifogade. Vi valde att endast sända ut materialet för examensdel 1 Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt eftersom vi tyckte att man inte kan kräva att våra frivilliga på sin fritid ska sätta sig in i tre olika examensdelar. Svaren på enkätfrågorna kunde sändas antingen per e-post eller i ett bifogat svarskuvert. Respondenterna hade två veckor på sig att gå igenom materialet och besvara våra frågor. Förutom den utomstående testgruppen har också linjeledaren för barnledarlinjen på Kredu, som också är examensmästare, gett sina synpunkter på alla tre examensdelarna. Hennes synpunkter presenteras dock inte här.

6 Inom utsatt svarstid fick vi in sex svar. Vi började analysera svaren och utgående från dem diskutera vad som skulle ändras i taxtmanualen samt bildbilagan. Utgående från den respons vi fick utvecklade och förbättrade vi materialet ytterligare. 3. Presentation av resultat Eftersom vår enkät bestod av öppna frågor fick vi in svar av väldigt varierande karaktär. Vissa svarade ganska kort medan andra skrev flera sidor och gav många konkreta tips, såsom tips på ordval. Vissa svar var direkt kopplade till frågorna medan andra skev allt i löpande text. I vår presentation har vi valt att plocka ut det väsentligaste ur varje svar. Trots att vi inte kunnat presentera all respons i detalj så har vi ändå diskuterat allt och gjort vissa ändringar på basen av den respons vi fått. Vi har gett varje respondent en egen bokstav. Det betyder alltså att alla svar A har getts av en och samma person. Likaså B, C och så vidare. Överlag kan man säga att de allra flesta tagit sin uppgift på allvar. Vissa har till och med trängt djupare in i materialet än vi från början tänkt oss. Så här har våra försökspersoner svarat. 1. Hur överskådlig tycker du att manualen är? A) Trevlig, bra, underlättar. B) Mycket överskådlig, formuleringarna har förbättrats. C) Överskådlig. D) Överskådlig. E) Klart bättre. Stödfrågorna förenklar mycket. F) Allmänt taget överskådlig.

7 2. Vad tycker du att ännu ska utvecklas i manualen? Vad ska göras tydligare? Är det något du saknar? A) Respondenten gav fyra förslag på tillägg, i fyra olika punkter, för att ytterligare underlätta förståelsen. B) Respondenten önskade fler bilder till rubriken Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material. C) Ingenting. D) Manualen är bra som den är nu. Respondenten gav förslag på omformulering av två frågor, samt förslag på byte av två bilder. E) Ge konkreta exempel ur vardagen. F) Respondenten hade väldigt många förslag på hur man kunde formulera om, byta ut ord samt förslag på ord hon tycker borde läggas till. 3. Hur lätt är det att förstå de omformulerade kriterierna i manualen? A) Lätt att förstå. Stödfrågorna underlättar betydligt. B) Lätt. C) Stödfrågorna är jättebra. D) De är lättförståeliga. E) - F) Språkligt sätt lätt. 4. Tror du att bilderna kan vara till hjälp för att konkretisera bedömningskriterierna? Ja: I vilka situationer? Nej: Varför inte? A) Ja. När språket av olika orsaker inte räcker till. För att förstå de annars väldigt teoretiska begreppen. B) Ja. Om man har examinander med annat språk och med läs- och skrivsvårigheter. C) Nej. Har aldrig stött på en situation där bilder skulle behövas. Ja. Kan tänka mig att det kan vara bra om det är svårt att förstå skriven text eller vanligt tal, men också i många andra fall kan det vara bra med förtydligande bilder. D) Ja, bilderna är klara och tydliga. E) Ja, i vissa situationer. F) Ja, för alla examinander. Bilderna skulle vara ett stöd i kommunikationen när bedömningskriterierna gås igenom. Säkert svårt att hitta passande bilder.

8 5. Övriga kommentarer A) - B) Bra gjort arbete! C) - D) - E) Skulle det vara en idé att låta en examinand från ett annat land se och berätta om bilder gör saker tydligare? Höra deras åsikter. F) Är övertygad om att frågorna behövs men efterlyser ännu större enhetlighet i frågeställningarna. 4. Resultatdiskussion Vi har tagit till oss all respons vi fått och i varje enskilt fall diskuterat om vi ska göra en förändring eller inte. Här presenterar vi endel av våra tankar. Förslagen tas upp i den ordning de förekommer i resultatdelen. 1) Respondent B önskade fler bilder till rubriken Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material. Tydligen framkom det inte tillräckligt tydligt att detta är en rubrikruta och att den därför ska innehålla endast en bild. Vi behöver göra layouten tydligare genom att till exempel göra ett sidbyte inför varje ny del. I samband med det valde vi också att lägga till sidnumrering samt att numrera varenda ruta. Rutorna i textdelen kommer också att numreras på samma sätt så att man lätt kan koppla ihop textruta och bildruta. Angående bilden som respondenten ville ändra så kommer den att användas som rubrikbild i alla tre obligatoriska examensdelar, vilket respondenten inte visste, därför kan den inte vara väldigt specifik. 2) Respondent D trodde att två av bilderna kommer att vara svåra att tolka för utlänningar. Den ena bilden föreställer en bok med en bild av en våg på pärmen och ska symbolisera lagstiftning. (Examensdel Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt s. 11 ruta 3a, första bilden. ) Vi håller med om att till exempel en bild av en bok med en domarklubba skulle vara tydligare. Tyvärr har vi inte lyckats hitta någon sådan bild. Den andra bilden hon tycker kunde bytas ut föreställer tre pilar som pekar mot ett frågetecken. (Samma examensdel s. 12 ruta 3b, andra bilden.) Den bilden ska illustrera texten förenar olika innehåll till målinriktade helheter, vilket vi tycker att den gör och därför har vi valt att behålla bilden.

9 3) Respondent E önskade fler konkreta exempel ur vardagen för att ge en klarare bild av hur examinanden kan visa sitt kunnande. Vi har medvetet valt att inte ge färdiga exempel utan instället satsat på handledningsfrågor. Vi anser nämligen att examinanden själv, i viss mån med handledarens hjälp, ska kunna planera och vara kreativ. Vi vill inte styra eftersom vår erfarenhet är att om man gör det ids examinanderna inte tänka själva utan följer automatiskt det exempel man ger. Dessutom är ju alla arbetsplatser olika och har olika förutsättningar, det som fungerar på ett ställe fungerar kanske inte på ett annat. 4) Respondent E föreslog att vi skulle låta någon utlänning se på materialet. Det tycker vi är en bra idé och faktum är att vi till viss del gjort det lite vid sidan om den egentliga undersökningen. Det har inte skett systematiskt utan när vi haft möjlighet har vi visat delar av vårt material åt någon studerande med utländsk bakgrund för att få höra deras åsikter. Responsen vi fått har varit positiv. 5) Respondent F önskar att enhetligheten i frågeställningarna skulle bli ännu större. Vi förstår hur hon tänker. Problemet gäller främst del tre Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet. Vi har funderat hur vi ska få dessa ganska teoretiska kriterier förenklade utan att det börjar låta som ett teoretiskt förhör. Vi stannade för att också under denna del i första hand ge tips på vilken kunskap man behöver ha för att klara av delen. När det gäller de formuleringar och ordval som respondenterna velat ändra men som vi inte ändrat kan man överlag säga att de antingen velat byta till ett ord som kanske säger mer men som är svårare att förstå, eller velat lägga till sådant som inte efterfrågas i bedömningskriterierna. Vi måste hela tiden hålla i minnet att kriteriernas innehåll inte ska ändra och att vår kolumn aldrig får läsas fristående från de andra kolumnerna. Det är viktigare att vi väljer ett enklare ord som säger mindre, men som tillsammans med bedömningskriterierna ger mer, än ett svårare/bredare ord som ingen förstår. Det är heller ingen vits att vi upprepar de ord som redan används. Vår kolumn ska som sagt vara ett komplement. 5. Självvärdering Att jobba med det här utvecklingsarbetet har hela tiden känts meningsfullt eftersom vi vet att det material vi jobbar med är efterlängtat. När vi nämnt om arbetet bland handledare och studerande har reaktionen alltid varit positiv och de har bara väntat på att få ta i bruk manualen och bildbilagan.

10 Eftersom vi känt att det arbete vi gjort har varit viktigt har vi valt att lägga mycket energi på att hitta de rätta orden och bilderna. Någonstans måste man ändå dra gränsen. Ett dylikt material kan finslipas i det oändliga och ändå har man inga garantier för att det faktiskt blir bättre. Till viss del är det ju också en fråga om tycke och smak. Vartefter materialet börjar användas räknar vi med att vi kommer att få respons på vad som ännu är svårt att förstå och om det finns bilder som borde bytas ut. Materialet är alltså inte färdigt i den bemärkelsen att det är oföränderligt, utan det kommer hela tiden att vidareutvecklas. Eftersom vårt material finns som pdf-filer kan handledarna välja om de vill att vi sänder dem filen eller om de vill ha en utprintad pappersversion. I framtiden, om behov finns, är det också möjligt att tillverka inplastade kort av bildrutorna. Då kan handledaren till exempel under ett planeringsmöte lägga fram ruta 1a på bordet för att göra det tydligt för examinanden att nu är det det här vi håller på med. Alltså på ett väldigt konkret sätt koppla verksamheten till föremålen för bedömning. Till sist kan vi ännu säga att vårt eget kunnande, trots att vi redan från början var väl insatta i bedömningskriterierna, också utvecklats när vi trängt in på djupet i alla detaljer. Vår förståelse har ökat ytterligare, och vår kännedom om hur man kan utveckla processen som leder till examenstillfället har vuxit. Källor Utbildningsstyrelsen. (2014), Grunder för yrkesinriktad grundexamen. Grundexamen inom barn- och familjearbete, barnledare, 2014 Utbildningsstyrelsen. (2015), Personlig tillämpning ur olika synvinklar. Utbildningsstyrelsen. (2012), Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Utbildningsstyrelsen. (2015), Handbok om fristående examina 2015 Utbildningsstyrelsen. (2015), Bedömningsguide 2015

11 Bilaga 1 Enkätfrågor Hur överskådlig tycker du att manualen är? Vad tycker du att ännu ska utvecklas i manualen? Vad ska göras tydligare? Är det något du saknar? Hur lätt är det att förstå de omformulerade kriterierna i manualen? Tror du att bilderna kan vara till hjälp för att konkretisera bedömningskriterierna? Ja: I vilka situationer? Nej: Varför inte? Övriga kommentarer

12 Bilaga 2 Bästa medarbetare! Vi håller som bäst på med att slutföra vår utbildning till examensmästare. I utbildningen ingår att man gör ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra kvaliteten på examenstillfället. Tack för att du vill hjälpa oss att utveckla ett stödmaterial, en manual, inför avläggande av examenstillfälle i den obligatoriska examensdelen Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt inom grundexamen i barn- och familjearbete! Dina åsikter är betydelsefulla! Du har fått två kompendier (=manualen) 1. Föremål för bedömning med bedömningskriterierna som även innehåller en extra kolumn med stödfrågor 2. Ett bildmaterial som kan användas t.ex. när examinanden har läs- och skrivsvårigheter eller kommer från en annan kultur Vi önskar att du bekantar dej med materialet och därefter svarar på enkätfrågorna per post (svarskuvert medföljer) eller genom att sända svaren per e-post till: gunilla.holmberg@kredu.fi Vid frågor ring: Svara gärna före 26.9! Tack för din medverkan! mvh Gunilla Holmberg och Charlotta Lillas

13 Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande eller examinanden HANDLEDNING Planering och genomförande av fostran samt pedagogisk verksamhet deltar i planering och genomförande av samarbete med familjen planerar och genomför samarbete med familjen enligt principerna för kompanjonskapet i fostran planerar och genomför grundligt samarbete med familjen enligt principerna för kompanjonskapet i fostran använder respons som grund för planeringen Hur ska du visa att du kan planera en programpunkt där du gör något tillsammans med barnets familj? Hur visar du att du kan samarbeta med barnets familj när det gäller barnet? Värdefostran möter barn och familjer med en annan kultur och annan värdebakgrund på ett naturligt sätt verkar yrkesmässigt och naturligt vid möte med familjer som har annorlunda värderingar, livsåskådning och syn på fostran beaktar i sin verksamhet annorlunda kulturbakgrund och livsåskådning stöder och uppmuntrar familjen att följa sina egna värderingar 1a Hur ska du visa att du behandlar alla människor på ett bra sätt oberoende av vilken religion de har eller vilken kultur de kommer från. Hur ska du visa att du hjälper familjerna att leva efter sina värderingar/sitt sätt att se på livet? 1b Stöd av familjers fostran enligt den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning inom familjearbetet deltar i att uppmuntra och stödja familjerna att genomföra fostran enligt den kristna tron/ någon annan religion eller livsåskådning planerar och genomför stöd i anslutning till familjernas fostran enligt den kristna tron/ någon annan religion eller livsåskådning möter yrkesmässigt familjernas annorlunda värden, livsåskådning och syn på fostran planerar och genomför upplevelserikt och kreativt stöd för familjerna i anslutning till fostran enligt den kristna tron/ någon annan religion eller livsåskådning med beaktande av familjens behov Hur ska du visa att du hjälper familjerna att uppfostra sina barn kristet eller enligt någon annan religion/något annat sätt att se på livet? 1c 1

14 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering och genomförande av samarbete med familjen 1a 1

15 Värdefostran 1b Stöd av familjers fostran enligt den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning inom familjearbetet 1c 2