Fortbildningen som utvecklades till kompetensområdet Mentalhälsoarbete och missbrukarvård en beskrivning av processen.

Transkript

1 Fortbildningen som utvecklades till kompetensområdet Mentalhälsoarbete och missbrukarvård en beskrivning av processen. Utvecklingsarbete Examensmästarutbildning 2017 Monika Sawicki Åsa Rehn-Isaksson Ålands Yrkesgymnasium oktober

2 Bakgrund Vi har valt att beskriva processen hur en fortbildning om psykisk ohälsa och social utsatthet, beställd av Mariehamns stad och Finströms kommun, utvecklades så att deltagarna kunde avlägga examen i kompetensområde Mentalhälsoarbete och missbrukarvård. Vi valde temat för att vi anser att det ligger i tiden; skolan svarar an på arbetslivets förfrågan och behov av kompetenshöjning som i sin tur leder till ökad säkerhet och vårdkvalitet i vård och omsorg. Vi såg även att processen följer Handboken för fristående examina, och vill därför lyfta upp projektet för att visa på ett exempel på hur bra det kan bli när skolan och arbetslivet samarbetar. Under våren 2017 startade en fortbildning vid ÅYG som blev initierad av Mariehamns Stad och Finström kommun. Personal inom socialvård och omsorg efterfrågar mera kunskap om psykisk ohälsa. Fortbildning omfattade 6 föreläsningstillfällen. Innehållet i föreläsningarna byggde på examensgrunderna till Mentalhälsoarbete och missbrukarvård. Samtliga kursdeltagare var anställda inom Mariehamns stad eller Finströms kommun och gick fortbildningen på arbetstid. De var inte inskriva examinander vid ÅYG. De hade därför inte dokumentet Personlig tillämpning. Vart efter kurstillfällena fortlöpte kom frågan upp om kompetensområdet Mentalhälsoarbete och missbrukarvård (MM). Flera av kursdeltagarna var intresserade av att avlägga examen i det. Skolan undersökte möjligheterna och kom, tillsammans med arbetsgivarna, fram till att det skulle gå att ordna. Arbetsgivarna gav mera arbetstid till den förberedande utbildning som examinanderna behövde. Lärande i arbete och examenstillfället fick examinanderna göra på egen tid, d.v.s. semester eller annan tjänstledighet. Nu blev samtliga examinander, som ville avlägga examen i MM, antagna till ÅYG. Examensmästare och lektor, Angela Sjöberg, träffade examinanderna en och en. På det mötet gick de, enligt examensgrunderna i MM, igenom examinandens tidigare erfarenheter och kunnande och fyllde i punkterna 1-9 i dokumentet Personlig tillämpning. Samtliga examinander fick en individuellt anpassad studieplan. Angela berättar Alla har deltagit i den undervisning vi haft under hösten, fem eftermiddagar, 20 lektioner. Det fick de gå på arbetstid. Därtill har jag haft extra tid med dem som önskat, t ex har vi övat läkemedelsräkning och gått igenom annat kunnande utifrån deras frågor. Det har varit helt individuellt planerat. Det är jag som kommer att handleda dem i att skriva ET-planen. 2

3 Metod 1. Vi hade möten med Angela Sjöberg som berättade om processen 2. Vi jämförde information vi fick med Handboken för fristående examina (Handboken) 3. Vi var med som observatörer på ett individuellt möte med en examinand och Angela 4. Vi intervjuade två av examinanderna 5. Vi intervjuade en representant från Mariehamns stad 6. Vi har sammanställt resultatet Resultat Under det första mötet med Angela Sjöberg berättade att hon planerade fortbildningen utifrån examensgrunderna till MM. Det var detta som gjorde det möjligt att fortbildningen kunde utvecklas så att deltagarna kunde avlägga examen i kompetensområdet MM. Vi fick flera dokument, (se bilagor) som vi kunde jämföra med Handboken och examensgrunderna. Vi såg att innehållet i dokumenten följer både Handboken och examensgrunderna. Under mötet som Angela Sjöberg hade med examinanden gick de tillsammans igenom examinandens tidigare kunskaper och erfarenheter (intyg och betyg) och jämförde de med de aktuella examensgrunderna. De fyllde i dokumentet om Personlig tillämpning, punkterna 1-9. Angela hade gjort en mycket tydlig vägledning för ET-plan samt ansökan om erkänt kunnande som hon gick igenom med examinanden (se bilaga) När examinanden lämnade mötet hade hen en individuellt anpassad plan att följa. Skolan ordnade LIA platser inom psykiatriska enheten vid Åland Hälso- och sjukvård. Där kunde examinanderna göra både LIA och ET. Längden och tidpunkten för LIA och ET planerades efter examinandens behov och möjligheter. Examinanderna har också möjlighet att hospitera då de har möjlighet från arbetet. Arrangemanget för LIA och ET är skräddarsytt och skiljer sig, från den sedvanliga planeringen. Angela Sjöberg träffade samtliga arbetslivs handledare och gick igenom kriterierna, enligt examensgrunderna, och gav övrig information, innan LIA och ET startade. Den, från skolan valda läraren, som ska vara bedömare och examensmästare träffar bedömarna från arbetslivet innan examenstillfället startar. Då går de igenom kriterierna, enligt examensgrunderna och annan information som berör E.T. 3

4 Processen är administrativt intressant. Deltagarna i fortbildningen var inte inskriva som examinander i skolan. När beslutet togs att deltagarna kunde avlägga examen i MM antogs de till skolan som examinander och då gjordes dokumentet om personlig tillämpning upp. De hade då alltså redan startat utbildningen. Det blev lite i omvänd ordning. Samtliga examinander är närvårdare förutom en som är primärskötare, det visade sig i den personliga tillämpningen hen ska nu validera och göra SH, VO och Rehab. De är samtliga verksamma i vård och omsorg. Jämför med Handboken kapitel 4:2 (sid 28) Syftet med fristående examina är att erbjuda vuxna flexibla arrangemang och bästa möjliga förhållanden att visa sitt kunnande och att utveckla och uppdatera den yrkeskompetens de behöver i arbetslivet. Det var precis vad som gjordes. Personal i arbetslivet behövde mera kunskap om psykisk ohälsa och skolan svarade an på det. Vi anser att det här är ett bra exempel som även kan användas inom andra kompetens områden, exempelvis äldreomsorg. Vi valde att intervjua två examinander med lite olika bakgrund. (se bilagor) Examinand I arbetar inom hemtjänsten. Hon anser att det blev en mycket bra möjlighet att kunna bredda sina kompetens inom område MM. Hon tycker att hela processen gick smidigt och bra. Hennes erfarenhet och kunskaper lyfte hon fram på individuellt möte och hon fick komplettera kunskaper. Hon tycker att hon fick det stöd hon behövde från skolan och framför allt från Angela S. Hon tycker att det borde ordnas flera sådana utbildningar då kan man på smidigt sätt få ett till kompetensområde. Examinand II arbetar på en dagverksamhet. Tidigare arbetade hon på en demensavdelning. Hon har länge önskat att gå en sådan utbildning. Till och med efterfrågat det på sina arbetsplatser och visat intresse. Hon blev mycket nöjd med både fortbildningen och sedan med möjligheten att få ett andra kompetensområde. Hon tyckte att det blev ordnat på professionell och smidig sätt. Hon känner tacksamhet både mot Mariehamns Stad och ÅYG för den möjligheten. Och att allt blev anpassat individuellt till hennes möjligheter. Hon kunde påverka vilken ET plats hon får och när ET ska ske. Även samtal med Marianne R., ledare på hemtjänsten, (se bilaga) gav en fin bild på hela processen. Hon tyckte att samarbete med skolan gick mycket bra. Att det var mycket givande 4

5 att se hur bra det kan fungera och bra sätt på att bredda kompetensen hos anställda. Att alla kunde bidra lite och det blev ett bra resultat. Alla personer vi intervjuade var mycket positiv inställda till det som blev ordnat. Alla tyckte att det är mycket bra att ÅYG anpassar det de erbjuder till det vad behovs och är efterfrågat från arbetsgivarna. Alla tyckte att man kan ta exempel från det som Angela S. ordnade och fortsätta likadant inom andra kompetensområde. Hela processen ska utvärderas men i skrivande stund är det inte bestämt på vilket sätt eller med vilka verktyg. Hur ska resultatet spridas Vi kommer att informera om vårt arbete vid ett kollegiemöte vid närvårdarutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium. Vi planerar också att framföra det på ett personalmöte vid hemtjänsten i Mariehamn. Vi kan också ställa oss till förfogande att presentera det på andra ställen i arbetslivet. Källförteckning Handbok om fristående examina 2016, Utbildningsstyrelsen, 7:e reviderade upplagan. Guider och handböcker 2016:3 Intervju med Angela Sjöberg, lektor och examensmästare, vid ÅYG Intervjuer med två examinander Intervju med Marianne Rosenholm, Hemtjänstledare inom Mariehamns stad 5

6 Intervju med examinanden nr 1: 1. Vilket kompetensområde, i närvårdarutbildningen, har du sedan tidigare? Sjukvård och omsorg 2. Hur kom det sig att du ville bredda din kompetens? Jag behöver det för att bemöta den ökande mentala ohälsan i hemmen, hur möter jag en person i kris, i missbruket och i den psykiska sjukdomen och vad/hur kan jag hjälpa stödja. 3. Hur är dina tankar kring att fortbildningen utvecklades till en möjlighet för dig att fortsätta och ge behörighet i kompetensområdet Mental och missbruk? Det blev en fantastisk möjlighet som jag trodde fler skulle ta vara på med tanke på att det är många som säger att de saknar kunskap inom området. 4. Erkänt kunnande. Har man, från skolans sida, tagit fasta på de kunskaper och erfarenheter du har sedan tidigare? Förklara och ge exempel. Vi måste fortfarande visa att vi kan allt som tex läkemedelsräkning. Men ila och et är ner kortad pga kunskapen som redan finns. 5. Personlig tillämpning. Anser du att du fick en bra fungerande individuell plan? Jag fick själv lägga upp min plan med stöd av lärare. 6. Anser du att du fått tillräcklig handledning, från skolan, under processens gång? Den är bra, till och med på lördag och söndagarna får vi hjälp och stöd. 7. Kunde du påverka arrangemangen kring lärande i arbete (LIA) och examenstillfälle (ET)? Ex. när och var. Jag kunde styra längd, plats och när. Så att det passar in i min vanliga vardag med jobb och semesterledigt. 6

7 Intervju med examinanden nr 2: 1. Vilket kompetensområde, i närvårdarutbildningen, har du sedan tidigare? Svar: Äldeomsorgen 2. Hur kom det sig att du ville bredda din kompetens? Svar: Jag har efterfrögat en sådan kurs i 10 år. Jag jobbar med äldre i 20 år redan och alltid ville breeda mina kompetenser, man vill utvecklas och ha mera möjligheter. Jag pratade med chefer om att en sådan kurs behövs pga ökade behöv bland klienter/patienter. Chefen kom ihåg det och när det ordnades så kom hun till mig och frågade om jag skulle vara interesserad. Det var jag förstås. 3. Hur är dina tankar kring att fortbildningen utvecklades till en möjlighet för dig att fortsätta och ge behörighet ikompetensområdet Mental och missbruk? Svar: Jag var possitiv övveraskad och mycket tacksam att arbetgivaren ger en sådan möjlighet. Man har ingen möjlighet att breda kompetenser när man jobbar 100 % på ett annant sett än sådan. Det började bra och sluttade ännu bättre. Istället för en intyg att jag gick fortbildning får jag en till kompetensområde. 4. Erkänt kunnande. Har man, från skolans sida, tagit fasta på de kunskaper och erfarenheter du har sedan tidigare? Förklara och ge exempel. Svar: jo, vi hade ett individuell samtal och visade våra betyg. Berettade om erfarenheter. 5. Personlig tillämpning. Anser du att du fick en bra fungerande individuell plan? Svar: Absolut, jag fick allt anpassad till mig individuellt. 6. Anser du att du fått tillräcklig handledning, från skolan, under processens gång? Svar: Vi fick bra handledning från skolan. Alltid jag behövde fick jag hjälp.jag visste vad som jag skall göra och hur. Vi fick all materiall vi behövde. Moral och praktisk hjälp. 7. Kunde du påverka arrangemangen kring lärande i arbete (LIA) och examenstillfälle (ET)? Ex. när och var. Svar: Jag kunnde påvärka och önska. Jag ville vara på en avdelning och det fick jag. Jag fick också välja tid då jag ska på LIA. 7