NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Relevanta dokument
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov

Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång!

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)

Arbeta vidare med aritmetik 2018

Tränarguide del 2. Mattelek.

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA

Identifiering av stödbehov

Studiestrategier för dig som är visuell

Mini Mental State Examination

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V

Innehåll och förslag till användning

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

Identifiering av stödbehov

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

Gör så här för att rapportera:

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Delprov A Muntligt delprov

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland

Svar och arbeta vidare med Benjamin 2008

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Provverktyg för elever instruktioner [SE]

Om intellektuell funktionsnedsättning

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Neuropsykiatriska funktionshinder

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

Sociala berättelser och seriesamtal

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Identifiering av stödbehov

2C 6C. Form logiska block. strävorna

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b

Identifiering av stödbehov

Kontroll av digitalt körkort

och Lär dig surfa på Internet Bilden nedan föreställer Södertälje kommuns hemsidans startsida Adressen till hemsidan

LEKTION 2 Användbarhet

Matematik klass 1. höst-terminen

VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna

Det här dokumentet är tänkt som en minnesanteckning. programmet och är alltså inte tänkt att förklara allt.

Utförliga regler för TRAX

Var är den? strävorna

En av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel,

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70:

Identifiering av stödbehov

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK

Ettor på hög. procedurer tal

3. Välj den sprajt (bild) ni vill ha som fallande objekt, t ex en tårta, Cake. Klicka därefter på OK.

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Ungefär lika stora tal

Corner to corner C2C filt

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

En introduktion till WeavePoint Mini demo version

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

Hästhopp. Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt

geometri och statistik

Tiokamrater på hög. procedurer tal

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2018 Ecolier

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Guide för behörighetssystemet i Matilda

Transkript:

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 24 1

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar 7. Uppmärksamhet för detaljer 8. Självmonitorering Instruktioner till uppgiften FÖRDRÖJT SVAR Visa figuren för deltagaren och be honom/henne beskriva den så detaljerat att den skulle kunna ritas enbart utifrån beskrivningen. Varje beskrivning bör vara kort, men bestå av flera komponenter. Vanligtvis behövs 3 5 korta set för en adekvat beskrivning Beskrivningen skall identifiera hela formen, dess delar och positionen i rutmönstret. Detta möjliggör en strukturerad inlärning (inkodning) och återgivning. Beskrivningen av figuren skall repeteras tills den är väl inlärd. Varje återgivning bör spegla den initiala beskrivningen ordagrant med komponenterna i samma ordning När deltagaren har lärt sig beskrivningen ordentligt, täck över rutmönstret och be honom/henne återge det igen. När detta har gjorts på ett korrekt sätt be honom/henne rita figuren i det tomma rutmönstret genom att följa ordningen i den tidigare beskrivningen Förklara för deltagaren, att det senare i sessionen kommer att presenteras ytterligare ett tomt rutmönster och att han/hon skall återge beskrivningen och rita figuren i rutmönstret Strategier för att generera verbala beskrivningar av stimulifigurer 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare be honom/henne att endast beskriva en sak åt gången om figuren 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare eller för deltagare som har svårt att påbörja en uppgift, ställ frågor om figuren som till slut leder till en komplett beskrivning. 3. För att förbättra deltagarens beskrivning och för att modellera bra beskrivningar repetera deltagarens beskrivning med nödvändiga modifieringar 4. För att deltagaren skall hålla jämn takt eller för att påvisa fel, rita upp vad deltagaren beskriver för dig 2

FÖRDRÖJT SVAR - MB7 3

FÖRDRÖJT SVAR A 4

FÖRDRÖJT SVAR B 5

FÄRDIGHETSFUNKTIONER MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan med bokstäver framför deltagaren. Be honom/henne granska varje grupp av bokstäver i ordningsföljd och att stryka över de bokstäver som nämns i instruktionen. Ge så många uppgifter som tiden tillåter Ringa in varje fel eller överhopp, såvida inte antalet fel är mycket högt Be deltagaren vid ett par tillfällen ge uppgiften till dig. Försäkra dig, om att deltagaren uppmärksammar alla fel eller överhopp som du gör Strategier 1. Uppmuntra inprägling av de bokstäver eller siffror, som skall memoreras före granskning, genom att be deltagaren repetera dessa högt för sig själv, både framlänges och baklänges. Hjälp honom/henne finna andra inlärningsstrategier (t ex O och K låter som okey ) 2. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepade gånger be deltagaren att repetera de set han/hon letar efter, (t ex Vad kryssar du över nu? ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att verbalt förmedla sitt sätt att lösa uppgiften utan påminnelse. Slutligen skall detta kunna göras tyst av deltagaren 3. För deltagare, som har svårigheter att komma ihåg uppgifterna, låt instruktionerna överst på sidan vara synliga, för att ge ett visuellt stöd. Allteftersom deltagarens förmåga förbättras, täck över instruktionerna, så att han/hon helt och hållet måste lita på sitt minne 4. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare anpassa hastigheten genom att a) be honom/henne peka ut varje bokstav, när han/hon kontrollerar den b) be honom/henne följa grupperna med pennan, när hon/hon kontrollerat dem c) följ grupperna med den hastighet, som bokstaven skall kontrolleras 5. För att undvika att för mycket information presenteras, reducera det presenterade materialet genom att täcka över de grupper, som deltagaren inte skall arbeta med 6

MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING - MA8 BOKSTAVSAVSÖKNING Stryk över bokstäverna b, n och x 1. q 2. h b 3. d v m s x b n a s x z b c u d n 4. p l 5. y t 6. b c n b k j x v k x n b z x c d 7. y h g 8. h d 9. a q m o l n b i c c x b b p x 10. g f n 11. p r 12. d s z m l k d b f b x n v t x d b x l 13. q 14. y r 15. a v i b h o m e y x c n c n b w t 16. v k 17. h t 18. a c b g u s f n j p b j v x i 7

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Användande av strategier 3. Organisering av information Instruktioner till uppgiften NUMMER / FORMSEKVENSER Visa listan med siffror och former för deltagaren och säg att du vill att han/hon skall skriva ner dem i den ordning, du ber om. Innan uppgiften påbörjas, skall en strategi ha tänkts ut. Fråga deltagaren om listan innehåller några särskilda undergrupper. Målsättningen är att han/hon skall identifiera dem, som börjar med samma nummer/form och använda dessa för att förenkla uppgiften Strategier 1. Uppmuntra inkodning genom att använda verbal repetition, både framlänges och baklänges För nummersekvenser 1. Betona användande av gruppering eller grupper för att förenkla uppgiften 2. Uppmuntra i första hand mentalt återgivande av materialet genom att använda repetition och gruppering, i stället för att frekvent återgå till den skrivna listan. 3. Uppmuntra användande av informationsreducerande strategier, som att stryka över varje siffra från listan, när den har skrivits ner 8

NUMMER / FORMSEKVENSER MB7 Skriv om/omarrangera dessa grupper med tecken. Först de, som börjar med? sedan de som börjar med +, därefter de, som börjar med % och slutligen de som börjar med = + _ % / =? ] % + ( = + ) [ )? \ + % + = $ = )? %? _ ] % + / _ = \ [?? = X + ( $ \ = X? ] % _ / + X =?? % ) / 9

DUBBEL RÄKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Bibehållande av minnesinformation Instruktioner till uppgiften Deltagaren skall räkna och minnas de två stimuli, exemplevis nerpilar och uppilar, var för sig. Efterhand som pilarna räknas skall de adderas till respektive stimuligrupp som räknats in tidigare. Demonstrera följande räknestrategi för uppgiften MB1: en ner; en ner, en upp; två ner, en upp; tre ner, en upp; tre ner, två upp; fyra ner, två upp; fem ner, två upp; fem ner, tre upp Varje ny pil eller annat stimuli skall räknas/läsas upp kontinuerligt i läsriktning. Räknestrategin skall bibehållas genom hela uppgiften. Fel eller misslyckanden med att använda strategin skall omgående rättas till Uppgiftens svårighetsgrad ökar successivt under modulen. Administrera så många uppgifter som tiden och deltagarens prestationsförmåga tillåter Observera att varje gång en ny pil (eller annat stimuli) läses skall (1) Antalet upp och ned pilar räknas/läsas upp kontinuerligt (2) Pilarna, som är vända nedåt alltid räknas först Räknestrategin skall bibehållas genom hela uppgiften. Fel eller misslyckanden med att använda strategin skall omgående rättas till Uppgiftens svårighetsgrad ökar successivt under modulen. Administrera så många uppgifter som tiden och deltagarens prestationsförmåga tillåter Strategier 1. I uppgifter som innehåller få items eller mycket tomrum, kan det vara nödvändigt att täcka över de items, som räknats för att undvika, att deltagaren räknar dem igen 2. För svårare uppgifter eller för deltagare med lägre prestationsförmåga, kan varje uppräkning behöva repeteras flera gånger innan den lärts in, så att deltagaren kan gå vidare till nästa 10

DUBBEL RÄKNING MB8 Räkna antalet d:n och a:n var och en för sig, men samtidigt d a a d d d a d a d a d d a d d 11

FÄRDIGHETSFUNKTIONER SERIESÖKNING 1. Arbetsminne 2. Utvecklande och användande av strategier 3. Visuell sekventiering Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren och förklara att han/hon måste stryka över en prick i varje ruta och hela tiden välja en prick som tidigare inte blivit överstruken. Detta för att använda en strategi, som garanterar att alla prickar har strukits över, när han/hon nått slutet av uppgiften. Försäkra dig om att en lämplig strategi har valts (t ex arbeta från vänster till höger, uppifrån och ned). Be deltagaren visa strategin flera gånger, så att den blir väl inlärd Allteftersom deltagaren stryker över en prick i varje ruta, täck över rutan för att garantera att deltagaren använder sitt minne snarare än visuella ledtrådar för att slutföra uppgiften Misstag skall omgående rättas och deltagaren kan behöva se föregående rutor för att bli påmind om gällande strategi Denna uppgift skall alltid ges två gånger under varje session. Deltagaren måste använda sig av två olika strategier. Allteftersom arbetet genom modulen fortskrider, ökar antalet prickar stegvis 12

SERIESÖKNING - MB2a Stryk över en prick i varje ruta. Välj olika prickar för varje ny ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 13

SERIESÖKNING - MB2b Stryk över en prick i varje ruta. Välj olika prickar för varje ny ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 14

VISUELL JÄMFÖRELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuellt och verbalt resonerande 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Verbal förmedling 4. Abstraktion 5. Verbalt uttryck 6. Arbetsminne 7. Bibehållande av set 8. Strukturerat sekventiellt beteende Instruktioner till uppgiften Visa de två första figurerna eller två orden för deltagaren. Be honom/henne beskriva sambandet mellan dem. Detta kan bestå av mer än en komponent. Ge nödvändiga ledtrådar för att garantera, att deltagaren finner en komplett och korrekt lösning. Deltagaren skall sedan utveckla en kortfattad och precis beskrivning av sambandet. Öva tills uppgiften är väl inlärd Visa sedan den nya formen eller ordet, medan du täcker över de olika svarsalternativen till uppgiften. Genom att använda beskrivningen av sambandet be deltagaren rita nästa figur eller identifiera nästa ord. Försäkra dig om att deltagaren är tillräckligt uppmärksam på detaljer Visa de möjliga lösningarna av problemet och be deltagaren välja den form eller det ord, som passar in på det samband, som deltagaren har arbetat fram 15

VISUELL JÄMFÖRELSE - MB7 Vad har hänt med denna figur För att den skall få den här formen Så om den här figuren följer samma regel Hur kommer figuren att se ut? 16

NUMMERSPÅRNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Sekvensering 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Visuell sökning 4. Bibehållande av minnesinformation Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara för deltagaren att han/hon skall dra ett streck mellan alla på varandra följande nummer, börja med 1 och sluta med 50 Han/hon skall genomföra uppgiften från början till slut utan uppehåll Rätta omgående alla fel och brister i uppmärksamhet 17

NUMMERSPÅRNING MB3 Ett område i figuren saknar ett nummer. Fundera ut vilket det är 18

VERBAL MANIPULERING FÄRDIGHETSFUKTIONER 1. Arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Auditiv uppmärksamhet 4. Uppmärksamhet för detaljer 5. Ordningsrelaterade händelseförlopp Instruktioner till uppgiften Målet för de tre uppgifterna är att verbala informationset lärs in och förändras. Som med andra arbetsminnes- eller förändringsuppgifter är det viktigt att deltagaren uppnår en säkerhet i inlärningprocessen, innan han/hon arbetar med förändringar. Deltagaren skall repetera varje set tills det är väl inlärt Varje uppgift måste slutföras i enlighet med instruktionen Uppgift 1: Visa orden för deltagaren. Be honom/henne bokstavera orden baklänges Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 5: Läs upp den första deluppgiften. Be deltagaren repetera instruktionen. Rätta deltagaren om nödvändigt. Be honom/henne att utföra uppgiften. Ge den andra deluppgiften på samma sätt Läs upp siffersekvensen högt. Be deltagaren repetera talen och sedan räkna ut summan. All aritmetik bör göras i huvudet, utan att använda papper och penna Läs upp skämtet och be deltagaren förklara det Be deltagaren repetera tungvrickningsramsan efter dig Strategier 1. Längre uppgifter eller grupper bör presenteras i grupperingar och dessa bör användas under genomförandet av uppgiften 2. Använd frekvent repetition för att underlätta inkodning 19

VERBAL MANIPULERING MB8 1. Bokstavera dessa två ord baklänges a) Ovanligt b) Fönster 2. Slutför följande räkneuppgifter a) 7 + 3-5 + 2 + 1 = b) 4 + 8 + 6 + 3-2 = c) 10-5 + 4-1 - 2 = eller a) 73 +52 = b) 48 + 63 = c) 15 + 74 = 3. Kan du förklara följande skämt? Så fin du är i håret! Självfallet! 4. Repetera efter mig a) Nio nobla nunnors nunor noterades nyligen b) Den sluga skunken skumpade och den sniglande snigeln surade 20

FÖRSTÅELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Uppmärksamhet för detaljer 2. Organisering av information 3. Sekvensering 4. Arbetsminne 5. Minnesåtergivning Instruktioner till uppgiften Målet för deltagaren är att formulera verbala informationsset, som senare skall användas eller förändras på något sätt. Varje informationsset (mening eller stycke) skall arbetas med på ett sådant sätt att deltagaren lär sig att fokusera på det meningsbärande i texten. Enstaka meningar eller mycket korta stycken skall läsas upp för deltagaren. Deltagaren skall tillåtas, att läsa längre stycken för sig själv. Frågor om den information, som har presenterats, läses sedan upp av dig Strategier För uppgifter, som läses upp för deltagaren, skall informationen grupperas enligt idéinnehåll eller korta fraser allteftersom de läses upp. För längre uppgifter som deltagaren läser själv, be honom/henne identifiera olika grupperingar. (Detta garanterar att deltagaren uppmärksammar både den övergripande strukturen av informationen och detaljerna. Det sker på ett liknande sätt som för de visuella uppgifterna, där deltagaren skall uppmärksamma både helheten och dess delar). Grupperingarna skall sedan läras in i följd genom att använda repetition och andra minnesstrategier, som deltagaren kan identifiera eller finner användbara 21

FÖRSTÅELSE MB8a Be deltagaren att lyssna på meningarna och sedan besvara frågorna. Säg att du kommer att läsa upp meningarna endast en gång 1. Innan Max planterade blommorna, gödslade han i trädgården a) Vad gjorde Max först? 2. På grund av att det regnade, väntade Peter och Karin i busskuren. Deras mor var orolig eftersom de var sena a) Varför var deras mor orolig? b) Varför väntade Peter och Karin i busskuren? 3. Priset på grönsaker har sjunkit för att det har varit ett bra växtår. Därför köpte Fru Svensson mer än hon brukade a) Varför köpte fru Svensson mer grönsaker än vanligt? b) Varför har priset på grönsaker sjunkit? 22

FÖRSTÅELSE MB8b Be deltagaren att lyssna på meningarna och sedan besvara frågorna. Säg att du kommer att läsa upp meningarna endast en gång 1. Pandor kan hittas i bergen i Kina. De kan bli upp till två meter långa och har svart och vit päls a) Var kan pandorna hittas? b) Hur stora kan de bli? c) Vad har deras päls för färg? 2. Fyren på klipporna var byggd av rött tegel. Den var byggd för att hindra fartyg från att köra på grund a) Var ligger fyren? b) Vad är den byggd av? c) Varför är den byggd? 3. Grävlingar är svarta och vita djur, som endast visar sig på natten a) Vad är svart och vitt? b) När kan man se dem? 23

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Spatialt arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Användande av strategier 4. Generativitet Instruktioner till uppgiften VISUO-KINETISK FUNKTION Visa rörelsesekvensen på rutnätet för deltagaren genom att peka i rutorna och be honom/henne kopiera denna. Om nödvändigt upprepa och uppmuntra deltagaren att öva sekvensen tills den är väl inlärd. Deltagaren skall sedan upprepa sekvensen i omvänd ordning Fråga deltagaren, om han/hon använde någon strategi för att lära sig sekvensen. Uppmuntra och lär ut ett antal tekniker och strategier för att underlätta inlärningen (se nedan). Diskutera de olika indelningar, som kan göras av rutnätet (t ex upp, ner, vänster, höger, hörn, sidor, mitten, rader och kolumner), vilka kan användas i den verbala beskrivningen av mönstret inom sekvensen Det är två typer av sekvenser som bör övas; en med ett färre antal steg, vilka disponeras över hela rutnätet, och en där sekvensen presenteras på ett sådant sätt, att stegen kan grupperas på ett spatialt och tempomässigt sätt. Många deltagare kräver gruppering av sekvenser, som består av fler än 3-4 steg. Alla deltagare bör använda sig av gruppering, när sekvensen innehåller minst 5 steg Under varje session, skall 3-4 sekvenser läras in. Öka sedan stegvis komplexiteten och längden av sekvenserna, allteftersom deltagarens prestation förbättras. Vid några tillfällen be deltagaren ge uppgiften till dig. Han/hon skall därefter öva varje uppgift baklänges, för att garantera att övningen blir väl inlärd Strategier 1. Gruppering; sekvenser av fler än fyra steg skall presenteras i grupper, vilka är separerade spatialt och tempomässigt. Deltagaren skall ombedas att identifiera grupperingarna och använda dessa, när de presenterar uppgiften för dig 2. Användande av mönster och spatiala ledtrådar; be deltagaren identifiera ett mönster och bekanta former inom stegsekvensen och att använda rutnätsreferenser för att komma ihåg de spatiala positionerna. En sekvens kan t ex bestå av en fyrkant med fyra steg i det övre vänstra hörnet följt av en L-formad sekvens i det övre högra hörnet 3. Verbal förmedling; denna strategi förlitar sig på användande av mönster och spatiala ledtrådar, vilka beskrivs verbalt och sedan repeteras som stöd för minnet 24

VISUO-KINETISK - MB1 25

VISUO-KINETISK - MB2 26

BEGREPPSSKIFTEN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Skifta mellan två kognitiva set 2. Bibehållande av ett kognitivt set 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan framför deltagaren. Säg till honom/henne att du vill att han/hon skall granska varje ruta och arbeta uppifrån och ner och från vänster till höger. Deltagaren skall antingen läsa upp ordet högt eller säga var i rektangeln ordet är placerat. För ord som är tryckta i den övre tredjedelen av rektangeln skall deltagaren säga hög, för ord som är tryckta i mitten av rektangeln skall deltagaren säga mellan och för ord som är tryckta i den nedre delen av rektangeln skall deltagaren säga låg. Växla instruktioner med varierande mellanrum. Vid åtminstone ett tillfälle skall deltagaren ha arbetat sig igenom minst tre rader innan skifte sker. Administrera så många rader av uppgiften som tiden tillåter Denna uppgift ger möjlighet till både setskifte och bibehållandet av ett set över tid. Allteftersom skiftningsförmågan förbättras skall hastigheten med vilken setväxlingarna sker ökas Ringa in alla fel, om inte dessa är så många att deltagaren reagerar negativt Be deltagaren, vid några tillfällen, att administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren instruerar dig att växla set med slumpmässiga intervaller och att han/hon bryter all perseveration Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu (åtminstone en gång för vare rad, t ex Vad berättar du för mig nu?; Deltagaren: position eller ord ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att högt för sig själv beskriva sitt beteende utan direkt hjälp från dig. Slutligen, be honom/henne, tyst för sig själv, beskriva sitt beteende 2. För deltagare som initialt har svårt att bibehålla ett set be honom/ henne att byta set i början av varje rad och benämna varje rad utifrån vad som skall benämnas 27

3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att a) be honom/henne läsa upp eller peka på varje ord allteftersom han/hon kontrollerar det b) be honom/henne följa raden med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) du följer raden med den hastighet med vilken orden skall kontrolleras 4. Täck över raderna som deltagaren inte arbetar med för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information 28

- MB1 29

- MB2 30

- MB3 31

- MB4 32

- MB5 33

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Lagring av information 3. Sekvensering 4. Kognitiv flexibilitet 5. Minnesåtergivning 6. Gruppering av information Material TECKENSEKVENSER Minst 48 tecken i en färg, bestående av sex set av åtta lika tecken. Instruktioner till uppgiften Minst tre teckenkolumner skall arrangeras framför deltagaren. Varje kolumn skall bestå av samma typ av tecken. Kolumnerna skall variera i antal och form. En uppsättning kan t ex bestå av tre kolumner, där en kolumn innehåller tre cirklar, en kolumn fyra trianglar och en kolumn två fyrkanter Ο Ο Ο För det första; hjälp deltagaren att lära sig sekvensernas antal (antal tecken i varje kolumn: 3, 4, 2 ), genom att repetera både framlänges och baklänges upprepade gånger. De skall läras in som tre separata siffror snarare än ett tal (t ex tre, fyra, två ist f trehundrafyrtiotvå). Både repetition och mental manipulering skall uppmuntras genom användande av snabba frågor såsom 34

- vilka är siffrorna framlänges ( 3 4 2 ) - Vilka är siffrorna baklänges ( 2 4 3 ) - Vilken siffra är i mitten ( 4 ) Se till att den sista frågan alltid innebär en repetition av den inlärda sekvensen framlänges. Kolumnerna kan vara täckta eller synliga allteftersom deltagaren lär sig sekvensen och för att kunna rätta eventuella misstag För det andra; hjälp deltagaren att lära sig formsekvenserna (cirkel, triangel och fyrkanter) på samma sätt som siffrorna lärdes in. Repetera då och då siffersekvenserna för att garantera att de inte har glömts bort Kontrollera att dessa båda set är väl inlärda och hjälp deltagaren att associera varje nummer med rätt form. Fråga deltagaren om tecknens antal och form i varje kolumn och uppmuntra honom/henne att repetera och förändra dessa set. Återigen kan lämpliga frågor underlätta detta, t ex - vad är hela sekvensen baklänges? - hur många streck finns det? - vilken form finns det flest av? - hur många hjärtan och fyrkanter finns det? - vilka är siffrorna? Summera dem! Allteftersom deltagarens prestation förbättras, ökas stegvis antalet kolumner beroende på deltagarens funktionsnivå. Fler än fyra kolumner skall alltid presenteras i grupperingar. Fem kolumner skall arrangeras i grupper om tre kolumner och två kolumner; sex kolumner skall arrangeras i två grupper om tre osv. Varje gruppering skall läras separat såsom beskrivet tidigare. Nästa gruppering skall läras in, när föregående är väl inlärd. Slutligen skall de olika grupperingarna sättas samman Deltagaren skall sträva efter att komma ihåg minst fem kolumner innan Minne B modulen avslutats 35

HANDÖVNINGAR MB 1 6 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering 1. Instruktioner till uppgiften: Fingertrum Be deltagaren placera sin dominanta hand med handflatan mot bordet. Varje finger skall sedan trummas i ordning mot bordet. Börja med lillfingret och sluta med tummen eller i omvänd ordning. Detta skall göras på ett kontrollerat och regelbundet sätt, med tillräckligt låg hastighet för att garantera en jämn och välmonitorerad trumning. Fastställ det maximala antalet trumningar deltagaren kan utföra. Syftet är att stegvis öka antalet trumningar i sekvensen allteftersom deltagarens förmåga förbättras Upprepa uppgiften först med icke dominanta handen, och sedan med båda händerna samtidigt 2. Instruktioner till uppgiften: Fingerslag Be deltagaren att utföra en upprepad sekvens. Först genom att slå ett slag med ett finger med sin dominanta hand, därefter slå två slag med samma finger. Fastställ det maximala antalet jämna sekvenser deltagaren kan utföra. Syftet är att stegvis öka antalet i sekvenser allteftersom deltagarens förmåga förbättras Upprepa uppgiften först med den icke dominanta handen, och sedan med båda händerna samtidigt 3-4. Instruktioner till uppgiften: Sju fingrar (obegränsad/begränsad) Sju fingrar obegränsad övning Visa ett antal seriesekvenser av tumme fingerberöringar. Börja med pekfinger mot tummen, långfinger mot tummen, ringfinger mot tummen, lillfinger mot tummen och tillbaka igen i omvänd ordning. Avsluta med pekfinger mot tummen 36

Sju fingrar - begränsad övning Denna övning är likartad med undantag för att tummen hålls mot bordet under hela övningen. Du eller deltagaren kan behöva hålla i tummen, så att den inte rör sig när fingrarna möter den. Tumme - fingerövningen skall göras på ett kontrollerat och regelbundet sätt, med tillräckligt låg hastighet för att garantera en jämn och välmonitorerad trumning. Fastställ det maximala antalet beröringar, som deltagaren kan utföra. Syftet är att stegvis öka antalet trumningar i sekvensen allteftersom deltagarens förmåga förbättras Upprepa uppgiften först med icke dominanta handen och sedan med båda händerna samtidigt 5. Instruktioner till uppgiften: Slagsekvenser Be deltagaren kopiera och lära sig olika slagsekvenser och repetera dessa, t ex a) 3 slag, 4 slag, 2 slag b) 2 slag, 5 slag, 1 slag Använda dominant och icke-dominant hand separat och samtidigt 6. Instruktioner till uppgiften: Handrörelser Visa en sekvens av tre handövningar. Med handflatan vänd nedåt: (i) knyt handen. (ii) sträck ut fingrarna och därefter, (iii) vänd handen åt sidan/högkant med fingrarna utsträckta framåt. Allteftersom rörelserna görs, sägs orden: Knytnäve, handflata, kant samtidigt med rörelsen. Be deltagaren kopiera sekvensen med varje hand för sig och därefter båda samtidigt, så många gånger som detta kan göras felfritt och på ett kontrollerat och välreglerat sätt Strategier 1. Verbal förmedling av fingerövningen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren genomför övningen, sedan genom att deltagaren själv räknar högt och slutligen genom att han/hon själv räknar tyst 2. Hjälp deltagaren att reglera sin fingerövning genom att göra den tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämn rytm, håll hans/hennes tumme lätt och guida rörelserna 37

Att föra strategierna vidare Tanken med NKR är att du ska kunna använda de strategier/knep du tränar tillsammans med din terapeut hemma eller på andra platser där du tycker att du behöver dem. Därför är det viktigt att du och din terapeut vid varje session, går igenom följande punkter: Välj en situation hemma, eller någon annan plats där du skulle ha nytta av att använda en av de strategier som du tränat under dagens session. Vilken situation och vilken strategi väljer du? Hur ska du göra? Finns det några hinder och hur kommer du runt dem i så fall? Hur gick det att använda strategin i den situation som du valde förra gången? 38

HANDÖVNINGAR - PROTOKOLL Registrera nedan sekvenslängden/tiden för de uppgifter som övats Använd endast de delar av protokollet, som är aktuella för respektive Modul/Session* Totalt Kommentar 1. Uppg. för båda händerna a) Dubbel handväxling b) Knyta/Sträcka växling c) Samtidiga slag d) Tre-slagssekvenser 2. Sekventierade uppgifter a) Fingertrum LF** b) Fingertrum TU** c) Slagsekvenser d) Sju fingrar HU** e) Sju fingrar HN** f) Handrörelser 3. Fingerslag a) Pekfinger b) Alla fingrar c) Två fingrar 4. Handvändning 5. Handflatelyft 6. Knyta/sträcka a) Hand upp b) Hand ned c) Hand åt sidan 5. Alternerande fingerslag a) Terapeutinitierad b) Deltagarinitierad V-hand H-hand Båda H. * För Modul: Kogn. Flex. & Minne A - Låt deltagaren öva de uppgifter, som kräver motorsekventiering i 7-10 minuter. Bestäm längden för de nya målsekvenserna. ** LF = börja med lillfingret TU = börja med tummen HU = handen uppe (obegränsad) HN = tummen nere mot bordet (begränsad) 39