Lantmännens vallfröblandningar 2008

Relevanta dokument
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Det här gäller för träda och vall 2017

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor

29 maj Jordberga gård

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Grovfodersortiment. Vall & Majs

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Uddevallakonferensen 2015

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post:

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Lantmannens valltävling

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

Optimerat för högpresterare. Foder och grovfoder för köttdjur

olssons frö Vallfrö 2012

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Frö- och Oljeväxtodlarna

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Grund- och förgröningsstöd

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Frisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Miljöersättning för minskat kväveläckage

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Sveakonferensen januari 2015

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Transkript:

Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910 Häst Hö/Hösilage Säker gräsblandning med enbart timotej och god uthållighet. Utmärkt blandning till hö för hästar. 50 % Timotej Ragnar 50 % Timotej Grindstad 911 Gräskraft Syd Med kvalitetstimotejen Ragnar. Har ersatt 913 Gräskraft Öst och gamla 911. Säker och välbalanserad gräsblandning med mycket timotej och god uthållighet. Passar bra även till hästhö. 65 % Timotej Ragnar 35 % Ängssvingel Sigmund 912 Gräskraft Bas Lättetablerad 2-3-årig gräsvall med bra återväxt. Tål även att betas. Mycket populär gräsblandning. 45 % Timotej Ragnar 30 % Ängssvingel Sigmund 25 % Eng Helmer 914 Gräskraft Aktiv För flerårig vall på vattenhållande jordar från Mälardalen och norrut. Passar bra till hästhö. 70 % Timotej Grindstad 30 % Ängssvingel Kasper 915 Gräskraft Gute Vall med lång liggtid på myrjordar. Passar bra till hästhö. 40 % Timotej Ragnar 45 % Ängssvingel Sigmund 15 % Ängsgröe Sobra 916 Gräskraft Väst Timotejrik blandning för 2-4-årig vall på vattenhållande jordar. 45 % Timotej Ragnar 20 % Timotej Grindstad 15 % Eng Helmer 918 Gräskraft Intensiv Ny snabbväxande gräsblandning med rajsvingel för 2-årig slåttervall. 40 % Rajsvingel Felopa 921 Slåtter Bas En härdig, traditionell blandning med rödklöver och kvalitetstimotejen Ragnar. 5 % Rödklöver Ares 90 % Timotej Ragnar 924 Slåtter Norr Härdig blandning för hela Norrland. 15 % Rödklöver Bjursele 85 % Timotej Jonatan 926 Slåtter Aktiv Högavkastande och mycket härdig blandning. Nu med den nya rödklöversorten Torun. 15 % Torun 85 % Timotej Grindstad 932 Allround Bas En härdig, klassisk blandning för 2-3- årig slåttervall med den nya sydsvenska mycket uthålliga rödklöversorten Ares. En av de mest sålda blandningarna. 10 % Rödklöver Ares 65 % Timotej Ragnar 25 % Ängssvingel Sigmund 934 Allround Aktiv Härdig, högavkastande blandning för Norrland. 2-3-årig slåttervall med god återväxtförmåga. 15 % Rödklöver Betty 72 % Timotej Grindstad 13 % Ängssvingel Kasper 935 Allround Gute För flerårig vall på fastmark och på väldränerade jordar. Används främst på Gotland och i södra Götaland. 20 % Rödklöver Ares 25 % Blålusern Pondus 25 % Timotej Ragnar 30 % Ängssvingel Sigmund 938 Mälar Vitklöver Härdig blandning för 2-3-årig slåttervall. Introducerades 2004 och blev snabbt mycket populär. 10 % Rödklöver Vivi 5 % Vitklöver Ramona 25 % Timotej Grindstad 30 % Timotej Ragnar 30 % Ängssvingel Kasper 842 Nya Maxi Blandning som introducerades 2007 och ersatte 941, 942 och 943. Välbalanserad blandning för 2-3-årig vall med mycket Ragnar kvalitetstimotej. 5 % Rödklöver Ares 55 % Timotej Ragnar 15 % Eng Birger 843 Intensiv Syd Blandning som ersatt 943. Lägre andel röd- och vitklöver än 943. Tre -, två timotej- och två ängssvingelsorter med kompletterande profil för intensiv produktion. Hög skörd och bra återväxtförmåga. Kan efterbetas. 3 % Rödklöver Sara 3 % Rödklöver Ares 4 % Vitklöver Ramona 15 % Timotej Grindstad 15 % Ängssvingel Sigmund 10 % Ängssvingel Tyko 10 % Hybrid Storm 948 Intensiv Småland En härdig blandning för kärvare lägen i Götaland. Innehåller både röd- och vitklöver, kvalitetstimotejen Ragnar, en nordlig ängssvingel och en mindre andel engelskt. 5 % Rödklöver Vivi 5 % Vitklöver Ramona 55 % Timotej Ragnar 20 % Ängssvingel Kasper 944 Intensiv Bas Sveriges mest sålda blandning för 2-3- årig slåttervall och intensiv produktion. Vitklövern bidrar till ett jämnt baljväxtinslag de olika vallåren. Återväxten kan betas. 4 % Rödklöver Sara 3 % Rödklöver Ares 30 % Timotej Grindstad 946 Gute LH För flerårig vall på väldränerade fastmarksjordar. Torktåligaste blandningen. Används främst på Gotland och i södra Götaland. 40 % Blålusern Pondus 60 % Hundäxing Dactus 947 Viken Ett 2-3-årig slåttervallsblandning med lusern för bättre torktålighet och fiberkvalitet. Innehåller också den nya rajsvingeln Felopa med bättre vinterhärdighet än Paulita. 25 % Lusern Pondus 10 % Rödklöver Nancy 25 % Timotej Grindstad 10 % Ängssvingel Sigmund 30 % Rajsvingel Felopa 949 Extrem Blandning med mycket för intensiv odling och flerskördesystem i hela Götaland. Ger bra återväxt och kan efterbetas. 7 % Vitklöver Ramona 33 % Timotej Grindstad 30 % Ängssvingel Tyko 15 % Eng Helmer 15 % Eng Gunne 975 Rajsilage För 2-årig slåttervall i södra Götaland. Intensiv odling med möjlighet till 4-skördesystem. 10 % Rödklöver Ares 30 % Eng Birger 40 % Rajsvingel Felopa 977 Rörsvingel Vit För 2-4-årig slåttervall och intensiv skötsel. Fawn är en korsning mellan italienskt och rörsvingel. Blandningen är mycket uthållig, torktålig och högavkastande. Passar i första hand i Götaland och Svealand. 15 % Vitklöver Ramona 85 % Rörsvingel Fawn 978 Rörsvingel Lusern För 3-4-årig slåttervall och intensiv skötsel. Fawn är en korsning mellan italienskt och rörsvingel. Blandningen är mycket uthållig, mycket torktålig och högavkastande. Passar i första hand i områden och på jordar där lusernen trivs som östra Götaland, Öland och Gotland. 50 % Lusern Pondus 50 % Rörsvingel Fawn 979 Rörsvingel Härdig Ny blandning där ängssvingeln är ersatt med den nya rörsvingeln Swaj som kompletterar timotej och engelskt samt röd- och vitklöver. För 2-4-årig slåttervall där återväxten även kan betas. 7 % Rödklöver Ares 30 % Rörsvingel Swaj 20 % Eng Birger 56 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober 2007 57

951 Bete Väst För uthållig, flerårig svall på såväl fastmark som på fuktiga, mullrika jordar. Mest efterfrågade sblandningen. 10% Vitklöver Lena 25 % Timotej Ragnar 15 % Eng Leia 952 Bete Öst Uthållig blandning för flerårig svall där slåtter kan ske första året. 10 % Rödklöver Ares 5 % Vitklöver Lena 30 % Timotej Ragnar 35 % Ängssvingel Tyko Dessa vallfröblandningar är delvis ekologiska och uppfyller kraven i Jordbruksverkets föreskrifter (SJFS 1996:47) om godkännande av utsäde och vegetativt förökningsmaterial för framställning av ekologiska jordbruksprodukter. Andelen ekologiskt frö i blandningarna 2007 var för rödklöver minst 40 %, vitklöver minst 40 %, timotej och ängssvingel 100 %, engelskt minst 70 % och rödsvingel minst 40 %. Det kan ändras inför 2008. 953 Bete Intensiv Välkomponerad rik blandning för intensiv sdrift. 10 % Vitklöver Lena 40 % Ängssvingel Tyko 15 % Eng Gunne 5 % Rödsvingel Rubin 956 Bete Aktiv Mycket uthållig sblandning för flerårig svall i hela Norrland. 10 % Vitklöver Undrom 40 % Ängssvingel Kasper Vallfröblandningar för ekologiskt lantbruk 311 Flora Gräs Gräsblandning för eko-odling i Götaland och södra Svealand. Marknadsfördes 2004 och blev snabbt populär. Passar bra till hästhö m m. 80 % Timotej Alexander EKO 324 Flora Slåtter Härdig norrlandsblandning med enbart timotej och rödklöver. 8 % Rödklöver Bjursele 6 % Rödklöver Betty EKO 43 % Timotej Grindstad EKO 43 % Timotej Jonatan EKO 961 Bete Häst Flerårig svall utan klöver, mattbildande, tålig mot och tramp. Kan användas för slåtter första året. Passar bra till hästar. Storsäljare bland sblandningarna. 40 % Timotej Ragnar 10 % Ängsgröe Sobra 962 Intensiv Får En specialkomponerad intensiv blandning för hö/ och återväxt. 8 % Vitklöver Ramona 7 % Vitklöver Lena 10 % Timotej Grindstad 25 % Eng Helmer 381 Flora Göta För 2-3-årig slåttervall. Återväxt kan betas då ingående sorter tål väl. Storsäljare i Florasortimentet. 8 % Rödklöver Ares 6 % Rödklöver Sara EKO 6 % Vitklöver Ramona 4 % Vitklöver Sonja EKO 27 % Timotej Ragnar EKO 24 % Ängssvingel Sigmund EKO 7 % Eng Helmer 18 % Eng Helmer EKO 382 Flora Svea För 2-3-årig slåttervall i Svealand. Återväxt kan betas då ingående sorter tål väl. 12 % Rödklöver Sara 6 % Rödklöver Sara EKO 3 % Rödklöver Ares EKO 44 % Timotej Grindstad EKO 19 % Ängssvingel Kasper EKO 11 % Ängssvingel Sigmund EKO 383 Flora Nord För 2-3-årig slåttervall i Norrland. Återväxt kan betas då ingående sorter tål väl. 12 % Rödklöver Bjursele 8 % Rödklöver Betty EKO 3 % Vitklöver Undrom 55 % Timotej Jonatan EKO 384 Flora Härdig Härdigaste slåtterblandningen för Norrland. Tål även att efterbetas. 12 % Rödklöver Betty EKO 8 % Rödklöver Bjursele 3 % Vitklöver Undrom 55 % Timotej Grindstad EKO 344 Flora Intensiv Populäraste blandningen i Florasortimentet. För 2-3-årig slåttervall och intensiv produktion. Återväxten kan betas. 6 % Rödklöver Nancy 2 % Rödklöver Sara EKO 2 % Rödklöver Ares EKO 4 % Vitklöver Ramona 3 % Vitklöver Sonja EKO 17 % Timotej Ragnar EKO 16 % Timotej Grindstad EKO 9 % Eng Helmer 21 % Eng Helmer EKO 348 Flora Småland Ny blandning med samma sammansättning som den mycket populära konventionella Intensiv Småland. Innehåller både röd- och vitklöver, kvalitetstimotejen Ragnar, en nordlig ängssvingel och en mindre andel engelskt. 4 % Rödklöver Sara EKO 6 % Rödklöver Ares 55 % Timotej Ragnar EKO 7 % Eng Helmer EKO 3 % Eng Helmer 351 Flora Bete Uthållig, flerårig svall såväl på fastmarksjordar som på fuktiga mullrika jordar. 6 % Vitklöver Lena 4 % Vitklöver Ramona EKO 30 % Timotej Alexander EKO 25 % Ängssvingel Sigmund EKO 4 % Eng Leia 11 % Eng Helmer EKO 6 % Rödsvingel Rubin 4 % Rödsvingel Gondolin EKO 356 Flora Bete Nord Härdig och uthållig sblandning för norra Sverige. 6 % Vitklöver Undrom 4 % Vitklöver Ramona EKO EKO 40 % Ängssvingel Kasper EKO 362 Flora Intensiv Får En specialkomponerad intensiv blandning för hö/ och återväxt. 2 % Vitklöver Ramona 6 % Vitklöver Ramona EKO 7 % Vitklöver Lena 14 % Timotej Grindstad EKO 16 % Timotej Alexander EKO 25 % Eng Helmer EKO 347 Flora Viken Två Ny 2-3-årig slåttervallsblandning för ekologisk odling med lusern för bättre torktålighet och fiberkvalitet. Innehåller också den nya rajsvingeln Felopa med bättre vinterhärdighet än Paulita. 6 % Rödklöver Ares 4 % Rödklöver Sara EKO 20 % Lusern Pondus 25 % Timotej Grindstad EKO 10 % Ängssvingel Sigmund EKO 3 % Eng Helmer 7 % Eng Helmer EKO 20 % Rajsvingel Felopa 58 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober 2007 59

Vilt på trädesmark Som vilt på EU-trädan var följande godkända 2007: alla vallgräsarter, alla klöverarter, rörflen, lusern, vicker, getärt, käringtand, honungsört, vitsenap, fodermärgkål, foderraps, jordärtskockor och sötväppling. Baljväxterna får utgöra högst 30 % av en viltblandning. Spannmål är godkänt i blandningar där utsädet består av högst 30 viktprocent spannmål. Viltsalternativen är endast avsedda för begränsade arealer och inte för hela stora skiften. Viltblandningar Viltblandningar kan sås på uttagen areal, på åkerremsor, kilar och i anslutning till platser som viltet föredrar, för att komplettera åkerlandskapet med skydd och vinterfoder. Det finns flera nyutvecklade viltblandningar att välja på samt ett antal enskilda arter. Viltblandningar komponerade och testade i samar med Svenska Jägarförbundet Förutom ViltValle och ViltTräde är ett antal enskilda arter godkända som vilt på uttagen areal (med EU-bidrag). Arterna kan ändras inför kommande säsong, så kontrollera i EU-Informationen Arealersättning 2008 under rubriken Växtlighet under avsnittet Träda eller kontakta din Länsstyrelse. Skyddszoner, fång- och trädesgrödor En gröda i tillväxt tar hand om den näring som ständigt frigörs i marken så länge marktemperaturen överstiger ca 4 plusgrader. Odlingssystemet bör alltså utvecklas så att fånggrödor avlöser när huvudgrödan har skördats. Gröngödsling används för att fixera kväve till efterföljande gröda. En kraftig gröngödslingsgröda med stor andel klöver kan fixera upp till 200 kg kväve/ha. Om gröngödslingen bryts på ett optimalt sätt kan upp till 50 % av det fixerade kvävet göras tillgängligt för efterföljande gröda. Skyddzoner Skyddszonen ska vara minst 6 m bred och ersättning lämnas för högst 20 m bredd. Skifteslängden mot vattenområdet måste vara minst 20 m och den sammanlagda arealen av alla skyddszoner ska vara minst 0,1 ha för att berättiga till ersättning. Sådd ska ske med vallgräs eller med vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen Skyddszoner växtslag Utsädesmängd kg/ha 912 Gräskraft Bas 10-15 915 Gräskraft Gute 10-15 107 Fång Raj 10-15 108 Fång Svingel 10-15 ViltValle Flerårig uthållig viltblandning för de flesta jordarter. Tilltalar främst hjortdjur, rådjur och hare. Kan också sås in på uttagen areal som vilt och berättigar till trädesbidrag. Utsädesmängd: ca 20 kg/ha - 2,0 kg/1000 m 2 5 % vitklöver 20 % rödsvingel 5 % rödklöver 15 % ängssvingel 5 % lusern 15 % timotej 10 % honungsört 5 % hundäxing 20 % ängsgröe ViltTräde 1-2-årig viltblandning för de flesta jordarter. Tilltalar främst hjortdjur, rådjur och hare. Innehåller max 30 % spannmål och kan därför sås in på uttagen areal som vilt och berättigar till trädesbidrag. Foderraps och fodermärgkål är betade mot svamp och skadeinsekter. Utsädesmängd: ca 20 kg/ha 2,0 kg/1000 m 2 20 % höstråg 10 % honungsört 10 % havre 15 % rödklöver 15 % foderraps 8 % westerwoldiskt 6 % fodermärgkål 16 % eng får utgöras av vallbaljväxter. Kravet på sådd gäller inte skyddszon som redan är etablerad vid åtagande periodens början, t ex om det varit vall året före. För nyetablering av skyddszon rekommenderas något av följande alternativ. Sådd av fånggröda ska ske i samband med huvudgrödan eller senast vid sista sådatum, den 15 juni. n får brytas tidigast den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län respektive tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. n ska utgöras av vallgräs eventuellt med inslag av vallbaljväxter. Högst 10 % vallbaljväxter får ingå. n får inte skördas eller betas. Inte heller gödslas eller kemiskt bekämpas efter skörd av huvudgrödan och fram till datum före brytning. n får putsas. Kalkning är tillåten men inte täckdikning. Särskilda regler gäller för fånggröda efter potatis, rotfrukter eller grönsaker. n skall då utgöras av höstråg eller westerwoldiskt och ska sås snarast efter skörd. Westerwoldiskt ska sås senast den 15 augusti, höstråg senast den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län och senast 1 oktober i Skåne, Blekinge eller Hallands län. Observera att reglerna för miljöstöd för fånggrödor inte medger att den stödberättigade fånggrödan övergår till träda eller vall andra året. Fånggrödor Växtslag Utsädesmängd kg/ha Anmärkning Engelskt 6-10 Förstahandsalternativ som fånggröda. Rödsvingel 6-10 Om du inte vill ha. Bör sås in på hösten. 107 Fång Raj 8-10 90 % eng, 10 % rödklöver. 108 Fång Svingel 8-10 90 % rödsvingel, 10 % rödklöver. 307 Flora Fång 8-10 6 % rödkl., 4 % rödkl. EKO, 27 % eng rajgr., 63 % eng rajgr. EKO. Vallgräsblandning 6-10 Westerwoldiskt 15-20 Efter potatis, rotfrukter etc. Sådd senast 15/8. Höstråg ca 100 Efter potatis, rotfrukter etc. Sådd senast 15/9 resp 1/10. Rättika 11-13 Sådd senast 20 augusti. Vitsenap 10 Sådd senast 20 augusti. Växtlighet på trädesmark Uttagen areal bör vara bevuxen med lämpliga arter. Godkända 2007 på EU-trädan var alla gräsarter (men inte spannmål), alla klöverarter, lusern, vicker, getärt, käringtand, vitsenap och honungsört. Arterna får etableras i renbestånd eller i Trädesgrödor och vilt blandning. Andelen baljväxter på trädan får uppgå till högst 30 % av utsädesblandningens vikt. För att sanera mot betcystnematod får oljerättika användas. Gröngödsling används för att fixera kväve till efterföljande gröda. Växtslag Utsädesmängd kg/ha Trädesgröda Vilt Anmärkning 107 Fång Raj 8-10 X X 10 % rödklöver, 90 % eng. 108 Fång Svingel 8-10 X X 10 % rödklöver, 90 % rödsvingel. 305 Flora Grön 8-10 X X (Med ekofrö) 5 % vitklöver, 25 % rödklöver,70 % rödsvingel. 307 Flora Fång 8-10 X X (Med ekofrö) 10 % rödklöver, 90 % engelskt. Vallgräs X X Kan med fördel sås in i huvudgrödan. Engelskt 6-12 X X Lämplig som fånggröda med miljöstöd. Timotej 8-10 X X Rödsvingel 8-10 X X För flerårig träda på torr mark. Ängsgröe 7-10 X X För flerårig träda på vattenhållande jordar. Rörflen 10-15 X X Rödklöver X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Vitklöver X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Lusern X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Käringtand X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Oljerättika 15-25 X Hög utsädesmängd vid nematodsanering. Vitsenap 15-25 X X Hög utsädesmängd vid nematodsanering. Honungsört 10-15 X X Även honungsproducerande. Foderaps 10-15 X Fodermärgkål 7-10 X ViltValle 18-22 X Sammansättning, se under Viltblandningar. ViltTräde 18-22 X Innehåller endast 30 % spannmål. Spannmålsblandning X Max 30 % spannmål i blandning med övriga godkända viltsarter. Informationen om skyddszoner, fång- och trädesgrödor samt vilt är baserad på 2007 års regler för miljöstöd. För aktuella detaljer hänvisas till Jordbruksverkets skrift Stöd för miljövänligt jordbruk 2008. 60 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober 2007 61

FÅNGGRÖDOR Vitsenap och rättika som fånggröda Vallväxternas egenskaper Nu är det tillåtet att använda vitsenap och oljerättika som fånggröda i södra Sverige. och rättika har många positiva egenskaper. De är snabbvuxna och samlar effektivt upp tillgänglig näring i marken. Deras kraftiga rotsystem minskar problemen med plogsula. Det finns dessutom sorter av senap och rättika som sanerar mot betcystnematod och frilevande nematoder. De sistnämnda sprider virus i potatis vilket orsakar rostringar. Sort ska väljas utifrån det huvudsakliga användningsområdet. I tabellen finns fyra huvudstrategier med olika sortrekommendationer. Vid bekämpning av betcystnematod delas sorterna in i 9 olika klasser. Klass 1 är sorter med en effekt på >90 %. Klass 2-sorterna har en effekt på 80-90 %. Naturligt uppförökar dessa grödor nematoder så använd bara sorter med hög klassning. bör undvikas på jordar med klumprotsjuka då det finns risk att senapen kan uppföröka sjukdomen. Gröda Mot betcyst. klass 1 Mot betcyst. klass 2 Vitsenap Achilles Medicus Mustang Medicus Condor Mot rostringar i potatis Rättika Adios Cassius Cassius Cassius På våren På sommaren På hösten före skörd Rättika Radical Radical Radical Etablering I tabellen nedan presenteras de vanligaste metoderna för etablering av senap och rättika. Om vitsenap och rättika ska användas till fånggröda så måste sådden ske senast den 20 augusti. Ju tidigare sådd desto bättre blir bestånden. För effektiv sanering mot betcystnematod bör rättikan sås senast i början av augusti. På hösten efter skörd Utsädesmängder Sådd i renbestånd Efter tidig gröda som konservärter, färsk-potatis eller grönsaker Insådd i växande gröda. Insådd efter skörd Sanering Vanlig sådd Vanlig sådd Bredspridning ca 2 veckor innan tröskning av huvudgrödan Direktsådd (OBS! senast 20 aug) Rättika 15-25 kg 11-13 kg 15-25 kg 10 kg Hybrid Italienskt Hundäxing Westerw. Ängsgröe Rödsvingel Alsikeklöver Blålusern Vitklöver Rödklöver Engelskt Ängssvingel Timotej Swaj Fredrik Storm Felopa Paulita Sulino Felina Dactus Botrus Swale Sobra Kupol Pondus Frida Reptans Rubin Lena Ramona Undrom Betty Bjursele Fanny Sara Vivi Ares Nancy Torun Gunne Helmer Leia Tivoli Birger Kasper Sigmund Tyko Rajsvingel Rörsvingel Alexander Carola Grindstad Jonatan Ragnar Aktuella sorter direktutfodr. hö, hö, hö, hö, Användning hö, medel medel medel medel rel.grunt rel. mindre än rödklöver mycket grunt medel Rotsystem grunt medel tveksam kvalitet torka vissnesjuka lågt ph rotröta klöverröta Problem torka bladfläcksvampar utvintringssvampar Varaktighet flerårig flerårig 2-3 år 2 år flerårig flerårig 2 år flerårig flerårig flerårig 1 år 1 år 2-3 år 2 år flerårig Samodling + + + + + (+) + + ++ - + - + + - Renbestånd + + + + + + + + Skördar/år 2 3 3 2-3 3 el. fler 2-3 2-3 3 el. fler 3 el. fler 3 3-4 3 3 3 3 bladfläcksvampar vinterhärdighet vinterhärdighet Utsädesmängd kg/ha Vallprod 14-16 20-24 20-24 20-24 14-16 25-30 20-30 20-25 20-25 20-24 10-15 8-12 Fröprod. 6-10 8-12 8-14 4-7 2-5 8-10 4-10 4-7 5-10 som insåningsgröda 10-12 0,5 2,0 2,0-3,0 1,8-2,7 0,8 2,0 1,2 1,0 0,4 1,0 4,0 3,5 3,0 3,0 2,0 Ungefärlig Tkv. g 2 000 500 3-500 4-550 1 200 500 830 1 000 2 500 1 000 250 285 330 330 500 Tusental frö/kg + = bra, ++ = mycket bra, - = sämre 62 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober 2007 63

Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper Arter/Sorter Vinterhärdighet/ Uthållighet Förstaskörd Vippgång/blom Återväxt. Benägenhet till Vippgång/blom Återväxtförmåga TIMOTEJ Alexander 7 5 2 3 Carola 7 5 2 3 Ragnar 8 6 2 4 Grindstad 9 4 3 4 Jonatan 9 6 2 3 ÄNGSSVINGEL Tyko 7 4 1 6 Sigmund 7 3 1 6 Kasper 8 5 1 5 ENGELSKT RAJGRÄS Helmer 5 4 5 5 Birger 5 4 5 5 Gunne 6 3 4 5 Leia 5 5 3 6 Tivoli 5 6 2 6 HYBRIDRAJGRÄS Storm 4 4 5 7 RAJSVINGEL Paulita 4 3 8 8 Felopa 5 3 7 8 Sulino 5 3 7 8 Felina 8 2 1 8 RÖRSVINGEL Swaj 9 3 1 8 Fawn 9 3 1 8 ITALIENSK RAJGRÄS Fredrik 2 4 8 7 WESTERWOLDISKT RAJGRÄS Botrus 1 6 9 8 Swale 1 6 9 9 FODERLOSTA Magna 7 4 7 4 RÖDSVINGEL Rubin 9 2 3 5 Reptans 9 2 3 5 ÄNGSGRÖE Sobra 9 1 3 5 Kupol 9 1 3 5 HUNDÄXING Dactus 9 2 1 8 RÖDKLÖVER Fanny 4 7 4 6 Sara 4 7 4 6 Ares 5 7 4 6 Nancy 4 7 4 6 Torun 7 7 3 6 Vivi 6 8 4 6 Betty 7 6 3 5 Bjursele 7 6 3 4 VITKLÖVER Lena 5 5 6 6 Ramona 5 5 6 7 Undrom 6 5 6 6 ALSIKEKLÖVER Frida 3 5 5 6 BLÅLUSERN Pondus 5 5 5 8 Vinterhärdighet/Uthållighet 1 = svag 5 = medel 9 = bra Förstaskörd: Vippgång, blom 1 = tidig 5 = medel 9 = sen Återväxt: Benägenhet till vippgång, blom 1 = svag 5 = medel 9 = stark Återväxtförmäga 1 = svag 5 = medel 9 = bra Arter/Sorter Förädlare Odlingsområde Anmärkning TIMOTEJ Alexander * Gö, Sve Carola Gö Ragnar Gö, Sve Hög fiberkvalitet. Grindstad To Gri* Sve, Norrl Tidig, snabbvuxen. Jonatan Norrl ÄNGSSVINGEL Tyko Gö Sigmund Gö, Sve Kasper Sve, Norrl ENGELSKT RAJGRÄS Helmer Gö, Sve Tetraploid. Birger Gö, Sve Tetraploid. Gunne Gö, (Sve) Diploid. Leia Gö, Sve Tetraploid. Tivoli DLF* Gö, Sve Tetraploid. HYBRIDRAJGRÄS Storm DLF Gö It. x eng. RAJSVINGEL Paulita DLF Gö, (Sve) It. x ängssvingel. Felopa Sze* Gö, Sve It. x ängssvingel. Sulino Sze Gö, Sve It. x ängssvingel. Felina DLF Gö, Sve, (Norrl) It. x rörsvingel. RÖRSVINGEL Swaj Gö, Sve, Norrl Nyhet 2008. Mjukbladigt urval. Fawn Ore* Gö, Sve, (Norrl) Amerikansk sort under prövning. ITALIENSK RAJGRÄS Fredrik Gö, Sve, Norrl Tetraploid sort. För ettåriga vallar. WESTERWOLDISKT RAJGRÄS Botrus Gö, Sve, Norrl Tetraploid sort. För ettåriga vallar. Swale Gö, Sve, Norrl Nyhet 2008. Diploid. För ettåriga vallar. FODERLOSTA Magna Agri. Ca* Gö, Sve, Norrl För långliggande vallar. RÖDSVINGEL Rubin Gö, Sve, Norrl Universlasort. Tramp- och stålig. Reptans Gö, Sve, Norrl Universlasort. Mycket tramp- och stålig. ÄNGSGRÖE Sobra Gö, Sve, Norrl Universlasort. Mycket tramp- och stålig. Kupol Gö, Sve, Norrl Universalsort. HUNDÄXING Dactus Gö, (Sve) RÖDKLÖVER Fanny Gö, Sve Tetraploid. Sara Gö, Sve Tetraploid. Ares Gö, Sve Diploid. Nancy Gö, Sve Nyhet 2008. Tetraploid. Torun Norrl Nyhet 2008. Tetraploid. Vivi Gö, Sve Tetraploid. Betty Norrl Tetraploid. Bjursele SFO* Norrl Diploid. VITKLÖVER Lena Gö, Sve, (Norrl) Betestyp. Ramona Gö, Sve, (Norrl) Slåtter/styp. Undrom Sve, Norrl Slåtter/styp. ALSIKEKLÖVER Frida Gö, Sve, (Norrl) Klöver för jordar med lågt ph och dålig dränering. BLÅLUSERN Pondus Gö, (Sve) God resistens mot vissnesjuka och nematoder. * = Seed (Svalöf Weibull); To Gri = TollefGrindstad, Norge; DLF = DLF, Danmark; Sze = Szelejewo, Polen; Agri. Ca = Agriculture of Saskatoon; SFO = Sveriges Frö- och oljeväxtodlare ek. för. Ore = Oregon Experimental Station (USA) 64 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober 2007 65