Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Relevanta dokument
Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet

LIV levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990

Frågeområde fysisk aktivitet

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Handledning kring levnadsvanor 2014

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Goda levnadsvanor gör skillnad

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Goda levnadsvanor gör skillnad

Beskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om

Otillräcklig fysisk aktivitet

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Patientformulär. Första besök. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Att mäta fysisk aktivitet

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Livscaféer för Nya svenskar

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Svenska Läkaresällskapet

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Ett liv i rörelse Motionsdagbok

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Stockholm Socialstyrelsen STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Beskrivning: Begäran om erhållande av hälso- och sjukvård. Kan göras för egen eller annans räkning.

Testa dina vanor Hälsotest

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Hur känner och tänker ni inför matvanor och fysisk aktivitet? Känns det relevant att prata med era patienter om detta?

Testa dina vanor Hälsotest

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rekommendationer från Hälsorådet

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Sammanfattning av Dag för genombrott

Testa dina vanor Hälsotest

Transkript:

1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd av Socialstyrelsen. Ekonomiskt stöd ingår som en del av myndighetens projekt Stöd till införandet av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Sammanfattning Bakgrund I de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (2011) ingår otillräcklig fysisk aktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor. För att uppmärksamma patienter som skulle kunna minska sin risk för sjukdom och för tidig död genom mer fysisk aktivitet föreslogs i riktlinjerna ett antal indikatorfrågor. Dessa frågor kan även användas för att utvärdera resultatet av införandet av rådgivande samtal om fysisk aktivitet i hälso- och sjukvården. En förutsättning är att indikatorfrågorna är validitetsprövade, det vill säga att de mäter vad de avser att mäta. En sådan validering har hittills saknats. Förutom hälsorisker med otillräcklig fysisk aktivitet har forskningen de senaste åren också kunnat visa allt fler hälsorisker med stillasittande beteende. Det finns därför anledning att validera frågor även kring detta. Syfte, material och metod Syftet med studien är att validera de i riktlinjerna föreslagna indikatorfrågorna om otillräcklig fysisk aktivitet samt nya frågor om stillasittande beteende. Frågeställningarna i studien är: 1. Är indikatorfrågorna valida för att skatta total fysisk aktivitetsnivå under en vecka jämfört med andra vedertagna subjektiva (självrapporterade) och objektiva (icke självrapporterade) metoder? 2. Hur är indikatorfrågornas specificitet och sensitivitet gällande möjlighet att a) identifiera individer som uppnår de generella rekommendationerna för fysisk aktivitet och b) skilja mindre från mer fysiskt aktiva individer. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2(5) 3. Finns en korrelation mellan aktivitetsminuter enligt indikatorfrågorna och kardiovaskulära riskfaktorer, stillasittande beteende, uppmätt kondition och självskattad hälsa? 4. Vilken fråga om stillasittande beteende har bäst validitet för att skatta total stillasittande tid under en vecka jämfört med den objektiva metoden accelerometri? Riktlinjernas indikatorfrågor är: 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Indikatorfrågorna föreslås i riktlinjerna kunna besvaras på tre olika sätt, de olika svaralternativen är: a. FASTA svarsalternativ med tidskategorier (minuter per vecka) b. Helt ÖPPNA svaralternativ (minuter per vecka) c. TABELL att fylla i tid per dag för en vecka, måndag till söndag Deltagarna i studien besvarade indikatorfrågorna om fysiskt aktivitet för alla tre svarsalternativen som föreslås i riktlinjerna, FASTA, ÖPPNA och TABELL. Tillgänglig data för studien kommer främst från LIV 2013, som är en pågående tvärsnittstudie av den svenska befolkningen i åldern 20 till 65 år. Även data från andra delstudier användes. Totalt deltog cirka 700 individer i studien. Samtliga deltagare besvarade ett frågeformulär och bar accelerometer under sju dagar. Frågeformuläret bestod av indikatorfrågorna om fysisk aktivitet, andra beprövade enkätfrågor om fysisk aktivitet, frågor om stillasittande men även frågor om matvanor, alkohol- och tobaksbruk samt socioekonomiska indikatorer, kroniska sjukdomar och upplevd hälsa. Data från LIV 2013 studien omfattar även data gällande ett venöst blodprov, blodtrycksmätning, antropometriska mätningar (längd, vikt, midje- och höftmått), ett submaximalt ergometercykeltest samt situptest, mätning av vertikal hopphöjd och balanstest. Resultat Studien visar att indikatorfrågorna med FASTA svarsalternativ var mest valida i jämförelse med såväl andra beprövade enkätfrågor om fysisk aktivitet, som mot objektiva uppskattningar av aktivitetsnivå som accelerometri och fysisk prestationsförmåga. Indikatorfrågorna med FASTA svarsalternativ uppvisade även bäst specificitet och sensitivitet för att

SOCIALSTYRELSEN 3(5) identifiera otillräckligt aktiva individer och var den fråga som i högst grad korrelerade med kardiovaskulära riskfaktorer, självskattad hälsa och stillasittande. Indikatorfrågorna är däremot, liksom andra enkätfrågor som mäter fysisk aktivitet, förknippade med en överrapportering. Resultaten är i nivå med andra validerade enkätfrågor. Exempelvis motsvaras 150 minuter fysisk aktivitet per vecka mätt med accelerometer ett självskattat värde på 300 minuter per vecka. Det innebär att individer som enligt frågorna uppnår rekommendationerna för tillräcklig fysisk aktivitet inte gör det mätt med objektiva, icke självrapporterade, metoder. Den generella rekommendationen om fysisk aktivitet på 150 minuter per vecka grundas till övervägande del på självrapporterade värden, vilket gör att överrapporteringen inte ger något skäl till förändring av indikatorfrågornas gränsvärde för otillräcklig fysisk aktivitet. Mot bakgrund av att indikatorfrågorna med FAST svarsalternativ var mest valida i studien föreslår Socialstyrelsen att FAST svarsalternativ används i första hand i hälso- och sjukvården. Svarsalternativ för TABELL gav något sämre validitet. Indikatorfrågorna med ÖPPNA svarsalternativ visade endast få och svaga samband i studien och kan därmed inte rekommenderas när hälso- och sjukvården tar fram formulär för patienter att fylla i sin fysiska aktivitet. Den nya frågan om stillasittande med fasta svarsalternativ, vilken GIH har tagit fram för studien, föll bäst ut mot stillasittande mätt med accelerometer jämfört med andra tidigare använda frågor om stillasittande. Dock var skillnaderna inte stora och andra frågor korrelerade lika väl mot accelerometri. Alla frågor om stillasittande visar svaga men signifikanta samband med självskattad hälsa, medan inga samband kunde ses mot kardiovaskulära riskfaktorer. Ansvariga för studien är medicine doktor Lena Kallings och professor Mats Börjesson vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

SOCIALSTYRELSEN 4(5) Bilaga rekommenderade frågor Socialstyrelsens indikatorfrågor med FAST svarsalternativ 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timmar) 60-90 minuter (1-1,5 timmar) 90-120 minuter (1,5-2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timmar) 60-90 minuter (1-1,5 timmar) 90-150 minuter (1,5-2,5 timmar) 150-300 minuter (2,5-5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) Värdering I de nationella riktlinjerna definieras otillräcklig fysisk aktivitet som mindre än 150 minuter fysisk aktivitet per vecka. Resultaten från indikatorfråga 1 och 2 vägs samman till ett gemensamt mått som kallas aktivitetsminuter. När resultaten vägs samman räknas tiden i den mer intensiva aktiviteten fysisk träning (indikatorfråga 1) dubbelt, det vill säga 45 minuters löpning plus 45 minuters promenad blir 135 aktivitetsminuter (90+45=135, fysisk träning*2 + vardagsmotion = aktivitetsminuter). Målet är att nå upp till 150 aktivitetsminuter per vecka. För indikatorfrågorna med FAST svarsalternativ föreslås att antalet aktivitetsminuter beräknas genom att ta mittenvärdet i intervallet i angivet svar. Som exempel räknas mittenvärdet för mindre än 30 minuter som 15 minuter, mittenvärdet i intervallet 30-60 minuter som 45 minuter, mittenvärdet i intervallet 60-90 minuter som 75 minuter osv. Ingen aktivitet räknas som 0 minuter och det högsta värdet som 120 respektive 300 minuter.

SOCIALSTYRELSEN 5(5) I tabellen nedan illustreras vilka svarskombinationer på de två indikatorfrågorna som motsvarar gränsvärdet för rekommenderad fysisk aktivitet. Rött motsvarar otillräcklig fysisk aktivitet och grönt motsvarar tillräcklig fysisk aktivitet. GIHs fråga om stillasittande med fasta svarsalternativ Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn? Så gott som hela dagen 13-15 timmar 10-12 timmar 7-9 timmar 4-6 timmar 1-3 timmar Aldrig