Promemoria Datum: 2016-06-29 Diarienr: SSM2015-3214-4 Handläggare: Marie Blomé, Sophie Ljungberg Fastställd: Johan Friberg Strålsäkerhetsmyndighetens fyraåriga handlingsplan/plan för att nå miljömålen Delredovisning inom ett regeringsuppdrag Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ett uppdrag från Miljö- och energidepartementet att analysera hur myndigheten ska verka för att nå de nationella miljömålen, M2015/2633/Mm. Regeringsuppdraget är uppdelat i tre delar; analysfasen, planen och kommande årsredovisningar 2016-2019, där redovisning ska ske av hur planen genomförs. Föreliggande redovisning avser uppdragets andra del, planen, som omfattar en period om fyra år, 2016 2019, med åtgärder för att nå relevanta delar av generationsmålet och miljömålen. SSM har upprättat en plan med arton åtgärder som ska integreras i de ordinarie planeringsprocesserna och kan ses över vid behov. SSM:s arbete för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet Samtliga processer som SSM:s verksamhet innefattar har värderats kvalitativt av grupper av anställda med en god förståelse och kunskap om verksamheten. Processernas betydelse har först värderats utifrån omfattningen av aktiviteten, för att därefter prioriteras utifrån den relativa grad som SSM har möjlighet att påverka. Störst förutsättningar för att påverka utvecklingen inom strålsäkerhetsområdet bedömdes följande aktiviteter ha: Inspektera Tillståndsprövningar, med SSM som både beredande och beslutande myndighet Utarbeta/revidera föreskrifter och allmänna råd Kommunicera/utreda/miljöövervaka
Sida 2 (16) Strålsäkerhetsarbetet i relation olika miljökvalitetsmål Strålsäkerhetsarbetet påverkar flera miljökvalitetsmål SSM bedömer att strålsäkerhetsarbetet är en förutsättning för uppfyllelse av majoriteten av miljökvalitetsmål, utöver Säker strålmiljö. En olycka vid ett kärnkraftverk kan ge mycket allvarliga konsekvenser för människor och miljö, men även annan verksamhet med strålning kan ge upphov en oönskad exponering för strålning och spridning av radioaktiva ämnen. SSM arbetar för en säker strålmiljö och en giftfri miljö genom att arbeta för att ha kontroll över alla slags radioaktiva material, som exempelvis radioaktivt metallskrot, konsumentprodukter med radioaktiva strålkällor eller förbrukade vattenreningsfilter med naturligt radioaktiva ämnen. En miljö utan gifter är en förutsättning för de flesta mål, men inte minst målen God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet. SSM:s kontorsarbete och resor i tjänsten Myndighetens tjänsteutövning medför en miljöbelastning, som en konsekvens av tjänsteresor, energianvändning och materialförbrukning. Genom myndighetens miljöledningsarbete arbetar vi för att minska den negativa påverkan på främst målen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Strålsäkerhetsarbetet påverkas av flera miljökvalitetsmål Målet Säker strålmiljö är även avhängigt andra miljökvalitetsmål, genom exempelvis följande samband: En God bebyggd miljö, med solsäkra miljöer för framförallt barn och ungdomar, är en förutsättning för en Säker strålmiljö. En Giftfri miljö, där utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska är en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt, och ett o skyddande ozonskikt hindrar skadlig UV-strålning att nå jordytan, vilket är en förutsättning för en Säker strålmiljö.
Sida 3 (16) Åtgärder för att nå miljömålen I handlingsplanen ingår 18 åtgärder och dessa är både kort- och långsiktiga. Följande åtgärder ingår i handlingsplanen: 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall 2. Omhändertagande av kasserade rökdetektorer 3. Enkätundersökning om solvanor 4. Nationell synsvägledning för UV-skyddade utemiljöer 5. Mobila radiovågsmätningar 6. Icke-joniserande strålning inom sjukvården 7. DNA-skador vid MRI-undersökning 8. Dosmodeller 9. Långsiktig strålskyddsanalys 10. Inköp av energieffektiva varor 11. Inköpsprocessen 12. Energieffektiv IT 13. Resfria möten 14. Resemönster 15. Ledbelysning 16. Energieffektiva lösningar vid underhåll och ombyggnad 17. Källsortering 18. Pappersanvändning Utförliga beskrivningar av åtgärderna ges i bilaga 1. Bedömning av respektive åtgärds positiva påverkan på miljökvalitetsmålen Säker strålmiljö Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Har även påverkan på följande miljökvalitetsmål: 1 Grundvatten av god kvalitet 2 Grundvatten av god kvalitet 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Frisk luft; Ingen övergödning 14 Frisk luft; Ingen övergödning 15 16 17 18 Levande skogar
Sida 4 (16) Åtgärder i relation Generationsmålet Generationsmålet, som riksdagen satt upp för miljöpolitiken, innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation utan att miljö- och hälsoproblemen i stället ökar utanför Sveriges gränser. Hur Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärder kopplar generationsmålets olika delar framgår av tabellen nedan. Generationsmålet Åtgärder 2016-2019 Process/ aktivitet inom SSM Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall 2. Omhändertagande av kasserade rökdetektorer 3. Enkätundersökning om solvanor 4. Nationell synsvägledning för UV-skyddade utemiljöer 5. Mobila radiovågsmätningar på allmänna vägar 6. Icke-joniserande strålning inom sjukvården. Forskningsstudie/Förstudie 7. DNA-skador vid MRI-undersökning. Forskningsstudie 8. Dosmodeller, för radioaktiva ämnen i biota och doser personer ur allmänheten. 9. Långsiktig strålskyddsanalys vid de kärntekniska anläggningarna. Säkerställa kunskap och kompetens Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. 2. Omhändertagande av kasserade rökdetektorer 8. Dosmodeller 9. Långsiktig strålskyddsanalys Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall 2. Omhändertagande av kasserade rökdetektorer En god hushållning sker med naturresurserna Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt 10. Inköp av energieffektiva varor. Egenkontroll av hur förordningen (2014:480) efterlevs. 11. Inköpsprocessen avseende miljökrav 13. Resfria möten 14. Se över resmönstren 17. Källsortering av matavfall m fl avfallsslag 18. Pappersanvändning Inköp och upphandling, Tjänsteresor, Källsortering och Pappersanvändning
Sida 5 (16) Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön 12. Energieffektiv IT 13. Resfria möten 14. Se över resmönstren 15. Ledbelysning Tjänsteresor och Energianvändning 16. Energieffektiva lösningar vid underhåll och ombyggnad.
Sida 6 (16) Bilaga 1 Åtgärdsbeskrivningar Åtgärd 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall (Huvudansvar: RA) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall; vilka avfallskategorier det rör sig om (inklusive omfattning och trender), vilka problemen är och hur avfallet hanteras i väntan på en slutlig lösning. genomföra Åtgärden bidrar Myndigheten avser att följa upp utredningen från 2009 som resulterade i en problembeskrivning med hörande åtgärdsförslag för att komma rätta med brister i hanteringen av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall (SSM-rapport 2009:29). Uppföljningen kommer att baseras på information som redan finns inom myndigheten, men dialog krävs även med aktörer som hanterar radioaktivt avfall samt aktörer som har hört av sig myndigheten angående problem att få sitt radioaktiva avfall omhändertaget SSM konstaterar att det finns brister i hanteringen av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall. Det rör sig om en begränsad mängd avfallskategorier, t.ex. kasserade strålkällor som innehåller tritiumgas men även avfall som innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Det finns dock i dag ingen samlad information som visar omfattningen av problemet. Myndigheten avser därför att klargöra vidden av kvarstående problem, då en säker hantering av allt radioaktivt avfall innebär en minskad risk för att kontrollen över avfallet går förlorad vilket i förlängningen kan ge upphov oönskad exponering eller spridning av radioaktiva ämnen i miljön. Den planerade uppföljningen ger en överblick av kvarstående problem som bör hanteras för att Sverige fullo ska uppnå det heltäckande avfallshanteringssystem som eftersträvas. En säker hantering av allt radioaktivt avfall innebär en minskad risk för oönskad exponering eller spridning av radioaktiva ämnen i miljön. Säker strålmiljö, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet. Åtgärden berör främst följande aspekter av generationsmålet: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Start: januari 2016 Slutdatum: december 2016
Sida 7 (16) Åtgärd 2. Omhändertagande av kasserade rökdetektorer (Huvudansvar: RA) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) planerar att under 2016 se att ett större antal herrelösa strålkällor i form av kasserade rökdetektorer får ett säkert omhändertagande. Åtgärden är genomförbar genom att myndigheten fått en väsentligt utökad anslagspost för att finansiera omhändertagandet av bland annat herrelösa strålkällor. genomföra Åtgärden bidrar SSM ska ombesörja behandling och slutligt omhändertagande av kasserade joniserande rökdetektorer som är att betrakta som herrelösa. Årligen lämnas cirka 5 000 rökdetektorer felaktigt in återvinningscentraler. Rökdetektorerna samlas in av El-Kretsen och transporteras Studsvik Nuclear AB där de mellanlagras i väntan på behandling och omhändertagande. En säker hantering av herrelösa strålkällor innebär en minskad risk för oönskad exponering eller spridning av radioaktiva ämnen i miljön. Säker strålmiljö, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet. Åtgärden berör främst följande aspekter av generationsmålet: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Start: april 2016 Slutdatum: december 2018 Åtgärd 3. Enkätundersökning om solvanor (Huvudansvar: SM) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) avser att utveckla en ny modell för enkätundersökningar av svenskars solvanor. genomföra Åtgärden bidrar SSM kommer att sammans med Kairos Future (konsult- och analysföretag) att ta fram en undersökning för att få en förlitlig bild av svenskarnas solvanor. I dagsläget finns det en enkätundersökning för att undersöka svenskarnas solvanor. Denna enkät är dock lite för generell vilket gör det svårt att dra slutsatser från resultaten. Genom att sammans med experthjälp ta fram nya formuleringar och nya frågor samt eventuellt andra metoder för utskick av enkäten så bedömer SSM att resultaten från undersökningen bättre kommer att spegla läget i Sverige vad gäller solvanor. Orsaken att detta är viktigt är att UV-strålning är cancerframkallande samt att underlaget från undersökningen bedöms leda förbättrade åtgärder och förbättrad information allmänheten vad gäller UV-strålning och dess hälsoeffekter. Förbättra kunskapsläget om hur solvanorna ser ut i Sverige vilket kommer att kunna användas när vi planerar olika typer av åtgärder. Säker strålmiljö
Sida 8 (16) Start: april 2016 Slutdatum: november 2016 Åtgärd 4. Nationell synsvägledning för UV-skyddade utemiljöer (Huvudansvar:SM) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska ta fram en nationell synsvägledning för UV-skyddade utemiljöer. Planen ska erbjuda stöd för kommunens syn av utemiljöer för barn och unga. genomföra Åtgärden bidrar genomföra Tillsynsvägledningsplanen ska tas fram i dialog med flera andra myndigheter, främst Boverket och Folkhälsomyndigheten. En förstudie har gjorts genom Sveriges lantbruksuniversitet tankesmedja Movium på uppdrag av SSM. Movium arbetar med stadsutvecklingsfrågor och planeras att delta i arbetet med UV-skyddade utemiljöer. Under 2016 kommer SSM att inleda ett förarbete angående detta och upprätta kontakter med lämpliga samverkansparter. I dagsläget finns inte någon sammanhållen struktur på synen av utemiljöer, med avseende på UV-skydd. Vissa kommuner arbetar med UV- skydd vid syn av exempelvis skolgårdar. Den nationella planen för synsvägledning kan bidra att skapa förutsättningar för goda soloch skuggförhållanden i utemiljöer för barn och unga, vilket är angeläget mot bakgrund av det höga och ökande antalet nya fall av hudcancer i Sverige. Åtgärderna förväntas i slutändan leda att utemiljöer, på exempelvis skolgårdar, kommer att förbättras med avseende på UV-skydd och därigenom minska risken för eventuella skador orsakade av UVstrålning. Förbättringen kommer att åstadkommas genom att kommunerna får stöd och verktyg för att kunna genomföra inspektioner av UV-skyddet på utemiljöerna på ett bra och enhetligt sätt. Åtgärden bidrar Säker strålmiljö, God bebyggd miljö. Åtgärden berör främst följande aspekter av generationsmålet: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Start: Arbetet har inletts våren 2016 med att kartlägga avgränsningar, samverkan och beröringspunkter vad gäller olika myndigheters uppdrag att skapa bra miljöer för barn. Ambitionen är att få en samsyn mellan myndigheterna i hur de olika projekten ska drivas gemensamt eller enskilt. En målsättning är att kommunernas synsarbete inte ska vara onödigt komplicerat. Slutdatum: 2019
Sida 9 (16) Åtgärd 5. Mobila radiovågsmätningar (Huvudansvar: SM) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska genomföra mobila radiovågsmätningar på allmänna vägar i Sverige. genomföra Åtgärden bidrar SSM planerar att under 2016 fortsätta med mobila radiovågsmätningar i olika typer miljöer både i stadsmiljö och på landsbygden. Under 2015 gjordes mätningar i Örebro, Sala, Sundbyberg, Solna och på Gotland. Under 2016 2019 planeras årliga mätningar under september oktober månad. Användningen av trådlös kommunikationsteknik ökar. Radiovågor används för att överföra ljud, bild eller text. Forskningsläget kring hälsorisker med radiovågor är i stora drag oförändrat, klassat 2011, enligt IARC (International Agency for Research on Cancer), som möjligen cancerframkallande för människor, vilket är den svagaste misstankegraden. Förbättra kunskapsläget om vilken nivå av exponering som människor utsätts för i allmänna miljöer, samt få kunskap om exponeringstrender. Mätningar som gjordes under 2015 ligger i linje med tidigare mätningar som visat att exponeringen normalt är mindre än en tusendel av rekommenderat maxvärde (referensvärde) och aldrig över referensvärdesnivån. Säker strålmiljö Start: maj 2016 Slutdatum: oktober 2019 Åtgärd 6. Icke-joniserande strålning inom sjukvården (Huvudansvar: SM) Det här ska vi göra Forskningsstudie: Förstudie: Icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. genomföra Åtgärden bidrar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) kommer att teckna avtal om en forskningsstudie som syftar att kartlägga metoder och exponeringsnivåer som använder icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Vissa ämpningar kräver höga exponeringsnivåer och det är viktigt att öka kunskapen bland annat för att kunna ta fram vederhäftiga föreskrifter och göra balanserade berättigandeprövningar. Förbättra kunskapsläget om vilken nivå av exponering som patienter utsätts för vid olika typer av behandlingar och diagnostik. Syftet är också att identifiera möjliga hälsorisker samt kunskapsluckor vad gäller möjliga hälsorisker kopplade den frekvens och nivå av exponering som är aktuell. Säker strålmiljö Start: mars 2016 Slutdatum: januari 2017
Sida 10 (16) Åtgärd 7. DNA-skador vid MRI-undersökning (Huvudansvar: SM) Det här ska vi göra Forskningsstudie: DNA-skador vid MRI-undersökning2 (bildgivande diagnostik som utförs med magnetkamera, MRI, Magnetic resonance imaging). genomföra Åtgärden bidrar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) kommer att teckna avtal om en forskningsstudie som syftar att undersöka sannolikheten för DNAskador vid MRI-undersökning Idag är MRI-undersökning vanlig inom den svenska sjukvården. Vid sådana undersökningar exponeras patienter för relativt starka flerfrekventa elektromagnetiska fält (lågfrekvent icke-joniserande strålning). Åtgärden är viktig för att öka kunskapen inom området bland annat för att kunna ta fram vederhäftiga föreskrifter och göra balanserade berättigandeprövningar. Ett förbättrat underlag för att berättigandepröva användningen av MRI. Säker strålmiljö Start: mars 2016 Slutdatum: december 2016 Åtgärd 8. EFFEKTMÅL Dosmodeller (Huvudansvar: KA) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska genomföra en granskning av de nya, uppdaterade och förfinade dosmodeller som de kärntekniska anläggningarna avser att använda för att utifrån uppmätta utsläpp av radioaktiva ämnen beräkna halter av radioaktiva ämnen i biota och doser personer ur allmänheten. genomföra Åtgärden innebär att en granskning i två steg av underlaget dosmodellerna och programvaran kommer att genomföras. Det första granskningssteget omfattar en översiktlig granskning av underlaget dosmodellerna och syftar att identifiera eventuella behov av större kompletteringar. Det andra granskningssteget innebär en granskning på detaljnivå där även valideringar i form av testkörningar av programvara och jämförelser med andra beräkningsmodeller kommer att genomföras. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar kontrolleras i huvudsak genom mätning av utsläppens storlek och sammansättning. De stråldoser som personer som bor nära kärnkraftverken får som ett resultat av dessa utsläpp är normalt små och kan inte mätas. Stråldoserna måste beräknas och hänsyn måste tas samtliga exponeringsvägar som exempel via föda, dricksvatten, extern exponering och så vidare. Idag sker beräkningarna med hjälp av dosmodeller som togs fram på 1990-talet. Dessa är föråldrade, dels för att den vetenskapliga utvecklingen har gått framåt, men också för att de lokala förhållandena som är av betydelse för dosberäkningen har förändrats. Det är viktigt att SSM kan stå bakom den metod som ståndshavarna använder för att beräkna halter av radioaktiva ämnen i biota och stråldoser allmänheten för att säkerställa att ingen person ur allmänheten får en total
Sida 11 (16) stråldos från verksamheter med strålning som överstiger dosgränsen 1mSv per år. Åtgärden bidrar Åtgärden syftar att säkerställa att halter av radioaktiva ämnen i miljön och stråldoser personer ur allmänheten orsakade av utsläpp av radioaktiva ämnen beräknas på ett vederhäftigt sätt. Detta är nödvändigt för att kunna avgöra om individens exponering, utöver inom arbetslivet, begränsats så långt som möjligt och rimligt. Säker strålmiljö Start: 2016 Slutdatum: 30 dec 2017 Åtgärd 9. EFFEKTMÅL - Långsiktig strålskyddsanalys (Huvudansvar: KA) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska genomföra en tioårsutredning för åren 2006-2015 avseende strålskydd vid de kärntekniska anläggningarna. Utredningen syftar dels att visa hur ståndshavarna långsiktigt har arbetat för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen och upprätthålla ett gott strålskydd för allmänhet och miljö och dels att visa hur ståndshavaren långsiktigt arbetat med optimering av strålskydd inom anläggningen för att arbetstagarnas exponering ska begränsas så långt som det är rimligt möjligt. genomföra Åtgärden bidrar Myndigheten avser att inom ramen för sitt uppdrag sammanställa de dokument och rapporterade data som med stöd av myndighetsföreskrifter och särskilda beslut begärts in under tioårsperioden och genomföra en analys och värdering av det sammanställda materialet. Underlaget, analysen och värderingen kommer att sammanställas och ligga grund för en rapport som kommer att fastställas och publiceras. SSM konstaterar att det idag saknas en samlad bild av hur de kärntekniska anläggningarna långsiktigt arbetar för att upprätthålla ett gott strålskydd för såväl allmänhet och miljö som för arbetstagare inom anläggningen. En sådan långsiktig bild är ett viktigt underlag för att bedöma om strålskyddet är optimerat och bästa gängliga teknik används för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen miljön. Att utsläppen av radioaktiva ämnen miljön från kärntekniska anläggningar ska vara så små som det är möjligt och rimligt och att det uppnås genom att bästa gängliga teknik används för att begränsa utsläppen. Detta leder att koncentrationerna i miljön och doserna allmänheten är så låga som det är möjligt och rimligt att uppnå. Att doserna arbetstagare hålls så låga som det är möjligt och rimligt. Säker strålmiljö Start: 2016 Slutdatum: 30 dec 2016
Sida 12 (16) Åtgärd 10. Inköp av energieffektiva varor (Huvudansvar: V-EK) Det här ska vi göra Göra en egenkontroll av efterlevnaden av förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader samt vid behov ändra processen för inköp och upphandling så att förordningen följs. Säkerställa att uppföljning av efterlevnad görs inom inköpsprocessen. genomföra Åtgärden bidrar Kontrollera att förordningen följs genom stickprovskontroll inom en viss produktgrupp. Ta fram en plan för fortsatta uppföljning av andra produktgrupper. Krav vid anskaffningar kan gynna både marknadens och produktionsledets miljöarbete och minska miljöbelastningen. Minskade utsläpp i samband med produktion och användning av varor liksom i avfallsfasen. Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö. Generationsmålet Start: Kvartal 4, 2016 Slutdatum: Efterlevnadskontroller ska göras kontinuerligt. Åtgärd 11. Se över Inköpsprocessen (Huvudansvar: V-EK) Det här ska vi göra Se över inköpsprocessen i syfte att se om det går att öka miljökraven. genomföra Åtgärden bidrar Revidera strategi och policy för direktupphandling och egna ramavtal samt framtagning av ny utvärderingsmodell. Skapa incitament för miljöarbete på marknaden. Se att SSM:s val av varor är miljöanpassade så långt möjligt. Minskade utsläpp i samband med produktion och användning av varor liksom i avfallsfasen. Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan Generationsmålet. Start: Kvartal 4, 2016 Slutdatum: Juni 2017 Åtgärd 12. Energieffektiv IT (Huvudansvar: V-IT) Det här ska vi göra Införa energieffektivare IT-system och IT-lösningar samt migrera och konsolidera IT-system och IT-lösningar för att kunna minska antalet fysiska servrar i drift. genomföra Lyfta in nya system i VmWare-miljön (för en bättre lastbalansering ) Byta ut gammal hårdvara mot energieffektivare. Uppgradera energieffektivare operativsystem
Sida 13 (16) Fullfölja införandet av Windows 10 på klienterna. Åtgärden bidrar Energieffektivare IT-stöd Effektivare energianvändning Begränsad klimatpåverkan Generationsmålet Start: Sker kontinuerligt (gäller Lyfta in nya system i VmWare-miljön, Byta ut gammal hårdvara, Uppgradera operativsystem) 2016: Installera Windows 10 på de klienter där det ännu inte gjorts. Slutdatum: Fortsätter kontinuerligt. Åtgärd 13. Resfria möten (Huvudansvar: Avd. för verksamhet) Det här ska vi göra Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter. genomföra Åtgärden bidrar SSM ska använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter (REMM). I det ingår att: analysera utgångsläget och förankra och planera arbetet analysera resemönstren skapa kunskap och intresse för resfria möten, se att lämpliga tekniska förutsättningar finns etablera rutiner för att minska mötesresandet Skapar förutsättningar för ett förändrat beteende i samband med möten som annars hade krävt resor. Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider mm från tjänsteresorna. Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, m fl. Start: 2016, Analysera utgångsläget, planera arbetet (REMM steg 1-2); 2017-2018, Analysera resemönstren avseende möten, skapa kunskap och intresse, analysera tekniska förutsättningar samt vid behov komplettera med teknisk utrustning, etablera rutiner samt skapa kunskap och intresse för resfria möten (REMM steg 3-9) Slutdatum: 2019: Följa upp och synliggöra resultatet (REMM steg 10)
Sida 14 (16) Åtgärd 14. Se över resmönster (Huvudansvar: Avd. för verksamhet) Det här ska vi göra Se över resemönstren avseende tjänsteresor som inte kan ersättas av s.k. resfria möten (jmfr åtgärd 13) samt om möjligt ändra den interna styrningen, i syfte att minska utsläppen. Undersöka medarbetares behov och färdsätt vid tjänsteresor som inte kan genomföra ersättas av s.k. resfria möten. Utifrån undersökningsresultatet se över möjligheterna att förändra den interna styrningen så att onödiga resor Åtgärden bidrar undviks och resandet sker miljövänligare. De kan bidra att minska onödigt resande samt minska utsläppen från genomförda resor om dessa kan ske med mer miljövänliga färdsätt. Det kan vara så att visst resande sker utan att det verkligen behövs, och det kan vara så att en del resor sker med färdsätt som kan ersättas av mer miljövänliga sätt (kollektivtrafik, bilar utan fossila bränslen m.m.) Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider mm från tjänsteresorna. Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, m fl. Start: 2017, Analysera resemönstren. Slutdatum: 2018, Etablera rutiner för att minska utsläppen från tjänsteresor. Åtgärd 15. Ledbelysning (Huvudansvar: V-EK) Det här ska vi göra Byta ut armatur och lampor Led. genomföra Åtgärden bidrar När befintliga lampor går sönder ska vi byta Led. Energislöseri med gamla armaturer och lampor Effektivare energianvändning Begränsad klimatpåverkan Start: Successivt i takt med att befintliga lampor går sönder. Slutdatum: Fortsätter kontinuerligt s alla lampor har bytts ut. Åtgärd 16. Energieffektiva lösningar vid underhåll och ombyggnad (Huvudansvar:V- EK) Det här ska vi göra Skapa förutsättningar för energieffektivitet i lokalerna. genomföra Dialog med hyresvärden Vasakronan om ytterligare möjligheter att uppnå energieffektivitet. Effektivare energianvändning
Sida 15 (16) Åtgärden bidrar Begränsad klimatpåverkan Generationsmålet Start: Vid underhåll och ombyggnation av lokalerna. Slutdatum: Fortsätter kontinuerligt. Åtgärd 17. Källsortering (Huvudansvar: V-EK) Det här ska vi göra Öka källsorteringen vid Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). genomföra Informera och uppmuntra internt ökad källsortering, inklusive den nya fraktionen avfall. Identifiera möjligheter att öka källsorteringen. Undersöka möjligheterna att mäta myndighetens avfallsmängder (dialog med hyresvärden och genom våra egna beställningar av avfallshanteringen) Åtgärden bidrar Viktig symbol för miljöarbete och för att skapa intresse för det bland medarbetarna. Effektivare användning av naturresurser. God bebyggd miljö Generationsmålet Start: Tertial 3 2016, Informera och uppmuntra källsortering. 2017, Möjligheter att öka källsorteringen. T.o.m. kvartal 1 2017, Analys om avfallsmängderna. Slutdatum: December 2017, Plan för fortsatta åtgärder. Åtgärd 18. Pappersanvändning (Huvudansvar: ETTAN-projektet) Det här ska vi göra Minska pappersanvändningen vid Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). genomföra Åtgärden bidrar Förbättra e-förvaltningen kopplat processerna syn, ståndspröva, ärende- och dokumentering samt ombesörja forskning. Se ETTANprojektet. I verksamheten används mycket papper, även där det skulle kunna ersättas av digital information. Att övergå mer digital hantering skulle samtidigt kunna bidra verksamhetens effektivitet. Eftersom pappersindustrin är både energi- och kemikalietung så kan miljövinster göras om vi minskar pappersanvändningen. Minskad användning av naturresurser, minskad användning av kemikalier och energi vid pappersframställningen. Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, god bebyggd miljö. Start: Enligt kommande projektplan för av ETTANprojektet (2016?). Slutdatum: Enligt kommande projektplan för av ETTANprojektet (2018?).
Sida 16 (16)