Behandling av opioidabstinens. Norsk barnsmärtförening 11 maj 2015 Ulla Caverius, smärtläkare Barn- och ungdomssmärtenheten, Lund

Relevanta dokument
Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

När akut smärta blir långvarig

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska

Äldre och läkemedel LATHUND

Postoperativ smärtbehandling hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Bilaga II. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandet för försäljning

Smärtbehandling vid ryggkirurgi

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Smärta. Palliativa rådet

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

ANELÄK Smärtlindring och sedering på IVA

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Farmaka vid akut smärta

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

PM Neonatala abstinenssymptom efter intrauterin drogexponering

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Sedering, smärtbehandling samt bedömning av delirium av vuxna patienter på IVA Ljungby

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Smärta hos barn med cancer + lite om behandling. Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Patientkontrollerad analgesi PCA

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Illamående. Region Östergötland

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Receptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Opioiders plats i modern smärtbehandling?

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion

Premedicinering till barn Anestesikliniken

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Placebo och självläkning som

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Publicerat för enhet: Status epilepticus konvulsivt / icke konvulsivt

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

LINDRA studien. Utbildningsintervention LINDRA-kursen 7,5 hp. Bröstsmärta och ångest. Lindra bröstsmärta och ångest.

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

WHO:s smärttrappa gäller än:

Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Smärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Behandlings-/Vårdprogram

ANELÄK Premedicinering till barn

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Transkript:

Behandling av opioidabstinens Norsk barnsmärtförening 11 maj 2015 Ulla Caverius, smärtläkare Barn- och ungdomssmärtenheten, Lund

Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker

Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker

Termer och mekanismer Benämning Definition Mekanism Tolerans Beroende Abstinens Tachyfylaxi Missbruk Minskad klinisk effekt efter långvarig behandling Fysiologisk och biokemisk anpassning så ac utsäcning predisponerar för abstinenssymptom Kliniskt syndrom som uppstår efter utsäcande av läkemedel efter långvarig behandling Snabbt minskad effekt av läkemedel p g a neurofysiologiska mekanismer Psykologiskt beroende och sug efter drog för den psykedelsiska, lugnande eller euforiska effekten Karakteristiskt: förlust av impulskontroll, fortsac missbruk Uppreglering av camp; minskad känslighet i opioidrecepptorer;? Aktivering av second messenger proteinkinaser; förändrade neurotransmicornivåer; förändringar i neuronala nätverk Superaktivering av AC; opioidreceptorkoppling till G- protein; aktivering exitatoriska aminosyrereceptorer UtmaCning av neurotransmicorer,; aktivering av antagonist signalsystem; aktivering av NMDA- receptorer och inos Aktivering av dopaminerga belöningssystem; mekanismer associerade med tolerans och beroende

Abstinens Vad är Varför När Vilka Förebygga Symptom Skattning Behandling Risker

Diagrammatic representation of the neuronal mechanisms underlying opioid analgesia. Kanwaljeet J. S. Anand et al. Pediatrics 2010;125:e1208- e1225 2010 by American Academy of Pediatrics

Minskad effekt av opiodbehandlingen kan ha flera orsaker Kanwaljeet J. S. Anand et al. Pediatrics 2010;125:e1208- e1225 2010 by American Academy of Pediatrics

Toleransutveckling 2010 by American Academy of Pediatrics Kanwaljeet J. S. Anand et al. Pediatrics 2010;125:e1208- e1225

Abstinens Vad är Varför När Vilka Förebygga Symptom Skattning Behandling Risker

När? Behandlingstidens längd 5 dagar Symptom kommer efter 12 48 timmar Hög dygnsdosen opiat före nedtrappning Vilken opioid? Samtidig benzodiazepinbehandling?

Vilka? Abrupt utsättning eller stor dosreduktion Förändrad GI-absorption Byte från i.v. till peroral behandling

Lukas 7 år

Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker

Abstinenssymptom Oro Agitation Beteende Sömnsvårigheter Skakningar Matningssvårigheter Fysiologiska Ökad muskeltonus Aptit nedsatt Illamående Kräkningar Diarré Hjärtklappning Feber Svettning Ökat blodtryck

Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker

WAT- 1 abstinensskacning 2 ggr/dygn Från jnl senaste 12 tim: Diarré, kräkning/ulkar, temp >37,8 C 2 min observation före: Vaken + orolig, skakig, svettas, rycker, gäspar/nyser Observation 1 min efter stimulering: Spritter, ökad muskeltonus Återhämtningstid tills lugn Summera (0-12p) Opiater och sederande Motorisk, beteende, GI, temp, gäspning/ nysning WAT-1 (0 12 p) 2 ggr/dag PICU och vårdavdelning Börja 1:a nedtrappningsdag Franck, Linda S. et al. Validity and generalizability of the Withdrawal Assessment Tool- 1 (WAT- 1) for monitoring iatrogenic withdrawal syndrome in pediatric patients. PAIN. Volume 153(1), January 2012, p 142 148.

WAT- 1 Hög WAT-skattning 3 längre vårdtid på BIVA WAT 3 hade högre ackumulerad opioiddos, längre behandlingstid med opioider före nedtrappning, längre uttrappningstid Motsvarande gällde benzodiazepiner 3 rek. cut-off för behandling (Neonatal skattning (NAS)visade kortare tid till behandling än klinisk skattning). SKATTA!!! Franck, Linda S. et al. Validity and generalizability of the Withdrawal Assessment Tool- 1 (WAT- 1) for monitoring iatrogenic withdrawal syndrome in pediatric patients. PAIN. Volume 153(1), January 2012, p 142 148.

Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker

Har patienten pågående smärta???

Förebygg abstinens under smärtbehandling Korta behandlingstider och lägre ackumulerad opioiddos minskar risken för abstinens

Förebygg abstinens under smärtbehandlingen Kombinera med andra analgetika paracetamol, NSAID, klonidine, blockader - lokalanestetika Adekvata doser minsta effektiva dos Ökande doser? tolerans, OIH, förändrat smärttillstånd? Välj rätt preparat för rätt tillfälle kortverkande/långverkande Förebygg toleransutveckling Opioidrotation, kombinera med lågdos naloxoninfusion eller lågdos ketamininfusion

Förebygg abstinens vid utsäcning av opiat Bedöm behandlingstid Beräkna dygnsdos opiat före nedtrappning Nedtrappningsschema, ca ½ tid behandlingen pågått. Byte till p.o. behandling? Räkna noga. Påbörja abstinensskattning före nedtrappning Minska 10 20% från utgångsdos/dygn

Vid abstinens Stoppa nedtrappning om abstinenssymptom öka ev dosen igen. Behandla med klonidine p.o. eller i.v. vid abstinens. Avvakta tills abstinensfri 24 timmar > fortsätt nedtrappning Lugn och ro, stör så lite som möjligt. Dygnsrytm och bra sömn.

Exempel på nedtrappning Dag Preparat Dygnsdos Dosering i.v./p.o. Kommentarer 0 Inj. Morfin 1 mg/ml 16 mg 20 mcg/kg/4m + bolus i.v. utgångsdos 1 Inj. Morfin 1 mg/ml 12 mg 2 mg x 6 i.v. 2 Inj. Morfin 1 mg/ml 9 mg 1,5 mg x 6 i.v. Äter. Magen igång. 3 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 8 mg 2 mg x 4 p.o. Konverterar 4ll p.o. Dosen dubbleras. Bara liten nedtrappning 4 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 4 mg 1 mg x 4 p.o. 5 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 2 mg 1 mg x 2 p.o. 6 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 1 mg 1 mg x 1 p.o. 7 0 0 Vid abs7nens: Stoppa nedtrappningen Rescue: ge klonidine 1-2 mcg/kg p.o. eller i.v. Om o4llräckligt - ge bolus morfin och öka nedtrappningsdos SäV in klonidine 1-2 mcg/kg x 3

Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker

Risker??? Med abstinens JA!!! Förebyggande och behandling Vinster: Minskat lidande Kortare vårdtider Minskad risk för komplikationer

Methadone- Weaning Protocols After Opioid Therapy for 7 to 14 or >14 Days Short- term Therapy Protocol (7 14 d) Long- term Therapy Protocol (>14 d) Use 1- h dose to convert to methadone (OD) Day 1: give OD PO every 6 h for 24 h Day 2: reduce OD 20%, give PO every 8 h for 24 h Day 3: reduce OD 20%, give PO every 8 h for 24 h Day 4: reduce OD 20%, give PO every 12 h for 24 h Day 5: reduce OD 20%, give PO every 24 h for 24 h Day 6: discontinue methadone Use 1- h dose to convert to methadone (OD) Day 1: give OD PO every 6 h for 24 h Day 2: give OD, change to PO every 6 h for 24 h Day 3: reduce OD 20%, give PO every 6 h for 48 h Day 5: reduce OD 20%, give PO every 8 h for 48 h Day 7: reduce OD 20%, give PO every 12 h for 48 h Day 9: reduce OD 20%, give PO every 24 h for 48 h Day 11: discontinue methadone Robertson RC et al. Evaluation of an opiate- weaning protocol using methadone in pediatric intensive care unit patients. Pediatric Critical Care Medicine. Vol 1. 2000;1(2):19 123