Utlåtande, granskning 1, april-maj 2014.

(Granskning 1) Detaljplan för Nygårdarna 14:204 m fl, i Borlänge kommun, Dalarnas län Utlåtande, granskning 1, april-maj 2014. Ett förslag till detaljplan för Nygårdarna 14:204 m fl har tagits fram av Sweco Architects AB på uppdrag av BoKlok Housing i oktober 2012. Planområdet finns i Nygårdarna, ca 2 km sydväst om Borlänge resecentrum. Planområdet avgränsas av Nygårdsravinen i norr, av Paradisvägen i öster och väster av befintlig bebyggelse i Nygårdarna. Inom kvartersmark avses strandskyddet upphävas. Planförslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Detaljplanen fanns utställd under tiden 5 april 5 maj 2014 i stadshusets foajé, på biblioteket vid Sveatorget samt på Palladium. Granskningshandlingar fanns också tillgängliga på kommunens hemsida. Vid granskningstillfället har skrivelser inkommit från: 1. Länsstyrelsen 2014-04-14 - Ingen erinran. 2. Synpunkter (nr 1) 2014-04-29 3. Synpunkter (nr 2) 2014-04-30 4. Synpunkter, (nr 3) 2014-05-02 5. Synpunkter (nr 4) 2014-05-02 6. Synpunkter (nr 5) 2014-05-02 7. Synpunkter (nr 6) 2014-05-05 8. Synpunkter (nr 7) 2014-05-04 9. Synpunkter (nr 8) 2014-05-04 10. Synpunkter (nr 9) 2014-05-04 11. Synpunkter (nr 10) 2014-05-04 12. Synpunkter (nr 11) 2014-05-05 13. Synpunkter (nr 12) 2014-05-05 14. Synpunkter (nr 13) 2014-05-02 15. Synpunkter (nr 14) 2014-05-04 16. Synpunkter (nr 15) 2014-04-30 17. Synpunkter (nr 16) 2014-05-05 18. Synpunkter (nr 17) 2014-04-30 19. Synpunkter (nr 18) 2014-05-04 20. Synpunkter (nr 19) 2014-05-04

21. Synpunkter (nr 20) 2014-05-05 22. Nygårdarnas Hem- och Fäbodundantag 2014-05-04 23. Synpunkter (nr 21) 2014-05-05 24. Synpunkter (nr 22) 2014-05-05 Samråd har även skett av planförslaget enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900), samt att förslaget inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Synpunkter inkomna vid samrådet redovisas i den till granskningsutlåtandet hörande samrådsredogörelsen, daterad mars 2014. Inkomna skrivelser finns tillgängliga i sin helhet hos Samhällsbyggnadssektorn, Plan- och markkontoret. Detaljplanen medför inte någon betydande miljöpåverkan och någon miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättas. Då planuppdrag gavs före det att plan- och bygglagen ändrades 2011, så följer förfarandet de äldre bestämmelserna (PBL 1987:10). Sammanfattning av synpunkter och kommentarer. Länsstyrelsen har inget att erinra mot den utställda detaljplanen. Övriga 23 inkomna skrivelser kommer från berörda fastighetsägare och boende i Nygårdarnas by och är huvudsakligen samma synpunkter som framfördes i samrådsskedet. Man vill inte ha bebyggelse i området och särskilt inte flerbostadshus. Argumenten handlar oftast om att föreslagen bebyggelse skulle komma att förstöra den dokumenterade kulturmiljön och den sociala miljön i byn då byggnadernas utformning inte anses passa in och många nya människor tillförs området. Man hänvisar också till miljöbalkens bestämmelser om byggande på jordbruksmark och tycker att kommunen kan se till att annan mindre värdefull mark bebyggs istället. Man vill behålla den lantliga miljön med hästhållning och är rädd att nya grannar ska klaga på det hantering av ved, vedeldning samt att häst och andra husdjur medför olägenheter. Man har synpunkter på strandskydd och på att lagar inte följs, bl a att kommunen inte har en aktuell översiktsplan. Sedan samrådet har Skanska/BoKlok tagit bort ett hus med fyra lägenheter samt disponerat om husplacering och biluppställning. I samrådsredogörelsen och i planbeskrivningen har beskrivits ganska omfattande hur bedömningen av kulturmiljövärdena gjorts från kommunens sida och vilka aspekter som ansetts som väsentliga. Det finns naturligtvis en skillnad mellan en bedömning från bebyggelsesynpunkt och en mer vidare utifrån kultur och funktion. Men faktum är ju också att byn inte längre är en jordbruksby, dess successiva förändring har pågått länge. Flera villor har redan byggts i området. En större utmaning för framtiden och det kulturhistoriska värdet i Nygårdarna är sannolikt att lyckas behålla karaktären och bystrukturen längs Mats Knuts väg med dess inslag av äldre bostäder och inte minst större lagårdar, ekonomibyggnader mm, när inte längre den ursprungliga funktionen finns kvar. Byns/byarnas anknytning till jordbruksmarken bevaras lämpligare i området längre söderut, där den lättare upplevs i landskapet. Aktuellt planområde är inte lika exponerat till omgivningarna. Brukningsvärd jordbruksmark är viktig att bevara. Det framgår av kommunens översiktsplan och i planbeskrivningen där ett planeringsunderlag redovisas. Odlingsmark behöver ha tillräckligt stora sammanhängande ytor för att bli effektiv och rationell att bruka i ett modernt jordbruk. Det är ett starkt allmänt intresse att kommunen svarar upp mot det stora behovet av nya bostäder. Kommunens avsikt är att genom förtätning i befintlig stadsbygd undvika att staden utvidgas på brukningsvärd jordbruksmark. Den lantliga miljön (främst framhålls hästhållning) har delvis möjliggjorts då fastighetsägaren inte tidigare fullföljt sina planer på bostadsbebyggelse och marken kunnat användas extensivt. Fortsatta samtal föreslås ske mellan Skanska/BoKlok och de kringboende på kommunens initiativ, för att om möjligt hitta samexistensmöjligheter genom ytterligare omdisponeringar i den föreslagna bostadsbebyggelsen. En praktisk och långsiktigare lösning för tillfarten till två fastigheter bör också kunna ske över Nygårdarna 14:204 genom tillmötesgående från Skanska/BoKlok. Plan- och markkontoret föreslår därför att ytterligare möten/samråd med de kringboende hålls innan planförslaget förs vidare till beslut. Inkomna synpunkter (sammanfattade) Plan- och markkontorets kommentar 2

1. LÄNSSTYRELSEN, 2014-03-14 Framför att granskningen inte gett anledning till erinran. 2. Synpunkter (nr 1), 2014-04-29 Ser stor vikt att bevara centrumnära, ej tidigare bebyggd jordbruksmark för framtida odling. Borlänge kommun ska företräda sina innevånare och inte ge tillstånd till byggande av flerfamiljshus i gammal radby med omtalat stort kulturellt och historiskt intresse. Hur kan man så lättvindigt upphäva strandskyddet på fastigheten Nygårdarna 14:204? Varför har man inte hörsammat någon myndighets talan mot tänkt bebyggelse i granskningshandling MBN 2012/195? Man säger att den tänkta bebyggelsen inte påverkar radbyn nämnvärt sett från Mats Knuts väg. Men de boende i byn påverkas i högsta grad då befolkningsmängden kommer att fördubblas. Kommunen vill inte tillmötesgå bybornas önskan att byta mark med nuvarande ägaren Skanska mark och exploatering Bygg AB för att bevara radbyn. Skanska mark och exploatering Bygg AB är inte intresserad av att sälja marken till intressenter i byn. De vill heller inte stycka av enskilda tomter för privatägda fastigheter. Hur ska vi i byn kunna behålla den lantliga miljön med hästar och andra djur nära gårdarna då det blir flerfamiljshus byggda? Hur svarar kommunen på ev klagomål gällande: lukt, flugor, frispringande katter, ljud från maskiner och motorsågar? Brukningsvärd jordbruksmark är viktig att bevara. Det framgår av kommunens översiktsplan och i planbeskrivningen där ett planeringsunderlag redovisas. Odlingsmark behöver ha tillräckligt stora sammanhängande ytor för att bli effektiv och rationell att bruka i ett modernt jordbruk. Kommunens avsikt är att genom förtätning i befintlig stadsbygd undvika att staden utvidgas på brukningsvärd jordbruksmark. Kommunen har också skyldigheter mot nuvarande och inflyttande blivande borlängebor att se till att det finns möjligheter att bygga bostäder för människor att bo i. Den kulturhistoriska bedömningen från kommunens sida framgår av samrådsredogörelsen. Strandskyddet i den del som upphävs gäller enbart allmänhetens möjlighet att nå Nygårdsravinen. Detta möjliggörs även med detaljplanens utformning. Bedömningen och kommentarerna finns i samrådsredogörelsen. Bedömningen som gjorts och kommenterats gäller den fysiska förändringen av bebyggelsen. Det är självklart att förändringen också kommer att innebära fler människor i byn och medföra en förändring för den sociala miljön. Samtidigt ligger området mycket centralt i Borlänge stad och den upplevda tillhörigheten kan i framtiden kanske förändras till att omfatta stadsdelen och inte den jordbruksby som redan genomgått stora förändringar i funktion och bebyggelse från sitt ursprung. Se kommentar ovan och i samrådsredogörelsen om radbyn. Samtal förs med Skanska/BoKlok om förändringar av innehåll och utformning av bebyggelsen. Förändringar sker i en stor och expanderande stad och i centralt läge. Vissa funktioner blir svårare att behålla i en tätare stad eller behöver förändras. Om anmälan inkommer så behandlas de som miljöbalksärenden och bedöms från fall till fall. 3

3. Synpunkter (nr 2), 2014-04-30 Vi boende i Nygårdarna har svårt att förstå planer på nybyggnation av hyreshus i en så gammal by som dessutom är en av de kvarvarande radbyarna. Att dessutom omöjliggöra framtida behov av odling till följd av klimatförändringar är helt förkastligt. Det måste finnas annan mark, som t ex marken väster om Jakobsgårdarna. Varför bygga flerbostadshus ett stenkast från ett naturskyddsområde med unikt fågelliv och en av få platser där Lusbäckens naturliga sträckning är intakt? Vi måste beakta strandskyddet. Nuvarande husägare kommer att mista den fina utsikten och avskildheten i egen trädgård. Vi bybor är vana med oväsen från skogsmaskiner, motorredskap mm vid alla tider på dygnet oavsett årstid. Dessutom finns det hästar, hundar och katter som kan störa med lukt, ljud, flugor mm. Kommer de blivande hyresgästerna att acceptera detta? Låt oss värna om vår unika gamla radby. 4. Synpunkter (nr 3), 2014-05-02 Jag och min syster undrar om Skanska har rätt att bygga där vi har våra hästar? Det är många som protesterar för att det ska bygggas tvåvåningshus i en by och förstöra bykänslan. Skanska äger marken, men det finns andra ställen att bygga på tex Peace&Love-parkeringen. 5. Synpunkter (nr 4), 2014-05-02. Det bör ej bebyggas pga att det förstör det kulturhistoriska intresset. Miljöbalken kap 1 ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vid byggnation förstörs alla möjligheter att odla grödor. Väganslutningen mot Paradisvägen kommer att utgöra omfattande förändring av landskapsbilden. Nygårdarna 14:5 bör ej ingå i detaljplanen. Planförslaget följer ej rekommendationerna i Europeiska landskapskonventionen. Hänsyn bör i första hand tas till direkt berörda befintliga bostäder och inte endast till förbipasserande på Paradisvägen och Mats Knuts väg. Nygårdarna tillhör Skräddarbacksskolan som redan nu har för många elever. Det byggs nu på flera håll i Skräddarbacken och Skräddarbackens by vilket också leder till högre elevantal. Förtätning bör ske där nya skolor planeras. Byggandet av bostadsrätter och dess inpassning i kulturmiljön behandlas utförligt i samrådsredogörelsen. Se kommentar till Synpunkt 2 ang odlingsmarken. Det utpekade området för bebyggelse väster om Jakobsgårdarna kommer att planeras för bl a bostäder. Behovet av bostäder är stort i en växande stad. Nygårdsravinen är en naturresurs som kommunen avser att ta vara på. Däremot bedöms ett bebyggande enligt förslaget inte påverka detta eller strandskyddet. Kommenterats i punkt 2. Skanska äger marken och arrenderar ut ( lånar ut ) den för att bl a du och din syster ska kunna ha hästar där. Det gör man för att de inte tidigare hade bestämt sig för hur de själva vill använda marken. Nu har man bestämt sig för att man vill använda marken för att bygga bostäder där och då kan det tyvärr bli så att ni måste hitta någon annan mark för hästarna. Det finns andra ställen att bygga på, men Borlänge behöver många ställen att bygga bostäder på och också att det finns företag som vill bygga. Så vi gör så bra bedömningar vi kan när vi tittar på möjliga platser för bostadsområden. Bedömningen från kulturmiljösynpunkt finns beskriven i planförslaget och kommenterad utförligt i samrådsredogörelsen. Väganslutningen mot Paradisvägen bedöms inte medföra en omfattande förändring utöver den som Paradisvägen i sig redan gör. Få planförslag har varit föremål för så mycket samtal och konsultationer med de berörda kommuninvånarna, så landskapskonventionen bedöms väl uppfylld. Anpassning till befintlig bebyggelse mm har kommenterats utförligt i samrådsredogörelsen. Skolor kommer att behöva byggas även i Jakobsgårdarna/Nygårdsdalen och eventuellt utökas i Skräddarbacken i framtiden. 4

6. Synpunkter (nr 5), 2014-05-02 Jag hänvisar till våra tidigare inlämnade skrivelser och därför finns det inget som ändrar vårt tidigare ställningstagande. Granskningshandlingen tar mycket lite hänsyn till inkomna yttranden utan tar helt ställning till Skanskas önskemål. Att kommunen har stort intresse för nya bostäder förstår vi men att det ska genomföras utan hänsyn till lagar, inventeringar eller remissinstansers synpunkter är något nytt för oss. PBL 2010:900 2 kap 6 säger: Vid planläggning och i andra ärenden enl denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas Ett område med flerbostadshus insprängt i en gammal jordbruksby anser vi inte överensstämmer med lagen utan måste betraktas som är ett lagbrott. Anmärkningsvärt är att granskningshandläggaren inte har motiverat vårt tidigare inlägg om Plan- och bygglagen. I granskningshandlingarna sägs att Kommunen framhåller vikten av att bevara Nygårdarnas värde som bymiljö av radbykaraktär Detta anser man vara fullgjort genom upplevelsen från byvägen vilket är mycket märkligt, byns karaktär innefattar mycket mer än bara byvägen. Ett område med flerbostadshus insprängt i befintlig by är helt otänkbart om man vill bevara en ursprunglig jordbruksby miljö. Enligt kulturmiljöinventeringen som Dalarnas museum/borlänge kommun gjorde 1998 sägs bla: Försiktighet bör råda med ytterligare villabebyggelse. Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig bebyggelses utseende och struktur. Utvidgning av bebyggelse i nordsydlig riktning är inte lämplig. Det är viktigt att dessa äldre bystrukturer bevaras. Byarna visar Borlänges historia och ger samhället en speciell karaktär, något som omgivande villområden saknar. Vår uppfattning är att hela bystrukturen ödeläggs om detaljplanen genomförs. Jordbruksfastigheters verksamhet avviker från ett modernt flerbostadshusområde. Det är dessutom anmärkningsvärt att en kulturmiljöinventering som kommunen stått bakom, helt plötsligt inte har något värde. BoKlok-husens utformning stämmer inte överens med hus i byn, framförallt då taklutningen är för flack och då husen är klart högre än de flesta byggnaderna. Vi finner inte heller något stöd för detaljplanen att ge dispens från strandskyddet. Plan- och bygglagens bestämmelser har hanterats och de bedömningar kommunen gör i fråga om de kulturhistoriska värdena har utförligt redovisats i planförslaget och i kommentarer i samrådsredogörelsen. Det finns naturligtvis en skillnad mellan en bedömning från bebyggelsesynpunkt och en mer vidare utifrån kultur och funktion. Men faktum är ju också att byn inte längre är en jordbruksby, dess successiva förändring har pågått länge. Flera villor har redan byggts i området. En större utmaning för framtiden och det kulturhistoriska värdet i Nygårdarna är sannolikt att lyckas behålla karaktären och bystrukturen längs Mats Knuts väg med dess inslag av äldre bostäder och inte minst större lagårdar, ekonomibyggnader mm, när inte längre den ursprungliga funktionen finns kvar. Byns/byarnas anknytning till jordbruksmarken bevaras lämpligare i området längre söderut, där den lättare upplevs i landskapet. Aktuellt planområde är inte lika exponerat till omgivningarna. Kulturmiljöinventeringen finns med som ett planeringsunderlag i kommunen. Den skulle möjligen behöva uppdateras, men i sina grunder beskriver den värden på ett bra sätt. Däremot är den inte det enda planerings- eller beslutsunderlaget och den behöver alltid tolkas och bedömas. Moderna hus, oavsett om det är enplansvillor eller BoKlok-hus, tillför sina nya uttryck och ska kanske tillåtas göra det om vi inte vill frysa utvecklingen. Det viktiga kan då vara att nya byggnader förhåller sig till ett ramverk för omgivande bebyggelse där bla volym, färgsättning och takvinkel ingår. Traditionell takvinkel ligger mellan 18 och 33 grader, och inom det intervallet finns BoKlok-husen. Se kommentar under punkt 2 och 3. 5

Fastigheterna Nygårdarna 18:12 och 23:1 nås via samfälld väg över N 8:10 och 23:1. N 23:1 har ingen formell vägrätt då vi inte ingår i samfälligheten. Vi vill att detta löses lämpligen genom ett servitut för framtida väg på N 14:204 till förmån för N 23:1 och N 18:12. 7. Synpunkter (nr 6), 2014-05-04 Motsätter sig starkt fortsatt planering och hänvisar bl a till kommunens folkhälsoarbete och främst delaktighet och inflytande. BoKloks byggplaner har medfört en känsla av maktlöshet hos vuxna men inte minst hos barnen. Markområden som används för hästbete, ridning, isplan mm och många mår psykiskt dåligt i området. Om det byggs innebär det att hästarna försvinner från byn, ytan att fritt leka på kan inte ersättas med iordningställda lekplatser vilket kommer att innebära minskad fysisk aktivitet. Hänvisar till folkhälsopolitiska programmet och menar att kommunen gör tvärtemot sina mål genom att se till att det byggs på mark där det pågår fysisk aktivitet och god social samvaro över generationsgränser. Bättre samhällsplanering torde vara att inte försämra för invånarna och hindra dem att utöva sina fritidsintressen. ANTAGANDEHANDLING Frågan som tas upp bör lösas i detaljplanen. Planförslaget kompletteras. Boende i en stad som utvecklas innebär att man utsätts för förändringar, ibland nära där man bor, ibland inte. Det markområde som är aktuellt och som använts av de närboende har skett genom tillmötesgående från markägaren genom arrende eller motsvarande. Detta i avvaktan på att markägaren bestämde sig för hur man skulle göra med området. De folkhälsopolitiska målen med delaktighet och inflytande innebär inte nödvändigtvis att man får som man vill men man ska kunna vara delaktig. Det finns många olika synpunkter i många frågor även från sådana som ännu inte är på plats och kan ge sin röst hörd. För dessa ska det allmänna intresset föras fram, t ex behovet av bostad, och avvägas mot det privata intresset av bl a kommunens politiker. Denna process ska dock inte fortgå över huvudet på de som berörs och det har inte heller skett i detta ärende. Nygårdarna har som stadsdel mycket goda förutsättningar för fysisk aktivitet och social samvaro jämfört med många andra stadsdelar. Nära till skogen och till Skvalet för att nämna något. Aktiviteter vars utövande främst är ett individuellt ansvar och föräldraansvar och där t ex de fysiska förutsättningarna för bl a hästhållning fortfarande finns kvar i det större närområdet. Störningar från vedhantering mm. Det kulturella arvet tas upp med hänvisning till nationella målet En god bebyggd miljö och till länsstyrelsens yttrande. Frågan om att bygga på jordbruksmark tas även upp här. Att området är attraktivt beror på att det ser ut som det gör nu, innan det byggs igen! Att skriva att landskapet, djur och natur inte påverkas av en bebyggelse är ju skrämmande ord! Föreslår att idag mindre attraktiva områden men centralt belägna görs attraktiva för människor att bo och vistas i och nämner områden som vid Studievägen, vid Skvalet och väster om Jakobsgårdarna m fl. Se kommentar under punkt 8. Olika parters bedömningar görs utifrån respektive parts utgångspunkt och ansvarsområde. Kommunen bedömer att lämplig hänsyn tas utifrån de givna lokala förutsättningarna. Se även svar under punkt 2 och i samrådsredogörelsen. Se kommentar under punkt 2. Självklart påverkas område och omgivningar av bebyggelse. Attraktivitet är mångfacetterat och kommer av många att bedömas att finnas kvar i Nygårdarna även efter ett bebyggande av planområdet. Borlänge behöver fler bostäder. De områden som nämns är redan föremål för tidiga utredningar för bl a bostadsändamål.

Har synpunkter på BoKlok-husens utformning och att de trycks in nära bebyggelse för att inte synas och att placeringen nära befintlig bebyggelse skylls på buller från Paradisvägen. Men vi som bor här, räknas inte det vi ser? Kräver att samråd och granskning ogiltigförklaras pga att kommunen saknar aktuell översiktsplan med hänvisning till plan- och bygglagen. 8. Synpunkter (nr 7), 2014-05-04 I Nygårdarna finns minst sju stycken skogsägare som aktivt brukar sin skog. Det medför buller i form av maskiner, traktorer och sågar. Flera fastigheter värms upp med enbart ved eller flis vilket medför buller vid upparbetning. Risken för klagomål på detta ökas med den kraftiga ökningen av innevånare. BoKlok-husens utformning har inte jämförts med andra mindre lyckade utformningar. Däremot har i argumentation på möten nämnts att moderna 1-plans villor stämmer dåligt med byggnadstraditionen. Buller är en faktor att räkna med. Det går att bygga närmare bullerkällan men då krävs plank eller vall, vilket skulle inverka på landskapsbilden. Placeringen närmare bebyggelsen och orsaken till det framgår av planbeskrivningen, där tre scenarion beskrivs. Kommunens översiktsplan finns till dess att den revideras eller ändras. Delar av översiktsplanen är förklarad inaktuell och ska kompletteras. Det arbetet pågår och en ny översiktsplan FalunBorlänge är tänkt att antas av fullmäktige i juni 2014. Det förekommer på andra ställen i Borlänge också att man hanterar och eldar med ved. Det kan givetvis uppstå konflikter, men många kan också undvikas genom ömsesidig hänsyn och förståelse. 9. Synpunkter (nr 8), 2014-05-04 Vi motsäger oss byggandet på Nygårdarna 14:204 med argumentet att dessa få gröna ytor eller åkrar i centrala Borlänge måste vara kvar. Idag går kanske hästar där, i morgon ska åkrarna kanske brukas igen eller användas till kolonilotter? Sluta att förtäta tätortens gröna oaser. 10 Synpunkter (nr 9), 2014-05-04. Vårt hus ligger i nära anslutning till planerad byggnation, och tvåvåningshus kommer att byggas några 10-tal meter från vår tomtgräns. Öppenheten till intilliggande naturområde bli begränsad. I dag utgörs området av öppna fält samt hästhagar som smälter väl in i bystrukturen. Planerna är inte förenliga med nuvarande bystruktur. Det finns många jordbruksfastigheter i byn med lador och uthus som använts i jordbruket och som numera blivit kännetecknet för en välbevarad gammal by. Tvåvåningshus passar inte in i bystrukturen, men enplansvillor kan smälta in. Frågan har kommenterats under bl a punkt 2 ovan. En diskussion med exploatören kommer att tas om täthet och placering av byggnader. Bebyggelsen och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 ovan och i samrådsredogörelsen. Tvärtom passar tvåvåningshus och 1 ¾ planhus i det traditionella bebyggelseskicket liksom de större ekonomibyggnaderna. Enplansvillor av modernt snitt har däremot en i det sammanhanget främmande utformning. 2

11. Synpunkter (nr 10), 2014-05-04 Planerna på att bygga ett nytt bostadsområde bestående av flerbostadshus här är att våldföra sig på en av de kvarvarande radbyarna centralt i Borlänge. Det kommer inte att smälta in i bymiljön utan kommer att bli en styggelse som förstör den fler hundrade kulturmiljön. Nygårdsravinens hotande arter av växter och djur kan påverkas negativt. Kommer dagvatten att ledas ner i ravinen? Ytavrinningen från de preparerade ytorna med spill av olja och drivmedel kommer att belasta främst dammen i direkt anslutning till fastigheten där groddjur i stor mängd har sitt habitat. Den väg där in/utfart till fastigheten är tänkt är hårt trafikerad och har inga fartdämpande åtgärder. Det finns ingen kollektivtrafik i området, närmaste hållplatsen ligger mer än 1 km från fastigheten. Den målgrupp man sa sist var i första hand inte barnfamiljer och det är kanske tur då vägen är starkt trafikerad och kan vara rena dödsfällan för barn. Den typ av bebyggelse Borlänge behöver är väl snarare prisvärda hyresrätter. Hoppas att våra folkvalda representanter förstår att denna typ av bebyggelse på en plats där den inte passar är förkastligt. Vi måste värna om vårt arv och våra gamla kulturmiljöer före privata företags intressen. Ställer mig även frågan om Skanska/Ikano fått gräddfil i planärenden för framtida etableringar såsom denna. I kungörelsen hänvisas till att planen är förenlig men kommunens översiktsplan från 1990. På kommunens hemsida kan samtidigt läsas att översiktsplanen inte längre är aktuell. Jag hävdar att miljö- och byggnadsnämnden inte har möjligheten att söka stöd för detta i en plan som ogiltigförklarats. Vidare bryter Borlänge kommun mot Planoch bygglagen 2010:900 3 kap 1, då det inte finns en aktuell översiktsplan 12. Synpunkter (nr 11), 2014-05-04. Det är förkastligt att komma med ett förslag på tvåvåningshus med en takhöjd på upp till 9 meter när kommunen framhåller vikten av att bevara Nygårdarnas värde som en by med radbykaraktär. Med en sådan förändring gjord kommer det förmodligen bli ännu lättare att bygga flerbostadshus i anslutning till Nygårdarna och förstöra bymiljön ännu mer. Nygårdarna är sedan många år en levande by med jord- och skogsbruk, där det fortfarande finns ett antal aktiva brukare som ibland kan skapa buller från traktorer och maskiner. Jag och några till har fliseldning för uppvärmning. Det kan medföra en hel del buller vid huggning av flisen. I dagsläget har vi inga problem med protester från övriga boende men vi bävar för protester i framtiden. Bebyggelsen och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 ovan och i samrådsredogörelsen. Dagvattnet ska omhändertas på tomten, liksom idag. Trafiksäkerheten har bedömts och bör kunna upprätthållas. Kollektivtrafiken ses ständigt över för att vara så tillgänglig som möjligt. Borlänge behöver bostäder av alla kategorier, bl a för att få en rörligare bostadsmarknad. Ett av problemen som Borlänge och liknande orter av samma storlek lider av är att det saknas investerare i bostadsbyggande. Dessa dras till lukrativare marknader i storstadsregioner. I det här fallet finns en investerare som är villig att bygga på mark man själv äger. Kommunens översiktsplan från 1990 och 1997, finns och gäller till dess att den revideras eller ändras. Del av översiktsplanen är förklarad inaktuell och ska kompletteras. Det arbetet pågår och en ny översiktsplan FalunBorlänge är tänkt att antas av fullmäktige i juni 2014. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 ovan och i samrådsredogörelsen. Det förekommer på andra ställen i Borlänge också att man hanterar och eldar med ved. Det kan givetvis uppstå konflikter, men många kan också undvikas genom ömsesidig hänsyn och förståelse. 3

13 Synpunkter (nr 12), 2014-05-05 (mejl och bifogad fil) Bestrider detaljplanen i sin helhet med hänvisning till miljöbalken 3 kap 4 (om brukningsvärd jordbruksmark). Att samråd och granskning ogiltigförklaras då kommunen inte har en aktuell översiktsplan. Enligt kommunen verkar det vara viktigare att bygga 24 bostadsrätter än att spara odlingsbar mark. Det finns annan mark närmare Borlänge centrum att bygga på. Det behövs centrumnära, odlingsbar mark för kommande framtida behov. Kulturmiljö: Att tillåta att lägenhetshus byggs i denna miljö kan knappast vara ett varsamt förhållningssätt. Länsstyrelsen skriver i sitt remissvar till samrådshandlingarna att ur kulturmiljösynpunkt är den tänkta etableringen inte lämpligt. Kommunen tycks göra allt för att gömma de tillkommande husen så långt in mot och mellan befintliga bostäder som möjligt. Ingen ska se husen, förutom de som redan bor runt planområdet. Det är många som använder Mats Knuts väg genom Nygårdarna som promenadstråk och som uppskattar nuvarande bymiljö med hus, lador och siktöppningar mot bakomliggande åkermark. Nygårdarna är den sista centrumnära byn som finns kvar av de gamla byarna runt Borlänge. Vi kräver att kommunen säger nej till föreslagen detaljplan och att byn skyddas som kulturreservat enl miljöbalken. Vi är helt övertygade om att om det varit någon annan intressent än Skanska/Ikano/Ikea/BoKlok så hade ärendet handlagts på ett helt annat sätt. Strandskydd: När vann upphävandet av strandskyddet laga kraft? Direktinsyn: Att placera de nya planerade byggnaderna så att direktinsyn mot befintliga bostäder och uteplatser undviks, är i praktiken omöjligt när det gäller Nygårdarna 11:32. Skugga: De planerade tvåvåningshusen och plantering av träd (enl ill) kommer att göra att vår fastighet N 11:32 kommer att ligga i skugga under en stor del av året. Vi kräver att en sol/skuggstudie görs för vinterhalvåret innan en detaljplan antas. Vi kräver att beredande och beslutande tjänstemän och politiker gör ett platsbesök innan planen eventuellt antas. Se kommentar under punkt 2. Se kommentar till punkt bl a punkt 11. Se kommentar till punkt 2 och planbeskrivningens hänvisning till planeringsunderlag: Jordbruksmark, 2010.) Marken som i synpunkten anges som alternativ lokalisering ska också den bebyggas. Kulturmiljöprogram och grönplan är underlag för planering och beslut. I varje ärende och i översiktsplaner görs en bedömning där även det allmänna intresset vägs mot de enskilda samt avvägs olika sektorsintressen. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 ovan och i samrådsredogörelsen. Bebyggelsen och landskapet är inte så särpräglat att kulturreservat är tillämpligt. En markägare har rätt att få sin markanvändning prövad av kommunen enligt plan- och bygglagens bestämmelser. Det görs på ett likvärdigt, objektivt och professionellt sätt oberoende av vem som är markägare. Strandskyddet föreslås komma att upphävas inom kvartersmarken (bostadsområdet) när planen antas, inte tidigare än så. De planerade bostadshusen ligger inte närmare fastighetsgräns än 20 meter mot N 11:32. Avstånd mellan byggnader är 33-35 meter. Det är glest om man ser till förhållandena i byn i övrigt liksom i villaområden. Besök har gjorts vid flera tillfällen. 4

14. Synpunkter (nr 13), 2014-05-02 Nygårdarna är en gammal radby belägen efter skogskanten mot Boberget. Byn flyttades och fick namnet Nygårdarna efter att den gamla byn brann ner till grunden. Det finns gamla grundrester som visar sig vid plöjning, det bör kontrolleras innan det är försent. Kommunen hänvisar hela tiden till hur det ser ut från Mats Knutsvägen och Paradisvägen utan att ta hänsyn till de boende inne i byn. Fortfarande är det flerfamiljshus i två våningar, höjd upp mot 9 meter som gäller och det smälter absolut inte in i den gamla bymiljön. Jag kommer ej att kunna fortsätta mitt skogsbruk med maskiner och virkeshantering på min tomt (Nygårdarna 10:8). Hur löses detta? Nuvarande förslag kan ej accepteras, det är att våldföra sig på den gamla byn. Det vore bättre att vi i byn kunde få en konstruktiv diskussion med byggherren hur det ska lösas än att dra hela projektet med en massa mellanhänder i kommunen. Delar av Nygårdsdalen ingår i planen, då kanske en lösning på Mats Knuts väg kan ske. I dag är Mats Knuts väg från Krossgatan till Karl Johans väg en samfällighet (Nygårdarna s:6) med drygt 30 fastigheter som delägare. Där ingår bl a den upptrampade stig (Mats Knuts väg 153) som det hänvisas till i svaren på våra tidigare synpunkter. Jag upplever att de som beslutar i detta har väldigt dålig insikt i hur det ser ut i byn. Jag kräver att ni måste komma ut på plats för att se hur beslutet påverkar byns miljö. Bifogar skiss för att smidigare komma ut från Nygårdarna 10:8 till Mats Knuts väg, där en direktkontakt med byggherren skulle kunna lösa frågan smidigt. 15. Synpunkter (nr 14), 2014-05-04 Vi bestrider föreslagen detaljplan med hänvisning till: Vikten att bevara Nygårdarnas historiska värde som radby, att den barriär som föreslagen bebyggelse kommer att utgöra för befintlig bebyggelse samt att alternativa lokaliseringar för förtätning finns men ej utretts. Vi kräver att samråd och granskning ogiltigförklars pga av att Borlänge kommun saknar aktuell översiktsplan med hänvisning till PBL (2010:900) 3 kap 1. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 m fl ovan och i samrådsredogörelsen. Se kommentar under bl a punkt 12. Kommunen kommer att bjuda in till samtal mellan berörda och Skanska BoKlok. Frågan om samfälligheten (s:6) är känd och har förts till bl a de diskussioner som ingår i lantmäteriets omarrondering. Det finns även en utredning inom kommunen som gäller de vägar och gator som kommunen sköter men där ägandet ligger hos samfälligheter och motsvarande. Det är självklart att den största kunskapen om ett grannskap finns hos de som bor och verkar där. Det är bl a därför som samråd i översiktsoch detaljplaner är så viktiga för alla inblandade parter. Detaljlösningar löses bäst mellan parter. Initiativ till kontakt bör tas av den som uppmärksammat och vill få frågan löst. Kommunen kan förmedla kontaktperson hos Skanska BoKlok om denne inte är känd. Se kommentarer i flera av punkterna ovan. Kommunens översiktsplan från 1990 och 1997, finns och gäller till dess att den revideras eller ändras. Del av översiktsplanen är förklarad inaktuell och ska kompletteras. Det arbetet pågår och en ny översiktsplan FalunBorlänge är tänkt att antas av fullmäktige i juni 2014. 5

16. Synpunkter (nr 15), 2014-04-30 Vi bestrider föreslagen detaljplan med hänvisning till: Att det endast tas hänsyn till passerande på Paradisvägen samt Mats Knuts väg och ingen hänsyn tas till direkt berörda fastigheter. Vikten av att bevara Nygårdarnas historiska värde som bymiljö av radbykaraktär. Vikten av att bevara centrumnära, ej bebyggd jordbruksmark för framtida behov av odling pga klimatförändringarna se Jordbruksverkets rapport 2013:35. Ur resurshushållningssynpunkt bör förtätning ske på mark som inte lämpar sig för odling. Den barriär som föreslagen bebyggelse kommer att utgöra för befintlig bebyggelse. Att alternativa lokaliseringar finns enl planförslaget. Att en del av strandskyddet tas i anspråk för föreslagen bebyggelse. 17. Synpunkter (nr 16), 2014-05-01. Då inget i föreliggande detaljplaneförslag daterat 2013-02-14 väsentligen förändrats och inget i mitt brev daterat 2012-11-23 hörsammats, hävdar jag åter lydelsen i det brevet med följande tillägg: För att slippa ha trafik genom gårdarna Nygårdarna 8:10 och 23:1 framförs här ett absolut krav att mark reserveras för en framtida vägsträckning från min ladugårdsbyggnads nordvästra hörn fram till den i planförslaget redovisade cykel- och gångvägen till Mats Knuts väg. Vägens bredd ska vara 8 m från södra gränsen på N. 14:204 och norrut så att stora fordon även fortsättningsvis ska kunna säkerställa min gårds verksamhet och att mina grannar ska slippa trafiken genom sina gårdar (redovisas i bilaga 1.) I kungörelsen åberopas en 25 år gammal översiktsplan. Det kan inte vara relevant. Miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats. Varför, byn har ett kulturvärde? Byborna har gjort sin mening hörd med namnlista med 54 underskrifter, vilket är så gott som samtliga i byn. Planförslagets 24 lägenheter med tre personer per lgh, ger 72 personer på en yta som är en tiondel av byns. Förvanskning? Besök på plats ska ske av beslutande innan beslut om planen fattas. Hyreshus i flera våningar ska byggas i miljöer där de kan passa. Gamla bymiljöer som har anor flera hundra år innan kommunens tillkomst, ska bevaras. Detta är mitt bestämda krav. Då flera släkten förutom min funnits i byn minst sedan 1600-talets början kan det t o m vara fråga om etnisk förföljelse om vi inte hörsammas. Vänligen, strö inte mer salt i såren. Vår bymiljö är för oss helig! (Bilagor: karta över väg, namnlista från 2012 och brev tidigare insänt, dat 2012-11-23) Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 m fl ovan och i samrådsredogörelsen. Se kommentar under punkt 2. Resonemanget kring olika bebyggelsescenarier finns i planbeskrivningen. Strandskyddet kommenteras ovan, bl a i punkt 2. Planförslaget bör kunna kompletteras med önskemålet. Diskussion tas upp med Skanska Bo- Klok. Bildande av eventuellt servitut görs av lantmäteriet i samband med övriga fastighetsbildningsåtgärder. Se kommentar i punkt 15 m fl. Miljökonsekvensbeskrivningar upprättas i detaljplaner endast då betydande konsekvenser för miljön bedöms finnas. Så är inte fallet här. Länsstyrelsen gör den slutliga bedömningen och delar kommunens uppfattning i detta planförslag. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 m fl ovan och i samrådsredogörelsen. 6

18. Synpunkter (nr 17), 2014-04-30 Vi bestrider detaljplaneförslaget med hänvisning till Miljöbalken 3 kap 4. Kommunen är enl denna lag skyldig att skydda jordbruksmark, hur små arealer det än är. Att kunna odla mat är viktigare för kommande generationer än att bygga bostäder. Bygg på mark som redan är förstörd på ett eller annat sätt. Vad kommer att hända med mark efter Paradisvägen som ägs av privata markägare? Om denna detaljplan går igenom så dröjer det väl inte länge förrän även denna mark tvingas av oss markägare? Vi vill självklart ha marken kvar för att kunna odla bl a potatis som vi gör idag. 19. Synpunkter (nr 18), 2014-05-04. Jag bestrider förslagen detaljplan med hänvisning till: Vikten av att bevara centrumnära, ej tidigare bebyggd jordbruksmark för framtida behov av odling pga klimatförändringarna se Jordbruksverkets rapport (2013:35). Att det finns alternativa lokaliseringar enl planförslaget. Ur resurssynpunkt bör förtätning ske på områden och mark som inte lämpar sig för odling. Del av strandskyddet tas i anspråk för föreslagen bebyggelse. 20. Synpunkter (nr 19), 2014-05-05 Likalydande med synpunkter i punkt 19. 21. Synpunkter (nr 20), 2014-05-05. Vi bestrider detaljplanen med hänvisning till: Vikten av att bevara en by med kulturhistoriskt intresse det är kommunens ansvar. Den vackra vyn/utsikten för många byinvånare försvinner helt. Vikten av att bevara en genuin jordbruksby med betes- och odlingsmark i centrumnära läge och inte förstöra den med flerfamiljshus. Att låta familjer som redan bor där med betesdjur få bo kvar och inte respektlöst och utan empati skuffa undan dem. Att inte respektlöst köra över mäniskors liv så att de måste ändra hela sin livssituation. Att jordbruksmark ska bevaras enligt miljöbalken när det finns annan mer lämpad mark att bygga på med närhet till service. T ex väster om Jakobsgårdarna. Att befintligt avlopp i Nygårdarna är under all kritik där man med jämna mellanrum får tillkalla spolbil. Vikten att respektera byns enväldiga önskan att få bo kvar i den miljö man valt att bosätta sig i. Det ska inte sitta några få gubbar i kommun, som inte har någon egen koppling till byn, och bestämma över huvudet på en hel by. Vi vill att kommunen ändrar sitt beslut, tar sitt ansvar och flyttar byggplanerna till ett bättre lämpat område. /I bilaga till skrivelsen beskrivs tankarna mer utförligt. Se kommentar bl a i punkt 2 och i planbeskrivningen. I det aktuella fallet vill markägaren bygga på sin mark. Kommunen har ingen avsikt eller vilja att tvinga fram bebyggelse mot markägares vilja. Se kommentar bl a i punkt 2 och i planbeskrivningen. Se kommentar bl a i punkt 2 och i planbeskrivningen. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 m fl ovan och i samrådsredogörelsen. Markägaren har under lång följd av år upplåtit sin mark till beteshagar mm. Nu vill man pröva markens användning för bostäder. Det är i skrivande stund okänt om marken upplåtits med arrendeavgift eller inte, men att den garanterats att i all framtid kunna användas som hästbete har sannolikt inte gjorts. Att pröva markanvändningen i en detaljplan är en demokratisk process där berörda ska komma till tals, där plan- och bygglagens bestämmelser följs och där slutligen kommunfullmäktige avgör frågan om antagande av planen eller inte. Frågan om jordbruksmark och annan placering har behandlats i flera av punkterna ovan. 7

22. Nygårdarnas Hem- och Fäbodundantag, 2014-05-04 Planförslaget passar inte på något sätt in i bymiljön vars struktur har präglats av den småskaliga jord- och skogsbruksverksamhet som växt fram på gårdarna under årens lopp. Om det byggs kommer byns struktur att helt spolieras. Nya generationer har inget minne av den rivningshysteri som präglade 1950- och 1960-talet, då i stort sett alla centrala delar av samhället revs för att bereda plats för Konsum och Tempo och ovärderliga kulturvärden gick till spillo. Hyreshus i byn förstör kulturvärden. Upprepa inte fel som gjorts tidigare. Vi behöver inte bygga hyreshus där de inte passar. Hade kommunen haft lite känsla och vilja så hade man kunnat byta mark. Länsstyrelsen med flera anser att förslaget är dåligt och ingen har fått gehör. Det är märkligt och anmärkningsvärt. I Plan- och bygglagen står det att översiktsplan ska hållas aktuell. Kan detta hävdas om den är från 1990? Vi kräver att översiktsplan upprättas innan detaljplanens handläggning fortskrider så att alla förstår vad kommunens avsikt med markanvändningen är. 23. Synpunkter (nr 21), 2014-05-05 Sänder ett brev med tankar och känslor av den uppkomna situationen, som tråkigt nog kommer att förändra en av de få levande landsbygder som fortfarande finns kvar mitt i en stadskärna. Jag och mina barn har bott här sedan sommaren 2004 och vi har många gånger tillsammans med grannar sagt att områdets idyll är som Barnen i Bullerbyns. Vi har full förståelse för att det måste byggas mer hus i Borlänge, men ingen förståelse för om ni måste ta av de få exklusiva miljöer som finns kvar mitt i en stadskärna. Varför förstöra platser som Mats Knuts och Nygårdarna som borde kunna bevaras som det kulturhistoriska intresse det är. Miljöbalken är tydlig när det gäller bebyggelse på jordbruksmark. Det finns mer lämpad mark att bygga flerfamiljshus på. Det kommer aldrig att gå att återställa den ovärderliga rikedom, harmoni och kraft som finns i området. Att få ha känslan och stoltheten att vilja bo kvar i Borlänge kommun och veta att ni ger möjligheten till att bevara djurhållningen och det öppna landskapet är en djupt liggande förhoppning hos oss här i området. Befolkningen i området tycker att förslaget är illa underbyggt och skapar känslor av oro och obehag. Vi hoppas att kommunen inser värdet att bevara det vackra landskapet som vi vill fortsätta att förvalta på bästa sätt. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 m fl ovan och i samrådsredogörelsen. Kommunens översiktsplan från 1990 och 1997 finns och gäller till dess att den revideras eller ändras. Delar av översiktsplanen är förklarade inaktuella och ska kompletteras. Det arbetet pågår och en ny översiktsplan FalunBorlänge är tänkt att antas av fullmäktige i juni 2014. Bebyggelsens utformning, kulturmiljön och bystrukturen behandlas bl a i kommentar under punkt 2 m fl punkter ovan och i samrådsredogörelsen. Frågan om jordbruksmark och annan placering har behandlats i flera av punkterna ovan, bl a punkt 2. I Borlänge behöver vi hitta möjliga och lämpliga förtätningar av stadsbygden för bostäder då många vill bo här. Det är lämpligt också från hållbarhetssynpunkt och allmän resurshushållning att använda sig av de investeringar i service, ledningar, vägar mm som redan gjorts i samhället och inte sprida ut bebyggelse onödigt mycket. Kommunen välkomnar initiativ från enskilda markägare då mark kan behöva prövas om den är lämplig och då inte enbart den som ägs av kommunen. Man måste i bedömningen av lämpligheten av förändrad markanvändning alltid utgå från situationen och förutsättningarna på platsen. Det är naturligt och välkänt att de som bor och är verksamma på en plats är tveksamma till förändringar, man vet vad man har och inte vad man får. Kommunen har att på ett professionellt sätt bedöma konsekvenserna av bebyggande som markägare föreslår och den påverkan på befintlig miljö som det medför för de som redan använder den. 8

24. Synpunkter (nr 22), 2014-05-05 Det är mycket anmärkningsvärt att kommunen ej tar till sig av de argument som vi bybor har framfört. Man har endast valt ut delar ur våra skrivelser och besvarat dem med standardsvar. Faktum är att hyreshus passar ej in i en bymiljö! Redan upprättandet av ett planförslag med karta och beskrivning innebär en professionell bedömning av möjligheten och konsekvensen av den förändring som är tänkt att föreslås. Argument har framförts av berörda i området och bebyggelsen har minskats och förändrats efter samrådet t ex. Så argument biter, men däremot har argument som syftar till att minimera eller inte alls göra det möjligt att bygga på denna plats inte bedömts tillräckligt starka. Det är bostadsrätter (ägande) i flerbostadshus som föreslås. Sammanfattningsvis föreslår plan- och markkontoret att ytterligare möten/samråd med de kringboende hålls innan planförslaget förs vidare till beslut. SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN, Plan och markkontoret i maj 2014 Steve Johnson plan- och markchef 9