Bilaga B KULTURHISTORISKT INTRESSANTA BEBYGGELSEMILJÖER Här redovisas ett antal kulturhistoriskt intressanta bybyggelsemiljöer och enstaka objekt som resultat från länsmuseets inventering.
Inventering har inte utförts över hela kommunen vilket medför att det finns fler Bilaga C NATURMILJÖER Här redovisas ett antal mycket värdefulla naturmiljöer inom Vilhelmina Kommun. Nr 1 Topografiskt kartblad 23 EF Objektstyp Vapstälven 5 Skalmodal Namn och eventuellt läge Vegetation Skalmodalen är ende dalgången med fjällbarrskog på Fjällkedjans västra sida i Lappland. Naturvärden Granbestånden är grov- och Högvuxna, 200 år, klass II. Källor SNV, PM 1511, 1984; Urskogar del Nr 2 Topografiskt kartblad 23 EF Objektstyp Fjällterräng Namn och eventuellt läge Stekenjokk Naturvärden Värdekärna i fjällplaneringen geomorfologi, fauna. Faunaområde klass III Källor SNV:s Fjällplanering Värdekärnor (karta). SNV, PM 1295, 1981; Faunaområden i fjällregionen Nr Topografiskt kartblad Objekttyp Namn och eventuellt läge Naturvärden Källor 2A 23 EF Ändmorän Bråntso 5 km 0 SO Stekenjokk Geologi- Ändmoränen utgör sannolikt ett av de få morfologiska beläggen för klimatfluktuationer under inlandsisen, sista avsmältningsskede (den ligger under den höjdgräns där glaciärbildning skulle vara möjlig idag) Klass I-objekt Soyez D, 1975:Geomorfologiska kartblocken 23 E/F, SNV, PM 539 kulturmiljöer utöver vad som framgår av denna redovisning. Vissa förändringar kan också ha inträffat i de olika miljöerna. För en åstadkomma en komplett redovisning behöver en ny inventering utföras. Bebyggelsemiljöerna innebär att här finns ett flertal byggnader och omgivningar
som tillsammans utgör del i bevarandevärdet. Ny bebyggelse bör ej lokaliseras till sådant miljöområde. De objekt som markerats i det följande som kulturhistorisk bebyggelse bör inte heller förändras i nämnvärd mån så dess värde minskas. Om förändring ändå blir aktuell bör samråd ske med Miljö-och byggnadsnämnden och länsantikvarien. Q1 Meselefors (Råsele skifteslag) Omfattning: Delar av Meselefors bestående av enstaka miljöer och byggnader utmed väg 45 Skolbyggnad från 1935, bostadsbebyggelse från början av seklet samt fritidshusområde från 1950-talet. I den långsträckta samhällsbildningen Meselefors finns goda möjligheter att utveckla bebyggelsen genom förtätningar. Sådan bör inte lokaliseras i direkt anslutning till de markerade objekten. Q2 Bäsksele by Bäsksele är klassificerat som riksintresse för kulturminnesvården, se kap 5, område KRO 24043. Q3 Dalasjö Omfattning En miljö i centrala Dalasjö omkring Hemsjön samt några objekt invid Folkets Hus. Ett antal parstugor och enkelkorsbyggnader samt ett antal 1900-talsbyggnader med f.d affären, föreningslokalen, bostadshus samt ladugårdar. Byggnaderna är glest grupperade i odlingslandskapet på kullarna kring sjön. För området norr om Hemsjön finns fastställd detaljplan. Ny bebyggelse föreslås placeras i anslutning till väg 942. Odlingsmarken mellan sjön och vägen bör lämnas orörd. Q4 Latikberg Omfattning: Två kulturhistoriska bebyggelsemiljöer i de centrala delarna av Latikberg samt enstaka friliggande objekt invid länsväg 360. Ett flertal jordbruksfastigheter med bostadshus, häbren och ladugårdar från 1880-talet till 1920-talet. Några enskilda objekt såsom kapellet och skolhuset har också stort bevarandevärde. Inom det avgränsande området direkt norr om länsväg 360 bör ingen
bebyggelse få tillkomma. Det är även olämpligt att förlägga bebyggelse i det öppna odlingslandskapet mellan landsväg 360 och södra Latikberg. Q5 Storsele Omfattning: Ett flertal enstaka objekt i Storsele by. Hänsyns: Ett antal jordbruksfastigheter med bostadshus, parstugor, korsbyggnader och uthus från senare delen av 1800 och första hälften av 1900-talet. Bebyggelsen i Storsele är varierad och splittrad. Någon hel miljö med kulturhistorisk bebyggelse går ej avgränsa och därför kan stor frihet ges vid lokalisering av nytillkommande bebyggelse. Där sådan uppförs i direkt anslutning till de markerade objekten bör de anpassas med omsorg. Q6 Laxbäcken Omfattning: En miljö i Laxbäckens gamla bykärna söder om Malgonäs mellan Malgomaj och väg 1067, samt tre enstaka i objekt i Bränna. Samt f. d Lantmannasskolan, med odlingslandskapet. Ett odlingslandskap med jordbruksbebyggelse från slutet av förra seklet, både bostadshus, ladugårdar, lador och häbren. Det finns även ett flertal bostadshus från 1920-30 talet. Inom området finns den f d Lantmannaoch hushållsskolan från 1939. De enstaka objekten i Bränna utgörs av bostadshus och uthus från början på 1900-talet. Inom det avgränsade området är det olämpligt med nytillkommande bebyggelse. Här råder ett visst bebyggelsetryck och kommunen anser att man till viss del kan tillfredsställa detta genom försiktig om och nybyggnad av enstaka till fritidshus. Samråd bör ske med miljö - och byggnadsnämnden länsmuseet- /länsantikvarien. Q7 Malgovik Omfattning: 9 st enskilda objekt mitt i byn Malgovik samt 3 objekt i byns västra delar, samtliga belägna i närhet av väg 1067. I Malgovik finns en mängd mangårdsbyggnader, bostadsbyggnader, logar och häbren från slutet av 1800-talet i ett aktivt brukat odlingslandskap. Delar av objekten berörs av detaljplan. Bebyggelsen i byn är blandad med både äldre och nyare hus. I Malgovik kan ny bebyggelse uppföras
inom flera områden och förtätning är möjlig. Ny bebyggelse bör inte uppföras i direkt anslutning till de markerade objekten. Q 8 Skansholm Omfattning: En sammanhållen miljö mellan Malgomajs södra strand och väg 1067 samt ytterligare fem enskilda objekt (se figur 8). Ett flertal bostadshus och ladugårdar från senare delen av 1800-talet till omkring 1940. För delar av Skansholm finns en upprättad detaljplan. Odlingsmarker bör även fortsättningsvis hävdas och nybebyggelse bör lokaliseras i anslutning till övrig bebyggelse i byns sydliga del. Ny bebyggelse är också möjlig norr om f.d. skolan och i byns västliga delar. Q9 Råsele Omfattning: En större miljö i Råsele vid Ångermanälven och riksväg 90 har avgränsats. Miljön innehåller traditionell jordbruksbebyggelse med ett stort antal bostadshus och ekonomibyggnader som i vissa fall härstammar från 1700-talet. Råsele är Vilhelmina kommuns äldsta by och den inrymmer många bevarandevärda byggnader. I Råsele kan en viss förtätning av bebyggelsen vara möjlig men stor hänsyn måste tas till nämnda miljöer. Q10 Idvattnet Omfattning: Totalt 17 enskilda objekt belägna i Idvattnets by och Baksjövik. Ett flertal bostadshus och uthus samt f.d. skolhus och kapell som uppförts under perioden 1700-1900. Den äldre bebyggelsen bildar ingen självständig miljö utan är uppblandad med yngre bebyggelse. Den förtätning som hittills skett kan fortsätta även framgent men ny bebyggelse måste ges sådan placering och utformning att den äldre bebyggelsens bevarandevärde inte minskas. Q11 Hacksjö
Omfattning: Två sammanhängande miljöer i Hacksjö by och på Hemberget. Bostadsbebyggelse, ekonomibyggnader, f.d. skolhus och kapell från tidigt 1800-tal och fram till 1950-talet. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen omfattar i stort hela bykärnan, och den har hög prioritet ur antikvarisk synpunkt. Goda möjligheter finns att utveckla byn längs väg både i NV och SO riktning, i byns utkant eller i undanskymda skogsbryn. Förtätning av den känsliga bykärnan bör ske restriktivt. Q12 Järvsjö Omfattning: Totalt 29 enskilda objekt som ligger spridda i och kring byn. I Järvsjöby finns kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bostäder, häbren, ladugårdar, logar affärshus och kvarnhus från 18-1900-talet. Eftersom ingen fullständig kulturhistorisk bebyggelsemiljö kan urskiljas i Järvsjö kan man förtäta bebyggelsen i byn. I direkt anslutning till de objekt som markerats ha stort bevarandevärde bör nybebyggelse anpassas till denna. Q13 Bäsksjö Omfattning: I Norra och Södra Bäsksjö samt i Bäsksjölund har ett antal enskilda objekt avgränsats. Här finns jordbruksbebyggelse från 1880-talet, församlingshus från 1950-talet och f.d. skolan från början av seklet. Bebyggelsen i Bäsksjö är mycket blandad. Det är endast i anslutning till de markerade objekten som bevarandeintresset hävdas. Vid dessa bör ingen ny bebyggelse uppföras. Q 14 Risträsk Risträsk är klassificerad som riksintresse för kulturminnesvården, se kap 5. Q15 Ulvoberg Omfattning: Tre mindre miljöer i byn Ulvoberg på Stöttingfjällets högland. Bostadshus, lada, loge, övriga uthus och f.d. skolhus uppförda mellan slutet på 1800-talet och 1945. Ulvoberg har en relativt splittrad bebyggelse och därför har inte någon hel miljö avgränsats. Bebyggelse i Ulvoberg kan tillkomma relativt fritt.
Vid uppförande av ny bebyggelse bör man tillse att denna inte får urformning och placering som minskar värdet av den äldre bebyggelsen. Q16 Södra Grundsjö Omfattning: En mindre miljö söder om Stora Grundsjö. Det Q -märkta objektet utgörs av bebyggelsen på Grundsjö 2:9. Här bör man undvika bebyggelsen i direkt anslutning till gården. Q17 Nyliden Omfattning: En miljö och några enskilda objekt i Nyliden eller Gammnyliden i Storselelidens östra sluttning söder om Vojmån. Hänsyns: Området har inte varit bebott eller underhållits på länge men utgör fortfarande en karaktärisk nybyggarmiljö från 1800-talets mitt. Ny bebyggelse är inte att vänta i Nyliden. Miljön är dock i stort behov av upprustning för att inte helt förfalla. Q18 Nästansjö Omfattning: Tre större avgränsade miljöer i byn Nästansjö område I), Fredrikshall (område II) och Bränna (område III). Ett mycket stort antal byggnader; bostadshus, bagarstugor, lador, ladugårdar, häbren, bodar, logar, smedjor och kapell uppförda från tidigt 1800-tal till långt in på1900-talet. Nästansjö är en relativt expansiv by där ny bebyggelse tillkommer med jämna mellanrum. Inom område 1 är en viss förtätning av bebyggelsen möjlig vid allmänna vägen. I övrigt bör ingen bebyggelse tillkomma inom område1. Beträffande område II och III kan sen en vissförtätning ske om den utförs bevarandevärda bebyggelsen inte skadas. Q19 Nordanås Omfattning: Ett ensamt objekt i Nordanås på Varesåsen. Gården Nordanås 1:2 är ett mycket rikt bestånd av byggnader med bostadshus och olika uthus från 1860-talet, med restaurerad skvaltkvarn. Här bör man undvika bebyggelse i direkt anslutning till gården.
Omfattning: Omfattning: Q20 Skog Ett antal enstaka objekt och mindre miljöer i byn Skog söder om Malgomaj. I Skog finns ett antal bostadshus byggnader för jordbrukets behov samt f.d. skola och lärarbostad. Bebyggelsen i Skog är väldigt blandad. Ny bebyggelse bör inte anläggas i direkt anslutning till bebyggelsen av högt kulturhistoriskt värde. Förändringar av det befintliga beståndet bör ske så att det kulturhistoriska värdet inte minskas. Q21 Mark Fyra enstaka byggnader och miljöer i byn Mark vid systerbyn Skog Bostadsbebyggelse, ekonomibyggnader och kapell från första delen av 1800-talet till första delen av 1900-talet. Bevarandeintresset gäller de fyra enskilda objekten vilket gör att ny bebyggelse kan tillkomma relativt fritt. Vid uppförande av eventuell ny bebyggelse bör man tillse att denna inte får utformning och placering som minskar värdet av de markerade objekten. Omfattning: Omfattning: Q 22 Dorris Gammal bebebyggelsemiljö, med inslag av senare utförd bebyggelse. Dorris har under senare tid kommit att framstå som en modell för nybyggnad i Lappmarken genom O P Petterssons anteckningar om livsvillkor och beskrivningar om verktyg mm. Bevara området för nybygget och värna om de kulturspår som finns kvar. Q 23 Marsliden Gammal bebyggelsemiljö i anslutning till enstaka gårdsgrupper. Bebyggelsen och landskapet speglar nybyggarnas villkor. Äldsta byggnaden Pålssons stuga har restaurerats, och är öppen för besökare. Bevara odlingslandskapet och bebyggelse miljöerna kring dessa. Ny bebyggelse bör föregås av planläggning.
Omfattning: Q 24 Fatmomakke. Gammal samisk kyrkplats, med kyrka, kyrkstad och andra byggnader. En av få välbevarade kyrkplatser, med levande traditioner. Skyddad genom förordning om Fatmomakke Kapellplats ( 24FS 1994:6) bl.a. som reglerar förvaltning av bebyggelse inom området. Problem har förekommer med bebyggelse i anslutning till områdesgränsen. Ansökan om bygglov såväl inom som utom området skall följas av att yttrande från Fatmomakkestyrelsen. Q 25 Kittelfjäll Omfattning: Ladlandskapet i Kittelfjäll, södra sidan av väg 1088. Foderlador som visar nybyggarnas och även senare tiders jordbrukares förvaring av foder. Ladorna har rustats och är i bra skick. Området är skyddat av område av riksintresse för naturvård NRO 24011. Ny Bebyggelse bör inte komma till stånd i angränsande område som påverkar ladlandskapet negativt. 6 RIKSINTRESSEN OCH TILLGODOSEENDET AV DESSA Mark och vattenområden som är av riksintresse för; rennäring, vattenbruk, naturvård, kulturminnesvård, friluftsliv, totalförsvar, för sitt innehåll av värdefulla ämnen eller material, anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering samt totalförsvaret ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana områden och anläggningar (MB kap 3 5, 3 8, 11 5, 15, 15 18).
Förutom de riksintresseobjekt avsatta med stöd av 3 kap MB finns särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden, enligt 4 kap MB (geografiska bestämmelser). Dessa är områden med särskilt stora värden för turism och friluftsliv (MB 3 6) samt fjällområden vilkas karaktär ska skyddas (MB 3 2) samt älvar som skyddas mot vattenkraftsutbyggnad (MB 4 6) Vad och vilka områden i kommunen som ska betraktas som riksintresse har fastställts av statliga sektorsmyndigheter och länsstyrelsen i Västerbottens län i samråd med Vilhelmina kommun. Riksintressena i kommunen utgörs av vissa objekt och områden rörande kulturminnesvård (kap 6 1), naturvård (kap 6 2) rörligt friluftsliv (kap 6 3), kommunikationer (kap 6 4), rennäring (kap 6 5) samt geografiska bestämmelser (kap 6 6). Riksintresseområden framgår av karta.