Socialnämnden sammanträder fredagen den 29 augusti 2014 klockan 09.00, kommunhuset Vingåker, Hjälmaren (stora sammanträdesrummet)

1 Datum 2014-08-21 1 (2) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Socialnämnden sammanträder fredagen den 29 augusti 2014 klockan 09.00, kommunhuset Vingåker, Hjälmaren (stora sammanträdesrummet) Anneli Bengtsson / Lena Brännlund ordförande sekreterare Godkännande av dagordning Val av justerare 1. Nattfasta våren 2014 2. Ekonomirapport personalkostnader 2014. 3. Sammanställning av klagomål 2014 (jan-juni). 4. Beslut utifrån könsperspektivet. 5. Slutrapport angående projektet att minska beroendet av försörjningsstöd. 6. Egeninitierad verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, gällande handläggning av inkomna anmälningar i Vingåker. 7. Svar på beslut från IVO avseende barnavårdsärende. 8. Förslag till svensk standard för kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende. 9. Ansökan om medlemskap i gemensam Taxe- och avgiftsnämnd. 10. Utredning enligt Lex Sarah 2014-07-08. 11. Föreningsbidrag PRO Vingåker och Dyslexiförbundet för 2013. VK300S v1.0 040416, Kallelse 140829 12. Information avslutat ärende IVO tillsyn Fabriksgatans gruppbostad. 13. Budgetuppföljning juli 2014. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: social@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

2 14. Uppdrag till förvaltningen 2014-08-05 15. Rapport över domar och beslut 16. Delegationsärenden 17. Delgivningar 18. Övriga frågor 2 (2) Välkommen!

3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 80 Sida Sn Dnr 8/2014 730 Nattfasta Våren 2014 Förslag till beslut Att socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelning på särskilda boenden i Vingåkers kommun. Mätningarna har genomförts två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Ungefär 44 % av deltagarna hade en lång nattfasta (mer än 13 timmar) både vid vårens och vid höstens mätning. Det är en klar förbättring jämfört med tidigare resultat från mätningar men fortfarande en oacceptabelt lång nattfasta, med tanke på att 60-70 % av målgruppen är undernärda eller har risk för undernäring. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta. Det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gangn för brukares närings-och hälsotillstånd ännu mer. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster. Beslutsunderlag Nattfasta Vår 2014, 2014-07-10 Tjänsteutlåtande 2014-08-13 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Datum 2014-07-10 1 (1) Vår handläggare Josefin Nyberg 073-071 78 18 Josefin.nyberg@katrineholm.se 1 Nattfasta Vår 2014 1.1 Bakgrund För att stimulera aptiten och täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet. Det ger större möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boendena i Vingåkers kommun. Mätningarna har genomförts två gånger per år, en gång på våren och en på hösten. 1.2 Metod Varje avdelning fyller i en blankett när brukarna äter middag, kvällsmål, nattmål, för-frukost och frukost. Utifrån denna information räknas sedan tiden för nattfastan ut och grupperas. Även information om aktuellt Body Mass Index, BMI 1 och Mini Nutritonal Assesment, MNA 2 samlas in. Ifyllda blanketter samlas in av enhetschefer som sedan överlämnas till dietist som räknar ut, sammanställer och gör statistik av mätningarna. Resultaten grupperas in i intervaller per timme avdelningsvis. Tiden avrundas alltid uppåt. Då sammanställningen grupperas i intervaller går det inte att räkna ut medelvärde utifrån dessa siffror. För att få än mer korrekta uppgifter om nattfastans längd ändrades instruktionerna hösten 2013 till att personal fyller i den tiden då brukaren äter. Tidigare har det inte varit specificerat om det ska fyllas i när brukaren börjar äta eller om det är när brukaren 1 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 2 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

5 slutar äta. Detta kan då ha tolkats olika av olika personer. Med de nya instruktionerna ska siffrorna bli mer exakta samt säkerställa att dessa blir mer korrekta och rättvisa. Tiden från när brukaren börjar äta till brukaren slutar äta. 2 (1) 1.3 Resultat 1.3.1 Bild 1. Flödesschema Våren 2014 var 85 brukare med i mätningen. 2 brukare har ej nattfastan kunnat räknas ut på då en brukare sköter middag, mellanmål och frukost själv och inga tider för dessa mål är ifyllda, den andra brukaren är ej frukosttiden ifylld på vilket leder till att tiden för nattfastan är omöjlig att räkna ut. Då återstår 83 brukare som tiden för nattfasta är uträknad på. Av dessa 83 brukare har 37 brukare en lång nattfasta som varar mer än 13 timmar, 32 brukare har 11-13 timmars nattfasta och 14 brukare har en kort nattfasta, mindre än 11 timmar. Av de med en lång nattfasta, mer än 13 timmar har 6 brukare ett lågt BMI och 5 av dessa brukare även ett lågt MNA. På Skäret 1 och Kortis har ingen nattfasta längre än 13 timmar. På Heden, Ängen, Liljan, Lunden och Skräddaren har ingen brukare längre nattfasta än 14 timmar. På de avdelningarna där middagen serveras innan kl 17 är nattfastan längst. G

6 1.3.2 Diagram 1. Sammanställning samtliga år. 40,0% 35,0% Nattfastemätning 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% >16 h 15-16 h 14-15 h 13-14 h 12-13 h 11-12 h <11 h Vår 2011 18,8% 10,4% 21,9% 25,0% 11,5% 4,2% 7,3% Höst 2011 19,8% 12,8% 15,1% 25,6% 10,5% 8,1% 5,8% Vår 2012 6,0% 15,7% 10,8% 22,9% 30,1% 3,6% 9,6% Höst 2012 15,7% 10,1% 15,7% 34,8% 11,2% 3,4% 4,5% Vår 2013 8,0% 8,0% 13,8% 29,9% 24,1% 5,7% 10,3% Höst 2013 3,1% 9,4% 19,8% 12,5% 20,8% 9,4% 20,8% Vår 2014 0,0% 9,4% 7,1% 27,1% 22,4% 15,3% 16,5% Diagram 1, Sammanställning samtliga år, nattfastemätningen intervallvis grupperat per timma. I gruppen > 16 h hamnar de brukare som har en nattfasta som är 16 timmar eller längre och i <11 h de med 11 timmars nattfasta eller mindre. Varje färg motsvarar en mätning. De ljusblå staplarna visar resultatet för våren 2014. Målsättningen är att de högra staplarna ska vara så höga som möjligt och de vänstra så låga som möjligt. Ingen brukare har en nattfasta som är längre än 16 timmar, det är första gången sedan mätningarna startade. 3 (1) 1.3.3 Diagram 2. Resultat uppdelat i större tidsintervaller. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% <11 h 11-13 h >13 h 10% 0% vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 vår 2014

7 Diagram 2, Resultat uppdelat i större tidsintervaller visar nattfastemätningen uppdelat efter mer än 13 timmar (röda staplar), 11-13 timmar (gula staplar) och mindre än 11 timmar (gröna staplar). I detta diagram ses tydligt skillnaderna i nattfastemätningen hösten 2013 och våren 2014 jämfört med tidigare mätningar. Den röda stapeln som visar lång nattfasta, mer än 13 timmar har aldrig varit så låg som vid vårens mätning. Den gröna stapeln för kort nattfasta, mindre än 11 timmar har sjunkit jämfört med mätningen hösten 2013. 4 (1) 1.3.4 Diagram 3. Brukare med lång nattfasta och lågt BMI och MNA. 25% 20% 15% 10% BMI <22 BMI <22 och MNA <12 5% 0% vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 vår 2014 Diagram 3, Brukare med lång nattfasta och lågt BMI och MNA. Av de med lång nattfasta, mer än 13 timmar har ca 16 % även ett lågt BMI, detta visas i de blå staplarna. Av de med lång nattfasta mer än 13 timmar har ca 14 % även ett lågt BMI och ett lågt MNA, detta visas i de röda staplarna. 1.4 Analys Sannolikt är det fler utav avdelningarna där ingen har ofrivillig nattfasta som är mer än 13 timmar men då dessa uppgifter ej fyllts i blanketterna framkommer det inte. Några brukare har eget på rummet vilket skulle kunna betyda att deras nattfasta egentligen var kortare än vad mätningen visar. När resultaten diskuteras tillsammans med vårdpersonal framkommer många gånger att på flera avdelningar uppges att brukarna får något som typ mjölk och smörgås om de vaknar och är sugna på något. Vilka brukare detta gäller och tidpunkten framkommer dock inte i de ifyllda blanketterna vilket då gör det omöjligt att dra slutsatser om hur många som har en kortare nattfasta och även längden på denna. Då middagsmålet serveras efter kl 17 blir nattfastan kortare vilket tyder på att det vore önskvärt att alla avdelningar gjorde så. Arbetstider, schemaläggning eller andra icke mat-relaterade arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen har att

8 genomföra kan vara orsaker till den täta måltidsordningen på kvällen och blir då ett hinder för att åstadkomma en större spridning. Lokala arbetssätt där kvällsmålen ska vara avklarade innan nattpersonalen träder i tjänst kan vara ett skäl till att vare sig kvällsmål eller förfrukost inte serveras efter ett visst klockslag. Köken som levererar maten kan ha arbetstider/öppettider som begränsar möjligheten att få större spridning på måltiderna. Centralköket Humlegården levererar lunch och middag. Mellanmål, kvällsmål och frukost, vilket motsvarar hälften av dagens energiintag iordningställs av boendets/avdelningens personal. 5 (1) De insatser som man arbetat med är information och utbildning mot kostombud samt information för enhetschefer och sjuksköterskor. Vid mån av tid har dietist tillsammans med områdesansvarig sjuksköterska gått in på individnivå för brukare med undernäringsproblematik. Resultatet av höstens nattfastemätning samt information om varför nattfastan mäts och instruktioner till detta har getts samtliga personalgrupper på deras personalmöten. Under våren har all personal utbildats i nutrition relaterat till munhälsa, dysfagi(sväljsvårigheter) och sittställningar i samarbete med FOU Sörmland. I samband med dessa utbildningar har även nattfastan förklarats och diskuterats. 1.5 Slutsats Ungefär 44 % av deltagarna hade en lång nattfasta (mer än 13 timmar) både vid vårens och vid höstens mätning. Det är en klar förbättring jämfört med tidigare resultat från mätningar men fortfarande en oacceptabelt lång nattfasta med tanke på att 60-70% av målgruppen är undernärda eller har risk för undernäring. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta, det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gagn för brukares närings- och hälsotillstånd ännu mer. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster.

9 Datum 2014-08-13 1 (2) Vår handläggare Josefin Nyberg Tjänsteutlåtande Nattfastemätning Våren 2014 på särskilt boende Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att Ta emot informationen och lägga den till handlingarna. Bakgrund Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. För att stimulera aptiten och täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet. Det ger större möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Nattfastan mäts sedan våren 2011 två gånger på varje avdelning, vår och höst. Dietist ansvarar för att mätningarna genomförs och samlar in uppgifter, sammanställer och analyserar resultatet. VK300S v1.0 040416, Tjut Nattfasta Sammanfattning Resultatet visar att nattfastan är kortare över lag vid vårens mätning och hösten 2013 jämfört med tidigare mätningar. Målet är att ingen ofrivilligt ska vara utan mat längre än 11 timmar, 16,5 % av brukarna klarar detta mål, 37,6 % har 11-13 timmars nattfasta och 43,5 % har mer än 13 timmars nattfasta. För första gången sedan mätningarna startade har ingen en lång nattfasta som varar mer än 16 timmar. Vid tidigare mätningar har andelen med nattfasta mer än 16 timmar varierat mellan 3-19 %. De insatser som man arbetat med är utbildning och information mot kostombud samt information för enhetschefer och sjuksköterskor. Vid mån av tid har dietist tillsammans med områdesansvarig sjuksköterska gått in på individnivå för brukare med undernäringsproblematik. Resultatet av höstens nattfastemätning samt Socialförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: social@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

10 information om varför nattfastan mäts och instruktioner till detta har getts samtliga personalgrupper på deras personalmöten. Under våren har all personal utbildats i nutrition relaterat till munhälsa, dysfagi(sväljsvårigheter) och sittställningar i samarbete med FOU Sörmland. Vid dessa utbildningar har även nattfastan förklarats och diskuterats. 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt Det är positivt att nattfastan blivit kortare och fortsätter vara så. Frågan om nattfastan behöver fortsätta diskuteras och arbetas med för att nå än bättre resultat. Av stor betydelse är likaså att enhetscheferna följer upp och efterfrågar resultat för sina enheter. Även kompetensen kring nutritionsfrågor är viktig för att nå bra resultat som gagnar brukarna. På de avdelningar där middagsmålet serveras efter kl 17 blir nattfastan kortare vilket tyder på att det vore önskvärt att alla avdelningar serverade middagsmålet senare. Bilagor Nattfasta Våren 2014. VINGÅKERS KOMMUN Kost och transportservice Josefin Nyberg Dietist

11 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 81 Sida Sn Dnr 17/2014 042 Ekonomirapport Personalkostnader juli 2014 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Utfallet för Äldreomsorgen och Handikappomsorgen ligger under periodiserad budget. Beslutsunderlag Ekonomirapport Personalkostnader juli 2014 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Äldreomsorgen 2014 Tkr 6 000 5 000 4 000 Utfall 3 000 Budget Periodiserad budget 2 000 1 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Mån

13 2014-08-21 Personalkostnadsredovisning Äldreomsorgen 2014 - DIAGRAM Periodiserad Budget budget Utfall jan 4 655 4 749 4 863 feb 4 655 4 469 4 653 mars 4 655 4 190 4 263 april 4 655 4 357 4 271 maj 4 655 4 525 4 584 juni 4 655 4 525 4 329 juli 4 655 5 251 4 980 aug 4 655 5 586 sep 4 655 4 860 okt 4 655 4 413 nov 4 655 4 413 dec 4 655 4 525 S:a 55 863 55 863 31 943

14 Tkr Handikappomsorgen 2014 2 500 2 000 Utfall 1 500 Budget Periodiserad budget 1 000 500 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Mån

15 Handikappomsorgen 2013 2014-08-21 Personalkostnadsredovisning Handikappomsorgen 2014 - DIAGRAM Periodiserad Budget budget Utfall jan 1 717 1 710 1 676 feb 1 717 1 668 1 615 mars 1 717 1 586 1 612 april 1 717 1 627 1 621 maj 1 717 1 668 1 778 juni 1 717 1 730 1 607 juli 1 717 1 854 1 737 aug 1 717 2 019 sep 1 717 1 771 okt 1 717 1 627 nov 1 717 1 648 dec 1 717 1 690 S:a 20 598 20 598 11 646

16 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 82 Sida Sn Dnr 2/2014 108 Sammanställning av klagomål jan-juni 2014 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna Socialnämnden överlämnar sammanställningen av klagomålen till revisorerna för kännedom. Beskrivning av ärendet En sammanställning av klagomål har gjorts vilken tar upp klagomål under tiden jan-juni 2014. Beslutsunderlag Sammanställning av synpunkter/klagomål 2014 diarieförda (jan-juni) Expediering Revisorerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Dnr Sammanställning av synpunkter/klagomål 2014 diarieförda (janjuni) Enhet/ Verksamhet Klagande Typ av klagomål Beskrivning av klagomål 2/2014:1 Demensavdelning Anhöriga Omvårdnad Inkommet klagomål 2013-12-10 Klagomål ang för mycket olika personal (var lovad mindre grupp). Olåst medicinskåp vid olika tillfällen. Tar för lång tid från att beställda blöjor till leverans. Medicindelning kl. 10.00 när brukaren ska ha sin medicin kl. 08.00. Dålig uppföljning på brukarens blodsocker prover. Klagomålet är besvarat 2014-02-10 2/2014:2 Nattpatrullen Anställd Tidsrapportering Inkommet klagomål 2014-01-08 Klagomål angående tidsrapportering för Nattpatrullen inom hemtjänsten Klagomålet är besvarat 2014-01-09 2/2014:4 Ängen Anhöriga Anställd Inkommet klagomål 2014-02-10 Klagomål angående uppförande från en personal. Klagomålet är besvarat 2014-02-11 43/2014:1 Ekgården Anhöriga Brist i omvårdnad Brukaren har inte fått den omvårdnad som han ska ha. T.ex. byte av kläder när han spytt ner dem. Bristfällig munvård. Oklippta naglar. På väg att få kvällsinsulin fast han fått det tidigare. Ej blivit tvättad när han borde. Klagomålet är besvarat 2014-06-24 2/2014:6 Lunden Anhöriga ---- Synpunkt på att deras mor blivit väl skött på avd Lunden. Hon trivdes. Som anhöriga har de alltid blivit trevligt bemötta av personalen. Finn inget att klaga på. 2/2014:7 Lunden Anhöriga ---- Synpunkt att brukaren fick all hjälp han kunde få. Stor eloge till Maria Persson som alltid funnits med och stöttat. Stort tack. 105/2014:1 IFO Individen Byta handläggare Inkommit klagomål om bemötande. Socialutskottet beslutar att byta ansvarig handläggare i ärendet. Klagomålet är besvarat 2014-06-27 2/2014:8 Korttidsboende Anhörig Övrigt Elev ej blivit mött vid tunnel Sävstaskolan som är uppgjort. Klagomålet är besvarat 2014-05-14

18 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 83 Sida Sn Dnr 104/2014 809 Beslut utifrån könsperspektivet Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet 10 olika ärenden har plockats ut slumpmässigt. Av de 10 ärendena är det 5 kvinnor och 5 män i ålder 80 och över. Genom akt granskningen går det inte att särskilja någon könsspecifik skillnad i beslut om bistånd. Utgångspunkten vid beslut är bedömning av behov grundar sig i den enskildes upplevelse av behov mer än könsperspektiv. Beslutsunderlag Beslut utifrån könsperspektivet, 2014-01-15 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19

20

21 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 84 Sida Sn Dnr 183/2011 Slutrapport angående projektet att minska beroendet av försörjningsstöd Förslag till beslut Socialnämnden tar del av slutrapporten och överlämnar den till Kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Socialnämnden beslutade 2011-12-12 att uppdra till socialförvaltningen att starta ett projekt för att minska behovet av försörjningsstöd. Syftet med projektet var också att arbeta aktivt med stödjande verksamhet, aktiv kontroll och att skapa metoder för arbetet. Målgruppen var ungdomar, invandrare och övriga vuxna med behov av rehabilitering. Projektet har inneburit ökade personalkostnader under dessa två år i form av en heltidsanställning som socialsekreterare. Bedömningen är att vi lyckats att minska kostnaderna för försörjningsstöd och att de två som beviljats sjukersättning under projekttiden har brutit ett livslångt beroende av försörjningsstöd. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2014-06-19 Expediering Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 85 Sida Sn Dnr 23/2014 704 Egeninitierad verksamhetstillsyn enligt 13 kap.2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, gällande handläggning av inkomna anmälningar i Vingåker. Förslag till beslut Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att åtgärda de delar som IVO tycker behöver förtydligas. Beskrivning av ärendet Den 4 april 2014 beslutade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att nämnden skulle säkerställa att hembesök och externa kontakter inte förekommer inom ramen för en förhandsbedömning och att skyddsbedömningar av unga genast görs och dokumenteras. IVO bedömer att nämnden vidtagit relevanta åtgärder för att komma tillrätta med de påtalade bristerna. IVO vill dock uppmärksamma nämnden på att vissa delar av de reviderade rutinerna för handläggning av vuxenärenden behöver förtydligas. Ärendet avslutas. Beslutsunderlag Beslut 2014-06-12 Dnr 8.5-3493/2014 Expediering Socialförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31

32

33

34 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 86 Sida Sn Dnr 30/2014 739 Svar på beslut från IVO avseende barnavårdsärende Förslag till beslut Överlämna nedanstående redovisning som svar på Inspektionen för vård och omsorgs begäran inkommen 2014-05-27. Att förvaltningen i mars 2015 skriftligen till socialnämnden redovisar hur aktuella rutiner följs. Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO)har i beslut 2014-05-26 ställt krav på åtgärder gällande klagomål om handläggning av barnavårdsärende vid socialtjänsten i Vingåker. Socialnämnden ska säkerställa att beslut fattas hur den unges umgänge med vårdnadshavare ska utövas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vård enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och att vården enligt LVU omprövas om vårdens upphörande. Beskrivning av ärendet IVO har 2014-02-13 begärt socialnämndens yttrande avseende klagomål enligt ovan. Jenny Harknäs har utarbetat förslag redovisning 2014-07-08 som svar till IVO Rutinerna för handläggning har reviderats 2014-07. Beslutsunderlag Beslut från IVO 2014-05-26 Tjänsteutlåtande 2014-07-08 Reviderade rutiner 2014-07 Expediering Inspektionen för vård och omsorg Socialförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-08-29 87 Sida Sn Dnr 113/2014 700 Förslag till svensk standard för kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna föreslaget remissyttrande samt tjänsteutlåtande till SIS (Swedish Standards Institute). Beskrivning av ärendet SIS (Swedish Standards Institute) har tagit fram ett förslag till svensk standard för kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende. Ett grundläggande användningsområde för standarden är att den som bedriver verksamhet utifrån standarden ska kunna planera, leda och genomföra, systematiskt utvärdera och förbättra verksamheten. Ett annat användningsområde är som upphandlingsunderlag då verksamhet inom området upphandlas. Standarden berör cirka 40 olika områden och ställer 332 st. ska krav på verksamheten. I princip är inga av dessa krav nya utan det är en sammanställning av krav som redan finns från olika myndigheter som Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Livmedelsverket, Miljöstyrningsrådet, Hjälpmedelsinstitutet och Boverket. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2014-07-25 Remiss Förslag till Svensk standard Svarsblankett Kommentarer Expediering SIS (Swedish Standards Institute) Justerandes sign Utdragsbestyrkande

45 No index entries found. Förslag till SVENSK STANDARD SS 87 25 00 Utgåva 1 Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Quality of care, service and rehabilitation for elderly people with extensive needs in ordinary and special housing

46 Innehåll Sida Orientering... 2 1 Omfattning... 5 2 Normativa hänvisningar... 5 3 Termer och definitioner... 5 4 Omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering... 9 4.1 Bemötande, integritet och trygghet... 9 4.2 Individanpassning och delaktighet... 10 4.3 Personer i den äldres närhet... 10 4.4 Andliga och existentiella frågor... 11 4.5 Syn... 11 4.6 Hörsel... 12 4.7 Psykiskt funktionstillstånd, kognitiv svikt och psykisk ohälsa... 12 4.8 Aktiviteter... 13 4.9 Mat, måltid och nutrition... 14 4.10 Service... 16 4.11 Personlig vård... 16 4.12 Mun- och tandhälsa... 17 4.13 Ät- och sväljsvårigheter... 18 4.14 Urinblås- och tarmfunktion... 18 4.15 Sömn... 19 4.16 Smärta... 20 4.17 Hud och sår... 20 4.18 Fall... 21 4.19 Fysiskt funktionstillstånd... 21 4.20 Läkemedel... 22 4.21 Livets slut... 23 4.22 Dokumentation... 24 5 Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel... 26 5.1 Boendemiljö och tillgänglighet... 26 5.1.1 Boendemiljö och tillgänglighet, ordinärt boende... 26 5.1.2 Boendemiljö och tillgänglighet, särskilt boende... 26 5.2 Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner... 28 5.3 Hjälpmedel... 28 6 Verksamhetens organisation... 30 6.1 Struktur, ansvar, befogenheter och resurser... 30 6.2 Värdegrund... 30 6.3 Ledningssystem... 31 6.4 Systematiskt kvalitetsarbete för omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering... 31 6.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 32 6.6 Systematiskt miljöarbete... 33 6.7 Den äldres uppfattning om verksamheten, brukarundersökningar... 33 6.8 Sekretess och meddelarskydd... 34 6.9 Samverkan och informationsöverföring... 35 6.10 Förbättringsarbete, utveckling och innovation... 35 6.11 Bemanning... 36 6.12 Kompetens... 37 Bilaga A (normativ) Informationskällor som används för att visa hur kraven uppfylls... 39 Bilaga B (informativ) Den äldre och LSS... 45 Bilaga C (informativ) Boendemiljö och tillgänglighet möjlighet att påverka... 46 Bilaga D (informativ) SS 872500 i relation till ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health)... 48 ICF som begreppsstruktur kan användas för att beskriva och bedöma behov och insatser inom omsorg, rehabilitering och hälso- och sjukvård för äldre.... 48 Litteraturförteckning... 52

47 Orientering Standarden antar ett personcentrerat förhållningssätt och avser omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre personen med omfattande behov vilka bor i ordinärt eller särskilt boende. Andelen äldre ökar i samhället vilket leder till ökat behov av stöd. Många av de äldre är sköra, lider av demenssjukdom eller andra kroniska sjukdomar. Trots funktionsnedsättningar och skörhet finns många personliga resurser kvar hos den äldre personen som motivation, viljekraft och nyfikenhet. Det är angeläget att hitta en balans mellan den äldres egen förmåga och det stöd som kan ges. Den äldres dagliga liv är alltid utgångspunkten för det stöd som behövs. Hur stödet ges i den specifika situationen är något som ibland kräver flexibla och okonventionella lösningar. Standarden används för att säkerställa en trygg och säker äldreomsorg med självbestämmande och delaktighet för den äldre personen och dennes närstående. Standarden avser också att stödja personalen i att skapa en tillgänglig och stödjande fysisk och psykosocial miljö som ger möjlighet till funktionsbevarande och meningsfulla aktiviteter för den äldre samt säkra en god arbetsmiljö för personalen. Äldreomsorg är en komplex verksamhet som kräver samsyn och samverkan mellan alla medverkande aktörer för att säkra och utveckla kvaliteten. I ett teambaserat arbetssätt samarbetar personalen med olika kompletterande kompetenser för att nå bästa resultat utifrån den äldre personens önskemål och behov. Samverkan i team är en nyckelfaktor för en personcentrerad och säker omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering. Genom tydliga krav på vad som förväntas av utföraren, den som bedriver verksamhet, blir det även tydligt för den äldre personen och dennes närstående vad god omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering är inom ordinärt och särskilt boende. Den äldres behov och delaktighet är utgångspunkten och insatser till den äldre personen genomförs på bästa sätt genom teamarbete och med ett personcentrerat och salutogent förhållningssätt. Det salutogena perspektivet fokuserar på att se till det friska hos personen och att beakta varje enskild persons förutsättningar. Uppgiften för all personal är att främja den äldre personens hälsa och välbefinnande. Förutsättningar för att uppnå en god kvalitet i äldreomsorgen i ordinärt och särskilt boende för den äldre personen, är att personal på alla nivåer har adekvat utbildning och att det finns tillräckliga resurser för att utföra insatserna. Den äldre personen kan så långt möjligt, välja när och hur stöd och service ges. Syftet är främst att underlätta äldre personers inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänsten och service i särskilda boende. Syftet med dokumentation är att säkerställa god kvalitet i omvårdnad, omsorg service och rehabilitering. ICF begreppsstruktur används i allt högre grad i kommunal vård och omsorg. Standarden är därför inspirerad av denna i beaktande av omvårdnad- och omsorgsaspekter i standardens alla delar för att garantera att dessa perspektiv är synliggjorda. I bilaga D återfinns en tabell som översiktligt visar denna standards kapitel 4 och 5 i relation till ICF klassifikationen. Den äldre personen Sköra äldre med stort behov av omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering kan idag bo så väl i ordinärt som särskilt boende. De har ofta en nedsatt kognitiv funktion, är multisjuka, har flera läkemedel och kan vara i behov av palliativ vård. För många äldre medför detta frekventa besök inom hälso- och sjukvården vilket i sin tur innebär ökad infektionsrisk och risk för smittspridning. För att hålla en hög kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabiliteringen är det nödvändigt med en hög kompetens hos personalen. Att vara skör innebär att den äldre personen börjar uppvisa symtom i form av ökad känslighet, minskad motståndskraft, utmattning, viktminskning, svaghet, långsamhet och låg aktivitetsgrad. Utöver den komplicerade fysiska situationen måste även den psykosociala situationen beaktas, så att trygghet i vardagen med möjlighet till individuella rutiner och social samvaro möjliggörs. Multisjuka äldre har ett stort behov av personcentrerad vård med samordnad och kontinuerlig omvårdnad och rehabilitering, där en helhetssyn är viktig. 2