Beslut på lika villkor!

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet C-kurs, inriktning mot socialt arbete i ett mångkulturellt samhälle. Termin 7 Ht 2003 C-uppsats Beslut på lika villkor! Är avslagsbesluten på hjälp i hemmet könsneutrala? Handledare: Anneli Kero Författare: Sara Pantsar

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete c-kurs, inriktning mot socialt arbete i ett mångkulturellt samhälle. Ht 2003 termin 7 Författare: Sara Pantsar Handledare: Anneli Kero Titel: Beslut på lika villkor! Är avslagsbesluten på hjälp i hemmet könsneutrala? Sammanfattning Bakgrunden till den här c-uppsatsen kommer ur ett beslut av den politiska nämnden för Umeå socialtjänst. De beslöt att det skulle göras en genomlysning av avslagsbeslut, bland annat inom vård och omsorg, med syfte att undersöka om bedömningarna är könsneutrala. Yvonne Hirdmans genussystem användes som teoretisk utgångspunkt i arbetet, eftersom undersökningen skulle belysa om bedömningarna i avslagsbesluten är könsneutrala. Genussystemet har fungerat som stöd i tolkningen och analysen av datamaterialet. Slutsatserna i arbetet är att biståndshandläggarna försöker att göra könsneutrala bedömningar för hjälp i hemmet. Stöd för detta gavs via de intervjuer som gjorts, men det syns tyvärr inte i de akter som granskats. I undersökningen av akterna framkom att det finns stora brister i handläggningen av ärenden och att det ofta saknas fakta för att kunna göra en helhetsbedömning. Många gånger avslutas bedömningarna samma stund som man får svar på den ekonomiska prövningen. Detta blir i nästa led till en fråga om huruvida den hjälpsökandes rättigheter bevakas av dem som gör bedömningarna. Sökord Könsneutral Avslagsbeslut Genus 2

1 INLEDNING... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2 Förförståelse... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.4 Syfte... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.5 Frågeställningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.6 Avgränsningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7 Kunskapsöversikt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.1 Könsneutral... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.2 Kvinnor och män över 65... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.3 Vad är hemtjänst?... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.4 Maxtaxa... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.5 Hur får man hemtjänst?... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.6 Lagar som gäller för vård och omsorg om äldre, SoL...Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7.7 Handläggningsprocessen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.8 Precisering av begrepp... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.9 Etiska reflektioner... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. METOD... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1 Val av datasamlingsmetoder... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 Urval... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Tillvägagångssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4 Metodologiska reflektioner... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.5 Validitet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.6 Analysmetod... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. TEORI... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1 Val av teori... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Genussystem... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3 Teorikritik... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. EMPIRI... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.1 Redovisning av aktgranskningen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2 Redovisning av intervjuerna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2.1 Ida Kvinnor och män har samma hjälpbehov. Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2.2 Anna - Kvinnor och män har skilda hjälpbehov Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2.3 Anders Kvinnors krav gäller hemmet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2.4 Lisa Kvinnor håller ut längre innan de söker hjälp...fel! Bokmärket är inte definierat. 5. ANALYS, TOLKNING OCH SLUTSATSER... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.1 Skuggor i utredningarna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 Handläggarens ålder har betydelse för syn på könfel! Bokmärket är inte definierat. 5.3 Verkligt hjälpbehov... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.4 Utredningar utan volym... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. DISKUSSION... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Avslutande resonemang... Fel! Bokmärket är inte definierat. REFERENSLISTA... Fel! Bokmärket är inte definierat. Avgifter för hjälp i hemmet från 2003-01... Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ärendeblad... Fel! Bokmärket är inte definierat. Intervjuguide... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Idag finns det i samhället en medvetenhet om mäns och kvinnors likheter, men också en medvetenhet om att de historiskt har åtskilts på grund av fysiska olikheter. Man arbetar aktivt med att tydliggöra likheterna och därmed också göra arbetsplatser, hemsysslor och politiska uppdrag könsjämlika. Som ett led i samhällsgranskningen av jämställdheten har man även börjat granska huruvida bland annat olika myndigheter, så som socialtjänsten och försäkringskassan gör behovsbedömningar könsneutralt. Den politiska nämnden för Umeå socialtjänst beslöt att det skulle göras en genomlysning av avslagsbeslut inom vård och omsorg, samt försörjningsstöd med syfte att undersöka om bedömningarna är könsneutrala. Åtagandet är inskrivet i socialtjänstplanen 2003. De tyckte att detta åtagande skulle vara väl lämpad att genomföras i form av en c-uppsats. De skickade idén till UFFE enheten (utvecklings- och forskningsenheten i Umeå). Ambitionen med undersökningen är att den ska ligga till grund för att utarbeta förvaltningsspecifika frågor/checklistor ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom UFFE enheten fick jag upp ögonen på det här c-uppsatsförslaget. Jag blev väldigt intresserad över hur avslagsbesluten inom vård och omsorg bedömdes och ville därmed undersöka om bedömningarna är könsneutrala. Med hjälp av resultaten i uppsatsen får Umeå socialtjänst ett verktyg att arbeta med för att inte bara kunna skapa förvaltningsspecifika frågor/checklistor ur ett jämställdhetsperspektiv, utan också en granskning av var andra åtgärder behövs för att stärka den hjälpsökandes rätt till bra och fördomsfria bedömningar av deras behov. 1.2 Förförståelse Jag har ingen stor kunskap om hur bedömningarna görs inom vård och omsorg. Men jag föreställer mig att biståndhandläggarna har någon slags kriterier som de följer när det gör sina bedömningar. Jag kan föreställa mig att män får mer hjälp i hemmet än kvinnor. Jag tror att ensamma äldre män inte kan laga mat, städa och tvätta i samma grad som ensamma kvinnor. Men ensamma kvinnor förväntas klara dessa hushållssysslor själva, trots större funktionshinder. 1.3 Problemformulering Hur bedömer biståndshandläggarna kundens behov utifrån ett könsperspektiv? Vilka behovskriterier har de? Hur motiverar de avslagsbesluten? Är det så att avslagsbesluts bedömningar är könsneutrala? 4

1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om bedömningarna i avslagsbesluten är könsneutrala för personer över 65 som ansökt om hjälp i hemmet från hemtjänsten enligt socialtjänstlagen under 2002, inom vård och omsorg i Umeå socialtjänst. 1.5 Frågeställningar Vad är de för behovskriterium för att få hjälp i hemmet? Tillgodoses mäns och kvinnors behov på ett likvärdigt sätt? Hur motiverar biståndshandläggarna avslagsbesluten? Vad för språk använder biståndshandläggarna i sina beslut? Vilken betydelse har den sökandes kön i avslagsbesluten? Är de som får avslag gifta eller ensamstående? Är könsfördelningen bland biståndsbedömare jämlik? 1.6 Avgränsningar Jag kommer enbart att undersöka Umeå socialnämnds område, inte kommundelsnämnderna. Jag har valt att undersöka avslagsbesluten som gjorts för personer som är sextiofem år och uppåt, och har sökt hjälp av hemtjänsten under 2002. Varför jag avgränsar till dem beror bland annat på att om jag ska hinna undersöka under så kort tid som uppsatsskrivningen är, har jag ingen möjlighet att undersöka både vård och omsorg samt försörjningsstöd. Samt att om jag ska fördjupa mig i ämnet, kommer jag att behöva den tiden vi har på oss under uppsatsskrivningen. 1.7 Kunskapsöversikt För att jag ska kunna intervjua biståndshandläggarna om huruvida deras bedömningar är könsneutrala, måste jag ha förkunskap om ämnet. Det jag ska undersöka, finns det inte mycket forskning och kunskap om. Men jag har läst litteratur om hemtjänsten, biståndsbedömning, lagar och kön. En artikel 1 som jag läste var lik det jag ska undersöka och som jag tyckte var intressant. Artikeln handlade om att Göteborgs Stad hade utrett frågan; Hjälp efter behov eller efter kön? Verksamheter som deltagit i den här utredningen var bland annat hemtjänsten. Utredningen hade kommit fram till att det är stor skillnad mellan vad män och kvinnor får för hjälp. Inom hemtjänsten hade de gjort en studie på hur mäns och kvinnors behov av hemtjänstservice bedöms när det gäller matleverans, städning och trygghetstelefon. Vad de kom fram till var att kvinnor inte beställde matservice i lika stor utsträckning som män trots att de hade behov av den. Kvinnorna menade att de inte hade råd med det. I utredningarna som biståndshandläggarna skrev fanns det skillnader i vad som skrevs i männens och kvinnornas utredningar. I männens utredningar framfördes ofta vilket yrke och vilka intressen männen 1 Karlsson, B. 2001, Kvinnor och män får olika stöd, Social Qrage nr 5 2001, sid. 24-26. 5

hade haft och även vilka intressen de har nu. Medan i kvinnornas utredningar framlades vilket nätverk kvinnan har. Socialstyrelsen har skrivit en rapport som heter Socialtjänsten i Sverige - En översikt 2003. I kapitel 12 2 uppmärksammar man att socialtjänsten måste utveckla brukarens/klientens ställning. De tar upp att det behövs mer kunskap och inflytande inom socialtjänsten därför att behoven är olika för kvinnor och män. I rapporten skriver de att handikappforskaren Karin Barron menar att relationen mellan makt och kön måste sättas in i inflytandet, att den enskilde bemöts annorlunda beroende vilket kön man tillhör samt vilken uppfattning som finns om kön och könsroller. Barron anser att vad hon kallar förföriskt könsneutrala begreppsapparaten osynliggör kön. Hon exemplifiera detta bland annat med att män får högre handikappersättningen än kvinnor, även om funktionsnedsättningen är av samma svårighetsgrad. Hon menar att villkoren för män och kvinnor skiljer sig redan från början. 3 1.7.1 Könsneutral Socialförsäkringssystemet i Sverige är könsneutralt, vilket innebär att möjlighet till hjälp i hemmet eller hemtjänst i teorin är oberoende könstillhörighet. Kvinnor får lägre pension än män. Allmänt har kvinnor lägre lön än män och kvinnor jobbar oftare deltid, då de kombinerar lönearbete med föräldraskap och hem. Detta påverkar ersättningsnivån på bland annat sjukpenning och pension. 1993 fick kvinnliga ålderpensionärer i genomsnitt 78 400 kr per år, medan män fick 130 700 kr. 4 Sandqvist skriver i sin rapport att Den svenska socialpolitiken har kritiserats för att bakom sin könsneutrala fasad vara utformad enligt en manlig norm 5 Vad hon menar är att mannen är norm givande är just ett faktum att vad man får i pension är grundat på att man har varit heltids förvärvsarbetande. Då straffas automatisk de kvinnor som varit deltidsarbetande för att sköta familj och hushåll. Vilket innebär att mäns ekonomiska behov svaras i större utsträckning än kvinnors ekonomiska behov. 6 1.7.2 Kvinnor och män över 65 Enligt statistiska centralbyrån föds det fler pojkar än flickor och ända upp till 63 års ålder finns det fler män än kvinnor. Därefter ökar andelen kvinnor snabbt på grund av att de lever längre än männen. Enligt statistiska centralbyrån fanns år 2002 i riket 657 000 män och 776 000 kvinnor som var över 64 år. 7 Antal invånare som var över 65 i Umeå kommun december år 2002 var 13 240. Varav dessa 7623 kvinnor och 5617 män. 8 I Umeå kommun den 1 oktober 2002 var det sammanlagt 1069 personer beviljad hemtjänst. Av dessa var 733 kvinnor och 336 män. 9 2 Printz, A. 2003, Den enskildes ställning några utvecklingslinjer under 1990-talet, Socialtjänsten i Sverige- en översikt 2003, sid. 245-262. 3 Barron, K. 2000, Kön och inflytande, Ett liv som andra, sid. 97. 4 Sandqvist, A-M. 1998, Åt var och en efter behov?, Åt var och en efter behov, sid. 35. 5 Ibid, sid. 35. 6 Ibid, sid. 36. 7 Statistiska centralbyrån, 2003,http://www.scb.se/templates/Listning2 44155.asp, datum: 2003-12-11. 8 Öberg, S. 2003, Folkmängd efter kön och ålder (i femårsklasser) i kommuner, Befolkningsstatistik 2002, Del 3 Folkmängden efter kön, ålder, födelseland och medborgarskap m.m., sid. 159. 9 Johansson, L. och Lagergren, E. 2003, Tabeller, Äldre - vård och omsorg år 2002, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, sid. 36. 6

1.7.3 Vad är hemtjänst? För att den enskilde ska kunna bo hemma kan man enligt socialtjänstlagen få biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad. Hemtjänstens uppgifter indelas traditionellt till två uppgifter. Den ena är serviceuppgifter som bland annat avser hjälp med hushållets skötsel, inköp, tillredning av måltider eller matdistribution. Den andra är personlig omvårdnad, det är insatser för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan innebära bland annat hjälp med att sköta personlig hygien, klä sig, insatser för att bryta isolering till exempelvis ledsagning, skapa trygghet och säkerhet med bland annat genom trygghetslarm, kvälls- och nattpatruller. Avlösning av anhörigvård ingår också i hemtjänstbegreppet. 10 1.7.4 Maxtaxa Äldreomsorgen är avgiftsbelagd och varje kommun har ett lagstadgat högkostnadsskydd vilket kallas för maxtaxa. Maxtaxan är den högsta månadsavgift kommunen får ta ut för bland annat hemtjänst. 11 1.7.5 Hur får man hemtjänst? För att en äldre ska få möjlighet till hjälp i hemmet eller hemtjänst måste den äldre ansöka om hjälp hos socialtjänsten. Biståndshandläggaren är då skyldig att starta en utredning och att fatta ett beslut. Biståndshandläggaren gör en behovsbedömning enligt socialtjänstlagen, vilket innebär att behoven kartläggs och speciellt framhävs för att sedan prövas i vilken utsträckning behoven kan tillgodoses på annat sätt eller om rätt till bistånd förekommer. Beslutet som den äldre får del av ska innehålla information om när beslutet fattades och av vem, ansökan i korthet, vad som bifallits respektive avslagits. Har man fått ett avslag ska det även framgå en motivering för beslutet samt hur man överklagar. 12 Om man ansöker om hjälp i hemmet i form av städning i Umeå kommun, så gör biståndshandläggaren en behovsbedömning samt en ekonomisk prövning. Ekonomisk prövning görs för att se om personen har någon betalningsförmåga. Det är Umeå kommuns administratörer som räknar ut personens betalningsförmåga, (se bilaga 1 hur administratörerna räknar ut). Om personen har betalningsförmåga avslås ansökan om städning och biståndshandläggaren hänvisar personen att vända sig till ett städbolag. 13 1.7.6 Lagar som gäller för vård och omsorg om äldre, SoL Kommunernas skyldigheter att ge service, hjälp och omvårdnad för äldre regleras i 3kap. 6 och 5kap. 4 5 socialtjänstlagen 2001:453. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt, 4kap. 1 SoL. Socialnämnden bör genom hemtjänst, 10 Johansson, J. Lagergren, E. 2003, Definitioner, Statistik Socialtjänst Äldre vård och omsorg år 2002, sid. 9. 11 Socialstyrelsen, 2003, Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre, sid.12. 12 Lindelöf, M. och Rönnbäck, E. 1997, Behov, Bedömning, Beslut i äldreomsorgen, SoS-rapport, 1997:8, sid. 14-16. 13 Information av Ida biståndshandläggare i Umeå kommun, 2003-12-17. 7

dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakter med andra, 3kap. 6 SoL. Socialnämnden ska verka för att äldre människor ges möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet, 5kap. 4 SoL. Socialnämnden ska också verka för att äldre människor får goda bostäder, och de som behöver ska få stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd, 5kap. 4 SoL. Till sådana boendeformer räknas bl.a. servicehus, ålderdomshem, gruppboende och sjukhem. Kommunen är skyldig att planera sina insatser för äldre. Detta ska göras i samverkan med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer, 5kap. 6 SoL. En person som önskar flytta till en annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att få behövliga insatser, får ansöka om sådana insatser hos den kommun man önskar flytta till. Även om den sökandes behov är tillgodosedda i hemkommunen får det inte påverka prövningen i ansökningskommunen, 2kap. 3. De som är verksamma inom omsorger om äldre människor och människor med funktionshinder ska vaka över att de får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden samt anmäla allvarliga missförhållanden till socialnämnden, 14kap. 2. 14 1.7.7 Handläggningsprocessen Umeå kommun har en rutinhandbok för insatser enligt SoL till bland annat till äldre. Handboken är till för att tydliggöra ansvarsgränser mellan biståndsbedömare och äldreomsorgsavdelningen. Rutinhandboken är skapad av ansvariga tjänstemän och är i huvudsak intern. Vissa avsnitt i handboken är politiska beslut som direkt har satts i boken. För att skapa en god och säker vård och omsorg, finns det rutinbeskrivningar som anger olika former för samverkan inom myndighetsutövningen och verkställighet. 15 Det finns tre olika moment i en handläggningsprocess, ansökan, bedömning och beslut. 16 Först ansöker den äldre om exempelvis städning, men det vanligaste sättet enligt Umeå kommuns rutinhandbok är att det kommer en anmälan om behov till socialtjänsten via fax från lasarettet för vårdplanering inför utskrivning. När ansökan har inkommit påbörjar biståndshandläggaren en utredning enligt 11kap 1 SoL. 17 Behovsbedömningens huvudsyfte enligt Umeå kommuns rutinhandbok är myndighetsutövning. Vilket innebär att insatser görs utifrån den enskildes behov och gällande lagstiftning och riktlinjer. Biståndshandläggaren ska utgå från en helhetssyn på människan i sin behovsbedömning. Individens behov är det man ska koncentrera sig på i processen av behovsbedömningen. Det är tre frågor som biståndhandläggarna i Umeå kommun ställer i arbetsgången vid behovsbedömningen. 14 Johansson, L. 2003, Vård och omsorg om äldre, Socialtjänsten i Sverige, En översikt 2003, sid. 193-222. 15 Allmänt, 2003, Rutinhandbok för biståndshandläggare i Umeå Kommun. sid. 5. 16 Lindelöf, M. och Rönnbäck, E. 1997, Behov, Bedömning, Beslut i äldreomsorgen, SoS-rapport, 1997:8, sid.31-36. 17 Ärendegång fram till beslut om insats, 2003, Rutinhandbok för biståndshandläggare i Umeå Kommun. sid. 8. 8

1. Vilket behov? 2. Kan behovet tillgodoses på annat sätt än via socialtjänsten? 3. Vilka insatser kan socialtjänsten erbjuda för att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv? 18 I rutinhandboken tar de upp en metod i behovsbedömning. Enligt rutinhandboken på sidan 8 står det att för att biståndshandläggaren ska få en helhetsbedömning vid behovsbedömningen använder de en metod, då, sedan och nuet. I då fångar biståndshandläggaren upp den sökandes personliga livsstil, vanor, något om personens historia. I sedan samtalar biståndshandläggaren med den sökande om framtiden. Detta gör man för att kunna stärka individens egna resurser, sätta upp mål, följa upp och värdera effekterna av olika insatser. I nuet belyser biståndshandläggaren personens förmågor och oförmågor för att kunna utforma hjälpinsatser utifrån principen hjälp till självhjälp. I denna bedömning använder biståndshandläggaren en så kallad förmågescirkeln, då den enkelt beskriver människors förmågor och oförmågor. Biståndshandläggaren kan göra ett hembesök eller ha telefonkontakt med den sökande för att göra en behovsbedömning. I Umeå kommun ska det alltid finnas vissa uppgifter som ska ingå i utredningen (se bilaga 2). Denna faktainsamling som biståndshandläggaren gör vid varje enskilt ärende dokumenteras i ett så kallad ärendeblad. (Se bilaga 3 hur ett ärendeblad kan exempelvis se ut). Biståndshandläggaren lämnar antingen ett muntligt eller ett skriftligt beslutmeddelande till den som ansökt om hjälp. När det är ett avslagsbeslut får den sökande alltid ett skriftligt beslut. 19 1.8 Precisering av begrepp Biståndshandläggare = I Umeå kommun kallar de sig inte för biståndshandläggare utan för äldreomsorgskonsulenter, men jag kallar dem i min uppsats för biståndshandläggare för att inte förvirra läsarna. Äldre äldre= Biståndshandläggarna benämner personer över åttio år för äldre äldre. 1.9 Etiska reflektioner För att kunna göra den här undersökningen har jag läst akter som är sekretessbelagda. Jag har tagit hänsyn till att inga personuppgifter från de enskilda personerna i akterna blir möjliga att identifiera i uppsatsen. Vid varje intervjutillfälle informerade jag biståndshandläggaren att, för att skydda deras identitet kommer jag att kalla dem något annat i uppsatsen för att undvika att de blir utpekade. Men för den manliga biståndshandläggaren informerade jag, att jag inte kan garantera att kunna skydda hans identitet då det bara finns två manliga biståndshandläggare i Umeå kommun. 18 Behovsbedömning, 2003, Rutinhandbok för biståndshandläggare i Umeå Kommun. sid. 7. 19 Rutiner, blanketter för biståndsbedömare, 2003, Rutinhandbok för biståndshandläggare i Umeå Kommun. sid. 13-17. 9

2. METOD 2.1 Val av datasamlingsmetoder En totalundersökning gjordes på de avslagsbeslut som gjordes 2002 i Umeå kommun, för personer som var sextiofem år och uppåt. Undersökningen utgick från en hermeneutisk vetenskapssyn, där kvalitativ metod ingår. Kvalitativ metod är ett bra instrument att använda, för att den hjälper oss att uppfatta, förstå och sätta oss in i hur människor själva upplever fenomenet i fråga. För att få svar på frågeställningarna gjordes en aktgranskning samt intervjuer. För att kunna se om det fanns några likheter eller skillnader mellan kvinnors och mäns avslagsbeslut var aktgranskning en relevant metod att använda. Den kom att vara den viktigaste datakällan i undersökningen. Genom att granska akterna fick jag möjlighet att se hur biståndshandläggarna skriver. Jag trodde att jag skulle få svar på vilken syn och vilket tankesätt människan har om ett ämne, genom att läsa vad hon/han har skrivit i olika bedömningssituationer, i detta fall att se om biståndshandläggarna var könsneutrala vid avslagsbesluten. Varför jag ville läsa akterna och göra en aktgranskning var för att det är ett sätt att undersöka hur biståndshandläggarna tänker och hurdant språk de använder när de gör sina avslagsbeslut. Genom aktgranskningen kunde jag sammanställa frågor till de intervjuer som gjordes. Genom att intervjua biståndshandläggarna fick jag möjlighet att veta hur biståndshandläggarna tänker när de bedömer avslagsbesluten. Intervjuerna var halvstrukturerade och jag använde en intervjuguide för att få svar på mina frågeställningar 20 2.2 Urval Jag intervjuade fyra av nio biståndshandläggare i Umeå kommun. Av de intervjuade var det tre kvinnor och en man som hade tid att ställa upp för en intervju. Detta kan inte ses som representativt för den verksamhet som de bedriver. För att få validitet i undersökningen skulle jag ha intervjuat samtliga biståndshandläggare, precis som jag granskade samtliga akter. Svaren från de intervjuade biståndshandläggarna blir inte reliabla då de indirekt svarar även för de icke i intervju deltagande handläggarna. Anledningen till att jag inte intervjuade samtliga biståndshandläggare var att de inte hade tid. De fick en förfrågan om att ställa upp via sin enhetschef, men fem av de nio handläggarna ansåg sig ha för hög arbetsbelastning för att hinna delta i undersökningen. 2.3 Tillvägagångssätt Jag kontaktade Christer Jilder som var kontaktperson och beställare till c-uppsatsförslaget. Han hjälpte mig att få tillstånd till att läsa akterna för att kunna genomföra undersökningen. Jag och min handledare skrev ett brev till förvaltningsledningen om varför jag behövde läsa akterna. Förvaltningsledningen fick därefter ta beslut om detta och det tog omkring två veckor 20 Kvale, S. 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid. 32. 10

innan jag fick svar. Jag fick då klartecken till att läsa akterna. Jag blev hänvisad till enhetschefen för biståndshandläggarna för att hon skulle hjälpa mig att ta fram akterna. Jag kontaktade henne och bestämde en tid när jag skulle komma. Det var svårt att hitta ett ledigt rum till mig i socialtjänsten, där jag kunde läsa akterna i lugn och ro läsa akterna. Jag läste igenom alla 19 avslagsbeslut som gjordes 2002 i Umeå kommun och gjorde en aktgranskning. Jag tycker att texterna speglar människors både medvetna och omedvetna föreställningar. Jag letade på biblioteket bland böcker och artiklar om ämnet jag undersökte, för att läsa om forskning och undersökningar i ämnet. Den litteratur och de vetenskapliga tidskrifter som jag har använt mig av i undersökningen har jag funnit på Umeå universitetsbibliotek. Jag fick leta länge innan jag hittade en teori som skulle hjälpa mig att belysa problemet i undersökningen. Slutligen hittade jag Yvonne Hirdmans teori genussystem 21, som jag tyckte lämpade sig bra till ämnesområdet jag har undersökt. Först läste jag varje akt, för att få en helhetsbild. Därefter granskade jag texterna rad för rad, och meningsbärande enheter (sektioner) sållades ut. Dessa nedtecknades och för varje akt gjorde jag listor med sammanfattande begrepp. Likheter och skillnader söktes och kategorier skapades. Kategorierna fick termer som avsågs fånga fenomenet. De kategorier som framkom i akterna jämfördes sedan mellan hur kvinnors och mäns akter skrevs. Likheter och skillnader skrev jag upp. Intervjuguiden (bilaga 4) som användes i intervjuerna gjordes utifrån frågeställningarna jag hade i undersökningen samt från aktgransknigen. Varför jag gjorde frågor till intervjuguiden av bland annat aktgranskningen var på grund av att det uppstod många frågor när jag gjorde granskningen, som jag tyckte var viktigt att fråga biståndshandläggarna. Därmed skulle jag få större kunskap och förståelse för hur de tänkte när det gjorde sina avslagsbeslut. Kontakten med respondenterna fick jag via deras chef. Hon frågade sin arbetsgrupp vilka som hade tid att bli intervjuade av mig. Varefter jag fick namn och telefonnummer till fyra biståndshandläggare av henne. Jag ringde till var och en av biståndshandläggarna och informerade om undersökningen och frågade dem om det gick bra om jag spelade in intervjun samt bestämde en tid för intervju. Jag fick tid för intervjuerna med biståndshandläggarna veckan därpå. Jag intervjuade alla fyra biståndshandläggare under loppet av en vecka i december 2003. Jag intervjuade alla biståndshandläggare på deras arbetsplats som ligger på västra esplanaden 4. Varje intervju tog omkring fyrtifem minuter och alla intervjuer spelades in med hjälp av MiniDisc och mikrofon. Alla intervjuer genomfördes med intervjuguide (bilaga 4). Jag upplevde att intervjuerna överlag gick bra. Den första intervjun var med Ida och henne träffade jag en måndag förmiddag och intervjun skedde i ett ledigt kontorsrum. Jag upplevde att Ida var lite nervös under intervjun. Den andra intervjun skedde en timme efter den första och då träffade jag Anna. Intervjun genomfördes i hennes arbetsrum och jag upplevde att intervjun var mer avslappnad än vad den första var. Den tredje intervjun var med Anders. Honom träffade jag en onsdag eftermiddag och intervjun skedde i tre olika rum. Anders hade inte bokat något rum, så först satt vi i hans och hans arbetskompis arbetsrum, men när hans arbetskollega kom flyttade vi till ett annat rum. Men vi blev avbrutna efter tio minuter då någon hade bokat rummet. Vi flyttade till ett annat rum men blev avbrutna ytterligare en gång men då behövde vi inte flytta oss, utan där satt vi under resten av intervjun. Att bli avbruten och bli tvungen att flytta på sig så många gånger 21 Hirdman, Y. 1988, Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3, sid. 49-63. 11

under en intervju gjorde att vi tappade tråden och intervjun blev lite haltande. I övrigt gick intervjun bra och Anders var avslappnad under hela intervjun. Den fjärde intervjun skedde en timma efter den tredje och då träffade jag Lisa. Intervjun genomfördes i hennes arbetsrum. Även om Lisa var tvungen att åka iväg i ett ärende direkt efter intervjun, så var hon lugn och avslappnad under hela intervjun. Intervjuerna bearbetades genom att noggranna utskrifter gjordes på dator som sedan skickades med e-post till respondenterna för godkännande. Jag ville veta intervjupersonernas tankar när de bedömer avslagsbeslut och om de tror att kvinnors och mäns behov tillgodoses på likvärdigt sätt. Därefter har jag försökt skriva de relevanta data i empiriavsnittet. Efter intervjuarnas godkännande jämförde jag vad intervjuarna delgett mig om hur de tänker när de bedömer avslagsbesluten och om det är skillnad om det är en man eller en kvinna. Metoden jag har använt i analysen kan du läsa om under rubriken analysmetoden, samt mitt tillvägagångssätt i analysmetoden. 2.4 Metodologiska reflektioner Jag fick inte tillåtelse att kopiera ärendebladen, detta gjorde att jag fick läsa alla akter under en dag, samt göra min aktgranskning på plats på socialtjänsten. Tyvärr hade jag ingen tillgång till dator, vilket gjorde att jag fick skriva allt för hand. Att skriva en aktgranskning i ett besöksrum och bli avbruten av personal som trodde att rummet var ledig påverkade min koncentration. Jag blev hela tiden berövad möjligheten att studera materialet på ett djupare plan, och min känsla för aktgranskning är att den kan ha blivit ytlig i förhållande till om jag hade fått sitta ostörd med originalkopior. Jag kan dock, utifrån den ringa erfarenhet jag har av forskning, inte komma på en bättre metod för att se hur bedömningar görs inom äldreomsorgen för hjälp i hemmet. Endast i den text man finner i de aktuella akterna kan man se verkligheten så som den beskrivs av biståndshandläggarna och även se om de gör skillnad på kvinnor och män, men även om de gör skillnad mellan t ex olika funktionshinder. Dock måste akterna vara utredningsmässigt fullständiga för att ge en bild av verkligheten. Tyvärr gav det faktum att man inte underlättade mitt undersökningsarbete, med tillgång till bland annat orginalkopior, en känsla av att man inte riktigt ville att undersökningen skulle göras. Jag fick en känsla av att man ville dölja något och att man var rädd för vad jag, som dessutom var student, skulle finna i akterna och bedömningarna i dessa. Då socialtjänsten beställde en aktgranskning, utgick jag från att de hade ett tillräckligt stort material för en sådan. Undersökningen var ett beslut av politiska nämnden för Umeå socialtjänst, varför jag felaktigt antog att de skulle ha underlag för en specifik undersökning och dess tillvägagångssätt. Detta påverkade mitt val av metod och i efterhand kan jag säga att det inte har gett de svar som söktes. Hade jag haft en större förkunskap om hur akterna ska se ut inom området, hade jag mycket tidigare kunna upptäcka att jag inte skulle få fram de svar jag sökte och därför ändra mitt metodval. För att få svar på de frågor som ställs, skulle jag istället ha gjort en totalundersökning och även studerat om bifallsbeslut för hjälp i hemmet är könsneutrala och frågat om dessa vid de följande djupintervjuerna. Även att intervjua samtliga biståndshandläggare hade varit att föredra, då de som nu deltog fått svara även för de icke deltagande. Detta kan ha gett en 12

skevhet i undersökningen, då det är fullt möjligt att de som inte deltog i intervju kan vara just de som gett avslagsbeslut och möjligt även har en inte helt neutral syn på kön. Vid intervjuerna använde jag mig av en intervjuguide (bilaga 4). När man granskar den kan frågorna uppfattas som slutna, då samtliga frågor kan besvaras med ja eller nej. Jag har dock inte använt den på det viset, utan endast som en guide med uppföljningsfrågor. Jag har inte slaviskt följt guiden, utan varierat frågorna efter hur intervjuerna fortlöpt. Då mitt undersökningsområde kan uppfattas som känsligt finns även risk att respondenterna svarat på mina frågor så som de tror att jag vill få dem besvarade. De kan även ha svarat på ett sådant sätt så att de skyddar de som eventuellt inte har ett neutralt synsätt på kvinnor och män. Utifrån de förutsättningar som gavs har jag dock målmedvetet och kanske en smula envist försökt besvara de frågor som politiska nämnden för Umeå socialtjänst ville få belysta. 2.5 Validitet Man kan inte komma ifrån att alla människor har en förförståelse om tillexempel ålderdom och kön. Jag har försökt förstå min egen förförståelse i det jag undersökt för att få en bättre validitet. För att få en bra reliabilitet i aktgranskningen har jag varit noggrann i textläsningen och tänkt på vad syftet är med undersökningen. Att göra frågor till intervjuguiden utifrån bland annat aktgranskningen, där jag har tolkat den erhållna informationen i textläsningen, fick jag vid varje intervju möjlighet att upptäcka om tolkningen av texterna jag gjort i aktgranskningen är trovärdiga eller inte. För att stärka validiteten i min intervjuundersökning skickade jag mina intervjuutskrifter till mina intervjupersoner, för att ge dem möjlighet att korrigera eventuella misstolkningar. Reliabiliteten 22 i intervjusituationerna har nog påverkat resultatet i undersökningen. Interaktionen mellan mig som intervjuare och mina intervjupersoner kan vara av betydelse för resultatet, då informationen förmodligen kan tolkas olika beroende på vilka individer som möts. 2.6 Analysmetod Metoden jag använt mig av i analysen är hermeneutisk tolkning. Hermeneutisk tolkning är en bra metod för att få en djupare förståelse av texten i empirin och aktgranskningen. Först har jag läst igenom empirin och aktgranskningen för att få fram en generell mening, en helhet. Sedan gick jag tillbaka till delar av empirin och aktgranskningen för att analysera deras mening. Jag avslutade tolkningarna av teman i empirin när jag kände att jag frambringat passande struktur. Därefter återgick jag till helheten igen. 23 22 Kvale, S. 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid. 258. 23 Kvale, S. 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid. 50-51. 13

3. TEORI 3.1 Val av teori När jag läste litteratur om ämnet jag ska undersöka, stötte jag på en teori som jag tycker passar bra till min undersökning. Det var när jag läste en rapport som bland annat Sandqvist 24 varit med och skrivit. Sandqvist skriver att Kvinnors och mäns delvis skilda livsmönster och villkor kan ses som ett uttryck för genussystem i samhället 25 Genussystem är en socialistisk feministisk teori som Yvonne Hirdman har formulerat och handlar om ett osynligt mönster som inordnar kvinnor och män i samhället. 26 Jag kommer att närmare redovisa vad teorin innebär, men först vill jag ge en liten genomgång om varifrån genussystemteorin kommer, för att ge er läsare en tydligare bild av teorins bakgrund. Genussystem är en socialistisk feministisk teoribildning och har ett strukturperspektiv. Strukturperspektivet består av de sammanhållningar som samhället är uppbyggt av. Strukturperspektiv förklarar hur könsskillnader och könsförtryck utvecklas och vidmakthålls på samhällsnivå 27 De är teorier som består av antaganden om aspekter av den sammansatta och komplexa sociala processen och kan ge en analytisk förklaring till genusrelationen 28 Det centrala i socialistiska feminismen är att kvinnors och mäns skilda historia har skapat samhällets könssystem, där manlig dominans och kvinnlig nedvärdering råder 29 Jag vill påpeka att jag kommer att tolka vad Hirdman skrivit samt referera till hennes bok: Genus- om det stabilas föränderliga former. Jag vill observera läsaren om att jag kommer att använda både första och andra upplagan av den här boken. Jag kommer också att tolka vad Hirdman skrivit i en artikel som heter: Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. 30 3.2 Genussystem Ordet genus är latin och betyder slag, sort, släkte, kön. 31 Yvonne Hirdman skriver att genus är ett lätthanterligt begrepp för att både förstå och kunna diskutera utvidgningen det vill säga att genus är något som häftar inte bara vid kroppar, utan vid allt, tankarna om manligt/kvinnligt, man/kvinna genomsyrar världen omkring oss och fyller platser, situationer, tyg, mat, politik, arbete 32 Det rör sig om kvinnligt/mannligt som överflyttade abstraktioner. Hirdman skriver att genus är ett bra redskap för att prata om hur kön görs, hur deras relationer ser ut, vad den relationen spelar för roll och hur vi ska kunna göra oss lite 24 Sandqvist, A-M. 1998, Åt var och en efter behov?, Åt var och en efter behov, sid. 37. 25 Ibid, sid. 37. 26 Ibid, sid. 37. 27 Albinsson, G. och Arnesson, K. 2000, Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv, sid. 42. 28 Ibid, sid. 42. 29 Ibid, sid. 48. 30 Hirdman, Y. 1988, Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3, sid. 49-63. 31 Hirdman, Y. 2001, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 11. 32 Ibid, sid. 16. 14

friare gentemot dessa gamla tankefigurer, Man och Kvinna 33 Redskapet genus ska släppa loss de förekommande mönstren. Med det här redskapet kan man fjärma sig ifrån dem som håller en fast i det man inte vill. 34 För att få förståelse för hur genus konstruerades, skriver Hirdman på sidan 26 om stereotyperna Hon och Han. Hirdman pressar samman dessa stereotyper till ett slags formler. Första formeln är A- icke A vilket är grundformeln. Detta innebär att kvinna i tankefiguren man, är icke man. Man kan föreställa sig en skugga, den som alltjämt finns när Hon inte finns 35 Andraformeln är en jämförelseformel A-a, mannen och den lilla mannen. a är en inte fullt utvecklad man. Det fattas något. Man kvinna är flytande kategorier mellan dessa skalor i den här formeln. Vilket innebär att vissa kvinnor var mer A än vissa män, som var tvivelaktigt a-lika. Tredjeformeln är A-B vilket är den normativa formeln. Denna formel uttrycker fullständig särhållning mellan man kvinna. Här handlar det om två helt olika arter män är som hundar och kvinnor som katter 36 Meningen med den här formeln är att kvinnan inte kan jämföras med mannen, då det är två olika arter. Det tydliga i A-B är att bildandet av olikheterna blir ideologiska. B är hurdan en kvinna borde vara, en normfigur, en stereotyp idol. En typisk B är den fundamentalt andra, modersorten, sexualdjuret, tämjs av ett överflöd av vårt specifikt kvinnliga hormon östrogenet till passivitet och inåtvändhet 37 Det finns två variationer av stereotypa kvinnligheter, a är den outvecklade, den sämre medan B är motsatsen till normfiguren. Dessa stereotyper trivs i olika situationer. a: hon spökar vid lönesättning och befordran 38 och B: hon visar sig ständigt upp i samtal om kvinnan och vilken som nu är Hennes plats, vad som nu är Hennes väsen 39 Hirdman menar att dagens kvinnor är ett slags ab eller Ba. 40 A är mannen, han stödjer diskret a och B och utan A:s stöd skulle a och B falla omkull. I alla dessa skådespeleri är A huvudpersonen. I berättelserna står A tyst, närmast orörlig och lyssnar till pratet om kvinnan 41 Den fundamentala byggstenen och som är grundläggande stereotypen när man gör A är att inte vara kvinna, att mäkta, kunna, att vara stark i handling och tanke 42 Skillnaden mellan A i jämförelseformeln A-a och i normativa formeln A-B är att i A-a ska mannen bevara sin maskulinitet. Han ska träna sin kropp och röst. Rädslan finns att a kan bli A och, värre, att A kan bli a 43 Detta gör att A måste göra något och därmed vill ha action för att inte tappa sin virilitet. 44 I A-B görs A:s första lag 33 Hirdman, Y. 2001, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 16. 34 Ibid, sid. 16. 35 Ibid, sid. 28. 36 Ibid, sid. 36. 37 Ibid, sid. 44. 38 Ibid, sid. 44. 39 Ibid, sid. 43. 40 Ibid, sid. 44. 41 Ibid, sid. 47. 42 Ibid, sid. 51. 43 Ibid, sid. 53. 44 Ibid, sid. 53. 15

aktiv vilket betyder att vara man är att inte vara kvinna 45 A:s rädsla i formeln är för hans status, att A måste övertyga sig själv om sitt högre genusvärde 46 En tredje formel, där Hon är frånvarande är A-A, den homosociala formeln. Vilket innebär att män är tillsammans med andra män. Manligheten har formats mellan män, i exempelvis kamp, konkurrens, men också genom att titta från sidan på exempelvis kamraterna, brödraskapet. Maskulinitet får ett värde i dessa sammanhang och det är där man kan studera maskuliniteternas mängd. Både män och kvinnor formar sig till ett slags genusrepresentanter som vi förhåller oss till 47 när vi hamnar i enkönade situationer. När man jämför kvinnor med män exempelvis i muskelstyrka, snabbhet så jämför man med A. Manligt genus gör man ihop med andra män, en kollektiv manlighetsförstärkning. Det handlar om Man i förhållande till Man som båda förhåller sig till den manliga normen = A 48 A är den abstrakta mannen, det är A utan kön. Hirdman skriver på sidan 60 att i både den grekiska och kristna skapelseberättelsen finns han där, denna A 49 A spökar överallt och på sidan 60 och 61 tar Hirdman ett exempel på synonymer på orden MAN och KVINNA. MAN betydelser: mansperson make manfolk människa folk KVINNA betydelser: honkön synonymer: manfolk, maskulinum, karl, herre, skapelsens herre, karlslok äkta man, äkta hälft, gemål, kontrahent, äktenskapspartner arbetare, följe, mannar, trupp, styrka person, individ de, någon, en, somliga, jag, en annan synonymer: femininum, kvinnfolk, kvinnsperson, kvinns, kjoltyg, flicka, jungfru, husmor, hustru, husfru, maka, fru, matrona, gumma 50 I betydelsen manfolk finns synonymer för alla A-A, de homosociala formerna. I betydelserna människa och folk ser man den manliga normens A: s inflytande. Kvinnan är könet och bedöms utifrån sin status som ungt eller gammalt, använt eller inte, någons eller ingens; jungfru, fru, änka, gammal ungmö 51 Det är en lång väg könet får vandra för att bli människa. Det finns enbart tre stereotypa tankefigurer om kvinnor enligt normförstålelsen. I formeln A- icke A får vi man/människa. Motsvarigheten till den manliga normen är icke A, vilket är ett ingenting. Enligt normförståelsen är B motsvarigheten till a, som är en liten man och som är sämre. 52 45 Hirdman, Y. 2001, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 56. 46 Ibid, sid. 56. 47 Ibid, sid. 58. 48 Ibid, sid. 59. 49 Ibid, sid. 60. 50 Ibid, sid. 60-61. 51 Ibid, sid. 61. 52 Ibid, sid. 63-64. 16

Mannens andra lag är att vara normbärare och ha en dominerande ställning. Det är ett faktum som varje man medvetet eller omedvetet måste förhålla sig till. Genom att kalla män för normbärare ger man dem mer eller mindre en öppenhet till hur de kan bete sig. Detta ger männen förpliktelser, ansvarsområden och privilegier. Denna normgestalt som är något av en halvgud har alla manliga idealtyper en egenskap av i sig och vilket betyder att det är en nivå över det kvinnomänskliga/kroppen 53 Intelligensen, förståndet, hjärnan och genialiteten spelar en stor roll i uppfattningen av det manliga könet. Och i de västerländska filosofiska samtalen har detta vävts in i de ursprungliga uppfattningarna av det manliga könet. Det är som bekant förnuftet/själen/förståndet som skapar det universellt mänskliga, det som skiljer oss från djuren 54 Hirdman skriver att A tar plats på B:s bekostnad bara genom att vara av sorten A 55 Det är vi människor som har format världen och utvecklat språket, så då är det i vi den manliga normen blomstrar. Detta kan yttra sig exempelvis när vi undrar över vilken nytta eller glädje VI har av kvinnor - i samhälle, politik, företag o.s.v. 56 Vilket innebär att det som formar och bevarar makten i meningen rörelsefrihet, utrymme, resurstilldelning är den mänskliga som står i relation till det kvinnliga. Män tjänar mer än kvinnor och de dominerar i de olika maktsfärerna. Detta förekommer både teoretisk och konkret och har byggts in i samhällenas olika institutioner. 57 Detta genusmönster har förekommit i flera hundra år och gör det än idag, man delar upp män och kvinnor. Detta förekommer enligt Hirdman för att man, föds inte till man 58 Män måste alltså arbeta oavbrutet för att vara man och det bästa sättet är att hålla isär man och kvinna och på så sätt förstärka sin egen grupp. Detta särhållande mönster förekommer även i helt nya arbetsområden. Det intressanta är att om män ska arbeta i något kvinnoområde och göra kvinnosaker, ska dessa områden och saker förändras. Medan om en kvinna börjar arbeta i ett manligt område och gör karlasaker måste hon förändra sig, hon är en a. 59 Hirdman skriver på sidan 70 Att hela den mänskligt dokumenterade historien är en enda stor uppvisning av män återigen- en av världens stora banaliteter 60 Hon menar att den mänskliga kulturproduktionen är en av de största orsakerna till kvinnans underordning. Den grundläggande framställningen av manligt kön, är att hålla isär mannen och kvinnan och på så sätt förstå sig själv som Man. För att mannen ska förstå sin mening här i världen skapar han ordning i kaoset. Detta innebär att det är män som formar ordningen och det som ordnas kan få genus. Hirdman tar upp exempel på sidan 71, Jag och du, Han och hon, Stor och liten o.s.v. På så sätt kan allt ordnas i par och jämföras. Detta betyder att genus har här en grundläggande roll. 61 Hirdman menar att genus inte är, utan den görs, man vill para ihop och jämföra. Detta är en process enligt Hirdman, då saker, ting och företeelser kan skifta med tiden från att vara maskulina till att bli feminina. Genuset smittar av sig, först på kläderna, sedan på sakerna och efter detta på sysslorna och de platser där sysslorna görs för att sedan returnera till kropparna, som ett slags förstärkningsprocess. Genus funkar strukturerat på olika nivåer, både i de teoretiska 53 Hirdman, Y. 2003, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 63. 54 Ibid, sid. 63. 55 Hirdman, Y. 2001, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 63. 56 Ibid, sid. 63. 57 Ibid, sid. 63. 58 Ibid, sid. 65. 59 Ibid, sid. 66-67. 60 Ibid, sid. 70. 61 Ibid, sid. 71. 17

ordningarna samt i den vanliga vardagen. Och för att förstå hur saker och ting hänger samman behöver man ordning. 62 Genusordningen eller genussystemet som Hirdman kallar de och som hon skriver om på sidan 75, innebär att det finns en social meningsgrund av hierarki och särhållning. Denna meningsgrund är svår att rubba eftersom den är som cement mellan de traditionella byggstenarna i den mänskliga kulturen. Kvinnor är delaktiga i detta genussystem, för kvinnor lever i samma värld som den manliga normen skapat. Vilket gör att kvinnor upplever ordningen och meningen, liksom luften vi andas som något självklart och naturligt. 63 Men man ska vara medveten om att kvinnor och män inte föds till genussystemet utan båda skapas. 64 Det har alltid funnits i varje samhälle och varje tid, någon sorts kontrakt mellan könen och detta kontrakt ges i uppgift av den sida som avgränsar den andra. Hirdman 65 kallar dessa kontrakt för genuskontrakt och detta genuskontrakt är osynlig. Dessa genuskontrakt kan avskiljas i tre nivåer. Den första nivån är hur relationen mellan man och kvinna bör vara, den så kallade ideal typs relation. Exempelvis hur män och kvinnor ska vara mot varandra. Den andra nivån är hur könens samspel ska vara i arbetsdelningen och i traditioner. Exempelvis vilka redskap som hör till vem i arbetet. Den tredje nivån är individnivån, exempelvis hur de ska prata, vilka ord de får använda i språket o.s.v. Genuskontrakten införs från modern till dottern och från fadern till sonen. Vilket betyder att genuskontrakt övertas genom arv från den ena generationen till den andra. Processen som går via genuskontrakten och formar ny segregering och ny hierarki, det är genussystemet. 66 De invecklade trådarna i genuskontrakten håller samman könen, både på individnivån och i den idealtypiska teoretiska nivån. Där hålls könen samman till varandra i olika beroende och tvångsformer. Ett sätt att hejda reproduceringen av genussystemet enligt Hirdman är att ju mindre/svagare isärhållandets logiker och praktiker fungerar, ju mer ifrågasätts den manliga normens primat, ju mer illegitim blir den manliga överhundspositionen 67 Den kvinnliga och manliga biologin går inte att förändra, könens del i fortplantningen är olika och detta är bestående. Detta bejakar genussystemet, denna tudelning och har detta som sitt triumfkort. Ett sätt att förändra systemet är det mänskliga tankesystemet, eftersom många kvinnor och män har begripit att könen inte är annorlunda. Ett sätt är att bryta isärhållandets tabu. Enligt Hirdman ska man vara observant på att genussystemet ser olika ut vid olika tider och isärhållandet och förtrycket skiftar. Men hon menar att informationssamhällets hierarki byggs på kunskap och hjärnan är grundläggande könslika, vilket gör att det olika försvagas och det lika förstärks. Detta gör enligt henne att ett gränsöverskridande sker och isärhållningens maktproducering upphör. 68 62 Hirdman, Y. 2001, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 71-73. 63 Ibid, sid. 75. 64 Hirdman, Y. 1988, Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3, sid. 52. 65 Ibid, sid. 54. 66 Ibid, sid. 54. 67 Ibid, sid. 57. 68 Ibid, sid. 57-58. 18

3.3 Teorikritik Svagheten med Hirdmans teori om genussystem är att den inte är riktigt utformad för just det jag ska undersöka. Den är krånglig och man får läsa flera gånger teorin innan man förstår vad Hirdman menar. Styrkan med teorin är att den belyser väldigt bra hur genus fastnar över allt. Hur den tränger sig in i kvinnors och männens tankesätt, beteenden, i politiken och så vidare Jag tycker att genussystemet kommer att fungera som stöd i tolkningen och analysen av mitt datamaterial. 19

4. EMPIRI 4.1 Redovisning av aktgranskningen Det var elva stycken akter som var om kvinnor. Tre av kvinnorna hade make, resten var ensamstående. Åtta stycken akter var om män. Fyra av männen hade maka, resten var ensamstående. Detta innebär att det var flest ensamstående som fick avslagsbeslut. De flesta fick avslag om hjälp i hemmet i form av städning. Det var bara i ett av avslagsbesluten som man inte sökte hjälp i hemmet i form av städning. Majoriteten av avslagsbesluten som gjordes avslogs på grund av att man vid en ekonomisk prövning på personens/personernas ekonomi visat att sökande ligger över kommunens norm och därmed kan med egna medel kan bekosta städ via exempelvis privat utförare. Det var också med detta biståndshandläggarna motiverade avslagsbesluten, samt med att personen/personerna är klara och rediga och själva kan ringa till en privat utförare. Majoriteten av männen fick kontakt med socialtjänsten genom att sjukvården initierat att personen var i behov av hjälp. Det var bara en av elva kvinnor som blev initierad från sjukvården på grund av behov av hjälp. I alla akter framkommer det inte om biståndshandläggaren anser att behovet finns för den sökande, om att få exempelvis hjälp med städningen. Utmärkande var att i alla akter där kvinnor hade make, stod det inte om kvinnan eller makarna hade behov av hjälp med exempelvis städning. Och i dessa ärendeblad hade man antingen inte skrivet något under rubriken städ eller så stod det att man gjort en ekonomisk prövning. Vad jag upptäckte i aktläsningen var att i ärenden om män med maka var det kvinnan som gjorde de flesta praktiska sysslorna i hushållet. Medan kvinnor med make, där stod det nästan inget om vem som gjorde de praktiska sysslorna i hushållet. För majoriteten av ensamstående män hade biståndshandläggaren framfört, under rubriken om matlagningen, om mannen klarade laga mat själv eller inte. Medan bland ensamstående kvinnor var det få biståndshandläggare som hade framfört om kvinnan klarade laga maten själv eller inte. 4.2 Redovisning av intervjuerna 4.2.1 Ida Kvinnor och män har samma hjälpbehov Den första intervjun var med en kvinna som jag kallar för Ida, hon är omkring fyrtio år gammal. I den region som Ida arbetar är det många kunder som är äldre äldre. Ida tror inte att män och kvinnor har skilda hjälpbehov och behoven för kvinnor och män tycker Ida att hon tillgodoser på likvärdigt sätt. Hon säger att jag inte gör skillnad beroende på vilket kön de har. Jag tänker inte att det här är en man på det sättet och det här är en kvinna. Utan det är utifrån lagstiftningen, finns behoven, kan behoven tillgodoses på annat sätt och sen att man ska uppnå skälig levnadsnivå. Sen är det ju hela tiden individuella bedömningar, man kan inte säga att tant Agda är precis likadan som tant Svea eller farbror 20