Skrivande och granskande Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Skrivande och granskande Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Vetenskapligt skrivande Granskande av vetenskapliga texter Genomgång av gruppuppgift 2 1

Vetenskapligt skrivande Vetenskapliga texter Allmänna krav Stil och språk Figurer och tabeller Formalia Skrivprocessen 3 Vetenskapliga texter En vetenskaplig text berättar vad som varit målet med arbetet, vad man gjort och vad man kommit fram till Framställningen ska inte störas av icke redovisade tankeled eller undangömda material och resultat Målet är att läsaren enkelt ska få alla uppgifter som krävs för att: avgöra på vilken grund påståenden byggts veta varifrån den grund kommer bedöma hållbarheten i argument och slutsatser kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet 4 2

Typer av vetenskapliga texter Förenklat kan man säga att ett vetenskapligt arbete kan presenteras som en uppsats, rapport, artikel, paper eller abstract En uppsats och rapport kan omfatta ett stort antal sidor och i detalj beskriva ett genomfört arbete, publiceras ibland som en bok En artikel brukar vanligtvis vara begränsad till ett visst antal ord eller ett visst antal sidor, det beror på var den publiceras Ett paper brukar vanligtvis vara ännu kortare än en artikel och brukar presenteras på en konferens Ett abstract utgörs oftast av knappt en sida och presenteras ofta med en poster på en konferens 5 Kommer ni ihåg de olika typerna? Originalartiklar Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett forskningsarbete för första gången beskrivs Översiktsartiklar Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade. Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut problemområden och trender Teoretiska artiklar Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt analyserar en existerande teori 6 3

Vanliga dispositioner Uppsats Omslag och titelsida Sammanfattning/Abstract Innehållsförteckning Tabell och figurförteckning Förkortningar Förord Inledning/bakgrund Tidigare forskning/teori Precisering av syfte/problem Material och metod Resultat Diskussion Slutsatser Referenser/litteraturförteckning Acknowledgements/tack Bilagor Artikel Titel, författare, institution Kontaktuppgifter Sammanfattning/Abstract Nyckelord Inledning/bakgrund/problem Syfte/hypoteser Material och metod Resultat Diskussion Acknowledgements/finansiering Referenser/litteraturförteckning 7 Typisk struktur Oavsett typ har en vetenskaplig text en liknande disposition: Titel Sammanfattning Inledning/bakgrund/syfte Metod Resultat Diskussion Referenser Vad? Hur? Varför? 8 4

Följer forskningsprocessen Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 9 Allmänna krav 1. Förhållningssättet ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande 2. Resultat och slutsatser ska uttryckas försiktigt 3. Uppgifter som inte är allmänt bekanta ska styrkas 4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk 5. Framställningen ska präglas av precision och noggrannhet 6. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad 7. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt 10 5

Stil och språk Man ska sträva efter att göra texten: Koncentrerad Korrekt Organiserad Enkel Enkelhet är kanske det allra viktigaste, krånglar man inte till det utan använder sitt eget språk blir det bättre Att en text är vetenskaplig innebär inte att den måste vara krånglig 11 Textens uppbyggnad En bra text är tydligt och korrekt uppbyggd på alla nivåer Vetenskapliga texter är vanligen uppdelade i avsnitt och kapitel som skall vara genom tänkta Man bör tänka på att: Tydligt visa läsaren vad man menar Hålla ihop texten Variera sig Skriva korrekt 12 6

Ordens betydelser Begrepp och definitioner är det viktigt att förklara så uttömmande som det går, särskilt om de används mer specifikt än vanligt En dialekt är en variant av ett språk som talas i en viss landsdel En dialekt är en språkvariant som skiljer sig från andra språkvarianter vad gäller ordförråd, grammatik och fonetik där skillnaden kan hänföras till ett avgränsat geografiskt område Alla ord som ser vetenskapliga ut är dock inte alltid väl avgränsade eller väldefinierade Det finns inom vår vetenskap en heuristisk tendens, dvs. en bias mot ad hoc-lösningar. En reduktionistisk metod lämnar inte samma utrymme för tentativa problemlösningar 13 Val av ord Man får skriva jag också i en vetenskaplig text Under arbetets gång har jag haft anledning att Under arbetets gång har författaren haft anledning att Under arbetets gång har vi haft anledning att Välj tempus på ett sätt som faller sig naturligt med hur arbetet varit upplagt Undvik svengelska och onödigt krångliga ord, går något att uttrycka på ett enklare sätt så använd det Meningen är att orden ska vara precisa och lätta att förstå 14 7

Meningar En mening ska motsvara en tanke medan ett stycke ska motsvara en tankegång En tumregel är att varje mening ska ha ett eget huvudbudskap, har man något att tillägga kan det nästan alltid placeras i en egen mening När en mening är slut sätter man punkt. I undantagsfall används semikolon eller komma, enstaka ord bör inte stå för sig själva Håll ihop meningarna genom att i påföljande mening referera till den tidigare meningen Placera meningens huvudverb (böjt i nutid eller dåtid) så tidigt som möjligt i meningen 15 Läsbarhet Långa ord och långa meningar gör texten svårläst Därmed inte sagt att man bara ska rada upp korta meningar Att variera långa och korta meningar fungerar bäst De långa kan man använda för att förklara och beskriva. De korta är bra för påståenden. I ett stycke med långa meningar kommer en kort mening att synas extra tydligt där ska man lägga viktig information 16 8

Stycken Stycken används för att för att ge läsaren andrum och signalera att ett nytt resonemang påbörjas Ett bra stycke går från det stora till det lilla Ofta börjar man med en svepande beskrivning av något och sedan borrar man ner sig i detaljerna Precis som med långa och korta meningar är det bra att variera sig För att stycken ska hänga ihop får man förbereda läsaren på vad som komma skall, antingen i slutet på ena eller början på det andra just denna aspekt kommer vi nu se närmre på. Ett annat exempel på detta kan vara de 17 Punktuppställningar Uppräkningar kan bli mer lättsmälta och tydliga om de ställs upp i punktform Leden ska vara konsekvent utformade så att de t.ex. är: bara substantiv enbart verbfraser endast påståendesatser uteslutande hela meningar 18 9

Avsnitt Texter bör delas upp i avsnitt eller kapitel där man behandlar ett av textens huvudteman Indelningen i avsnitt är viktig för att visa läsaren hur man avser att saker och ting i texten hänger ihop Även om texten är indelad i avsnitt så skall dessa hänga ihop, hur de gör det får man hjälpa läsaren att förstå Den text som guidar läsaren igenom artikeln kallas metatext, det vill säga text om texten 19 Rubriker Avsikten med rubriker är att de ska tala om vad som följer i texten och snabbt visa hur olika avsnitt hänger ihop Det är ofta bra att använda flera nivåer på rubrikerna, då blir det lättare att se strukturen i resonemanget En bra rubrik ska vara informativ och klar, den ska säga något om ämnet och inte bara ange ämnet Vänta med att sätta de slutgiltiga rubrikerna tills arbetet är helt klart, till dess kan man använda arbetsrubriker 20 10

Titeln En titel ska precis som en rubrik vara informativ och specifik Utifrån titeln ska läsaren kunna avgöra om just den här texten är intressant och relevant Titeln får däremot inte vara för lång, ju kortare den är desto bättre Just att titeln ska vara kort, kärnfull, intressant, täckande och lite till (plus att den är så viktig) gör den svår att bestämma Oftast har man en arbetstitel och så bestämmer man den slutgiltiga när man är färdig 21 Bilder Bilder kan vara väldigt bra och förklarar oftast komplicerade sammanhang bättre än text för läsaren Tänk på upphovsrätten (källa), att anknyta till bilden i texten, samt att förklara bilden i bildtexten Bildtexten placeras under bilden och hänvisas till som figur vid experimentsituationen (figur 2) användes en Figur 2. Uppställningen vid experimentet 22 11

Diagram Diagram kan sammanfatta mycket information och visa på trender i ett insamlat material Används på ett liknande sätt som bilder, oftast är de dock svåra att tolka varför man ofta måste förklara dem 23 Tabeller Avsikten med tabeller är att strukturera information på ett bra sätt för läsaren, inte att få med all information man har Tabeller ska liksom bilder ha ett sammanhang med texten och förklaras i tabelltexten - vilken placeras ovanför tabellen 24 12

Statistik Statistiska resultat ska redovisas så pass fullständigt att det går att läsa ut vilket test som använts och vilka parametrar som ingått Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet (t=7.6, p<.001) vid högläsning (M=114.9, SD=21.1) jämfört med tystläsning (M=171.5, SD=49.9). Läshastigheten vid hög- och tystläsning hade ett positivt samband (r=.54, p<.001) Att bara ange att något vara signifikant räcker inte, när något inte varit signifikant behöver man inte sätt ut värden för det Kontrollera vad som gäller för rapportering av de test du använt Det viktigaste är att vara konsekvent, och att dubbelkolla siffrorna! 25 Formalia För vetenskapliga texter finns alltid en relativt fastställd form för hur olika element ska se ut, en mall eller riktlinjer Dessa kan tala om t.ex. hur lång text ska vara, vilka huvudrubriker som ska vara med, vilken font som ska användas etc. etc. Reglerna är till för att dels få ett enhetligt tryck, dels för att hjälpa både läsaren och författaren Utöver det gäller en del konventioner som inte alltid är lika tydliga, det gäller att hålla sig till spelreglerna 26 13

Förteckningar I uppsatser och rapporter brukar man ha med en innehållsförteckning med rubriker och sidangivelser Finns det flera olika bilder och tabeller med brukar de få en egen innehållsförteckning Använder man många olika förkortningar eller termer kan man ibland ha med ett register över dessa med förklaring 27 Abstract En vetenskaplig text har i princip alltid en kort sammanfattning, det man kallar ett abstract (ca 250 ord) Avsikten är att det ska räcka med att läsa abstract för att kunna avgöra innehållet i artikeln Ett abstract ska innehålla det väsentligaste från texten, det ska inte vara en sammanfattning av hela texten Abstract skriver man vanligen sist, men det kan vara en ide att börja med ett arbetsabstract 28 14

Citat I vetenskapliga texter är det vanligt att man citerar andra, man bör dock vara sparsam Citat ska anges ordagrant, finns det ett stavfel i citatet ska det anges med stavfel (felaktigheten markeras med [sic!]) Har man själv översatt ett citat skall det anges Korta citat (1-3 rader) placeras inom citationstecken, längre citat brukar skrivas i eget stycke med indrag Till ett citat måste man alltid ange källa och sidhänvisning 29 Källhänvisning Många vetenskapliga texter bygger vidare på andra forskare och författares verk Detta innebär att man måste referera till andras verk Man måste behandla dem man refererar till med respekt och tydligt skilja på deras och egna åsikter och idéer En referens placeras där den knyter bäst an till det resonemang man refererar till (inte alltid så lätt) Det finns olika regelsystem för hur referenser ska se ut, vanligast är Harvardmodellen (namn, år) eller Oxfordmodellen [1] i noter 30 15

Att referera Exempel enligt Harvardmodellen I en bok om kontaktlinser (Johansson, 1998) I två böcker om kontaktlinser (S. Johansson, 1998; T. Johansson, 1998) I sina två böcker om kontaktlinser (Johansson, 1998a; 1998b) I en bok om kontaktlinser (Johansson och Eriksson, 2009) I en bok om kontaktlinser (Johansson et al., 2009) I två böcker om kontaktlinser (Eriksson et al., 2004; Johansson et al., 2009) 31 Referenslistan Det finns flera olika standarder för hur referenserna ska listas i slutet av arbetet, APA systemet blir vanligare och vanligare Hur en källa ska anges beror på om det är en artikel, ett kapitel, en bok, en hänvisning till en hemsida eller något annat Pansell, T. (2009). Nya övningar i statistik. Statistico Periodico, 2(10), s. 1112-1123. Pansell, T. och Öqvist Seimyr, G. (2009). Statistik och Vetenskapsmetodik. Stockholm: KI press. Öqvist Seimyr, G. och Pansell, T. (2009). Skrivande och granskande. Föreläsningsanteckningar. Hämtade från www.ki.se/etc/etc den 8 september 2009. 32 16

Skrivprocessen Börja med en plan Håll det enkelt Skriv hela tiden Rita och skissa på papper Titta på hur andra gjort Fila bort det som är oväsentligt Kontrollera språk och stavning Kom ihåg målet Läsaren ska få alla uppgifter som krävs för att: avgöra på vilken grund påståenden byggts veta varifrån den grund kommer bedöma hållbarheten i argument och slutsatser kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet Varken mer eller mindre! 33 Hjälp med skrivandet Biblioteket har massor med hjälp man kan få, inte minst kan de hänvisa till mer information 34 17

Granskande av vetenskapliga texter 35 Hållpunkter Problemformuleringen, beskrivningen av uppgiften, ska vara klar och avgränsad samt relaterad till tidigare kunskap. Den ska framgå av arbetets syfte, frågeställningar, hypoteser, etc. Argumentering för slutsatser och ståndpunkter ska vara klar och hållbar. Grunden för de påståenden och slutsatser som ingår i arbetet ska redovisas på ett uttömmande sätt Problemformuleringen, arbetsmetoderna och undersökningsmaterialet ska vara väl avpassade till varandra Frågeställningarna ska formuleras så förutsättningslöst att resultatet inte blir givet redan genom problemformuleringen. 36 18

mera hållpunkter Dispositionen ska återspegla en klar strukturering av problemområdet Dispositionen ska ge en överblick över arbetsgången i arbetet, över bakgrund, uppläggning, genomförande och resultat Arbetets olika delar ska vara väl avvägda mot varandra Bakgrunden ska vara aktuell och relevant Material och metod ska vara relevant mot frågeställningarna Resultatredovisningen ska täcka frågeställningarna Diskussion och slutsatser ska överensstämma med resultaten Referenser ska överensstämma med referenslistan 37 och till sist ännu några till Författaren ska hålla sig till ämnet så som det har formulerats i problemformuleringen De begrepp som är centrala i arbetet ska definieras och användas på ett konsekvent sätt De särskilda krav och spelregler som gäller för olika metoder och material ska följas Problem, material, metod, genomförande etc. ska beskrivas så väl att undersökningen skulle kunna upprepas i kontrollsyfte Språket ska vara korrekt och förståeligt, arbetet ska följa angivna riktlinjer för dess utformning 38 19

Genomgång av gruppuppgift Uppgiften går ut på att ni gruppvis ska granska ett examensarbete från tidigare år och sedan diskutera granskningarna i tvärgrupperna Till er hjälp kommer ni att ha en granskningsmall som vi strax ska titta närmre på Först ska ni själva granska arbetet och värdera det efter mallen Imorgon arbetar ni tillsammans i grupperna och gör en gemensam granskning, då sammanställer ni era individuella granskningar Sammanställningen lämnas in senast onsdag klockan 18 och delas ut som underlag inför tvärgruppsdiskussionerna på torsdag 39 Genomgång av mallen 40 20

Frågor om sammanfattnig 41 Frågor om bakgrund 42 21

Frågor om metod 43 Frågor om resultat 44 22

Frågor om diskussion 45 Frågor om referenser 46 23

Frågor om helhet 47 Samlad bedömning 48 24

Sammanställningen Gå tillsammans i gruppen igenom och räkna ihop era ja och nej svar och för in i er sammanställning Även om ni kommer överens om en gemensam ställning, ändra inte hur många av er som tyckt det ena eller andra Ni ska utifrån era svar tillsammans komma överens om en bedömning av arbetet som ni redovisar i tvärgrupperna Målsättningen är att ni i tvärgrupperna ska kunna redogöra varför ett arbete uppfyller eller inte uppfyller ett krav Tanken med uppgiften som helhet är ni ska se på andras arbeten med kritiska glasögon samt se hur tidigare exjobb sett ut 49 Lycka till! På torsdag förmiddag kommer vi prata forskningsetik och Rune kommer att prata om hur man forskar som optiker 50 25