Fortbildningspaket för personal inom den kommunala Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-06-01 1.0 Stefan Kling Grundskoleförvaltningen Avdelningen Samordning och Stöd
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Fortbildningspaketet.. 4 Konkreta resultat av samverkan... 4 Nyanlända elevers hälsa... 5 Socialt utsatta elevers hälsa 5 Nätdroger cannabis 6 Övervikt och fetma... 6 Elever med funktionsnedsättning och behov Egenvård. 6 Familjehemsplacerade barns hälsa. 6 Fortsatta utvecklingsinsatser.. 7 Referenser. 8 2 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
Bakgrund Hälso- och sjukvården är en av många aktörer som kan spela en stor roll för barns hälsa. Många olika myndigheter och vårdgivare är inblandade i olika faser under ett barns uppväxt, vilket ställer särskilda krav på en väl fungerande och gränsöverskridande samverkan. Samverkan inom hälso- och sjukvården innebär kunskapsutbyte och synkronisering av insatser mellan olika professioner och yrkesgrupper, men också mellan organisationer från olika samhällssektorer (1). I propositionen Mål för folkhälsan uppmärksammas jämställdhetspolitiken som en viktig aspekt för att förbättra folkhälsan (2). Enligt propositionen är det av stor vikt att ett genusperspektiv integreras inom folkhälsopolitikens målområden, eftersom hälsans grundläggande bestämningsfaktorer gynnar, respektive missgynnar flickor och pojkar, i olika grad. Det finns ett starkt samband mellan social delaktighet och hälsa. För att må bra behöver människor känna delaktighet och möjlighet att påverka samhället och sin egen livssituation. Känslan av sammanhang och meningsfullhet (KASAM) förklarar till stor del varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra (3). Hälsa påverkas av en mängd faktorer. Barn är särskilt sårbara och helt beroende av skydd och stöd från ansvarsfulla vuxna i deras närhet. Livsstilen är på flera sätt avgörande för en människas hälsostatus. Livsstilen grundläggs tidigt. Den är dock inte helt självvald, utan är styrd av erfarenheter genom livet. Möjlighet till tryggt samspel med andra, utveckling av en god självkänsla och livsvillkor påverkas i hög grad av andra omgivande faktorer (4). Socialstyrelsens vägledningsdokument och kunskapsstöd bidrar till att utveckla det hälsofrämjande och universella förebyggande arbete (primärprevention) som bedrivs inom mödrahälsovård, barnhälsovård och elevhälsa. Målet är att stärka användandet av evidensbaserad praktik och bidra till en likvärdig vård i hela landet. Syftet är också att stärka samverkan inom och mellan verksamheterna i hela vårdkedjan genom ett systematiskt kvalitetsarbete (5). Vägledningarna kan därmed bidra till att skapa gemensamma referensramar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet: främja hälsa, utveckling och lärande förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter hälsoövervaka/tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i hälsa, utveckling, lärande och uppväxtmiljö Inom elevhälsan sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus. En kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademin har påvisat ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Rapporten visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap (6). Även om det inte är helt klart hur orsakssambanden ser ut finns ett starkt samband mellan svårigheter i grundskolan och psykisk ohälsa och utanförskap i unga år (7). Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa (8). 3 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
Fortbildningspaketet Fortbildningspaketets utgångspunkt har varit Socialstyrelsens Kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning (9) samt rapporten Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från olika aktörer (10). Utredningsuppdraget poängterar vikten av att beakta mångfalds-, barn- och jämställdhetsperspektiven. Hela organisationen för grundskolan ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att med hjälp av fortbildningspaketet skapa kunskap och insikt hos elevhälsopersonalen kring hälsans bestämningsfaktorer. Social bakgrund, den sk sociala gradienten, har stor betydelse för såväl studieresultat som hälsoindikatorer. Elevhälsans ökade kunskap ska ge bättre förutsättningar för att kompensatoriska åtgärder inom skolans ram bättre tas tillvara och utvecklas, så att både flickor och pojkar oavsett härkomst och socioekonomisk bakgrund, kan utvecklas i linje med Skollagens (2010:800) intentioner. Konkreta resultat av samverkan Parallellt med den samlade elevhälsans behov av fortbildning inom olika yrkesspecifika specialområden har ett systematiskt fortbildningsarbete påbörjats i samverkan med förskoleförvaltningen, AGVF, Primärvården SUND, BUP, Första Linjen, Barnhabiliteringen, Barnkliniken SUS, Kunskapscentrum för barnhälsovård, mödrahälsovård och flyktinghälsa i Region Skåne samt Socialtjänsten i Malmö stad. Friskolornas elevhälsa har deltagit i utvalda delar av fortbildningsprogrammet. Samarbete regionalt och nationellt har möjliggjort förbättrad kvalitet av fortbildningsinsatserna. Ett omfattande och flerårigt utvecklings- och forskningsarbete, med koppling till den medicinska elevhälsan pågår inom området social utsatthet och hälsa hos skolbarn. Fortbildningsarbetet kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa, i samverkan med barn- och mödrahälsovård, har för grundskoleförvaltningens del hittills drivits av den medicinska elevhälsan. Grundskoleförvaltningens organisationsutveckling innebär att även elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser nu är på väg att utveckla kompetensallianser med regionens aktörer på detta område. Under läsåret 2015/2016 har följande områden prioriterats för samverkan med fokus på sociala bestämningsfaktorer: Nyanlända elevers hälsa Socialt utsatta elevers hälsa och skolgång Nätdroger - cannabis Övervikt och fetma Elever med funktionsnedsättning och behov av egenvård Familjehemsplacerade barns hälsa 4 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
Nyanlända elevers hälsa Under 2015/2016 har samtliga nyanlända barn från utlandet erbjudits ett hälsobesök hos en skolsköterska på Grundskoleförvaltningen i samband med inskrivning i skolan. Undersökningen har inget bortfall vilket medför att hälsodata finns systematiskt kartlagda på alla nyanlända barn 6-16 år. Nyanlända barn (speciellt ensamkommande barn) har på gruppnivå hög risk för kroppslig och psykisk ohälsa. Resultat från undersökningarna har sammanställts och föreläsningar har genomförts inom förvaltningen till all personal inom elevhälsan. AGVF, Kunskapscentrum för barnhälsovård och mödrahälsovård, BUP Första linjen och personal inom friskolornas elevhälsa har deltagit i dessa fortbildningar. BUP TKT (team för krigs och tortyrskadade) har inbjudits och genomfört föreläsningar för grundskolans elevhälsa vid upprepade tillfällen. Ansökan om projektmedel för fortsatt utvecklingsarbete och stöd/behandling av psykisk ohälsa för denna grupp av elever har skrivits i samarbete mellan medicinska elevhälsan, BUP- Första linjen och Grundskoleförvaltningens Avdelning PI (Pedagogisk Inspiration). Besked om eventuell tilldelning av medel kommer HT 2016. I samarbete med Avdelning PI har nationella regionala och lokala fortbildningar genomförts på temat En trygg elevhälsa i en föränderlig värld. Ett seminarium kring nyanlända barns hälsa har genomförts tillsammans med Mödrahälsovården, Barnhälsovården, Flyktinghälsan och Ungdomsmottagningarna Region Skåne. Sexuell hälsa och flickors utsatta situation har särskilt diskuterats. Gemensam föreläsning har anordnats i samarbete mellan Svenska Barnläkarföreningens sektion för Global hälsa, Kunskapscentrum för barnhälsovård och Malmö stads medicinska elevhälsa på temat Nyanlända barns hälsa. Fortbildningen resulterade i webb-sändning av seminariet och en artikel i Läkartidningen. Fortbildning riktad till all elevhälsopersonal inom AGVF, Grundskolans elevhälsa och Friskolornas elevhälsa på temat Tuberkulos hos barn har genomförts genom föreläsningar av infektionsläkare och barnläkare, SUS Malmö och Smittskydd Skåne. Såväl förebyggande insatser som behandling av skolbarn har diskuterats. Socialt utsatta elevers hälsa och skolgång En medicinsk artikel med titeln Socialt utsatta elevers hälsa och skolgång (Kling) har publicerats i tidskriften Barnläkaren, Nr 2, 2015, (11). Tidskriften har stor nationell spridning inom barnhälsovård och barnsjukvård och har presenterats vid ett flertal tillfällen för personal inom elevhälsan och för vårdgrannar. Artikeln behandlar sk dynamiska (påverkbara) risk- och skyddsfaktorer för ohälsa, varningssignaler till hälsovården och ger förslag till konkreta och genomförbara förbättringar för hälsoomhändertagande inom skola, socialtjänst och hälsovård. 5 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
Nätdroger cannabis Under ledning av överläkare Kai Knudsen, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett halvdagsseminarium genomförts på temat Nätdroger Cannabis. Drogernas skadeverkningar och preventiva insatser diskuterades. Målgrupp AGVF elevhälsa, grundskoleförvaltningens elevhälsa (skolsköterskor, skolläkare, kuratorer), friskolornas elevhälsa samt sjuksköterskor från Statens Institutionsstyrelse. Riskgrupper sociala bestämningsfaktorer och riktade insatser till ungdomar med ökad risk debatterades. Övervikt och fetma Medicinska Elevhälsan deltar i ett utvecklingsprojekt som leds av barnöverviktsenheten vid barnkliniken SUS. Projektet har ambition att fånga upp barn i grundskoleåldern som lider av övervikt. Skolbarn och deras familjer erbjuds en webbaserad behandling i projektet. Barn som har utvecklat fetma remitteras på sedvanligt sätt för behandling på barnöverviktsenheten. Projektet innebär att elevhälsan har fått kompletterande fortbildning på området barnövervikt/fetma, ett område som för närvarande är aktuellt för stora insatser på EU-nivå och som är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Fetma hos barn har en tydlig koppling till sociala faktorer. Det har visat sig att barnfamiljer med låg socioekonomisk status svarar lika bra på behandling som de socioekonomiskt mera gynnade. Projektet har därför hög angelägenhet med tanke på att skolsköterskornas insatser har potential att nå alla barn oavsett sociala faktorer. Medicinska elevhälsan i Malmö och Skolhälsan i Stockholm stad har samarbetat med Rikscentrum för barnfetma (Karolinska Sjukhuset) och tagit fram ett utbildningsmaterial (föreläsningar) som presenterats för Elevhälsan både i Malmö och Stockholm. Elever med funktionsnedsättning och behov av Egenvård Under läsåret 2015/2016 har Förskoleförvaltningen och Medicinska elevhälsan inom Grundskoleförvaltningen gemensamt tagit fram rutiner för Egenvård i förskola och skola. Tillsammans med Utbildningschef, jurist och planeringssekreterare från Förskoleförvaltningen har en av Utvecklingssamordnarna inom ledningen för medicinska elevhälsan och skolöverläkaren samarbetat med ett stort antal kliniker på SUS och barnhabiliteringen i Skåne, samt ledningen för Primärvården kring ett dokument som tydliggör ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. PM för egenvård har därefter kommunicerats till Utbildningschefer, rektorer och elevhälsan inom respektive förvaltningar. Familjehemsplacerade barns hälsa I samarbete mellan Välfärdsavdelningen, stadskontoret Malmö stad, juristavdelningen på stadskontoret, Kunskapscentrum för barnhälsovård, BUP och medicinska elevhälsan på Grundskoleförvaltningen har fortbildningar genomförts. Ett stort antal medarbetare inom barnsjukvård, BVC, tandvård, socialtjänst, elevhälsa m fl. har tagit del av föreläsningar och workshops. 6 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
Forsknings- och utvecklingsarbete med koppling till medicinska elevhälsan, har resulterat i en rad publikationer inom detta område. Arbetet har fått spridning i hela Norden genom Nordiska Välfärdscentret, med målgrupp socialtjänst, skola, barnhälsovård, BUP, elevhälsa och tandvård. Medicinska elevhälsan har varit involverad i ett flertal av Socialstyrelsens publikationer som rör riktlinjer och vägledning för placerade barns hälsa, barn som far illa och nationella riktlinjer för socialtjänst och hälso- och sjukvård inom dokumentationssystemet BBIC (barns behov i centrum), guidelines för hälsoundersökning av placerade barn, samverkan skola, elevhälsa, barnhälsovård och socialtjänst (12-17). Samarbete pågår mellan Kunskapscentrum för barnhälsovård och medicinska elevhälsan och som rör hälsoundersökningar av barn som utreds av socialtjänsten, samverkan mellan socialtjänst, barnhälsovård och elevhälsa. Fortbildning pågår kontinuerligt till personal inom hälso- och sjukvården och på olika nivåer via detta samarbete. Fortsatta utvecklingsinsatser Syftet i utredningsdirektivet är att öka kompetensen kring de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa inom elevhälsovård, barnhälsovård och mödrahälsovård för att ytterligare stärka förmågan att förebygga och åtgärda hälsoproblem. Den samlade elevhälsan ska främja alla elevers hälsa, utveckling och lärande samt stödja deras utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan arbetar i första hand med förebyggande och hälsofrämjande insatser, men har också en viktig roll att tidigt uppmärsamma elever som av något skäl behöver mera stöd. För barn och unga med mycket komplexa behov och med en komplicerad skolsituation nödvändiggör att insatser från flera huvudmän samordnas. Elevhälsan har potential att tidigt fånga upp de elever som behöver riktade insatser. Fortsatt effektiv samverkan mellan elevhälsans resurser barn och mödrahälsovården bygger på att verksamheterna har tydliga uppdrag och ansvarsfördelningar för planering, genomförande och uppföljning av olika insatser. Att tillsammans ta fram tydliga, konkreta mål för uppföljning av resultat av insatser för barn och unga är ett angeläget utvecklingsområde liksom att systematiskt följa barns hälsa över tid. Ett sammanhållet perspektiv på barns utveckling och hälsa förutsätter ett utökat samarbete mellan ansvariga för barns hälsa inom Malmö stads tre förvaltningar; Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen och AGVF. De områden som berör sociala faktorers betydelse för barns hälsa hos barn och som kommer att få särskild uppmärksamhet i samverkan med region Skåne under läsåret 2016/2017 är: Psykisk ohälsa hos skolbarn Familjestöd 7 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
Implementering av konsultationer kring socialtjänstens arbete med BBIC och hälsoundersökningar av barn som utreds inför placering SIP Samordnad Individuell plan (skola-elevhälsa, barnhälsovård, socialtjänst, BUP) Sexuell hälsa Samarbetet mellan Malmö stad och Regionens hälsovård har potential att utvecklas ytterligare, inte minst med tanke på de positiva erfarenheter som medarbetarna i de olika organisationerna har gjort under 2015/2016. Fortsatt utveckling av en samlad elevhälsa i Malmö stad som innebär att knyta samman elevhälsans olika professioner till både en tydlig central samverkan och lokala team (ute på varje skola) med tydliga mål och uppdrag är angeläget. Då kan samverkan med våra olika samarbetspartners, såväl internt inom Malmö stad, som externt med andra vårdgivare och aktörer utvecklas ytterligare. Detta gäller inte minst det viktiga arbetet med hälsans och lärandets sociala bestämningsfaktorer. Referenser 1. Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. 2007. Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer, Studentlitteratur, Lund. 2. Regeringen. Proposition 2002/03:35. Övergripande mål för folkhälsa. http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643 ea1d3e/mal-for-folkhalsan. Uppdaterad den 2 april 2015. 3. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsopolitisk Rapport 2010. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationer/folkhalsopolitisk-rapport-2010-framtidensfolkhalsa--allas-ansvar/. Uppdaterad 28 mars 2014. 4. Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. 2012. Grundläggande folkhälsovetenskap, Liber, Stockholm. 5. Socialstyrelsen. Barns Hälsa. http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnshalsa. Hämtad 25 maj 2016. 6. Social rapport. 2010. Socialstyrelsen, Stockholm. 7. Gustafsson, L-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al., 2010. School, learning and mental health: a systematic review, Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm. 8. Regeringen. 2012:25. En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. 9. Socialstyrelsen. 2011. Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa - en kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning, Stockholm. 8 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala
10. Socialstyrelsen. 2013. Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från olika aktörer. 11. Kling, S., 2015. Socialt utsatta elevers hälsa och skolgång. Barnläkaren, Nr 2. 12. Kling S., 2010. Fosterbarns hälsa - det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö, rapport till Socialstyrelsen. Malmö: Malmö stad. 13. Kling S, Vinnerljung B & Hjern A. 2016. Somatic assessments of 120 Swedish children taken into care reveal large unmet health and dental care needs. Acta Paediatrica, adv access DOI: 10.1111/apa.13304 14. Vinnerljung B, Forsman H, Kling et al., 2015. Nordens barn Fokus på barn i fosterhem. Nordens Välfärdscenter. 15. Kling S. 2015. Hälsoundersökningar av fosterbarn. Nordens Välfärdscenter. 16. Alexanderson P, Kling S, Nilsson I. 2015. Utsatta barns hälsa. Socialstyrelsen, Stockholm. 17. Kling S., Nilsson I., 2015, Familjehemsplacerade skolbarns hälsa och hälsovård uppföljning av 105 barn. http://www.allmannabarnhuset.se/2015/04/familjehemsplaceradeskolbarns-halsa-och-halsovard-uppfoljning-av-105-barn/, Allmänna Barnhuset. 9 Grundskoleförvaltningen Fortbildningspaket för personal inom den kommunala